Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2014)

Om En bok, en författare (2014)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : 5768 visningar på YoutubeDela
  1. Man har gjort
    en social avprogrammering-

  2. -och skrämt folket till tystnad.

  3. Inte konstigt att många än i dag
    inte vågar säga att de är resande.

  4. -Välkommen, Anita Santesson.
    -Tack.

  5. Med Ralf Novak-Rosengren
    har du skrivit-

  6. -"5768 visningar på Youtube".

  7. I den får vi träffa
    tonårstjejen Rosita. Vem är hon?

  8. Rosita är en resandetjej som bor
    i en stad i Sverige.

  9. Hon har det ganska tufft.

  10. Därför att hon tillhör en minoritet-

  11. -som nästan ingen vet
    vilken minoritet det är.

  12. Hon får möta väldigt mycket fördomar.

  13. -Vad är det för minoritet?
    -Resandefolket.

  14. -Hur skapade ni henne?
    -Det var så här att...

  15. ...Rosita nästan kom till oss.

  16. Ralf och jag hade jobbat ihop
    i ett par år.

  17. Vi hade gjort en festival.
    Nordic Romani Festival-

  18. -som är en festival
    för nordiska romer.

  19. Och...

  20. ...då hade vi pratat en del om-

  21. -att man inte synliggör
    de nordiska romerna i Sverige.

  22. Det finns nån slags,
    vad ska jag säga...

  23. ...grötig uppfattning-

  24. -om vad som ingår i
    "den romska gruppen".

  25. Och väldigt
    mycket okunskap-

  26. -om romer
    av olika slag.

  27. Vi hade pratat om
    att det skulle behövas nånting.

  28. För det är ingenting riktigt skrivet om
    det här.

  29. "Katitzi"-böckerna är jättefina.

  30. Men de handlar om svenska romer.
    Det är nånting annat.

  31. Resandefolket är den grupp
    som har varit här sen 1512.

  32. Vad är det för skillnad
    mellan resandefolket och romer?

  33. 1512 kom en grupp till Stockholm.

  34. Anförda av en herr Antonius.

  35. De var välklädda och förde sig väl
    och blev väl mottagna.

  36. De pratade ett främmande språk
    och man visste inte var de kom ifrån.

  37. "Lilla Egyptien" pratades det om.

  38. Det här var alltså resandefolket-

  39. -som man säger har sina rötter
    i norra Indien.

  40. Men de har varit på många turer
    genom Europa-

  41. -redan innan dess.
    Egypten, över till England.

  42. Det finns många spår att följa
    i resandefolkets bakgrund.

  43. Och så kom de till Sverige.

  44. Och ganska snabbt fick de
    ett tilltal från omvärlden.

  45. Ett ord jag egentligen inte gillar att
    säga.

  46. Men ibland har jag inte kunnat prata om
    den här gruppen-

  47. -utan att man hänvisar till
    det här ordet.

  48. Nu säger jag verkligen inom
    citationstecken: "tattare".

  49. Det sa man förr.
    Det är ett skällsord.

  50. Den benämningen fick man ofta.

  51. Själva kallar man sig för "romanisel".

  52. Eller "romani manouche".
    "Romsk människa".

  53. Och...sen valde man-

  54. -att säga att man var resande.

  55. För det kunde vara lite vad som helst
    att vara resande.

  56. Ralf brukar säga att resande är man
    om man går på tåg.

  57. "Är det några nya resande här?"
    Så resande kan vara vad som helst.

  58. I Sveriges romska historia
    var de resande först här.

  59. På slutet av 1800-talet kom
    nästa grupp: kelderash-romerna.

  60. -Den gruppen tillhör Katitzi.
    -Vem är Katitzi?

  61. Katitzi är huvudpersonen
    i Katarina Taikons böcker-

  62. -som grundar sig på hennes barndom.
    Den gruppen kom på 1800-talet.

  63. Rosita identifierar sig som
    en del av resandefolket.

  64. Samtidigt pratar hon om vikten av
    att romska grupper ska hålla ihop.

  65. Att det finns en styrka i
    att identifiera sig med varandra.

  66. Hur hänger det här ihop?

  67. Det där är väldigt komplicerat.

  68. Tidigare har resande varit resande.

  69. Sen kom kelderash-romerna.
    De kallade sig själva "le rom".

  70. Sen var det inreseförbud på romer till
    1954 i Sverige.

  71. Då kom finska romer.
    Slutligen har Balkan-romer kommit.

  72. Det är olika inflyttningar,
    skulle man kunna säga.

  73. Det Rosita pratar om är
    att inte säga-

  74. -att nån är mer romsk än den andra eller
    att nån är bättre än den andra.

