Titta

UR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

UR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

Om UR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

Konferens där vi får ta del av svensk och internationell forskning om skolan. Professorer från prestigeskolor i Singapore, Hongkong och Korea delar med sig av sina erfarenheter tillsammans med lärare från Jönköping och Ängelholm. Inspelat 22-23 oktober 2014 i Högskolan i Jönköping. Arrangör: Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.

Till första programmet

UR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund: Lärandets mysteriumDela
  1. Jag heter Tomas Kroksmark
    och är professor här.

  2. Jag var initiativtagare
    till modellskoleprojektet.

  3. Jag kommer att säga saker-

  4. -där jag inte håller med
    vännerna från Sydostasien-

  5. -så får vi något att tänka på. Jag
    kanske blir ensam om vissa åsikter.

  6. Där är mina kontaktuppgifter.

  7. Jag har en webbsida,
    och ni kan skriva till mig.

  8. Utgångspunkten för modellskolan...

  9. I boken
    kan ni läsa mer ingående om den.

  10. Utbildning ska vila på vetenskaplig
    grund och beprövad erfarenhet-

  11. -och jag tror att det är lösningen på
    den svenska skolans framtidsproblem.

  12. Vi måste bli forskningsorienterade.

  13. Skolan måste arbeta på vetenskaplig
    grund och ta det här på mer allvar.

  14. Vilken forskning ska vi gå in för?

  15. Ska vi kopiera akademins forskning,
    som jag har ägnat mig åt-

  16. -eller ska skolan utveckla
    egna idéer, teorier och processer-

  17. -när det gäller forskningen?
    Jag ska komma in på det.

  18. Vi kan börja med... Vad menar man
    egentligen med vetenskaplig grund?

  19. Jag går efter Skolverkets definition.

  20. Det här står på Skolverkets hemsida,
    som numera är riktigt bra.

  21. Där finns information
    och bra referenser.

  22. Här säger de att skolan ska använda
    ett vetenskapligt förhållningssätt.

  23. Vad menas med ett förhållningssätt
    som är vetenskapligt?

  24. För mig, och som vi har jobbat
    i modellskoleprojekten-

  25. -handlar det i grund och botten om-

  26. -att när det fungerar,
    eller inte fungerar-

  27. -ska man inte skylla på tredje part.

  28. Det är knappast elevernas fel att de
    inte når de statliga målen i skolan.

  29. Det kan inte vara så
    att de har valt fel föräldrar-

  30. -att vi ska ha socioekonomiska
    förklaringsmodeller till resultaten.

  31. I debatten säger man-

  32. -att barn till akademiker får bättre
    resultat i skolan än andra barn.

  33. Så är det ju, men var är analysen?

  34. Har vi en socioekonomisk faktor
    som ger en stark påverkan på skolan?

  35. Eller är det ett pedagogiskt haveri?

  36. Har vi en pedagogik i skolan
    som inte når alla elever?

  37. Det saknas pusselbitar
    för de svagaste eleverna.

  38. Vad är det som saknas där?

  39. Om man ser till flickor och pojkar,
    så är flickorna signifikant bättre-

  40. -i alla ämnen i vår skola
    utom i idrott och hälsa.

  41. Enligt den här förklaringsmodellen-

  42. -har alla flickor en bättre
    socioekonomisk förutsättning-

  43. -alla flickor har bättre
    föräldrasituation än pojkarna.

  44. Det har jag väldigt svårt att tro.

  45. Om man tänker så, inser man snart-

  46. -att vi har en otillräcklig kompetens
    i skolan, vi når inte alla elever-

  47. -och det verkar som om vår pedagogik-

  48. -gynnar flickors lärande på gruppnivå
    på bekostnad av pojkarna.

  49. Det måste bero på kompetensfaktorn
    annars skulle det inte se ut så.

  50. Ett vetenskapligt förhållningssätt-

  51. -är en viktig del
    i det som Skolverket pekar ut.

  52. Skyll aldrig på någon annan
    och skyll inte heller på resurser.

  53. De ger inte alltid bättre resultat.

  54. Ference Marton tog upp klasstorlek.

  55. Den nivån i diskussionen leder inte
    till det som vi är ute efter.

  56. Ett vetenskapligt förhållningssätt
    ställer krav på innehåll och metoder.

  57. Vi hamnar ofta i innehållsfrågorna,
    men de är självklara för de flesta.

  58. Om man inte kan läsa
    kan man inte lära någon att läsa.

  59. Utan god kunskap i ämnena eller
    om lek och utveckling i förskolan-

  60. -är det svårt att hantera barngrupper
    eller elevgrupper i olika ämnen.

  61. Sen är det så mystiskt med det här-

  62. -att det går att lära ut
    det som man själv inte kan.

  63. Inom idrotten är det helt uppenbart.

  64. Om Erik Hamrén instruerar Zlatan
    Ibrahimovic så säger inte Zlatan:

  65. "Kan du inte visa mig hur du menar?"

  66. Här har vi ett synsätt på kompetens,
    att man kan se något hos en annan-

  67. -som förlöser kunskap
    som man själv inte har.

  68. Det gör inte projektet enklare-

  69. -men det är viktigt
    att diskutera de här delarna.

  70. Jag tror att vi är mogna för en
    nationell kunskapsdiskussion snart.

  71. Vad menar vi med kunskap i skolan?

  72. Vad behöver man lära sig i skolan?
    Vad har man användning för efteråt?

  73. Jag tror att den diskussionen kommer.

  74. Och metodvalen: Vilka metoder
    använder vi för att utveckla kunskap?

  75. Man skulle kunna ställa frågan
    till vilken lärare som helst.

  76. Hur många metoder förbereder de för
    när de möter en ny grupp?

  77. Har de olika metodiska alternativ-

  78. -när det fungerar bra
    eller mindre bra?

  79. Metodiska alternativ.

  80. Det finns forskning både
    om innehållsfrågor och metodfrågor.

  81. Det gäller att få tag på kunskapen.

  82. Skolverket säger också-

  83. -att lärare kritiskt ska granska
    och pröva enskilda faktakunskaper.

