Titta

UR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

UR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

Om UR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

Konferens där vi får ta del av svensk och internationell forskning om skolan. Professorer från prestigeskolor i Singapore, Hongkong och Korea delar med sig av sina erfarenheter tillsammans med lärare från Jönköping och Ängelholm. Inspelat 22-23 oktober 2014 i Högskolan i Jönköping. Arrangör: Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.

Till första programmet

UR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund : Framtidens modiga medborgareDela
  1. Det finns inget världens bästa eller
    världens sämsta utbildningssystem.

  2. Alla utbildningssystem
    har sina styrkor och svagheter.

  3. I dag definierar vi tyvärr
    bra och dåliga system-

  4. -utifrån en väldigt snäv ram:

  5. Resultat i PISA och TIMSS.

  6. Deras utvärderingar kan vara bra-

  7. -för att ge oss en bild av
    vad våra system kan uppnå-

  8. -eller var vi befinner oss

  9. Men de får bestämma riktningen
    på våra utbildningssystem.

  10. Alla system har nämligen mål
    bortom TIMSS och Pisa.

  11. Vi har vår nationella strävan-

  12. -vi har vår kulturella kontext-

  13. -och vi fokuserar på många områden-

  14. -bortom PISA och TIMSS.

  15. Jag beundrar faktiskt
    det svenska utbildningssystemet.

  16. Jag skickar mina pedagoger till Sverige
    för att prata med era kollegor-

  17. -om hur ert system har producerat
    så många kreativa uppfinnare-

  18. -och om allt det här är följden av
    att ni har ett utbildningssystem-

  19. -som hjälper till att förstärka
    människors kreativitet.

  20. Det är bra ni tittar på era svaga
    sidor och försöka förbättra dem-

  21. -men när ni gör förbättringar,
    kasta då inte bort era starka sidor.

  22. Man får inte
    "kasta ut barnet med badvattnet".

  23. Kom ihåg vilka utbildningssystemets
    styrkor är och håll fast vid dem.

  24. Men det är bra att försöka
    bättra sig där det finns svagheter.

  25. Just detta handlar Singapores
    utbildningssystem om.

  26. Vi reser ut i världen för att lära oss,
    men samtidigt tänker vi på-

  27. -att vi inte kan överföra
    ett helt system till Singapore.

  28. Vi måste kontextualisera. Vi har olika
    miljöer, kulturer och sammanhang-

  29. -men vi vill lära oss.

  30. Singapores utbildningssystem
    är vad det är i dag-

  31. -för att vi har lärt oss av de bästa,
    däribland Sverige.

  32. Vad har jag då
    att berätta denna förmiddag?

  33. Många av er vet att Singapores elever
    får mycket goda resultat-

  34. -i TIMSS och PISA, särskilt i PISA-

  35. -där man gör
    en datorassisterad utvärdering.

  36. Singapores elever
    fick mycket goda resultat-

  37. -men detta är bara biprodukter-

  38. -av ett system som fokuserar
    på sina egna mål-

  39. -på vad vi vill uppnå
    och rusta eleverna inför.

  40. Återigen, vi låter inte PISA och TIMSS
    bestämma vår inriktning.

  41. För oss är de bara indikatorer-

  42. -som visar var vi befinner oss.

  43. Jag ska börja med att ge er
    en kontext för Singapore.

  44. När jag reste
    från Göteborg till Jönköping-

  45. -blev jag full av beundran för Sverige.

  46. Ni har så mycket mark!

  47. Där behövs inte bra resultat
    i PISA eller TIMSS.

  48. Ni har massor med mark
    och naturtillgångar.

  49. Ni är omkring 8,5 miljoner.

  50. I Singapore är vi 5,1 miljoner-

  51. -men vi har en yta
    på 720 kvadratkilometer.

  52. Här står det kvadratmeter,
    men det ska vara kvadratkilometer.

  53. Jag tror att hela Stockholm
    är större än Singapore.

  54. Tänk om två tredjedelar
    av er befolkning-

  55. -skulle pressas in på det området.

  56. Så är Singapore.

  57. Väldigt litet och utan naturtillgångar.

  58. Därför ser regeringen
    de mänskliga resurserna-

  59. -eleverna, landets framtid-

  60. -som landets naturtillgång.

  61. Därför blir kontexten så viktig.

  62. Vi måste utveckla våra mänskliga
    tillgångar till deras fulla potential-

  63. -så att de kan bidra till
    att utveckla och föra landet framåt.

  64. Vi har 520 000 elever-

  65. -men på grund av
    vår begränsade storlek-

  66. -ska de få plats i 360 skolor.

  67. I länder som har ungefär lika
    många elever men är större till ytan-

  68. -kan det finnas fler än tusen skolor.

  69. En del skolor på landet
    har färre elever.

  70. Men Singapore är så tätbefolkat-

  71. -att varje skola
    har i genomsnitt 1 200 elever.

  72. En del växer till omkring 3 000,
    som ett universitet i miniatyr.

  73. Så ser våra skolor ut,
    i en urban kontext.

  74. Vi har 33 000 lärare.

  75. Våra lärare rekryteras-

  76. -bland den bästa tredjedelen
    av studenterna.

  77. Med andra ord lockar vi de främsta-

  78. -till att bli lärare i vårt
    utbildningssystem. Varför?

  79. Vi tror på det här: Om lärarna är
    delaktiga i att rusta barnen-

  80. -inför att utveckla framtidens länder-

  81. -då förtjänar våra barn
    de bästa lärarna.

  82. Om våra lärare inte är bra-

  83. -är eleverna som går ut kanske inte
    väl förberedda-

  84. -för att bidra till landets utveckling.
    Det är så viktigt i Singapore-

  85. -eftersom vi ser eleverna
    som vår nations framtid.

  86. Singapore lägger
    3,7 procent av BNP på utbildning.

  87. Det är mycket, mycket mindre
    än många andra länder.

  88. OECD:s Andreas Schleicher
    drar i en studie av PISA slutsatsen-

  89. -att andelen av BNP
    som spenderas på utbildning-

  90. -inte står i förhållande
    till resultaten.

  91. Hans slutsats är att när man lägger
    pengar på utbildning-

  92. -måste man förstå vilka områden
    som är viktiga att investera i.

