Titta

UR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

UR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

Om UR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

Konferens där vi får ta del av svensk och internationell forskning om skolan. Professorer från prestigeskolor i Singapore, Hongkong och Korea delar med sig av sina erfarenheter tillsammans med lärare från Jönköping och Ängelholm. Inspelat 22-23 oktober 2014 i Högskolan i Jönköping. Arrangör: Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.

Till första programmet

UR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund: Skolexemplet StrövelstorpDela
  1. Välkomna hit till vårt seminarium.

  2. Frida Wirén heter jag.
    Jag jobbar på en skola i Ängelholm.

  3. Jag är matte- och NO-lärare
    årskurs 4-9.

  4. Jag blev förstelärare för ett år sen
    ungefär.

  5. Vårt seminarium i dag handlar om
    hur vår skola har omvandlat-

  6. -ett kommunpolitiskt beslut om att
    skapa en skola på vetenskaplig grund.

  7. Hur vi har genomfört det projektet.
    Hur vi har organiserat verksamhet.

  8. Hur det ser ut i dag och hur
    vi tänker gå vidare med vårt arbete.

  9. Rebecca Johansson heter jag.
    Jag jobbar med Frida.

  10. Jag undervisar i svenska och franska.

  11. Svenska på mellanstadiet
    och franska på högstadiet.

  12. Jag är förstelärare sen höstterminen.

  13. Vi jobbar på Strövelstorps skola
    som ligger i Ängelholms kommun-

  14. -en bit utanför tätorten i Ängelholm.

  15. Det är en F-9-skola. Vi har
    två paralleller, ungefär 350 elever.

  16. Under ganska många år hade vi
    ganska svaga resultat på skolan.

  17. Många elever hade lågt meritvärde
    och många hade ofullständiga betyg.

  18. Det var inte okej att vara duktig
    i skolan, det var en tråkig attityd.

  19. Skolan var inte jätteviktig för alla.

  20. Skolan hade lite dåligt rykte.

  21. Vi var inte heller
    väldigt stolta över-

  22. -att vi hade låga resultat
    och så där.

  23. Vi deltog
    i många kompetensutvecklingsprogram.

  24. Men det var inget som satte sig
    eller som vi kände var vårt.

  25. Många gånger sökte vi orsaker till
    de svaga resultaten i yttre faktorer-

  26. -så som socioekonomisk ställning-

  27. -föräldrars utbildningsnivå
    och såna saker.

  28. Sent på våren 2011
    kom vår förvaltningschef-

  29. -och barn- och utbildningsnämndens
    ordförande till oss på skolan.

  30. De sa att vi hade valts ut i kommunen
    att bli en modellskola.

  31. De hade lyssnat på Tomas Kroksmark
    och fastnat för hans idéer.

  32. Våra dåliga resultat var grunden
    till att just vår skola valts ut-

  33. -till att bli en modellskola.

  34. Målet var att vi skulle bli
    en skola på vetenskaplig grund-

  35. -med hundra procents måluppfyllelse.

  36. Vi skulle studera på högskolan, men
    behålla alla andra arbetsuppgifter.

  37. Vi skulle jobba ungefär som tidigare.

  38. Om man inte ville det riskerade man
    att bli omplacerad i kommunen.

  39. Vi kände oss rätt tilltryckta
    och gick på sommarlov med viss oro.

  40. På hösten 2011 mjukstartade vi-

  41. -med att vi introducerades
    till att bedriva högskolestudier.

  42. Många hade inte gjort det på länge.

  43. Samtidigt
    skulle vi inventera hela kollegiet.

  44. Vi skulle skrivas in på högskolan
    och bedriva magisterstudier.

  45. Det var kanske inte
    alla som var behöriga.

  46. Därför inventerades
    kompetensen och bakgrunden.

  47. Tanken var att alla skulle vara med,
    även rektorerna.

  48. Men man visste att personalstyrkan
    skulle förändras under årens lopp-

  49. -så man hade en viss flexibilitet
    redan från början.

  50. Så i januari 2012
    startade vi på riktigt.

  51. Vi skrevs in på Halmstad högskola.

  52. På ett 60-poängsprogram-

  53. -magisterstudier,
    som skulle bedrivas på kvartsfart.