  84. Till forskningen hör
    ett kritiskt perspektiv.

  85. Man ska inte försöka slå varandra
    i skallen, även om vi gärna gör det-

  86. -men man ska inte yttra sig
    i en kunskapsfråga-

  87. -om man inte har ett alternativ.

  88. Om du kritiserar
    måste du ha ett alternativ.

  89. Det är intellektuell hederlighet.

  90. Det är det
    som är kritisk granskning.

  91. Skolverket betonar
    att man ska granska källorna-

  92. -för det som man undervisar om.

  93. Här tänker man nog
    på nätrelaterad källgranskning.

  94. Det finns
    mycket desinformation på nätet.

  95. Jag är från Göteborg.

  96. Det finns en sajt som påstår att
    fotbolls-VM inte spelades på Ullevi.

  97. Jag var där och såg två matcher
    1958 i Göteborg.

  98. Jag är säker på att VM har gått där.

  99. Man skapar sådan desinformation.

  100. Det är enkelt att få oss att tro
    att saker inte har hänt.

  101. Nu pratar jag inte bara om...andra
    världskriget och förintelsen och så.

  102. Man ska granska.
    Det ställer nya krav på lärare.

  103. De ska kunna ämnet
    och kunna ta ställning till källor-

  104. -som för fram information och kunskap
    på ett bra och välgrundat sätt-

  105. -men också på sätt
    som vi ska försöka undvika.

  106. För undervisning
    på vetenskaplig grund-

  107. -krävs att skolan tar del av nya rön.

  108. Man ska så klart vara uppdaterad-

  109. -inom sitt ämne eller inom
    pedagogiken och veta vad som gäller.

  110. Pedagogiska magasinet
    är någonting att börja med.

  111. Det är en populärvetenskaplig skrift,
    men där finns det goda referenser.

  112. Det här behöver man hantera
    vid kompetensutveckling.

  113. Skolverket säger också att skolan ska
    följa diskussioner bland forskare-

  114. -om metoder och vetenskaplighet.

  115. Det är väl också ganska uppenbart.

  116. Vi behöver ha konferenser
    och diskutera:

  117. Hur ser forskare
    på olika delar av skolans verksamhet?

  118. Om ni ser kritiskt på Skolverkets
    tolkning av vetenskaplig grund-

  119. -så blir det ganska intressant.

  120. Som jag tolkar det-

  121. -gör Skolverket
    alla som jobbar i skolan-

  122. -till konsumenter
    av vetenskaplig kunskap.

  123. Jag tror inte på det. Lärare ska bli
    producenter av vetenskaplig kunskap.

  124. Sådana som jag
    ska inte säga vad ni ska göra-

  125. -för att ni ska öka måluppfyllelsen.

  126. Sådana som jag kan ha en övergripande
    idé och vara med och diskutera-

  127. -men nu är vi i en position-

  128. -där den pedagogiska forskningen
    kritiseras av lärare.

  129. I princip finns det
    en förtroendeklyfta-

  130. -mellan pedagogisk forskning
    och svenska lärare.

  131. Det betyder
    att vi som jobbar vid akademierna-

  132. -producerar kunskap
    som skolorna inte har användning för.

  133. Då uppstår de här konfliktytorna.

  134. Då kan vi titta på
    hur medicinarna har gjort.

  135. På universiteten
    bedriver vi grundforskning-

  136. -om exempelvis
    lärande och undervisning.

  137. På skolorna arbetar man
    med tillämpad forskning.

  138. Klinisk forskning
    kallas det inom medicinen.

  139. Det intressanta där är att alla
    läkare vid universitetssjukhusen-

  140. -har forskning i sina tjänster.
    Det har inte vi än i skolan.

  141. Agneta Bladh frågade
    om en femårsprognos förut.

  142. Jag tror att om fem år har kommunerna
    tjänster där forskning ingår.

  143. Det innebär
    att det blir en maktfråga.

  144. Vem ska ha makten över forskningen-

  145. -som ska gynna
    den enskilda skolans utveckling?

  146. Vi är nog överens om att skolorna
    i landet har olika typer av problem-

  147. -som är mer eller mindre allvarliga.

  148. Att lärarnas
    vetenskapliga kompetens utvecklas-

  149. -tror jag blir en realitet
    om bara några år.

  150. Jag ska återkomma till tidsfrågan
    sedan.

  151. Jag tror inte att man ska jobba 50
    timmar i veckan, som vi nyss hörde-

  152. -utan vi ska ha 40-timmarsvecka.

  153. Inte ens 45,5 tycker jag är rimligt.

  154. Arbetstiden bör regleras-

  155. -och arbetstidsavtalet bör innefatta
    forskning. Jag återkommer till det.

  156. Forskande lärare
    kan kännas långt borta.

  157. Jag har nu 4,5 års erfarenhet av det.

  158. Det blir inte jättestora problem.

  159. Sedan kan vi diskutera om det här
    är forskning i akademisk mening.

  160. Men ert systematiska kvalitetsarbete
    i skolorna är ju en typ av forskning-

  161. -att man på systematisk väg försöker
    definiera olika kvalitetskriterier-

  162. -som gör att skolan utvecklas-

  163. -att organisationen skapar strukturer
    som stöder kvalitetsarbetet.

  164. Vad i skolans organisation-

  165. -gör att vi kan
    identifiera kvalitetsutveckling?

  166. Det är ett mer progressivt sätt att
    se på vetenskaplig grund i skolan-

  167. -där lärarna själva tar ansvar.

  168. Det betyder att man måste utveckla
    teorier och metoder för forskning.

  169. Ference Marton och jag
    har ganska lika uppfattningar-

  170. -men på några punkter skiljer vi oss.

  171. Han menar att om skolan
    ska utvecklas på vetenskaplig grund-

  172. -så ska det gå via pedagogiken.

  173. Det har jag inget emot, men vi
    kan ta en genväg förbi pedagogiken.

  174. Genvägen
    till kvalitetsutveckling i skolan-

  175. -är att vi går till vetenskaperna.

  176. Lärare ute på de olika skolorna-

  177. -skaffar sig en verktygslåda
    med teorier och metoder-

  178. -som inte måste vara pedagogisk,
    även om den tanken är bra.