  93. Om man investerar i rätt områden
    blir resultaten mycket bättre.

  94. Och i Singapore väljer vi
    att investera våra resurser-

  95. -i förberedandet
    av en kompetens lärarkår, i lärarna.

  96. Jag ska gå igenom
    några grunddrag i systemet-

  97. -och hur de fungerar tillsammans.

  98. Om ni frågar mig vilka styrkorna är
    i Singapores utbildningssystem-

  99. -nämner jag tre, fast det finns många.

  100. Som lärare får jag alltid höra-

  101. -att om man har punkter
    ska man hålla sig till endast tre.

  102. De kommer ni alla att komma ihåg.

  103. Om jag ger er sex
    glömmer ni fyra och minns två.

  104. Därför har jag valt att berätta
    om tre huvuddrag-

  105. -i Singapores utbildningssystem.

  106. Det första huvuddraget är
    att Singapores utbildningssystem-

  107. -i hög grad låter sig influeras
    av externa förändringar.

  108. Vårt system fokuserar på relevansen
    av vår utbildning för våra barn-

  109. -så att deras kunskaper är relevanta
    i den miljö som de ska växa in i.

  110. Våra elever är nämligen
    den huvudsakliga resursen-

  111. -i uppbyggandet av landet.

  112. Om elevernas kunskaper inte är
    relevanta för omgivningens behov-

  113. -då blir grunden för uppbyggandet
    av landet en aning försvagad.

  114. Därför tar vi hänsyn till
    yttre såväl som inre faktorer-

  115. -när vi utformar vårt utbildningssystem
    och våra program-

  116. -inte för att inte bara utveckla
    våra elevers fulla potential-

  117. -utan även göra dem relevanta i det
    landskap och för de behov som råder.

  118. Vi blev självständiga först 1965.

  119. Nästa år har vi nöjet att fira
    femtio år av självständighet.

  120. Jag är äldre än Singapore.

  121. Nu vet ni hur gammal jag är.

  122. När vi blev en nation, 1965-

  123. -bröt vi oss loss
    från Malajiska federationen.

  124. Då hade vi en yta
    på endast 580 kvadratkilometer.

  125. Vi erövrade inte ett större område-

  126. -utan dumpade jord och sand i havet
    för att utvidga landet.

  127. Det var väl en innovativ metod?

  128. Vi drog inte ut i krig
    för att få mer mark.

  129. Men på den tiden var läs- och
    skrivkunnigheten hos befolkningen-

  130. -oerhört låg.

  131. All tillverkning skedde i hemmet,
    arbetslösheten var hög-

  132. -och världen väntade sig att landet
    skulle kollapsa inom ett år.

  133. Särskilt våra grannar sa
    att Singapore inte skulle överleva-

  134. -på grund av de väldiga problem
    som landet stod inför.

  135. Så vi var tvungna att överleva
    som nation.

  136. Regeringen gjorde rätt och såg
    utbildning som det främsta verktyget-

  137. -för att utveckla vår nation
    och föra landet ut ur fattigdom-

  138. -genom att ge människor kompetens
    och läs- och skrivkunnighet nog-

  139. -att kunna arbeta för sitt land.

  140. Därför kallade vi den första fasen
    i vår utbildningsplan-

  141. "Överlevnadsdriven utbildning."

  142. Vi skapade en enkel modell för att
    utrusta våra elever och unga vuxna-

  143. -med läs- och skrivkunnighet,
    språkfärdigheter och räkneförmåga.

  144. Därmed fick de
    grundläggande färdigheter-

  145. -och kunde få anställning
    och bidra med nån form av arbete-

  146. -som skulle främja
    Singapores ekonomi.

  147. Det var utvecklingens första fas.

  148. Jag ska visa er den första fasen.

  149. Fokus på räkne- och språkförmågor,
    och det fanns bara en enda modell.

  150. Men framåt 1970-talet-

  151. -ser vi att detta system
    med en allomfattande modell-

  152. -ger många negativa resultat.

  153. Ett av dessa är att
    mer än tjugo procent av våra elever-

  154. -inte fullföljde sina tio år-

  155. -alltså sex års grundskola
    och fyra års sekundärutbildning.

  156. Det enkla skälet var att när man
    ger alla elever samma modell-

  157. -flyger de duktiga fram
    och de sämre bli kvar.

  158. När de inte klarar av schemat
    och undervisningstakten-

  159. -hoppar de av skolan.

  160. Varje elev som lämnar skolsystemet
    är en förlorad elev-

  161. -för Singapore.

  162. Därför ville vi titta på sätt
    att få tillbaka eleverna.

  163. Särskilt framåt 1970-talet, när
    Singapores ekonomi börjar utvecklas-

  164. -och takten för industrialiseringen
    ökar exponentiellt-

  165. -eftersom vår regering lät
    internationella företag komma dit-

  166. -och tillverka till lägre kostnader.

  167. Det gav vår befolkning arbete.

  168. Då börjar det verkligen växa,
    och i början av 80-talet-

  169. -låg vår arbetslöshet
    på minus två procent.

  170. Det fanns alltså mer arbete
    än yrkeskunnig arbetskraft.

  171. Därför tittade man på
    bortfallet av elever.

  172. Hur skulle man få dem att bli kvar,
    fullfölja sin utbildning-

  173. -och stärka sin potential? Här inleds
    nästa fas i utbildningsplaneringen.

  174. Vi går från
    en överlevnadsdriven utbildning-

  175. -till en effektivitetsdriven sådan.

  176. I dettas system skapade vi olika vägar-

  177. -så att olika elever
    kunde lära sig i sin egen takt.

  178. Och det var också
    ett ytterst verkningsfullt system.

  179. Efter sex till tio år
    började bortfallen minska.

  180. Nu är fler av våra elever
    rustade inför-

  181. -att bära upp industrin och ekonomin
    såväl som att bygga upp ett samhälle-

  182. -som vi alla kan vara stolta över.

  183. Men inget förblir oförändrat.

  184. Världsekonomin
    börjar också röra på sig.

  185. När världen går från en industribaserad
    till en kunskapsbaserad ekonomi-

  186. -måste de elever som tar examen
    ha en annan uppsättning egenskaper-

  187. -för att kunna arbeta och fungera väl
    i den kunskapsbaserade ekonomin-

  188. -i jämförelse med den
    industribaserade.