  75. Men man kan fortfarande ha olika
    kulturell bakgrund.

  76. Det syns inte minst i språken.

  77. För man pratar romani chib,
    "den romska tungan".

  78. Men den är influerad av språk-
    traditioner man varit i närheten av.

  79. Så resandefolkets språk,
    som kallas svensk romani-

  80. -det finns en hel del svenska i det.

  81. Eller svensk grammatik.

  82. De som kommit senare,
    t.ex. från Balkanländerna-

  83. -har slaviska språk i sitt.
    Det blir en mix av språk och kultur.

  84. Det råder väldigt stor okunskap om
    resandefolket i Sverige.

  85. Hur präglar det här Rosita i boken?

  86. Dels vet inte folk vad det är.
    Sen får hon höra klassiska fördomar:

  87. Att hon skulle vara halv av nåt slag.

  88. Eller att hennes folk
    inte skulle finnas.

  89. -Hon möter det i klassrummet.
    -På vilket sätt?

  90. Bl.a. blir hon utpekad i all välmening
    av en lärare som tycker-

  91. -att Rosita är klassens lilla "tjej".
    Tjej är ett romskt låneord.

  92. "Nu kanske du kan berätta
    om dig och din grupp."

  93. Det kanske man inte har lust
    att göra.

  94. Hon blir utpekad nästan som ett
    freak, fast det är i all välmening.

  95. Det var en scen jag kände igen mig i.

  96. Jag är iranier. När jag var yngre,
    var det en mattelärare som sa:

  97. "Du Tara, som är iranier,
    är väl riktigt bra på matte?"

  98. "Det brukar iranier alltid vara.
    Ni är så välutbildade."

  99. Då började hela klassen skratta.
    Det lät helt märkligt.

  100. Jag kände mig utpekad. Rosita är med om
    en liknande upplevelse.

  101. Hur borde läraren ha gjort?
    Du har själv varit lärare.

  102. -Vad skulle läraren ha gjort?
    -Det är viktigt att avobjektifiera...

  103. ...om man säger så. Det blir så lätt
    att det blir ett vi och de.

  104. Hur gör du för att avobjektifiera?

  105. Det handlar om att möta människan.
    Människan börjar med samtalet.

  106. Samtalet börjar mellan två personer.
    Vad vill du, vad är viktigt för dig?

  107. Som lärare kan man börja med
    att höra sig för.

  108. När jag mötte nya klasser,
    fick de skriva brev till mig.

  109. "Är det nåt du tycker är viktigt
    att berätta om eller prata om?"

  110. Så man etablerar en kontakt.

  111. Där måste man vara jätteförsiktig
    så man inte pekar ut nån.

  112. Det spelar inte nån roll vilken
    folkgrupp du än kommer ifrån.

  113. Du blir utpekad som ambassadör
    för ditt folk.

  114. Oavsett om du i Sverige är
    iranier eller jude.

  115. Alla svenska judar som måste stå till
    svars för vad som händer i Israel.

  116. Det spelar ingen roll.
    Hela tiden den här ambassadören.

  117. Det måste vi alla jobba
    väldigt aktivt mot.

  118. För fördomarna finns i alla.

  119. Hur hanterar du rasism och fördomar
    i ditt klassrum?

  120. Man måste ha nolltolerans.

  121. När en elev som är brun eller svart-

  122. -får stå ut med n-ordet-

  123. -och nån säger "han säger själv
    att han är det", är inte det okej.

  124. Man måste sätta en gräns.
    Här har vi respekt.

  125. Sen tror jag just det här med
    att få bort objekt...

  126. Att lära känna
    och lyssna på varandra.

  127. Det är tydligt att Rosita möter-

  128. -rasism och fördomar i skolan
    från rektor och lärare.

  129. Varför var det viktigt att inkludera att
    lärare kan vara fördomsfulla?

  130. Det har mött jag i skolvärlden.
    Det finns de som kämpar stenhårt.

  131. Sen finns det de som
    i ren okunskap...

  132. ...helt enkelt trasslar till det.

  133. Och stoppar man in människor
    i ett hus och de har olika bakgrund-

  134. -måste man jobba hårt med
    respekten och relationerna.

  135. Det är en bit som glömts bort
    i lärarutbildningen.

  136. När är det som tuffast för Rosita
    att tillhöra det resande folket?

  137. Hon möter ett yttre hot
    bara för den hon är.

  138. -Vad är det för yttre hot?
    -Det finns ett gäng skinnhuvuden.