  179. Den kan vara sociologisk,
    pedagogisk eller matematisk-

  180. -men vi behöver en verktygslåda-

  181. -för att studera den
    egna undervisningspraktiken-

  182. -och på så sätt utveckla kvaliteten.

  183. Jag är inte helt hundra på att det
    här endast är pedagogikens uppgift.

  184. Där tycker vi olika.

  185. Fundera på hur du ser på vägen
    fram till en forskande skola-

  186. -alltså med vetenskaplig grund.

  187. Vi måste ha vetenskapliga attityder.

  188. Det tar vi med oss från det defensiva
    sättet att se på forskning i skolan.

  189. Som sagt är det ingen idé att skylla
    på eleverna eller resurserna.

  190. Sen kanske man ser
    att mer pengar behövs-

  191. -men det är inte den första frågan
    för forskningen i skolan.

  192. Forskning är alltid öppen-

  193. -och den är offentlig.

  194. Den bör kommuniceras mellan lärare
    och mellan skolor-

  195. -och till akademin,
    om den bedrivs på skolor.

  196. Och många föräldrar är enormt
    intresserade av vad vi gör i skolan.

  197. Vad är mysteriet med lärande?

  198. Hur arbetar skolan?
    Vilka utgångspunkter har skolan?

  199. Det kan lägga grunden till en mer
    avancerad eller fördjupad diskussion-

  200. -om vart skolan är på väg.

  201. Det här leder fram
    till forskning och forskande lärare-

  202. -i hela skolsystemet,
    från förskolan och upp till...

  203. I alla de skolformer
    som ryms i skollagen.

  204. Så tycker jag att man ska se det.

  205. Det här med "beprövad erfarenhet"
    kan ställa till det.

  206. Vi måste vara noga med begreppen-

  207. -nu när de förs in i lagtexten.

  208. I förarbetena fanns den här lagtexten
    i första kapitlet, första paragrafen.

  209. När lagen antogs i riksdagen
    flyttades den till femte paragrafen.

  210. Likvärdig skola kommer före-

  211. -och skolans uppdrag kommer också
    före vetenskaplig grund.

  212. Det får vi kanske acceptera.

  213. Beprövad erfarenhet är inte att man
    har prövat saker i största allmänhet.

  214. Man har inte beprövad erfarenhet bara
    för att man har varit lärare i 15 år.

  215. Det är per definition inte beprövad
    erfarenhet, utan då är den prövad.

  216. Den här sammansättningen,
    att det är en be-prövad erfarenhet-

  217. -betyder en dokumenterad erfarenhet-

  218. -av vad du gör
    i skolans vardagspraktik.

  219. Låt oss säga att vi ska lära
    ett antal elever att läsa.

  220. Den beprövade erfarenheten innebär
    ett systematiskt arbete med gruppen.

  221. Man kanske lägger upp en
    lektionsserie på 10-20 träffar.

  222. Man dokumenterar träffarna noga:
    Vilka är där? Vilka barn är där?

  223. Vilka lärare var där? Hur arbetade
    man under den beprövade erfarenheten?

  224. Det behövs inga långa uppsatser.

  225. På en halv A4-sida
    kan man dokumentera arbetet.

  226. Det viktiga med beprövad erfarenhet-

  227. -är att den också utvärderas.

  228. Man tar reda på om barnen
    lärde sig det de skulle.

  229. Hur har det gått till?
    Vilka metoder användes?

  230. Lärandet är det viktigaste,
    inte vad vi exakt kommer fram till.

  231. Kunskapen är inte viktigast-

  232. -utan lärandet i sig, som du
    ska utveckla när du går i skolan.

  233. Och dokumentationen ska finnas
    tillgänglig för kritisk granskning-

  234. -av vem som helst.

  235. Det innebär att man också kan
    kommunicera det man kom fram till.

  236. Det är grundläggande
    för forskning i skolan.

  237. Vi ska ha ett aktivt, progressivt
    vetenskapsbegrepp utifrån lärarna.

  238. Det här blir säkert en maktfråga.

  239. Om forskningsresurser
    fördelas i kommunerna-

  240. -blir vi inom akademin
    oroliga för utvecklingen.

  241. Vad händer
    med den akademiska forskningen då?

  242. Jag tror att det här är utvecklingen-

  243. -och att vi i de större kommunerna...

  244. SKL vill nog att de mindre kommunerna
    bildar nätverk kring forskning.

  245. I en kommun kan man ha en FoU-grupp-

  246. -med doktorander
    som går i forskarskolor.

  247. Risken med våra doktorander är
    att de aldrig kommer ut i verksamhet.

  248. Vi har fått deras utbildning gratis,
    och vi vill gärna ha kvar dem.

  249. Kommunerna måste ha anställnings-
    former för disputerade lärare-

  250. -som är rimliga i förhållande till
    deras forskarutbildning på 4-5 år.

  251. Kommunerna borde finansiera
    doktorander inom ramen för kommunen.

  252. De ska ha sina anställningar kvar.

  253. Vikarier ska tillsättas
    så att de kan doktorera.

  254. De som doktorerar
    ska vara kvar i kommunen.

  255. Man kan säkert ha en professor på
    25-50 procent som ytterst ansvarig.

  256. Då får man
    kopplingen till närmaste universitet.

  257. Då förfogar man
    över forskningsfrågorna-

  258. -och hanterar de frågorna själv.

  259. Skolinspektionen brukar ju
    ha synpunkter på förbättringar.

  260. Sen åker de ifrån skolan-

  261. -utan att berätta
    var kunskapen finns-

  262. -så att man på vetenskaplig grund
    kan förbättra och utveckla skolan.

  263. En FoU-grupp har koll på forskningen
    och vilka personer som kan det här-

  264. -och hur vi kan åtgärda problem-

  265. -på ett sätt som ökar kvaliteten.

  266. Det som jag har jobbat med
    - nu ska jag göra det mer konkret-

  267. -det är den här modellskolan. Jag har
    pratat om den i olika sammanhang.

  268. Det här började med att jag
    var ganska sur på Jan Björklund.

  269. Runt 2007-2008 rann det över.

  270. Då diskuterade man inte resurs-
    tilldelning och det som Marton sa.

  271. Vi pratade om kepsar, mobiltelefoner-

  272. -det dåliga språket och skolket.