  189. I en kunskapsbaserad ekonomi-

  190. -blir kreativitet, innovation och
    entreprenörsanda väldigt viktigt.

  191. Man säger att kunskap är en tillgång,
    men jag håller inte med.

  192. Kunskap är bara en tillgång så länge
    man kan skapa värde av den.

  193. Om kunskap bara förblir kunskap
    är det ingen tillgång.

  194. För att bli en tillgång måste
    den omvandlas till nån form av värde.

  195. Därför reste vi till Sverige-

  196. -för att lära oss av er hur man får
    befolkningen att vara företagsam-

  197. -att vara kreativ och innovativ.

  198. Vi införde aktiviteter och program
    i skolsystemet-

  199. -och omarbetade vår läroplan
    och vår pedagogik-

  200. -för att ge lärarna möjlighet
    att uppmuntra eleverna-

  201. -till att utveckla sina talanger
    och sin potential till fullo.

  202. Detta pågick bara fram till 2012.

  203. Från och med 2013 bytte vi fokus-

  204. -från att bara se barnets potential-

  205. -till att även se barnets utveckling
    ur ett holistiskt perspektiv.

  206. Betoningen på värderingar
    blir ett väldigt viktigt element-

  207. -i den holistiska utvecklingen
    och inom utbildningen som helhet.

  208. Varför fokuserar vi på värderingar?

  209. Varför fokuserar vi på barnets
    grundläggande egenskaper-

  210. -i stället för akademiska sidor?

  211. Jag ska förklara senare-

  212. -när jag kommer till vårt andra mål,
    den andra punkten.

  213. Men jag vill bara klargöra-

  214. -att i denna sin fjärde form-

  215. -tar Singapores utbildningssystem
    hänsyn till vikten av-

  216. -att vara lyhörd för de förändringar
    som sker externt och internt-

  217. -så att vi kan förbereda våra elever
    som ska ta examen.

  218. En elev som börjar grundskolan i dag-

  219. -tar examen först om tjugo år.

  220. Kan vi förutse vad de
    kommer att behöva om tjugo år-

  221. -för att kunna jobba
    i det här nya landskapet-

  222. -med de snabba förändringar
    som äger rum?

  223. Ingen har mod nog att förutsäga det.
    En del forskare säger faktiskt-

  224. -att dagens elever, när de går ut
    högskolan och ska påbörja en karriär-

  225. -måste lära, lära av
    och lära om sex gånger-

  226. -innan de går i pension.

  227. Därför vill vi ge våra elever en grund
    i form av värderingar-

  228. -och en bred basutbildning, som hjälper
    dem att bygga upp ett självförtroende-

  229. -för att kunna möta de snabba
    förändringar som kommer-

  230. -och ta itu med dem utan rädsla.

  231. Därför blir värderingar väldigt viktigt.

  232. Det här är det första huvuddraget
    i Singapores utbildningssystem.

  233. Det är inte baserat på kultur.

  234. Det är nåt som alla utbildningssystem
    kan tillämpa-

  235. -och bör tillämpa
    om man de hålla jämna steg.

  236. Att ni alla sitter här för att diskutera
    hur man utvecklar Sveriges utbildning-

  237. -visar att ni är villiga att lyssna
    på förändringar och behov.

  238. Det är ett initiativ
    som jag berömmer er för.

  239. Vilka är då de framgångsfaktorer-

  240. -som möjliggör var och en
    av dessa reformer?

  241. Jag ska ge er tre områden.

  242. När man förvandlar eller förbättrar
    ett utbildningssystem-

  243. -från en fas till en annan
    kommer dess mål att förändras.

  244. Denna förändring kräver
    att man omarbetar riktlinjer-

  245. -för läroplaner,
    pedagogik, utvärderingar-

  246. -och till och med personalfördelning.

  247. Hur bedömer man lärarnas arbete
    vid var och en av dessa förändringar?

  248. Vilken sorts arbete man betonar
    kommer att förändras i hög grad.

  249. För det andra omorienterar
    vi lärarutbildningen-

  250. -för att de
    ska kunna uppnå utbildningsmålen.

  251. Jag går in på framgångsfaktorerna sen.
    Detta är bara en översikt.

  252. Tre: Ge skolorna stöd för att klara av
    övergången till en ny inriktning.

  253. Det är lätt att införa förändringar
    i policy och mål för utbildningen-

  254. -men om rektorerna inte förstår målen
    och tänkandet bakom förändringarna-

  255. -kan de inte tillämpa och genomföra
    det som man vill uppnå.

  256. Det är vår andra styrka.
    Vi bereder verkligen marken-

  257. -innan övergången. Jag ska prata
    lite mer om det senare.

  258. Det är det första huvuddraget.
    Nu ska jag gå vidare till det andra.

  259. Det andra huvuddraget är
    att Singapores utbildningssystem-

  260. -har väldigt tydliga önskade resultat.

  261. Väldigt tydliga mål
    för vad eleverna bör uppnå-

  262. -och en tydlig förståelse för vad
    som ligger bakom valet av mål.

  263. För var och en av de fyra reformer
    som vi har gjort-

  264. -fanns det en logisk grund till
    varför en förändring var nödvändig.

  265. Och vi har klart för oss vilka mål
    som vi vill att eleverna ska uppnå.

  266. Det här är ett exempel på de principer-

  267. -som definierar den elevcentrerade
    och värderingsbaserade utbildningen-

  268. -i dessa rådande tider.

  269. Jag pratar om värdesystem-

  270. -och de egenskaper som eleverna
    bör lära sig och besitta.

  271. Ett exempel: I den värdebaserade,
    elevcentrerade utbildningen-

  272. -finns det fyra egenskaper
    som vi vill att eleven ska besitta.

  273. För det första
    bör eleven vara självsäker. Varför?

  274. I detta landskap
    av snabba förändringar-

  275. -krävs ett visst självförtroende.

  276. Annars blir man rädd för förändringar.

  277. Man känner sig så osäker
    inför förändringarna-

  278. -och ibland kan man bli deprimerad
    och nedslagen-

  279. -eftersom förändringarna
    sker för snabbt för att hantera.

  280. Om man inte har självförtroende-

  281. -möter man förändringen med rädsla.
    Det vill vi inte ha.