  54. Det var ett långsiktigt program
    som skulle vara i 4-5 år.

  55. Det är ett projekt med
    kollegialt lärande, där alla är med-

  56. -utifrån
    sina villkor och förutsättningar.

  57. Det bygger på tre olika grenar:

  58. Föreläsningar, handledning
    och litteraturstudier-

  59. -och att forska i egen praktik.

  60. För att göra det möjligt
    ingick vi ett HÖK-/LOK-avtal.

  61. -där vi fick 1 500 kr mer per månad,
    lite beroende på sysselsättningsgrad.

  62. Fem timmar av vår förtroendetid
    skulle vi lägga på skolan-

  63. -som vi skulle viga
    till att kunna studera.

  64. En del fritid har fått försakas,
    för inget annat plockades bort-

  65. -så tid till
    planering och efterarbete-

  66. -var sånt
    som riskerade att förändras.

  67. Det fanns även en risk
    att undervisningen skulle påverkas-

  68. -när vi inte hade lika mycket tid
    som tidigare.

  69. Vi omfördelade studiedagarna
    vi har under ett läsår-

  70. -som normalt ligger
    i början eller slutet av terminen.

  71. De placerades under terminens gång,
    ungefär en i månaden.

  72. Skolåret för eleverna
    förändrades lite grann-

  73. -och även för oss
    jämfört med övriga kommunen.

  74. Men eleverna och vi har samma antal
    skoldagar och studiedagar som förut.

  75. Sen organiserade vi det så att
    vi har haft en eftermiddag i veckan-

  76. -från att eleverna har gått hem,
    från 15 till 17.30-

  77. -hade vi varannan vecka handledning
    och varannan litteraturseminarium.

  78. -Inte varannan, var fjärde vecka.
    -Ja, förlåt!

  79. Men det varvades,
    var fjärde vecka var det handledning-

  80. -och litteraturseminarium hade vi
    ungefär 6 gånger på en termin.

  81. Vi hade externa handledare utifrån
    som kom till oss.

  82. Vi behandlade case
    hämtade från vår verklighet.

  83. Vi samtalade i mindre grupper-

  84. -kring en speciell samtalsmodell.

  85. På litteraturseminarierna
    bearbetade vi kurslitteraturen.

  86. Jag ska berätta om
    litteraturseminarierna.

  87. Det handlar om att omsätta
    aktuell forskning till undervisning.

  88. Tanken var att vi tillsammans
    skulle bearbeta forskningslitteratur.

  89. Vi satt i grupper, 4-6 pedagoger,
    och diskuterade det vi hade läst.

  90. Alla var förberedda när vi kom,
    alla hade läst litteraturen-

  91. -och hade förberett och reflekterat
    kring någon del av det vi hade läst.

  92. Om man kom oförberedd bidrog man inte
    till lärandet i gruppen.

  93. Så det var nåt
    vi ganska snabbt försökte...

  94. Man skulle känna att det var viktigt
    för allihop så att alla ville bidra.

  95. Litteraturen var varierad.

  96. I början läste vi ganska mycket
    om skolkultur och arbetslag.

  97. Vad som gör en
    till en bra lärare eller inte.

  98. Men efterhand
    blev det mer pedagogiskt innehåll-

  99. -BFL (bedömning för lärande)
    och andra pedagogiska modeller.

  100. Vi har också läst om
    forskningsmetoder.

  101. Till exempel observationer
    och intervjuer och liknande.

  102. Det har varit viktigt att inte
    bara köpa det man läser rakt av-

  103. -utan kritiskt granska innehållet.

  104. "Om jag inte håller med
    vad skulle jag ha sagt då?"

  105. Att försöka vända på myntet
    och se den andra sidan.

  106. Först läste alla samma litteratur.

  107. Men efterhand har vi gått in i
    olika aktioner och undersökningar-

  108. -där jag har valt vilken litteratur
    jag behöver för min undersökning.