  273. Vilken skola som helst kan nog
    hantera det som ett internt problem.

  274. Sådant behöver inte
    lyftas upp på departementsnivå.

  275. Jag tänkte: "Om det är den kritiken
    vi förtjänar är vi illa ute."

  276. Jag försökte hitta en idé
    om en skola på vetenskaplig grund-

  277. -på beprövad erfarenhet
    och med forskande lärare.

  278. Jag lanserade den idén i Jönköping-

  279. -för politikerna
    i barn- och utbildningsnämnden.

  280. De var här, och jag var där,
    och vi diskuterade de här frågorna.

  281. Sen tog nämnden ett beslut
    om ett femårigt projekt.

  282. Kunde man utveckla kvaliteten
    i en skola på vetenskaplig grund?

  283. De tog den utgångspunkten.

  284. Jag pratar om Ribbaskolan,
    som ligger i Grennaskolan.

  285. Jag menar inte riksinternatet.

  286. Sen har vi Ströveltorpsskolan
    i Ängelholm.

  287. Och Karlskrona kommun nappade.
    Där var det många skolor

  288. Jönköpings kommun försöker utvidga
    det här. För övrigt vet jag inte.

  289. Jag blev glad
    när kommunens politiker beslutade-

  290. -att projektet ska vara femårigt.

  291. All internationell forskning säger
    att om man ska förändra skolan-

  292. -så att förändringen blir varaktig-

  293. -kan man inte ha projekt
    som är kortare än fem år.

  294. Att förändra grundläggande strukturer
    tar tid.

  295. Projekt över en eller två terminer-

  296. -gör att man snabbt återgår
    till det gamla.

  297. Nu har vi snart hållit på i 4,5 år-

  298. -och det stämmer att man behöver tid.

  299. Det tar tid att hitta nya strukturer.

  300. Hur använder man tiden smartare?
    Vad är de viktiga frågorna?

  301. Det vi kom överens om då...

  302. Politikerna
    i Ängelholm och Jönköping-

  303. -tycker att full måluppfyllelse
    är viktigast.

  304. Ingen skola i Jönköpings län
    har full måluppfyllelse

  305. Då är det en grannlaga uppgift.

  306. Drygt 4 100 skolor
    sätter betyg i nian.

  307. 2009 när projektet startade hade 36
    skolor i landet full måluppfyllelse-

  308. -om jag minns rätt.
    Det är någorlunda riktigt.

  309. Full måluppfyllelse är att alla
    elever har minst betyget godkänd-

  310. -i sexton ämnen
    när de lämnar skolans nionde årskurs.

  311. Det här är statens uppdrag till
    kommunerna, men vi klarar det inte.

  312. Det här
    borde varenda kommun klara av-

  313. -men de flesta kommuner gör inte det.

  314. Vi pratade om "forskande" lärare.

  315. Ni ser citationstecknen.

  316. På Ribbaskolan
    vill de inte kallas forskande.

  317. De menar att forskare har disputerat,
    och visst är det så.

  318. Vad menas med forskning i skolan?

  319. Måste man vara disputerad för det?

  320. Kan vi ha andra strukturer
    för forskning-

  321. -som inte kräver akademisk kompetens?

  322. Jag har inget svar på den frågan.

  323. Det handlar om
    att ta fram den bästa skolan.

  324. Konferensen här i dag-

  325. -om man nu ska koppla ihop
    det som Agneta Bladh nämnde-

  326. -så handlar det här om att...

  327. Jag tror att
    om man ska bli bäst på någonting-

  328. -måste man titta på dem som är bäst-

  329. -och fundera på:
    Vad gör de som vi inte gör?

  330. Och om de gör saker som vi kan
    kopiera, så ska vi göra det.

  331. Det kan ju också finnas saker
    som vi inte ska kopiera.

  332. Då kan vi säga: "Vi vet hur ni gör,
    men vill inte göra på samma sätt."

  333. Jag tror inte på
    kulturens och kontextens betydelse.

  334. Vi ska inte ens prata om det. Om
    kulturen avgör skolframgångarna-

  335. -kan vi lägga ner hela verksamheten.

  336. Om vi har en gammal vikingakultur-

  337. -så kan vi knappast mäta oss
    med Konfucius-

  338. -som skrev böcker om allt möjligt.

  339. Vi ska inte tänka i de termerna.

  340. Forskning i skolan handlar om en
    princip som inte är kulturberoende.

  341. Jag gör antagandet
    att om du kan något som jag inte kan-

  342. -har du lärt dig det
    på ett annat sätt än jag-

  343. -oberoende av vad dina föräldrar
    heter, oberoende av kulturen.

  344. Den mest genuina frågan passerar
    de här rätt ytliga diskussionerna-

  345. -om kultur, kontext,
    och socioekonomiska förutsättningar.

  346. Finns det ingen pedagogik
    som når bortom detta?

  347. Hur lär de sig i Sydostasien?

  348. Vi har inte fått svar på det än.
    Kanske i morgon.

  349. Har de en pedagogik som gör-

  350. -att eleverna i de länderna,
    som är väldigt duktiga-

  351. -lär sig på ett fiffigare sätt
    än våra elever?

  352. I så fall: Hur går det till?

  353. Vi kanske måste åka dit och titta.

  354. Innan vi vet
    kan vi inte välja bort det.

  355. Fundera på den principen:

  356. Om unga i Sydostasien kan något
    som barn i Sverige inte kan-

  357. -så är det för att de har
    lärt sig det på ett annat sätt-

  358. -än vad barnen i vårt land gör.
    Den lilla detaljen vill vi komma åt.

  359. Säg inte "Det är en kulturfråga".

  360. Då kan vi lägga ner ambitionen
    om att skapa en bättre skola.

  361. Det här
    är en viktig ingång i projektet.

  362. Det är alltid roligt med positiva
    kurvor. Jag visar gärna den här.

  363. Jag kan säga: "Jag vet vad jag pratar
    om, jag har varit med under resan."

  364. "Jag vet vad som krävs
    för ökad måluppfyllelse."

  365. När projektet
    startade på Ribbaskolan-

  366. -var meritvärdet i genomsnitt 196.