  139. Hon försöker försvara sig
    och göra en markering mot dem.

  140. Det tolererar inte de.
    De ger sig ut efter henne.

  141. Rosita får skulden.
    Hon hamnar i bråk med skinnskallarna.

  142. Det ständiga skuldbeläggandet återkommer
    i berättelsen.

  143. Händer det nånting dåligt på skolan,
    riktas allas blickar mot Rosita.

  144. -Vad gör det med henne?
    -Det kan nog många känna igen...

  145. ...som är vana vid
    att få skuld på sig.

  146. Säger nån att nån har gjort nåt fel,
    känner man: "Oj, det är jag."

  147. Man tar skulden på sig
    för att man är van att känna den.

  148. Hela tiden nån slags beredskap
    med taggarna utåt.

  149. Det där är nånting man måste jobba
    jättehårt på.

  150. Det gör hon verkligen i boken.
    Vad är Rositas ljusglimt?

  151. Hon kan sjunga. Och hon har
    en kärleksfull familj.

  152. Hon har också en god vän
    som står ut med mycket.

  153. Så det finns lite ljusglimtar
    i hennes liv.

  154. Vad hoppas du att boken ska leda till
    när det handlar om-

  155. -kunskap kring det resande folket?

  156. Det finns ett uppdrag
    från Skolverket-

  157. -att man ska prata om nationella
    minoriteter i skolan.

  158. Men det finns
    väldigt lite läromedel om det.

  159. Jag och Ralf har gjort det här
    för att vi hoppas-

  160. -att det ska växa en diskussion
    med det här.

  161. Vi har planerat en serie böcker. Det här
    är bara första boken om Rosita.

  162. Vi skriver den andra nu.

  163. Det känns som om det finns
    mycket att berätta.

  164. Det är också så att resandefolket
    är en stor grupp.

  165. Om man tittar på minoritetssiffror.

  166. Inom den här "romska gruppen",
    som är ett yttre påfund-

  167. -är resandefolket den största gruppen.
    Men dem pratar man minst om.

  168. Det beror på den historia
    som finns i Sverige kring resande.

  169. De har varit hårt förtryckta.
    Man har tagit barnen från familjerna.

  170. Man ägnade sig åt tvångs-
    steriliseringar ända in på 70-talet.

  171. Man har gjort
    en social avprogrammering-

  172. -där man skrämt folket till tystnad.

  173. Inte konstigt att många än i dag
    inte vågar säga att de är resande.

  174. Du var inne på språket. En av Rositas
    lärare börjar prata om tjuvspråket.

  175. Och så visar det sig att det är romani,
    språket som Rosita talar.

  176. Vad finns det för andra fördomar som du
    vill kämpa mot genom böckerna?

  177. Fördomarna finns i oss alla.

  178. Jag var på en utställning för
    en massa år sen på Moderna museet.

  179. Herman Lundborg var en som startade
    rasbiologiska institutet i Uppsala.

  180. De fotograferade människor och sa: "Så
    här ser en jude ut."

  181. Framifrån, sidobild och så.
    "Så här ser en zigenare ut."

  182. "Så här ser en lapp ut."
    Det är fruktansvärda fotodokument.

  183. Och hela tiden de här bilderna.

  184. På utställningen hade man ställt ut hans
    bilder.

  185. Man gick där och sen kom man...

  186. Och så stod det hela tiden
    "jude", "zigenare" och "lapp".

  187. Precis som det står i Lundborgs
    "Svenska folktyper".

  188. I nästa rum fanns det andra bilder. Men
    det stod inget under bilderna.

  189. Vet du vad som hände med mig då?

  190. Då började jag tänka:
    "Vad är det här, då?"

  191. Det är jätteläskigt. Det betyder-

  192. -att vi tänker oss in i det här
    så snabbt att kategorisera folk.

  193. Får vi bara lite vägledning sätter vi i
    gång att tänka så själva.

  194. Är det extra viktigt
    att vägleda ungdomar?

  195. Kan de vara de
    som ska visa oss vägen till...

  196. ...där det inte längre är
    så fördomsfullt?

  197. -Ligger ansvaret på ungdomarna?
    -Vi måste börja med oss själva.