  282. Så vi vill ge eleverna en tro på
    sig själva, ett bra självförtroende.

  283. Det andra är självstyrt lärande.

  284. Som jag sa kan det som jag lär mig
    i dag vara förlegat om fem år.

  285. Man talar om sex cykler av inlärning,
    avlärning och omlärning.

  286. Om man inte själv styr sitt lärande
    eller har en sådan attityd-

  287. -hur kan man då vara beredd på
    alla förändringar? Det blir svårt.

  288. Vi vill ge våra elever viljan
    att ägna sig åt självstudier-

  289. -och lära sig på egen hand-

  290. -och inte vara helt beroende av vad
    utbildningssystemet förser dem med.

  291. Då kan var och en av Singapores
    medborgare utvecklas på egen hand-

  292. -och var förberedd på förändringar,
    så att de kan begagna sig av dem.

  293. Självstyrt lärande.

  294. Det tredje är att aktivt bidra.

  295. Om man ser på dagens värld finns
    det många som är framgångsrika.

  296. Det finns även de
    som är mindre framgångsrika.

  297. Ska vi låta samhället delas upp
    i de som har och de som inte har?

  298. Det är nåt som
    många länders styrande kämpar med.

  299. Att klyftorna mellan rika och fattiga
    blir bredare.

  300. Gruppen som behärskar tekniken
    rör sig snabbt framåt-

  301. -medan de som inte kan så mycket
    hamnar efter.

  302. Vi tycker inte om ett samhälle
    som har den här uppdelningen.

  303. Vi vill ha ett samhälle
    där man visar omtanke-

  304. -och bryr sig om sina medmänniskors
    känslor och behov.

  305. Vad kan jag göra för att dela
    med mig av det som jag har-

  306. -för att hjälpa dem som är lider nöd?

  307. Inte bara när det gäller
    ekonomiska tillgångar-

  308. -utan även
    när det gäller tid och begåvning.

  309. Vi vill att våra elever förstår-

  310. -att deras framgångar
    bygger på samhällets stöd.

  311. När de sen blir framgångsrika-

  312. -ska de fråga hur de kan bidra
    till samhället som stöttade dem.

  313. Det är därför vi vill
    bygga upp i våra elever-

  314. -en vilja
    att bidra aktivt till samhället-

  315. -oavsett om det är sociala aktiviteter-

  316. -eller andra former av talang som kan
    hjälpa till att förbättra samhället.

  317. Det måste inte vara tillgångar.
    Till exempel föräldrar:

  318. I dag är många föräldrar utbildade.

  319. Kan deras kunskaper utnyttjas-

  320. -för att ge elever specialundervisning-

  321. -som får dem att skaffa sig
    nya färdigheter och intressen?

  322. Detta kallar vi "aktivt bidragande".

  323. Det är det tredje tydliga målet
    i vårt utbildningssystem.

  324. Fyra är en engagerad medborgare.

  325. Här har vi en paradox.

  326. Eftersom vi i Singapore kan ge
    våra elever en så god utbildning...

  327. ...blir de väldigt rörliga.

  328. Studenter som tar examen-

  329. -får lätt arbete i USA, Storbritannien,
    Kina eller på andra håll i Asien.

  330. Och kom ihåg, vi är ett land
    på endast 570 kvadratkilometer.

  331. Om alla våra duktiga studenter
    ger sig av-

  332. -vad finns då kvar av landet?

  333. Så vi vill ingjuta en känsla av
    medborgarskap i våra elever.

  334. Att jag kanske kan vara till nytta
    ute i världen-

  335. -men alltid måste komma ihåg
    mina rötter.

  336. Jag är singaporian.

  337. Vi måste akta oss.

  338. Singapore är en mycket kosmopolitisk
    stad med stor rörlighet.

  339. Om vi inte bygger upp denna känsla
    av tillhörighet i våra elever-

  340. -blir Singapore bara ett hotell
    för många av dem.

  341. De jobbar utomlands, kommer hem
    och smakar lite mat och ger sig av.

  342. När det blir krig och Singapore
    behöver dem kan vi glömma det.

  343. Vi vill skapa en känsla av
    medborgarskap hos våra elever.

  344. En engagerad medborgare.
    Vad kan jag göra?

  345. I dag talar man om världsmedborgare.
    Vi är försiktiga med det ordet.

  346. Om man säger så säger studenterna
    i Storbritannien eller Sverige:

  347. "Jag är världsmedborgare!"
    Det är inte bra.

  348. Vi utbildar våra elever i förståelsen-

  349. -att deras kunskaper
    måste vara relevanta globalt-

  350. -men att de ska ha sina rötter lokalt.

  351. En känsla av tillhörighet till nationen
    som utbildar och utvecklar dem.

  352. Ni märker att vid varje steg i vår
    reform är våra mål väldigt tydliga.

  353. Det tredje grunddraget-

  354. -är samordning av riktlinjer,
    praktik och förberedelse.

  355. Tydligheten i utbildningsmålen-

  356. -är inte baserade på kultur.

  357. Det är ett strategiskt initiativ.

  358. I alla utbildningssystem, om man vill
    tala om reformer, måste man inse-

  359. -att målen måste vara tydliga
    innan man kan planera resan.

  360. Man kan ha målen klara för sig-

  361. -men vilka aktörer
    ska hjälpa en att uppnå dem?

  362. Inom ett system
    finns det tre nyckelgrupper.

  363. Den första
    är utbildningsdepartementet.

  364. Den andra är skolorna,
    och de är viktigast.

  365. Det är de som ska leverera de
    utbildningsprocesser och läroplaner-

  366. -som ska uppfylla utbildningsmålen.

  367. Det är avgörande, i klassrummet,
    i skolan och även utanför.

  368. Men de som faktiskt utbildar eleverna
    är lärarna.

  369. Så institutet för lärarförberedelse
    måste rusta lärarna-

  370. -på ett sånt vis att de förstår hela
    filosofin bakom utbildningen.

  371. Deras uppgift när de går till skolorna
    är att förstå utbildningens mål-

  372. -och förmedla dem på ett relevant sätt.

  373. En gemensam linje.

  374. Departementet tar fram riktlinjer-

  375. -som gör det möjligt att uppnå
    de önskade utbildningsmålen.

  376. Skolorna måste översätta dessa
    till relevant praktik-

  377. -för att uppnå målen.