  367. Riksgenomsnittet låg runt 208.

  368. För er som inte är uppdaterade är ett
    genomsnittligt meritvärde på 196...

  369. Det beror på hur höga betygen är-

  370. -men ungefär hälften
    av eleverna i nian-

  371. -saknar betyg
    i ett eller flera ämnen. Hälften.

  372. När jag kom till Ribbaskolan
    för första gången-

  373. -tänkte jag att varannan ung människa
    i korridoren-

  374. -kommer att sakna betyg
    i ett eller flera ämnen i nian.

  375. Är detta rimligt?
    Och vad är orsakerna till detta?

  376. Ribbaskolan
    är nog en rätt vanlig skola.

  377. Det är inga konstigheter.
    Lärarna är behöriga för sina ämnen.

  378. Dit kommer barn
    från kringliggande byar-

  379. -från Visingsö och Kaxholmen,
    till sjuan.

  380. Där finns allt ifrån ettåringar
    i förskolan upp till sextonåringar.

  381. Drygt nittio lärare är anställda där.

  382. Första året går det väldigt bra.

  383. Det är ju så att människor som är
    uppmärksammade gör bättre resultat.

  384. Om du upplever att någon tittar-

  385. -eller att du är observerad,
    gör du bättre resultat-

  386. -men det går över när du har vant dig
    vid att folk från högskolan är där.

  387. Man läser annan litteratur,
    och mycket tid går åt till projektet.

  388. Det var kanske ett glädjeskutt där.

  389. Andra året går meritvärdet ner.

  390. Då vill kanske lärare och skolledning
    lägga ner projektet.

  391. "Vi jobbar jättemycket, men titta
    här: Resultaten blir inte bättre."

  392. Då är det skönt för mig att kunna
    säga att man beslutade om fem år.

  393. "Nu ger vi inte upp. Vi kör på."

  394. Vi jobbar om möjligt ännu hårdare
    och ännu smartare.

  395. Ni ser hur kurvan går uppåt.

  396. Det ser bra ut. Det genomsnittliga
    meritvärdet år 2014 är runt 223.

  397. Hälften av eleverna
    saknade betyg år 2009.

  398. Nu kan man på ena handens fingrar
    räkna de elever i åttan-

  399. -som inte når målen våren 2015.

  400. Det blir lättare att hålla koll.

  401. Man pratar med dem
    och vet vilka de är.

  402. Lärare pratar med dem,
    man pratar med föräldrar.

  403. Man kan samtala om vilken resurs-
    fördelning som bäst stödjer dem-

  404. -så att de får sina betyg.

  405. Jag vet inte om ni tror att Gud finns
    här i Jönköping.

  406. Jag har aldrig sett vederbörande-

  407. -men som om Gud fanns sändes Skol-
    inspektionen till Ribbaskolan 2013.

  408. Det var helt underbart.
    Nu skulle vi få en extern granskare.

  409. En kritisk vän skulle peka ut
    alla förbättringsområden.

  410. Jag blev besviken. Skolinspektionen
    hade inga anmärkningar.

  411. Det var himla trist. De kunde väl
    ha hittat något litet fel?

  412. Jag var besviken. Deras så kallade
    rapport var på två A4-sidor.

  413. Det fanns inte en enda synpunkt.

  414. Det var trist. Lite stick är alltid
    bra så att man inte blir uppblåst.

  415. Så blev det inte den här gången.

  416. Trots det som jag sa förut-

  417. -ska jag säga något
    om den här pedagogiska idén.

  418. Jag är helt övertygad om,
    och nu har jag också emperi på det-

  419. -att om vi ska utveckla skolan är det
    inte främst resurser som krävs-

  420. -och inte färre barn i klasserna.

  421. Det är en ytlig politisk diskussion.

  422. Ett exempel: Man har 50 elever
    i tre klasser som ska bli två-

  423. -så låter man chefen göra en
    indelning av de här 50 eleverna-

  424. -så att det ska bli två klasser
    i fyran.

  425. Då är huvudregeln att man delar upp
    dem i två lika stora grupper:

  426. 25 elever i den ena klassen
    och 25 i den andra.

  427. Det finns inte tillstymmelse
    till analys.

  428. Det bygger mycket på kvantitativa
    föreställningar om-

  429. -att klasser på 25 blir rättvist.

  430. Jag skulle vilja se den rektor
    som säger till sina medarbetare:

  431. "Jag har gjort gruppindelningen
    för fyrorna."

  432. "Det blir tio elever i den ena
    klassen och 40 i den andra klassen."

  433. "Du får 40. - Och du får de tio."

  434. Jag tror inte att folk säger:
    "Vad trevligt, jag får 40 i år."

  435. Det blir ett jäkla liv,
    och chefen krävs på en förklaring.

  436. "Hur kan du fördela så orättvist?"

  437. Då kan chefen ge förutsättningarna.

  438. I 40-gruppen
    kan alla ta en instruktion-

  439. -och jobba självständigt
    i 30 minuter.

  440. Nästan ingen
    "motionerar" i mittgången-

  441. -och de är motiverade att lära sig.

  442. Så är de i 40-gruppen.

  443. I 10-gruppen
    kan ingen ta en instruktion.

  444. De kan jobba själva i 30 sekunder.

  445. Här "motioneras" det mycket,
    och de är inte sugna på att lära sig.

  446. Vilken grupp tar du?

  447. Det finns lärare som väljer
    10-gruppen. Det är en utmaning.

  448. Att prata om 15, 20 eller 30 elever-

  449. -för mig är det inte rimligt-

  450. -om man inte anger vilka
    förutsättningarna är i grupperna.

  451. Det är en kvalitetsfråga från början.

  452. Sen kan man kanske ändra på det,
    beroende på hur utvecklingen går.

  453. Det är viktigt med pedagogiska idéer-

  454. -även om vetenskapliga instrument
    är viktigare.

  455. Om det är så här
    drar lärarna från höften hela dagen.

  456. De förstår inte lärandets mysterium.

  457. De förstår inte
    hur barnen gör när de lär sig.

  458. Vad ska man då anpassa undervisningen
    till? Gammal tradition kanske?

  459. Det här är inte vetenskaplig grund.

  460. Slutsatsen måste då bli den här.

  461. Skolan är en institutionaliserad
    verksamhet med definierade mål.

  462. Innehållet och lärandeprocesserna-

  463. -skiljer sig från det
    som eleverna är vana vid.