  109. Det har blivit
    en differentiering i litteraturen.

  110. Därmed
    har vi inte samma utgångspunkt.

  111. Poängen från början var att skapa en
    gemensam förståelse för innehållet.

  112. Det försvann
    när vi differentierade litteraturen.

  113. Då hade vi inte samma utgångspunkt
    i diskussionen längre.

  114. Då tar vi nästa.

  115. När man läser blir man inspirerad
    och vill testa det i verksamheten.

  116. Vad händer i klassrummet?

  117. Jag blev helt tagen av det jag läste
    och ville gå ut och prova.

  118. Det är ett sätt
    att ta in forskningen i klassrummet.

  119. Det är kanske inte så vetenskapligt.

  120. Vi testar. Om det funkar gör man
    om det, annars skrotar man den idén.

  121. Den varianten har vi också haft,
    att man uppfylls av nåt och provar.

  122. Sen har vi en annan variant som är
    mer vetenskaplig och systematisk.

  123. Vi identifierar förbättringsområden
    och läser litteratur om det-

  124. -för att förändra i vår verksamhet.

  125. Där blir arbetet mer systematiskt.

  126. Det är ett behov som vi försöker
    åtgärda och sen reflekterar över.

  127. När man sen i sin undervisning
    börjar förändra-

  128. -och använda sig
    av de metoder vi lärt oss-

  129. -så har vi gjort lite olika
    kursuppgifter, kan man säga.

  130. Vi har studerat
    tre metoder på djupet:

  131. Intervjuer,
    observationer och videofilmning.

  132. Jag tar ett exempel
    av de här studierna.

  133. Men gången är den samma
    oavsett vilken studie vi gör.

  134. Det är det här
    systematiska tillvägagångssättet.

  135. Jag och Rebecca undervisar helt
    olika åldersgrupper och olika ämnen.

  136. När vi påbörjade
    vår gemensamma studie-

  137. -undervisade jag åk 8 i matte
    och Rebecca åk 4 i svenska.

  138. Vi hade olika ingång, men båda ville
    utveckla bedömningen med eleverna.

  139. Göra dem mer delaktiga
    i bedömningsprocessen.

  140. Vi behövde hitta verktyg
    för att hjälpa eleverna till det här.

  141. Det var steg ett.

  142. När behovet var identifierat behövde
    vi grotta ner oss i litteraturen.

  143. Vi läste forskningslitteratur-

  144. -och om metoden observation
    som vi skulle använda.

  145. Vi satte oss in i vad det innebar.

  146. Sen skulle det genomföras i klassen.

  147. För oss var det nytt, så vi
    diskuterade hur det skulle göras.

  148. Vad händer om vi gör så här?

  149. Vi samarbetade
    redan i planeringsfasen.

  150. Genomförandet innebar
    att vi var inne i varandras klassrum.

  151. När jag jobbade med kamratbedömning-

  152. -satt Rebecca som en skugga i hörnet
    och antecknade vad jag gjorde.

  153. Vi gjorde en "skuggningslogg".

  154. Man skriver det man ser
    utan att värdera det.

  155. Bredvid
    skriver man ner sina reflektioner.

  156. Det är svårt
    att vara helt värderingsfri.

  157. Men vi försöker träna oss i
    att först skildra och sen reflektera.

  158. Vi var inne hos varandra 10 gånger.
    Det var lektioner på 40-80 minuter.

  159. Vissa kolleger var inne hos varandra
    i 10-20 minuter-

  160. -för att titta på
    en viss sekvens i en lektion.

  161. Beroende på vad man studerar behöver
    man titta på olika saker i klassen.

  162. Vissa tittade bara på
    hur man inledde en lektion.

  163. De har sett
    lite olika ut i studierna.

  164. Men gemensamt är att efter aktionen
    så ska man dokumentera det man gör.

  165. Det gjorde vi med skuggningsloggen
    som sen ska analyseras.

  166. Analysen görs genom att man försöker
    hitta mönster och likheter-

  167. -att man systematiskt drar ur
    information ur dokumentationen.

  168. När vi har hittat kategorierna
    kan vi dra slutsatser.

  169. Vi upptäcker
    vad vi har fått syn på med studien.

  170. Återigen
    granskar vi kritiskt det vi gör.

  171. Vi fick ganska mycket lärdomar
    av arbetet.

  172. Vi upptäckte att elever var nöjda när
    de INTE fick konstruktiv feedback-

  173. -när de inte fick nån feedback
    på saker de behövde förbättra.