  378. Institutet måste översätta målen
    till förberedelse av lärare-

  379. -så att lärarna på skolorna
    kan tillämpa rätt praktik...

  380. ...i elevernas utbildning, så att
    dessa kan uppnå utbildningsmålen.

  381. En gemensam linje.

  382. Britterna har ett uttryck:

  383. "När stjärnorna ligger på en linje
    får det en stor verkan."

  384. Det stämmer, tror jag.

  385. Min modell avslöja hemligheten
    bakom Singapores framgångar-

  386. -men blir inte åtalad
    när jag kommer hem.

  387. Jag säger att ett framgångsrikt
    skolsystem bygger på tre "P".

  388. Samordning av policy, praktik
    och preparering.

  389. Jag vill gå in djupare på vart och ett.

  390. Vilken policy har myndigheten?

  391. Jag visste inte att jag måste trycka.

  392. Vi har ett centraliserat system
    med en nationell läroplan.

  393. Allt är centraliserat
    inom departementet-

  394. -som har den styrande rollen.

  395. Eftersom det är centraliserat-

  396. -krävs det vid varje utbildningsreform-

  397. -en omarbetning av läroplanen-

  398. -en bedömning av
    hur pedagogiken måste förändras-

  399. -och omorientering av utvärderingar,
    så att de ligger i linje med målen.

  400. De främjar också uppbyggandet-
    en kompetent lärarkår-

  401. -vad gäller hur man rustar en sådan.

  402. Det här vill jag prata lite om.
    Jag har nog lite tid kvar.

  403. Respekt för lärare.

  404. Det är en faktor som är viktig för att
    locka till sig de bästa kandidaterna-

  405. -och styrs till hög grad av kulturen-

  406. -vilket vi ser i Finland, Korea
    och östasiatiska utbildningssystem.

  407. Men det kan också uppnås
    genom de rätta policyvalen.

  408. Låt mig berätta
    vad som hände i Singapore.

  409. 1991 hade vi sex lediga platser
    på lärarutbildningen-

  410. -och skulle rekrytera sex personer.

  411. Det kom bara in fem ansökningar.

  412. Då bedömde vi
    att det var bottenskrapet-

  413. -bland de studenter som vill bli lärare.

  414. Vi kände att det inte var rätt.

  415. Om det handlar om att rusta
    våra elever för nationens framtid-

  416. -då behöver vi de bästa.

  417. Så regeringen tog fram fyra initiativ.

  418. Det första:

  419. Ett avtal om att en lärares ingångslön,
    alltså ingångslönen-

  420. -skulle vara densamma
    som ingångslönen-

  421. -för en statsanställd
    revisor eller ingenjör.

  422. Det var ett tydligt budskap:

  423. Läraryrket är lika viktigt
    för att bygga upp nationen-

  424. -som revisorer, läkare, advokater
    eller ingenjörer.

  425. Vi ville sprida den bilden
    och det budskapet, högt och tydligt.

  426. De är lika viktiga.

  427. Initiativ nummer två:

  428. Lärare klagade oftast på att deras
    chanser att bli befordrade-

  429. -är mycket små.

  430. Bara dem som är mycket duktiga
    ledare kan klättra inom skolan.

  431. Av de som är mycket bra klasslärare
    uppmärksammas bara några.

  432. Så vi utformade en policy med tre spår
    för befordran av lärare.

  433. Det första är fortfarande ledarskap.

  434. Det andra kallar vi lärarspåret.

  435. Där belönas de lärare
    som gör bra ifrån sig i klassrummet.

  436. De kan bli seniorlärare, elitlärare,
    mästarlärare och huvudmästarlärare.

  437. Vid toppen av lärarspåret-

  438. -är lönen densamma
    som för skolans biträdande rektor.

  439. Det tredje spåret är för de pedagoger
    som är duktiga på-

  440. -att utforma och utveckla läroplaner.

  441. För dem har vi skapat
    ett så kallat "specialiststpår".

  442. I och med dessa tre spår-

  443. -blir alla styrkor hos lärarna
    och deras bidrag erkända.

  444. Nu kan lärarna bli
    befordrade relativt snabbt-

  445. -och de har möjligheten att bli
    befordrade om de gör bra ifrån sig.

  446. Det tredje initiativet:

  447. Vi frågar läraren:
    "Vad sysslar du med?"

  448. "Jag undervisar." Uppenbart, eller hur?

  449. "Varför undervisar du?"

  450. "Jag vet inte."
    Det är likadant i Finland.

  451. Jag frågade Passi: "Varför söker sig
    era kandidater inte till läraryrket?"

  452. "Jag vet inte."

  453. Om man frågar läkare
    vad de bidrar med till nationen-

  454. -då föreläser de i en timme
    om hur viktiga de är.

  455. Men lärare svarar: "Jag vet inte."

  456. Så regeringen formulerade
    en målsättning med sju ord-

  457. -som beskriver på vilket sätt lärare
    bidrar till att bygga upp ett land.

  458. De sju orden motsvarar:
    "Att ge form åt vår framtida nation."

  459. Om man bygger upp landet
    och hjälper till att forma dess framtid-

  460. -hur mycket viktigare
    blir då inte ens yrke?

  461. De upphöjde plötsligt
    bilden av läraryrket.

  462. Och det fjärde initiativet,
    som jag nämnde för en del av er-

  463. -under seminariet:

  464. Hylla era lärares goda insatser.

  465. Kritisera inte alltid
    lärarnas dåliga insatser.

  466. Det är en minoritet.

  467. De som gör ett bra arbete
    ska ni hylla offentligt-

  468. -så att de får ett erkännande.

  469. Då kan man bygga upp
    en tillit mellan läraryrket-

  470. -och samhället.

  471. Det kommer att stärka samarbetet.

  472. Så vi hyllar våra lärares arbete.

  473. Den första fredagen i oktober
    är lärarnas dag.

  474. Landets president bjuder in
    några lärare till palatset-

  475. -för att fira dagen
    och tacka dem för deras bidrag.

  476. I skolorna uppmuntras föräldrar
    att uppmärksamma lärarna-

  477. -för det som de gör
    för att utbilda deras barn.