  464. Det är viktigt att prata om skol-
    kunskapen - som är bestämd av staten-

  465. -vilket jag dock inte tror
    kommer att vara hållbart i längden.

  466. Det räcker inte att veta
    hur eleverna lär sig.

  467. Undervisningen måste anpassas
    efter kunskapen om barns inlärning.

  468. Det enda jag vet säkert
    är att vi lär oss på olika sätt.

  469. Det är inte relaterat till kön,
    socialgrupp eller begåvning.

  470. Det är relaterat till
    taktiska mönster eller strukturer-

  471. -eller dispositioner som eleverna har
    när de ska ta till sig ny kunskap.

  472. I den pedagogiska utmaningen...
    Det här vill jag att ni tar med er.

  473. Det här är kärnfrågan inom ramen för
    professionell utveckling i skolan.

  474. Lärarna måste kunna svara på det här.

  475. Det här är tiotusenkronorsfrågan.

  476. Ingen annan yrkesgrupp får 10 000 kr
    mer om de inte vet vad de är bäst på.

  477. Löneutveckling
    bygger på exklusiv kompetens-

  478. -att du är oersättbar
    om du inte kommer på morgonen.

  479. Det är besvärande att vi i skolan-

  480. -är slarviga
    med kompetensdiskussionen.

  481. Vi är enormt slarviga.

  482. Den som har jobbat femton år i skolan
    är utbytbar mot en nittonåring-

  483. -som kan gå in som vikarie
    om en person blir sjuk.

  484. Jag har tre väninnor
    - alltså tre kvinnliga vänner-

  485. -som triumfatorisk berättade för mig-

  486. -att deras respektive barn
    på 19, 20 och 21 år-

  487. -hade fått långtidsvikariat
    som lärare i Göteborg.

  488. Jag kanske borde säga:
    "Se till att de slutar omedelbart."

  489. "De ska inte jobba i skolan."

  490. "Det är livsfarligt för eleverna
    att träffa ditt barn."

  491. Vi måste dra upp diskussionen
    på den nivån.

  492. Vi ska vara rädda om professionen.

  493. Det finns en busshållplats där borta.
    Tänk er att vi ställer oss där sen-

  494. -och tar bussen någonstans,
    vart den nu går.

  495. Bussen stannar. Chauffören öppnar
    dörrarna och säger: "Varmt välkomna."

  496. "Det finns fina platser längst bak."

  497. "Om ni vill följa med i utvecklingen
    ska ni sitta längst fram."

  498. Man tänker att det är trevligt.

  499. Och så säger chauffören lite apropå:

  500. "Det är bara en detalj som ni
    ska veta: Jag har inget körkort."

  501. Ni kommer aldrig att vara med om det.

  502. Det är omöjligt att det inträffar,
    men i skolan är det möjligt.

  503. Uppmana alla att säga till sina
    skolbarn: "När ni har en vikarie"-

  504. -"ska du gå fram och vara artig
    och säga välkommen till vikarien."

  505. "Fråga om vikarien är behörig.
    Om svaret är nej går du hem."

  506. "Det är livsfarligt att vara där."
    Det är att gå långt-

  507. -men jag vill peka på
    hur viktig professionaliteten är.

  508. Jag önskar att lärare sa: "Jag vet
    hur barn och unga lär sig i skolan"-

  509. -"och jag anpassar undervisningen."

  510. "Det är jag ensam om. Ingen annan
    akademikergrupp har den kompetensen."

  511. Lärarna har kunskap
    om lärandets mysterium.

  512. Det måste vara utgångspunkten.

  513. En gemensam teori
    är viktigare än vad vi tror.

  514. Det är svårt att skapa, men
    det är ändå poängen med det hela.

  515. Vi måste göra
    pedagogiska antaganden tillsammans-

  516. -till exempel att alla är olika.

  517. Det är ett banalt antagande. Vi
    kan ju konstatera att alla är olika.

  518. Det är inget märkvärdigt-

  519. -men om lärare gör det här antagandet
    så fort de möter en elevgrupp-

  520. -att alla som jag möter är olika-

  521. -har man formulerat ett annat
    antagande, som är mer komplicerat:

  522. Om vi alla är olika, så lär vi oss
    förmodligen på olika sätt.

  523. Det är den mest komplicerade frågan-

  524. -som du som lärare kan formulera.

  525. Det är en enormt besvärlig utgångs-
    punkt, men svårare än så är det inte.

  526. Om du ska ta reda på olikheten, och
    ha den som grund för undervisningen-

  527. -måste du forska i din egen vardag.

  528. Man kan inte räkna med
    att akademiker vid universiteten-

  529. -ställer frågor på så lokal nivå.

  530. Den här forskningen
    måste ligga ute på skolorna.

  531. Alla i skolan har det gemensamt-

  532. -att vi behöver känna till lärandet.

  533. Marton kallar det
    för "det lärande objektet".

  534. Vi lär oss hur lärandet fungerar.

  535. Det är bättre att lära eleverna att
    lära sig, att de ser sitt lärande-

  536. -än att lära dem ämneskunskaper.

  537. Att ge dem verktygslådan
    är mer avancerat.

  538. Då begriper de hur de lär sig saker.

  539. Det är ett sådant begrepp som kan
    ena alla lärare som jobbar i skolan.

  540. Det handlar inte om mattelyft,
    fast det har jag inget emot.

  541. Det bekymmersamma
    med sådant som mattelyft-

  542. -är att om bara några
    går ett sådant här lyft-

  543. -går organisationen i otakt.

  544. När inte alla kompetensutvecklar sig-

  545. -blir verksamheten
    svår att hålla ihop.

  546. Det är bättre
    att alla går åt samma håll samtidigt-

  547. -men det är inte alltid möjligt.

  548. Om alla är olika, måste man
    möta olikheten med variationer.

  549. Variationsteorier.

  550. Lärare behöver känna till variationer
    av undervisningen av det egna ämnet-

  551. -och variationer
    kring de metodiska delarna.