  174. Vi ville tvärtom att eleverna skulle
    ge feedback för att förbättra sig.

  175. Det tyckte inte eleverna var syftet.

  176. Där såg vi ett nytt behov
    att gå vidare med.

  177. Hur kan vi ge eleverna verktyg för
    att ge varandra konstruktiv feedback.

  178. Då går man in i loopen igen: ett nytt
    behov identifieras och tas vidare.

  179. När vi jobbade med videofilm längre
    fram, blev det det vi tittade på då.

  180. Den här systematiska loopen
    och arbetet vi gör-

  181. -är en av de viktiga bitarna
    i vårt tänk.

  182. Att alltid ha en gång i det vi gör-

  183. -kritiskt granska vår undervisning
    och koppla det till forskningen.

  184. Och så om och om igen.

  185. Som Rebecca sa har det blivit
    lite förändringar i personalgruppen.

  186. Alla går inte magisterutbildningen.

  187. Men alla gör ändå
    den här typen av studier.

  188. Men då över en längre tid och lägre
    akademiska krav på slutprodukten.

  189. Men det görs systematiskt
    och sätts i ljuset av forskning.

  190. Det vi har sett på vår skola,
    som effekter av det här-

  191. -som vi upplever, vissa saker
    är inte dokumenterade och granskade-

  192. -men vi upplever att det uppstår mer
    spontana pedagogiska diskussioner.

  193. Vi har ett gemensamt språk och ett
    intresse att diskutera pedagogik.

  194. Utåtreflektionen, som Rebecca
    pratade om, har mer vänts inåt.

  195. Vi ser på vår egen roll
    i klassrummet.

  196. Hur kan jag förändra mig
    för att förändra resultaten?

  197. Vi har ett mer kritiskt
    förhållningssätt till allt.

  198. Både till det vi läser,
    det vi gör och det som sägs.

  199. När nån vill implementera nya idéer
    frågar vi varför och vad är syftet.

  200. Vi ber gärna folk
    att grunda det i forskning dessutom.

  201. Även med undervisningen
    har det hänt rätt mycket.

  202. Det är individuellt
    och man gör olika mycket.

  203. Men fler och fler
    vågar prova nya saker i klassrummen.

  204. Man har tydligare mål
    både för sig själv och för eleverna.

  205. Det är en större elevdelaktighet
    både i planering och bedömning.

  206. Eleverna är mycket mer involverade.
    Och frågar man eleverna på skolan-

  207. -så har de bättre förståelse för
    vad som förväntas av dem nu än innan.

  208. Elevresultaten har också förändrats.

  209. 2009, två år innan
    vi gick in i det här projektet-

  210. -så hade vi inte bara ganska dåliga,
    utan katastrofala resultat.

  211. Vi var nere på 39 procent elever
    som hade godkänt i alla ämnen.

  212. Men när vi gick in i projektet hade
    nåt redan hänt, då låg vi på 75 %.

  213. Men vi var ändå sämst i kommunen och
    hade legat dåligt till länge innan.

  214. Efter projektet har det stadigt ökat.

  215. Nån sa: "Det är inte svårt
    att gå från 50 till 90 procent"-

  216. -"men från 90 till 100 är det
    jobbigt." Det har vi framför oss nu.

  217. Vi ska hålla kvar utvecklingen och
    nå måluppfyllelsen på 100 procent.

  218. Vad gäller meritvärdet
    ser vi också en stadig ökning.

  219. Det betyder att vi inte bara fångar
    upp de elever som förr saknade betyg-

  220. -utan vi möter alla eleverna så att
    de får chansen att förbättra sig.

  221. Det tycker vi är häftigt
    att vi fångar hela elevgruppen.

  222. Men vi vet inte varför. Är det bara
    modellskolans koncept som funkar?

  223. Eller har vi ett större engagemang?

  224. Eller sneglar vi mer på varandra och
    vill inte vara sämst? Vi vet inte.

  225. Då funderar vi på
    hur vi ska sprida den här kunskapen.

  226. För det som vi har gjort tillsammans
    har vi arbetat kring-

  227. -och sen på skolan sker det lika
    många spännande saker runt omkring.

  228. Vi har examinerats, som Frida nämnde,
    på intervjun och skuggningen-

  229. -och även en videouppgift.

  230. Det är ingen vanlig examination där
    vi bedöms och i bästa fall godkänns.

  231. Utan det görs i en seminarieform-

  232. -så att vi kan sprida det vi
    har kommit fram till i våra klassrum-

  233. -till de andra på skolan.