  478. Uppträdanden och mat.

  479. Vi vill hylla lärarnas goda arbete.

  480. Efter att ha infört
    dessa fyra initiativ-

  481. -ville vi för två år sen rekrytera
    tvåtusen lärare under året-

  482. -och fick femtontusen sökande.
    Ser ni vilken skillnad det är?

  483. Och det har inget att göra med kultur.

  484. Det är riktlinjer som gör yrket
    till nåt mycket respekterat.

  485. Man förstår yrkets roll
    i byggandet av nationen.

  486. Man förstår tydligt vikten av det arbete
    som de lägger ner-

  487. -med barnen som de har hand om.

  488. Så policybeslut kan ha en inverkan...

  489. ...på ett yrkes prestige och status.

  490. Vi har också riktlinjer
    för kvaliteten hos skolledningen.

  491. Vi är mycket medvetna om
    att skolans ledning är avgörande-

  492. -när det kommer till
    att implementera utbildningssystemet-

  493. -och uppnå målen.

  494. Och här... Jag ska gå till nästa bild.

  495. Varför är det framgångsrikt?
    Dessa är villkoren för framgång.

  496. Att vi verkligen sprider det,
    förklarar och artikulerar-

  497. -och samordnar element-

  498. -så att alla lärare, skolchefer
    och lektorer på lärarutbildningarna-

  499. -är medvetna om förändringen.

  500. Sen kan de anpassa sig i programmen-

  501. -som förbereder lärarna.

  502. Skolans roll.
    Jag vill prata om skolledningen.

  503. I dagens skolor
    har ledningens roll förändrats.

  504. För många år sen var rektorn
    bara en sorts arbetsledare.

  505. Man skötte det som behövde göras-

  506. -utifrån utbildningsdepartementets
    instruktioner.

  507. Men i dag håller skolan också på att bli
    en väldigt komplex organisation.

  508. På departementet var man kloka nog
    att ge skolorna mer autonomi.

  509. Nu har rektorerna mycket makt.

  510. Singapore har ett nationellt system-

  511. -men man har mycket decentraliserat,
    delegerat ansvar.

  512. Så rektorns roll har förändrats.

  513. Nu har de blivit
    organisatoriska ledare.

  514. Men skolchefer är mer än så. De
    ska också vara undervisningsledare-

  515. -som kan driva på
    förändringar i pedagogiken-

  516. -och utveckla program
    som främjar utbildningsmålen.

  517. Så vi måste klargöra
    vilken skolledningens roll är-

  518. -och förbereda dem för
    att bli rätt sorts ledare i skolorna.

  519. Jag kan prata i en timme om det,
    så jag får sluta.

  520. I skolan fokuserar man
    på utvecklingen av läraryrket-

  521. Det var det som professor Leung
    pratade om i går.

  522. Vi börjar skapa
    ett samfund av professionalism-

  523. -inom läraryrket.

  524. Vi vill att yrkesmänniskor
    ska dela bästa praxis med varandra-

  525. -för att bygga upp
    lärarkårens professionalism.

  526. Om man tittar på läkaryrket-

  527. -spelar de äldre läkarna en stor roll
    i att fostra de yngre-

  528. -till att bli kompetenta.
    De delar kunskaper genom akademin.

  529. I Singapore har vi också utvecklat...

  530. ...en akademi för lärare,
    som en plattform-

  531. -för att uppmuntra att man bygger
    ett samfund av yrkesutövare.

  532. Här är en typisk skola i Singapore,
    med över 1 200 elever.

  533. Det här är en av de små skolorna.

  534. I stora skolor har man
    många gårdar och byggnader.

  535. Här i framgångsvillkoren
    skriver jag tydligt-

  536. -om att rektorer är både organisations-
    och undervisningsledare-

  537. -och om samfundet av yrkesutövare
    som utvecklas till en bra lärarkår.

  538. Dessa är framgångsvillkoren.

  539. Nu ska jag prata lite om min egen roll
    i lärarutbildningen.

  540. Jag ska titta på klockan.
    Oj, jag skyndar mig.

  541. Institutet måste låta sig påverkas-

  542. -av de nya utbildningsmålen
    så att våra lärare är rustade-

  543. -för att vara relevanta
    för skolans behov.

  544. Med denna nya fokus på moderna
    färdigheter-

  545. -och värderingsbaserad utbildning-

  546. -gjorde vi en granskning 2009
    och skapade en modell:

  547. VqSK-modellen för lärarutbildning.

  548. Vad är Vq?

  549. Vår lärarutbildning är baserad på
    tre grupper av värderingar-

  550. -som verkligen
    ger lärarna de övertygelser-

  551. -som får dem
    att bli professionella i skolorna.

  552. Sen färdigheter och kunskap.
    Varför kommer kunskap sist?

  553. För att kunskap lätt kan utvärderas.

  554. När en lärare pratar i dag
    börjar studenterna direkt googla.

  555. Då får de all information och ställer
    den svåraste frågan till läraren.

  556. Det är ett väldigt tufft jobb i dag.

  557. Vilka är värderingarna?

  558. De första värderingarna som vi vill ge
    läraren är elevcentrerade värderingar.

  559. Det börjar med en övertygelse.

  560. "Jag tror på
    att alla barn kan lära sig."

  561. Om en lärare börjar tänka att
    bara de duktiga eleverna kan lära sig-

  562. -och de andra inte,
    då vore det en katastrof.

  563. Om man pratar om rättvis undervisning
    blir den sista gruppen utelämnad.

  564. Vi vill att alla lärare tror på att alla
    barn, vilka det än är, kan lära sig.

  565. Man måste bara använda
    olika pedagogiska metoder-

  566. -som entusiasmerar, engagerar
    och motiverar olika barn att lära sig.

  567. En annan övertygelse:
    "Jag respekterar mångfald."

  568. I Singapore har vi stor mångfald
    i klassrummet.

  569. Där finns barn med olika etnisk,
    religiös och kulturell bakgrund.

  570. Om läraren har fördomar
    mot nån av dem är en katastrof.

  571. Man måste tro på
    och respektera mångfald.

  572. Den andra gruppen värderingar
    är läraridentiteten.

  573. Ibland kommer lärare till skolan-

  574. -och känner att det bara är
    nåt som de jobbar med.

  575. De förstår inte att det är ett yrke
    och ett kall som de påbörjar.

  576. Vi vill att lärarna ska se sig själva
    som yrkesmänniskor-

  577. -och som ledare i lärandets tjänst.