  552. Vi pratade om det i samband
    med den vetenskapliga grunden.

  553. Om vi känner oss kritiska
    till det här med kultur och kontext-

  554. -med begåvning
    och socioekonomiska förutsättningar-

  555. -måste vi ha en ny förklaringsmodell
    som berättar-

  556. -varför unga lär sig på olika sätt-

  557. -om det nu inte beror på kulturen,
    sociala förhållanden eller begåvning.

  558. Vi måste ha
    en skolnära förklaringsgrund.

  559. Jag menar att vi kommer långt-

  560. -med att tänka att barn och unga
    är bärare av olika livserfarenheter.

  561. Vissa livserfarenheter "dockar in"
    väl med det som vi erbjuder.

  562. Andra livserfarenheter "dockar in"
    dåligt med det som skolan erbjuder.

  563. Det är knappast barnens fel
    att de har de erfarenheterna med sig.

  564. En professionell organisation
    anpassar sig efter förutsättningarna-

  565. -som barnens erfarenheter innebär.

  566. Det är inte att göra skolan lättare-

  567. -utan att intellektualisera yrket
    och tänka på ett annorlunda sätt.

  568. Jag menar också att...

  569. Världen är mycket större än
    vad vi föreställer oss att den är.

  570. Vi ser bara ytan på det som vi erfar.

  571. Vi ser kanske varandra som objekt
    eller subjekt i första hand.

  572. När man lär känna en människa
    kan man förstå-

  573. -att under skalet finns kvaliteter
    som vi kan gilla eller ogilla.

  574. Det är med-erfarenhet.

  575. Samtidigt som du erfar en annan
    person, erfar du den som någon.

  576. Eller om du erfar ett ljud-

  577. -så erfar du det som något ljud,
    inte ett ljud i allmänhet.

  578. Om jag släpper ut en doft
    och frågar vad det är-

  579. -skulle ingen säga "en doft".

  580. Ni skulle med-erfara doften
    som doften av något.

  581. "Farmors skafferi."

  582. "Den doften har jag inte känt
    på 25 år. Kan jag inte få den?"

  583. Någon annan säger: "Vår gamla Saab
    på 70-talet luktade precis så här."

  584. Det intressanta är att ingen
    skulle bråka om vem som har rätt.

  585. Vi skulle acceptera
    det subjektivistiska.

  586. Vi erfar världen,
    men vi med-erfar den som något.

  587. Det gör vi på individuell nivå.

  588. Vi lever i samma värld
    men i olika verkligheter.

  589. Att försöka få ihop verkligheterna är
    det mest utmanande draget i skolan.

  590. Vi ska också säga att...

  591. Jag har tvingats ta ställning
    till det här med organisationer.

  592. Om vi jämför Strövelstorpsskolan
    och Ribbaskolan med Karlskrona-

  593. -så har skolorna
    i Gränna och Ängelholm-

  594. -mycket bättre resultat
    än i Karlskrona.

  595. Det är intressant. För ungdomarna
    i Karlskrona är det inte alls bra-

  596. -men det är intressant för oss
    att fundera på varför det blir olika.

  597. Vad gör att det blir olika?
    Jag tror ju inte på kulturen-

  598. -att det skulle vara
    någon sämre kultur i Karlskrona.

  599. Det pedagogiska arbetet ser olika ut.

  600. Slutsatsen man vågar dra
    är att det här är en ledningsfråga.

  601. Efter skollagen 2011 är
    rektorsrekryteringen den viktigaste.

  602. Chefen för enheten
    är den viktigaste rekryteringen.

  603. Det är lite obehagligt att det är
    0,5 sökande på varje rektorstjänst.

  604. Det här är enligt tidskriften Chef.

  605. Rekryteringsunderlaget är inte stort.

  606. Men den personen
    som leder verksamheten-

  607. -måste ta det här
    med vetenskaplig grund på allvar.

  608. Det kommer inte av sig självt.

  609. Det är hårt arbete, disciplin och att
    man hittar en modell som kan fungera.

  610. Rektorn i skolan ska inte bli
    en förlängd facklig representant-

  611. -för lärarkollektivet mot kommunen.
    Det har jag sett för mycket av.

  612. Rektor ska inte bli en representant
    för kommunen mot lärarna.

  613. Det man måste kräva
    av en chef i skolan-

  614. -är självständighet i ledarskapet:

  615. Man skyddar den egna organisationen-

  616. -och ser till att den utvecklas-

  617. -så att kvalitetskriterierna uppfylls
    och kvaliteten blir bättre i skolan.

  618. På skolorna som fungerar väldigt bra-

  619. -har rektorerna
    schemalagt kompetensutvecklingen.

  620. Man berättar för lärarna i augusti-

  621. -att man under året har kompetens-
    utveckling en viss tid varje vecka.

  622. Det kan röra sig om ett par timmar-

  623. -men det ska vara under hela året-

  624. -så att man vet att man inte
    förhandlar om de timmarna.

  625. Sen är frågan var tiden ska hämtas.
    Kanske hinner jag säga något om det.

  626. Men det är viktigt.

  627. Det vi har jobbat med
    är ett rullande, cykliskt schema.

  628. Ena veckan är det input.
    Då kommer någon utifrån-

  629. -eller en kollega i den egna skolan,
    som kanske har gjort en studie.

  630. Då får man
    lite bränsle i utvecklingen.

  631. De här skolorna jobbar med
    seminarieliknande verksamhet.

  632. Lärarna delas in i grupper om sju.
    Där kan man blanda hur som helst.

  633. Om det är en 1-16-skola är det svårt
    att hålla ihop ämneslagen.

  634. Man får en fin dynamik i en grupp med
    både ämneslärare och förskollärare.

  635. Tanken med seminarierna är
    att fördjupa kunskapen-

  636. -från input
    och från litteratur som man läser.

  637. Kompetensutveckling
    ska integreras i verksamheten.

  638. Den måste integreras
    som ett verktyg som går att använda.

  639. Man ser nästan aldrig
    omedelbara resultat-

  640. -men det ska finnas en känsla av att
    det fungerar. Man stödjer varandra.