  234. Och likväl får vi ta del av det
    som har skett runt omkring på skolan.

  235. Vi har också haft
    inbjudna gäster på seminarierna.

  236. Vi har bjudit in rektorer
    från andra rektorsområden-

  237. -politiker
    och folk från förvaltningen.

  238. Det resulterade i postern ni såg.
    Vi skrev en vetenskaplig artikel-

  239. -och nu ska magisteruppgiften
    påbörjas om en vecka.

  240. Pedagogiska diskussioner
    har vi också i större utsträckning.

  241. Det gemensamma språket och
    den gemensamma litteraturen vi har-

  242. -gör att vi kan samtala
    på en annan nivå.

  243. Samtalen förs inte bara i formella
    sammanhang, utan även informellt.

  244. I diskussionerna
    delar men med sig av upptäckter.

  245. Har jag sett nåt i mitt klassrum
    vill jag gärna dela med mig av det.

  246. Vi försöker dela med oss av våra
    erfarenheter i andra sammanhang.

  247. Ibland får vi studiebesök.

  248. Men också i kommunen där vi har ett
    forum för att dela goda erfarenheter.

  249. Vartannat år har vi utbildningsforum
    där vi presenterar våra studier.

  250. Vi försöker att komma ut.

  251. Sen har medias roll
    också haft viss betydelse.

  252. Förut
    fick vi mycket negativ uppmärksamhet.

  253. Det skrevs om våra dåliga resultat
    och vad det berodde på.

  254. I dag får vi
    mer positiv uppmärksamhet från media.

  255. Svenska Dagbladet
    gjorde en artikelserie-

  256. -om lyckade exempel på skolor
    som har ökat sin måluppfyllelse.

  257. Rubriken låter inte så spännande:
    "Lärare tvingades gå på högskolan".

  258. Men i artikel
    vänds det till nåt positivt.

  259. Det hjälpte oss att höja resultaten,
    att kritiskt granska det vi gör.

  260. Vi har funderat lite på
    vad som krävs ur ett lärarperspektiv.

  261. Det här att alla ska vara med
    menar vi är jätteviktigt.

  262. Att alla är delaktiga. Att vi sprider
    det inom kollegiet, men även utanför.

  263. Att vi ska låta det
    få lov att ta tid.

  264. Vi har varit i gång i tre år nu
    och nu börjar det hända grejer.

  265. Att det är ett långsiktigt projekt
    har varit jätteviktigt.

  266. Man ska våga titta på sig själv med
    kritiska ögon. Det är svårt i början.

  267. Och det gör ont.

  268. Men det är också en process det här,
    att våga, att ha mod-

  269. -att bjuda in någon i sitt klassrum
    och kanske visa tillkortakommanden.

  270. Men också att man får hjälp.

  271. Det handlar om att vilja
    förändras och förbättras.

  272. Vill man inte det, händer det inget.

  273. När vi har gjort de här öppningarna i
    vår undervisning och släppt in andra-

  274. -har vi börjat med små steg
    och sen blivit modigare och modigare.

  275. I dag kan vi filma
    och visa för våra kolleger.

  276. Alla vill inte göra det lika mycket.
    Man har fått ta det i eget tempo.

  277. Man har förberett oss och försökt
    att få oss trygga i situationen.

  278. Vi har hört talas om videofilmningen
    från början.

  279. Vi har vant oss vid tanken.

  280. Att ha ett kritiskt förhållningssätt
    genomsyrar hela verksamheten-

  281. -allt vi har runt oss.

  282. Det hade vi inte klarat
    utan stödet från högskolan.

  283. De har hjälpt oss
    att vända blicken inåt.

  284. Att med en kollega kritiskt se på
    sin undervisning och utveckla den-

  285. -är riktigt häftigt.