  578. Om de tror sig vara yrkesmänniskor-

  579. -kan de ta initiativet att utveckla
    sig själva och sin kompetens-

  580. -och bygga upp sin professionalism.

  581. Det driver dem till
    att bli bättre och bättre lärare.

  582. Det tredje är förpliktelse
    gentemot yrkeskåren.

  583. Så vill vi uppmuntra dem
    att dela med sig av bästa praxis.

  584. Att kunna jobba med
    andra inom yrket-

  585. -bygga upp professionalismen
    och ge en bättre utbildning-

  586. -till eleverna som har anförtrotts dem.

  587. Om vi förbereder dessa nya modeller
    med olika kompetenser-

  588. -som är relevanta för 2000-talet-

  589. -då måste vi förändra vår pedagogik.

  590. Vi måste också omvandla
    vår lärandemiljö.

  591. Att utveckla kompetens för 2000-talet-

  592. -går inte i 1900-talets lärandemiljö.

  593. 1900-talets lärandemiljö
    var till för didaktisk undervisning.

  594. Passiva elever och aktiva lärare.

  595. Men för att skaffa sig moderna
    färdigheter och dessa värderingar-

  596. -måste eleverna äga sitt eget lärande
    och lärarna stötta dem-

  597. -så att de kan
    bli självstyrda i sitt lärande.

  598. Vi har alltså också omvandlat
    vår lärandemiljö-

  599. -på det nationella
    undervisningsinstitutet.

  600. Alla klassrum har förvandlats
    till den här sorten-

  601. -där det i väldigt hög grad
    är kollaborativt lärande som gäller.

  602. Det här är en annan modell,
    som också utnyttjar ny teknik.

  603. Det är till och med så...

  604. ...att det normala paradigmet-

  605. -som har funnits i århundraden
    kanske måste ifrågasättas.

  606. Låt mig ge er ett enkelt exempel.

  607. Vilket vanligt ord
    brukar man höra på biblioteket?

  608. Kan nån svara på det?

  609. Jag kastas ofta ut från bibliotek.
    Vet ni varför?

  610. Just det, tystnad. Jag pratar högt.

  611. Även när jag viskar är jag högljudd.

  612. Bibliotekarien ber mig att gå till andra
    sidan för att eleverna pluggar.

  613. Tystnad.

  614. Mina vänner, om man fortsätter
    att hålla på tystnaden på biblioteket-

  615. -kommer det verkligen att tystna.
    Inga elever kommer att vara där.

  616. Elevernas lärandeprofiler
    har förändrats-

  617. -så man måste förändra paradigmet.
    Elever lär sig i dag i grupp.

  618. Aktivt lärande, diskussioner.

  619. Så jag har omvandlat mitt bibliotek
    till ett interaktivt utrymme.

  620. Jag har ett Starbucks-liknande
    kafé mitt i biblioteket.

  621. Det var otänkbart för bara tio år sen.

  622. Eleverna kommer och pluggar.

  623. Det blev inga bra foton. Jag fokuserade
    mer på kaféet än på eleverna.

  624. Och många elever sitter runt bord-

  625. -diskuterar
    och kollar sina resurser på nätet.

  626. De syntetiserar svar och ställer frågor.

  627. Det här är självstyrt lärande.

  628. Om lärarna rustas för den sortens
    pedagogik och denna inställning-

  629. -kan de förvandla undervisningen
    och lärandet i klassrummen.

  630. Många frågar om skolorna,
    som fortfarande är traditionella.

  631. Mitt enkla svar är följande:

  632. Jag måste förbereda lärarna
    för att vara en kraft för förändring.

  633. Om jag bara förbereder dem
    för att uppfylla dagens behov-

  634. -vem ska då förändra skolan?

  635. Detta är inte kulturbaserat.
    Det är strategiskt.

  636. Det är alltså så vi gör
    på lärarutbildningen.

  637. Mina vänner från Korea
    och Hong Kong pratar mycket-

  638. -om föräldrarnas inflytande på barnen-

  639. -och föräldrarnas inflytande i skolorna.

  640. I dag har vi att göra med
    en komplex grupp föräldrar.

  641. De är högre utbildade än våra föräldrar.

  642. En del av dem är specialister
    och vet mycket mer än läraren-

  643. -om ämnet som läraren lär ut.

  644. Det finns en tecknad serie
    som cirkulerar i dag.

  645. På 60-talet: När barnet får betyg-

  646. -darrar föräldrarna framför läraren.

  647. Läraren sitter så här
    och föräldrarna darrar.

  648. I dag, samma situation 2014:

  649. När barnet får betyg darrar läraren
    och föräldrarna står så här.

  650. Landskapet har förändrats.

  651. Men är det en nackdel eller finns
    det tillfällen att ta tillvara på?

  652. Vid varje utveckling
    finns det en fördel att utnyttja-

  653. -och en nackdel att förmildra.

  654. Många skolor i dag
    engagerar föräldrarna.

  655. De föräldrar som har
    särskilt kunnande, dem tar vi in-

  656. -för att de ska hjälpa till
    vid specialundervisning.

  657. Somliga föräldrar
    är jätteduktiga på datorer.

  658. Då undervisar de om olika mjukvaror,
    så att eleverna lär sig bättre.

  659. En del är duktiga på att sjunga.

  660. Vi kan ta in sångare för att hjälpa
    eleverna att spela trummor.

  661. Många av eleverna blir väldigt
    entusiastiska och motiverade.

  662. Vi kan alltså engagera föräldrar
    på ett mycket effektivt sätt.

  663. Vi har besvärliga föräldrar
    - det är ingen utopi-

  664. -men vi får hantera dem,
    så artigt och trevligt som möjligt-

  665. -för att få dem med oss.

  666. Jag hoppar över den här bilden.

  667. Vi har gjort en lång resa
    de senaste femtio åren.

  668. Huvuddragen som vi har presenterat
    för er har tjänat oss väl.

  669. Det har lagt en god grund-

  670. -i form av matematik, naturvetenskap
    och språkförmåga hos våra elever.

  671. Vi anser...

  672. Jag har inte pratat om matematik,
    naturvetenskap och språkförmåga-

  673. -men tro mig, det är själva grunden
    som vi vill ge våra elever-

  674. -förutom de andra egenskaperna.