  198. Det nästan läskigaste är de som säger:
    "Jag har inga fördomar."

  199. Det där är nästan farligast.
    Så vi måste börja med oss själva.

  200. Men det är också viktigt att berätta
    berättelsen om Rosita.

  201. Den kom till oss
    som om den ville bli berättad.

  202. Det var inte bara:
    "Nu ska vi informera."

  203. Det var en historia som kom till oss.

  204. Ett, tu, tre var boken skriven
    på mindre än en månad.

  205. Anita Santesson,
    tack för att du kom hit.

  206. "Mördarens apa". En ungdomsbok.
    Helt ljuvlig.

  207. Jag tror att det är...

  208. ..."Mästaren och Margarita",
    "Röde Orm" och Alexandriakvartetten.

  209. Jag är Anita. 49 år.

  210. Jag är väldigt nyfiken på
    väldigt mycket.

  211. Mamma och mormor också.

  212. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

5768 visningar på Youtube

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Anita Santesson och Ralf Novák-Rosengren har skrivit ungdomsromanen "5768 visningar på Youtube" som handlar om att vara ung rom i Sverige. Bokens huvudperson Rosita hör till de resande, ett folk som det finns mycket fördomar om. Hon har det jobbigt i skolan och får ofta skulden för olika saker. Hon älskar att sjunga och trots många hinder tänker hon ställa upp i skolans talangjakt med kompisarna Lena och Nattie. Anita Santesson intervjuas av Tara Moshizi.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Litteraturvetenskap, Novák-Rosengren, Ralf, 1972-, Santesson, Anita, 1965-, Svensk litteraturhistoria, Svenska författare
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Boskapsskötseln under medeltiden

I "Boskapsskötseln under medeltiden" har Janken Myrdal använt källor som landskapslagar, ordspråk, bildkonst samt träarkeologi. Kvinnorna fick under senmedeltiden större ansvar för boskapsskötseln. Produktionen blev också allt mera effektiv och specialiserad. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

En droppe svart blod

Rasbegreppet är fortfarande högst levande i USA. I ”En droppe svart blod” skriver journalisten Karin Henriksson om ras och tolerans i USA. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kvinnors entreprenörskap under 400 år

Anita Du Rietz, nationalekonom, menar att kvinnor förr inte alls var undertryckta - tvärtom. Före 1900-talet var kvinnor fria att göra väldigt mycket, menar hon. Kvinnors ageranden utgjorde en pådrivande faktor bakom upptakten till den industriella revolutionen, även i Sverige. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ett sötare blod

Aldrig tidigare har mänskligheten ätit så mycket socker som nu. "Ett sötare blod - om hälsoeffekterna av ett sekel med socker" är skriven av Ann Fernholm. Sockret triggar en inflammation som påverkar hjärta, hjärna, blodådror och muskler. Hjärt- och diabetespatienter har rekommenderats att äta mat med lite fett, när de borde följa kost med så lite blodsockerhöjande kolhydrater som möjligt. Intervjuare: Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Food junkie

Mons Kallentofts besök på sjukhusakuten får honom att reflektera över sitt sätt att leva. Restaurangerna, dryckerna och maten har fått Mons att spendera en förmögenhet och försaka nästan allt i ett maniskt sökande efter den ultimata smakupplevelsen. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Framtidsutmaningar

Vilka samhällsutmaningar står Sverige inför? Professor Jesper Strömbäck är huvudsekreterare i regeringens Framtidskommission som ska identifiera framtida utmaningar inom områden som hållbar utveckling, social sammanhållning och demokrati. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hemmafixarbibeln

I ”Hemmafixarbibeln” ger Martin Timell, Karin Hedin Röös och Daniel Röös handfasta tips och råd till den som vill fixa hemma. Boken innehåller såväl pedagogiska bygginstruktioner som guider för verktyg och material. Martin Timell intervjuas av Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hur en trädgård blir till

"Hur en trädgård blir till - förverkliga din trädgårdsdröm" av landskapsarkitekten Torsten Wallin visar hur man kan förvandla ett gammalt 1700-talstorp. När Petra och Sven Lindvall tog över torpet i Sörmland var trädgården helt igenvuxen. Tio år senare har de förverkligat sin trädgårdsdröm. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

I saknadens tid

I maj 2002 omkom Jonas Weiss i en bilolycka i Irak där han var posterad som ambassadråd. ”I saknadens tid” är hans pappas, journalisten Lars Weiss, berättelse om ett saknat barn, och om en ung utrikestjänsteman vars rastlöshet och okonventionella arbetssätt förde honom långt bort från skrivbordet. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag vill ju vara fri