  286. Man får syn på sig själv och
    kan bolla idéer för att förbättra.

  287. Varför lyckades inte den här eleven?

  288. Att hela tiden
    se vad man själv kan förändra.

  289. Det sista har vi hört från alla håll:
    Acceptera att förändring gör ont.

  290. Du tror att du har gjort rätt i 14 år
    och så får du höra att det var fel.

  291. Det är lite jobbigt.

  292. Kanske har jag förstört mycket
    för stackarna de senaste 14 åren.

  293. Samtidigt kan jag vara glad över att
    nån nu har upplyst mig om problemet.

  294. Vi hoppas att vi inte har skadat nån,
    men vi hade kunnat göra saker bättre.

  295. Hur ska vi då gå vidare? Efterhand
    kommer högskolan att släppa oss.

  296. Då måste vi se till
    att förändringen sitter i väggarna.

  297. Så att projektet inte tar slut
    efter de fyra åren.

  298. I Strövelstorp
    har man fått in nya rektorer-

  299. -och personalgruppen har förändrats.

  300. Den nya skolledningen har tagit
    ett grepp kring helhetstanken.

  301. Man vill att alla ska vara med.

  302. Oavsett när man har börjat på skolan
    och om man vill läsa på magisternivå.

  303. Alla gör studier och dokumenterar,
    men i olika takt och omfattning.

  304. De akademiska kraven är lite mindre
    på de som inte ska ta högskolepoäng.

  305. Men produkterna blir ändå liknande.

  306. Vi som ska ta magisterexamen
    börjar med det nästa vecka.

  307. Vi ska jobba med det under ett år.

  308. De som kom in i projektet senare-

  309. -får i januari möjlighet att läsa
    en 15 poängs högskoleutbildning-

  310. -för att få cred för allt arbete
    de lägger ner. Men det är frivilligt.

  311. Så fångar vi upp
    de som vill ha högskolepoäng-

  312. -men som inte fick chansen för att
    de började två år in i projektet.

  313. Handledningen har vi kvar,
    fortfarande med externa handledare.

  314. Men efterhand
    ska den fasas över till att bli vår.

  315. Att vi håller i handlednings-
    tillfällena och driver casen.

  316. Studiedagarna ligger kvar,
    också i högskolans regi än så länge.

  317. Men i dag
    är det vi som önskar innehållet.

  318. Det är vi som bestämmer agendan.

  319. På studiedagarna
    gör alla samma på förmiddagarna-

  320. -och på eftermiddagarna gör man olika
    beroende på om man läser magister.

  321. Man har startat en utvecklingsgrupp
    med representanter från F till 9-

  322. -alltså lärare från de arbetslagen.

  323. Där diskuterar vi frågor som
    behöver dryftas i personalgruppen.

  324. I gruppen planerar vi också de
    forskningscirklar skolan har infört.

  325. Litteraturseminarierna förändrades
    efterhand när vi tog olika riktning.

  326. Vi har saknat det gemensamma språket
    och den gemensamma litteraturen.

  327. Därför har vi skapat
    forskningscirklar i stället.

  328. De ligger inom ordinarie arbete,
    på en tidigare arbetslagskonferens.

  329. Var fjärde vecka
    har vi forskningscirkel.

  330. De fungerar ungefär
    som litteraturseminarierna.

  331. Innehållet styrs av oss.

  332. Just nu fokuserar vi
    på elevinflytande och delaktighet.

  333. Det dryftar vi i gruppen.

  334. Vi har en struktur på samtalet
    och är kritiska till det vi läser-

  335. -och till vår egen undervisning.

  336. Vi avslutar
    med personliga reflektioner-

  337. -kring vårt projekt och de här åren.

  338. Jag har jobbat i tolv år som lärare.
    När jag kom ut var det ganska ensamt.

  339. Jag var ensam i mitt klassrum.
    Jag stängde dörren och så.

  340. Men det här projektet har fått mig
    att öppna upp mitt klassrum.

  341. Jag har bjudit in Frida
    och andra kolleger att studera mig-

  342. -att utmana mig
    att kritiskt reflektera med mig-

  343. -om vad jag gör och varför
    och hur jag kan utvecklas.

  344. Det har, som sagt,
    gjort ont vissa gånger.

  345. Men samtidigt
    är det så viktigt att våga.

  346. Och också att vara uppdaterad
    inom aktuell skolforskning-

  347. -har gjort
    att jag har tvingats utvecklas-

  348. -och prova nya grejer, som jag nog
    inte hade gjort annars på samma sätt.