  641. Sen ska det till forskning också.

  642. För att lära sig att använda
    forskning i den lokala skolmiljön-

  643. -behöver man lära sig de här
    metoderna från början.

  644. Sen kan man
    förfina det.

  645. Jag får kritik för den här åsikten,
    men det här är framgångsrikt:

  646. Alla lärare på en skola ska lära sig
    samma forskningsmetod från början.

  647. Då slipper man rivaliserande
    förband i kafferummet-

  648. -som utgår från olika teorier.

  649. Man har en plattform,
    en monolitisk idé om forskning.

  650. Att diskutera så
    håller inte i längden-

  651. -men då utvecklar man ett gemensamt
    språk, gemensamma referenser-

  652. -ett gemensamt samtal om forskning-

  653. -och sen bygger man på med
    kvalitativa forskningsintervjuer-

  654. -skuggning, video-dokumentation-

  655. -och dokumentationsanalysen.

  656. Till sist ska jag säga-

  657. -att det här
    med vetenskap i skolan...

  658. Jag får citera Lasse Lagerbäck.

  659. När Island hade slagit Holland
    i fotboll frågade en reporter:

  660. "Är detta trolleri?"
    Han sa: "Nej, det är svårare än så."

  661. Det var väldigt bra sagt! Om man
    ska jobba med forskning i skolan-

  662. -måste man anlägga ett vetenskapligt
    snitt som utgår från skolan-

  663. -inte från de realiteter
    som finns vid akademin.

  664. Jag ska visa en sista bild,
    som säger allt.

  665. Det är ifrån en förskola.

  666. Förskolläraren
    försöker lära Sixten att läsa.

  667. Människor
    som inte arbetar i skolan säger:

  668. "Det förklarar PISA-resultaten."

  669. "Sixten fattar inte ens att det är
    många fler bokstäver i 'kattunge'."

  670. "Om de inte fattar det på förskolan
    blir det ett PISA-haveri."

  671. Vi behöver förstå att barn alltid
    har en logisk idé när de säger saker.

  672. Förstår man inte det
    kanske man inte ska jobba i skolan.

  673. Sixten tänker att en katt är stor.
    Det måste vara svårt att stava till-

  674. -men en liten kattunge
    är väl ingen match?

  675. Där har ni hela mysteriet med
    forskning och vetenskap i skolan.

  676. Jag tror på det här. Det kommer att
    förändra svensk skola i grunden.

  677. Tack för att ni lyssnade.

  678. Textning: Sirje Rundqvist Talva
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Lärandets mysterium

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Föreläsning med Tomas Kroksmark som är professor på Högskolan i Jönköping. Han är initiativtagare till Modellskolan som är ett projekt där lärarna ska skaffa egen vetenskaplig kompetens och kollektivt bli starkare. Inspelat 22-23 oktober 2014 i Högskolan i Jönköping. Arrangör: Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Utbildningsvetenskaplig forskning
Ämnesord:
Forskning, Skolan, Skolutveckling, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

Lärandets mysterium

Föreläsning med Tomas Kroksmark som är professor på Högskolan i Jönköping. Han är initiativtagare till Modellskolan som är ett projekt där lärarna ska skaffa egen vetenskaplig kompetens och kollektivt bli starkare. Inspelat 22-23 oktober 2014 i Högskolan i Jönköping. Arrangör: Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

Lärande i Hongkong

Professor K.S. Leung arbetar vid prestigeskolan University of Hong Kong och berättar här om att det inte går att jämföra resultat av Pisa-undersökningar mellan skolor och länder som skiljer sig så mycket från varandra som Kina och Sverige. Inspelat 22-23 oktober 2014 i Högskolan i Jönköping. Arrangör: Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

Framtidens modiga medborgare

Lee Sing Kong är professor i Singapore och föreläser här om hur viktigt det är att rusta unga med självförtroende och sunda värderingar. Han berättar om hur de har arbetat med dessa frågor i skolorna i Singapore. Inspelat 22-23 oktober 2014 i Högskolan i Jönköping. Arrangör: Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

Finlands försämrade skola

Pertti Kansanen är professor vid Helsingfors universitet. Han berättar här om Finlands försämrade resultat i Pisa-undersökningarna de senaste åren och vad som kan vara orsakerna. Inspelat 22-23 oktober 2014 i Högskolan i Jönköping. Arrangör: Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

En pedagogisk supermakt

Ference Marton som är professor emeritus vid Göteborgs universitet föreläser om skillnader mellan den svenska och den kinesiska skolan kopplat till Pisa-undersökningarna. Inspelat 22-23 oktober 2014 i Högskolan i Jönköping. Arrangör: Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

Skola hela dagen

Korea och Kina är världsledande när det gäller Pisa-resultaten. Professor Okhwa Lee arbetar vid Chungbukuniversitetet i Korea och säger att några av förklaringarna är disciplin, långa skoldagar och stort engagemang från föräldrarna. Inspelat i oktober 2014. Arrangör: Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

Modellskolan i praktiken

Läraren Kjell Wahlström i Ängelholm berättar om hur han förändrat sin pedagogik, från att vara slav under läromedel till att genomföra kreativa och motiverande grupparbeten. Elevernas resultat har förbättrats. Inspelat 22-23 oktober 2014 i Högskolan i Jönköping. Arrangör: Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

Skolexemplet Strövelstorp

Lärarna Frida Wiren och Rebecca Johansson berättar om sina erfarenheter av att förbättra arbetet på Strövelstorps skola i Ängelholm. Från att vara en skola med dåliga resultat till att bli en Modellskola. Inspelat 22-23 oktober 2014 i Högskolan i Jönköping. Arrangör: Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Digitaliseringen av den svenska skolan

Den svenska skolan har en hög grad av digitalisering om man jämför med övriga Europa. Det säger Jan Hylén, expert i Digitaliseringskommissionen. Men det finns brister i den svenska skolan, bland annat olika förutsättningar i olika skolor, och många lärare saknar kunskap om de digitala verktygen. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - integration

SO för nyanlända

Alla flyktingar som kommer till Sverige ska få gå en kurs och lära sig mer om sitt nya hemland. Det handlar om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar, om svensk historia, geografi och traditioner.

Fråga oss