  675. I en okänd värld-

  676. -där framtiden är okänd och osäker-

  677. -vet vi förvisso inte vilka verktyg
    våra elever behöver mest-

  678. -men vi anser
    att inget kommer att gå fel-

  679. -om vi lär dem goda språkkunskaper,
    naturvetenskap-

  680. -och en god räkneförmåga.

  681. Det är en grund som de kan bygga på
    för att utvecklas vidare-

  682. -antingen genom självstudier
    eller inom en karriär.

  683. Det tror vi på.

  684. I vårt utbildningssystem tar man
    för givet att vi vill betona detta.

  685. Därför har vi byggt upp
    en kompetent lärarkår.

  686. Men vi måste gå bortom
    det akademiska, till värdesystemet-

  687. -för att skapa goda individer
    som kan utveckla Singapore-

  688. -till att bli ett medkännande samhälle.

  689. Hur tar vi då itu med
    framtidens utmaningar?

  690. Det enda vi kan säga
    att vi fortsätter...

  691. ...studera omgivningen och
    se vilka förändringar som äger rum-

  692. -och hur dessa förändringar kommer
    att påverka utbildningen.

  693. Var huvudfokus är
    att vi vill förbereda våra elever-

  694. -för att vara relevanta för sin tid.

  695. Det är plikten som ni och jag har,
    som pedagoger.

  696. Föräldrarna
    har anförtrott sina barn åt oss.

  697. Vi måste göra det som är rätt för dem-

  698. -så att när de lämnar skolsystemet-

  699. -vet de ungefär vad som är rätt och fel
    och har en god grund-

  700. -för att kunna få anställning-

  701. -och leva ett anständigt liv.

  702. Ett liv där man tar hand om varandra
    och om sig själv.

  703. Jag anser
    att det är alla lärares ansvar.

  704. Det är det som driver mig
    när jag planerar lärarutbildningen.

  705. Att jag kan förbereda lärarna
    så att de gör rätt i skolorna.

  706. Folk frågar vad som håller mig vaken
    på natten. Mitt svar är enkelt:

  707. Det är tyngden av mitt ansvar.
    Gör jag det rätta?

  708. Om jag inte gör det rätta kommer jag
    att se synden i mina elever-

  709. -och i mina barn...
    Nej, snarare i mina barnbarn.

  710. Jag ser lärarna
    som gör fel mot mina barnbarn.

  711. Det ansvaret vilar på mina axlar-

  712. -och det håller mig vaken om natten.

  713. Men vi fortsätter att arbeta hårt-

  714. -att vara lyhörda för omgivningen
    och att göra det rätta.

  715. Jag önskar er lycka till
    när ni fortsätter er resa-

  716. -för att skänka barnen
    den bästa tänkbara utbildningen.

  717. Tack så mycket.

  718. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Framtidens modiga medborgare

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Lee Sing Kong är professor i Singapore och föreläser här om hur viktigt det är att rusta unga med självförtroende och sunda värderingar. Han berättar om hur de har arbetat med dessa frågor i skolorna i Singapore. Inspelat 22-23 oktober 2014 i Högskolan i Jönköping. Arrangör: Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Pedagogisk metodik, Skolan, Skolutveckling, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

Skola hela dagen

Korea och Kina är världsledande när det gäller Pisa-resultaten. Professor Okhwa Lee arbetar vid Chungbukuniversitetet i Korea och säger att några av förklaringarna är disciplin, långa skoldagar och stort engagemang från föräldrarna. Inspelat i oktober 2014. Arrangör: Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

Lärande i Hongkong

Professor K.S. Leung arbetar vid prestigeskolan University of Hong Kong och berättar här om att det inte går att jämföra resultat av Pisa-undersökningar mellan skolor och länder som skiljer sig så mycket från varandra som Kina och Sverige. Inspelat 22-23 oktober 2014 i Högskolan i Jönköping. Arrangör: Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

En pedagogisk supermakt

Ference Marton som är professor emeritus vid Göteborgs universitet föreläser om skillnader mellan den svenska och den kinesiska skolan kopplat till Pisa-undersökningarna. Inspelat 22-23 oktober 2014 i Högskolan i Jönköping. Arrangör: Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

Modellskolan i praktiken

Läraren Kjell Wahlström i Ängelholm berättar om hur han förändrat sin pedagogik, från att vara slav under läromedel till att genomföra kreativa och motiverande grupparbeten. Elevernas resultat har förbättrats. Inspelat 22-23 oktober 2014 i Högskolan i Jönköping. Arrangör: Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

Lärandets mysterium

Föreläsning med Tomas Kroksmark som är professor på Högskolan i Jönköping. Han är initiativtagare till Modellskolan som är ett projekt där lärarna ska skaffa egen vetenskaplig kompetens och kollektivt bli starkare. Inspelat 22-23 oktober 2014 i Högskolan i Jönköping. Arrangör: Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

Framtidens modiga medborgare

Lee Sing Kong är professor i Singapore och föreläser här om hur viktigt det är att rusta unga med självförtroende och sunda värderingar. Han berättar om hur de har arbetat med dessa frågor i skolorna i Singapore. Inspelat 22-23 oktober 2014 i Högskolan i Jönköping. Arrangör: Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

Finlands försämrade skola

Pertti Kansanen är professor vid Helsingfors universitet. Han berättar här om Finlands försämrade resultat i Pisa-undersökningarna de senaste åren och vad som kan vara orsakerna. Inspelat 22-23 oktober 2014 i Högskolan i Jönköping. Arrangör: Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

Skolexemplet Strövelstorp

Lärarna Frida Wiren och Rebecca Johansson berättar om sina erfarenheter av att förbättra arbetet på Strövelstorps skola i Ängelholm. Från att vara en skola med dåliga resultat till att bli en Modellskola. Inspelat 22-23 oktober 2014 i Högskolan i Jönköping. Arrangör: Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Lärandets nya landskap

Reflektioner om lärmiljöer

En panel ger sina kommentarer efter presentationerna om hur lärare använder digitala verktyg i undervisningen. Med Agnes Stenqvist och Arvid Lindmark, gymnasister, Eva-Lis Sirén, ordf. Lärarförbundet och Edward Jensinger, utvecklingschef skol- och fritidsförvaltningen i Helsingborg. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Fråga oss