  349. Jag har reflekterat mycket över
    känslan att vara professionell.

  350. Jag har saknat den.

  351. Men nu när man har nåt
    att luta sig emot känns det tryggare.

  352. Jag kan försvara mina metoder
    och hänvisa till litteratur.

  353. Jag känner mig trygg i mina val.

  354. Jag pratar mer positivt om mitt yrke
    utifrån den aspekten.

  355. Det är häftigt
    att se resultaten i klassen.

  356. Vi har slitit i tre år för att
    förbättra och hitta nya vägar.

  357. När man hör efterfrågan från eleverna
    och de lever upp i allt det här.

  358. De säger:
    "Bra. Jag fattar vad jag ska göra."

  359. Då är det riktigt häftigt
    med utvecklingen vi går igenom.

  360. Det har också varit tufft. Ibland
    hinner man knappt hem emellan jobbet.

  361. Det är inte lätt att studera på
    högskola och samtidigt arbeta heltid.

  362. Det har varit barngråt hemma ibland
    för att man inte kommit hem i tid.

  363. Männen kan bli sura
    för att man inte hinner laga mat.

  364. Men vi tror att det var värt det.

  365. Det har ändå gett mer än det kostat,
    så det är värt det.

  366. Men det är inte en dans på rosor.

  367. Har ni frågor till oss?

  368. Vi har delat med oss av vår historia,
    men ni kanske vill veta mer.

  369. OHÖRBART TAL

  370. "What's the problem?"

  371. Det är därför ni ska sitta nära.

  372. Jag är rektor från Järfälla.

  373. Åren innan, från 2009 till 2011-

  374. -hade ni en remarkabel utveckling
    vad gäller måluppfyllelse.

  375. Vad tror ni det berodde på?

  376. Det var så katastrofalt
    så det var lätt att förändra.

  377. Jag vet inte.
    Jag började på skolan 2010 på hösten-

  378. -så jag var inte med.
    Har du nåt svar?

  379. Jag var föräldraledig då,
    så vi har full ansvarsfrihet.

  380. Det kan ju ibland vara så
    att olika årskullar-

  381. -ger olika förändringar.
    Men jag vågar inte svara.

  382. Vi har haft ganska små årskullar-

  383. -vilket gör att en eller två elevers
    förbättring kan ge stor effekt.

  384. Förra året gick 16 elever ut åk 9.
    Misslyckas två ger det stort utslag.

  385. Det gäller åt andra hållet också.
    Det kan vara en anledning.

  386. Här framme.

  387. Ni sa att det var
    från förskoleklass till årskurs 9.

  388. Jag undrar om fritidshemmens personal
    också varit med.

  389. Det har de inte. Från början var
    tanken att all personal skulle ingå.

  390. Det höll inte organisatoriskt.

  391. Nu vill man få med alla redan från
    förskolan, inte bara förskoleklass.

  392. Där är den långsiktiga tanken med
    helhetsperspektivet för hela eleven.

  393. Jag har jobbat på modellskolan
    i Gränna, det först året.

  394. En utgångspunkt var att samtliga
    skulle med, från förskola till åk 9.

  395. Snart insåg vi att förutsättningarna
    för skola respektive fritidshem-

  396. -vad gäller
    öppettider och arbetstidsavtal-

  397. -gjorde det svårt för oss att behålla
    fritidshemspersonalen i detta.

  398. Numera är det frivilligt och
    bara en minoritet deltar fortfarande.

  399. Hos oss vill förskolorna
    gå in i projektet.

  400. Så det är bra att det kommer inifrån
    och ingen har tagit beslut åt dem.

  401. Det finns en efterfrågan.

  402. Ni nämnde arbetslagskonferens. Ingår
    alla pedagoger i en forskningscirkel?

  403. Tiden kommer från arbetslagsmöten,
    men grupperingen är inte arbetslaget.

  404. Det är tvärgrupper på skolan
    där alla pedagoger är inblandade.

  405. Har ni nån tanke på att följa
    de här eleverna upp i gymnasiet-

  406. -och se vad som hände?

  407. Intressant fråga.
    Det har vi inte funderat på.

  408. Det är en intressant aspekt
    att se vad som händer.

  409. Tar de med sig kunskaperna så att
    det blir ett långsiktigt lärande?

  410. Däremot är det en forskare som följer
    oss och ser vad som händer med oss.

  411. Hur utvecklas vi
    i vårt tänkande och vår undervisning?

  412. Vi finns dokumenterade, men inte
    elevernas långsiktiga lärande.

  413. Men vi har ju våra elever på skolan.
    Vi gör ju det här över hela linjen.

  414. Vi kan ju se vad som händer med dem
    under de år vi har dem hos oss.

  415. Det vore intressant
    att följa dem sen.

  416. Ni får tala med Tony Mufic om detta.

  417. Det är nog inga problem.

  418. Tack för oss. Vill ni ställa fler
    frågor kan ni höra av er via mejl.

  419. Det är bara att skicka
    så svarar vi så gott vi kan.

  420. Tack så mycket.

  421. Textning: Maria Taubert
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Skolexemplet Strövelstorp

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Lärarna Frida Wiren och Rebecca Johansson berättar om sina erfarenheter av att göra Strövelstorps skola i Ängelholm till en Modellskola. Tidigare hade skolan dåliga resultat och dåligt rykte, men kommunen bestämde sig för att satsa på skolan. Lärarna fick börja studera och forska samt analysera varandras undervisning för att kollektivt bli bättre på lärande. Inspelat 22-23 oktober 2014 i Högskolan i Jönköping. Arrangör: Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Skolan, Skolutveckling, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

Lärandets mysterium

Föreläsning med Tomas Kroksmark som är professor på Högskolan i Jönköping. Han är initiativtagare till Modellskolan som är ett projekt där lärarna ska skaffa egen vetenskaplig kompetens och kollektivt bli starkare. Inspelat 22-23 oktober 2014 i Högskolan i Jönköping. Arrangör: Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

Lärande i Hongkong

Professor K.S. Leung arbetar vid prestigeskolan University of Hong Kong och berättar här om att det inte går att jämföra resultat av Pisa-undersökningar mellan skolor och länder som skiljer sig så mycket från varandra som Kina och Sverige. Inspelat 22-23 oktober 2014 i Högskolan i Jönköping. Arrangör: Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

Framtidens modiga medborgare

Lee Sing Kong är professor i Singapore och föreläser här om hur viktigt det är att rusta unga med självförtroende och sunda värderingar. Han berättar om hur de har arbetat med dessa frågor i skolorna i Singapore. Inspelat 22-23 oktober 2014 i Högskolan i Jönköping. Arrangör: Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

Finlands försämrade skola

Pertti Kansanen är professor vid Helsingfors universitet. Han berättar här om Finlands försämrade resultat i Pisa-undersökningarna de senaste åren och vad som kan vara orsakerna. Inspelat 22-23 oktober 2014 i Högskolan i Jönköping. Arrangör: Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

En pedagogisk supermakt

Ference Marton som är professor emeritus vid Göteborgs universitet föreläser om skillnader mellan den svenska och den kinesiska skolan kopplat till Pisa-undersökningarna. Inspelat 22-23 oktober 2014 i Högskolan i Jönköping. Arrangör: Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

Skola hela dagen

Korea och Kina är världsledande när det gäller Pisa-resultaten. Professor Okhwa Lee arbetar vid Chungbukuniversitetet i Korea och säger att några av förklaringarna är disciplin, långa skoldagar och stort engagemang från föräldrarna. Inspelat i oktober 2014. Arrangör: Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

Modellskolan i praktiken

Läraren Kjell Wahlström i Ängelholm berättar om hur han förändrat sin pedagogik, från att vara slav under läromedel till att genomföra kreativa och motiverande grupparbeten. Elevernas resultat har förbättrats. Inspelat 22-23 oktober 2014 i Högskolan i Jönköping. Arrangör: Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skola på vetenskaplig grund

Skolexemplet Strövelstorp

Lärarna Frida Wiren och Rebecca Johansson berättar om sina erfarenheter av att förbättra arbetet på Strövelstorps skola i Ängelholm. Från att vara en skola med dåliga resultat till att bli en Modellskola. Inspelat 22-23 oktober 2014 i Högskolan i Jönköping. Arrangör: Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Skolornas förvandling

Dagens skolor är utformade för ett annat samhälle än det vi lever i idag, nämligen som en 1800-talsfabrik som ska utbilda alla på samma sätt efter en nationell standard. Detta hävdar Valerie Hannon, chef för den brittiska organisationen Innovation Unit. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Fråga oss