Detta är den första biografin om den folkkära skådespelerskan Lena Nyman. I "Jag vill ju vara fri" skriver Annika Persson om en person som alltid ville gå sin egen väg. Genom de skandalomsusade filmerna ”Jag är nyfiken” blev hon också känd internationellt. Lena Nyman är en av de största skådespelarna inom svensk film och teater. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jakten på liv i universum

I "Jakten på liv i universum" berättar Peter Linde hur rymdforskningen har utvecklats. Sedan 1995 har astronomerna hittat närmare tusen exoplaneter, planeter runt andra stjärnor än vår egen sol. Vad händer om vi får kontakt med en annan civilisation? Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kärleken är starkare än döden

Malin Sävstam berättar i "Kärleken är starkare än döden" om sorgen efter maken och barnen som omkom i tsunamin år 2004. Hon berättar hur hon fann livskraften igen efter denna svåra förlust. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Livstid

Existensen är märklig och svindlande. Hur tar man bäst tillvara på den? Nyligen fick idéhistorikern Sven-Eric Liedman sitt första barnbarnsbarn. Det ledde till tankar om vilka val vi gör i livet, medvetet eller omedvetet. Livstid är en filosofisk text om vad som formar en människas liv. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2014
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Katastrofdoktorn

Johan von Schreeb har 25 års erfarenhet av att arbeta som kirurg på slagfält. "Katastrofdoktorn" handlar om varför han har sökt sig till platser som andra hjälporganisationer flyr. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Civilsamhället klämt mellan stat och kapital

Lars Trägårdh och hans medförfattare har analyserat centrala framtidsfrågor. I "Civilsamhället klämt mellan stat och kapital" synas utmaningar, som när det homogena folkhemmet ska övergå till ett pluralistiskt medborgarsamhälle. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju så jävla easy going

Jenny Jägerfelds roman ”Jag är så jävla easy going” handlar om 18-åriga Joanna som har adhd, är ganska impulsiv och inte alltid så genomtänkt. Men diagnosen är inget större problem så länge hon äter sin medicin. Men när familjen inte längre har råd med den och Joanna blir kär i Audrey blir det värre. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Giv mig, min son, ditt hjärta

Eskil Franck växte upp i en familj där prästämbetet gått i arv i generationer, och själv vigdes han till präst som mycket ung. Han blir framgångsrik inom kyrkan men kämpar mot tvivel. I ”Giv mig, min son, ditt hjärta” skriver han om vägen bort från tron och kyrkan och ut mot ovissheten. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En halv sanning är också en lögn

Journalisten Hanne Kjöller uppmärksammar fall i media där hon menar att läsare och tittare har vilseförts. I "En halv sanning är också en lögn" ger hon sin kritiska syn på delar av journalistkårens förhållningssätt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lappväsendet

Utnämnandet av Adolf Suwe till lappfogde år 1885 var första steget mot bildandet av myndigheten lappväsendet. I ”Lappväsendet” skriver Patrik Lantto bland annat om hur lapptjänstemännen agerade, hur samerna betraktades och om lappväsendets funktion i statens samepolitik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Organ till salu

I ”Organ till salu” skriver etnologen Susanne Lundin om organhandelns dunkla värld där desperata patienter utgör små bitar i ett stort pussel. Hon skildrar en växande marknad någonstans mellan medicinsk spetskompetens och människohandel. Intervjuare: Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Plundrarna

Under 1930- och 40-talen stal nazisterna miljontals konstverk. Mycket hittades vid krigsslutet men en del försvann för att komma fram i ljuset igen långt senare. I ”Plundrarna” skriver Anders Rydell om nazisternas besatthet av konst och om dagens bittra kamp om rätten till den ”försvunna” konsten. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Det nya Afrika

Den ekonomiska utvecklingen i Afrika förbises ofta till förmån för gamla stereotyper. I ”Det nya Afrika” skriver SVT:s korrespondent Erika Bjerström om ett Afrika där fattigdomen minskar, demokratin är på uppgång och utvecklingen av sjukhus, utbildning och vägar drivs på av en allt större medelklass. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vina Vinas vargpinne

I Jujja Wieslanders barnbok ”Vina Vinas vargpinne” hittar Vina Vina en pinne. Den kan bli både motorsåg och metspö men är framför allt användbar när vargen kommer. Jujja Wieslander intervjuas av Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

På andra sidan oss

Max Bergander, 26 år gammal, skriver i diktsamlingen "På andra sidan oss" om de känslor han hade när han separerade från sin dotters mamma och hennes tidigare barn. Det handlar om rädsla och skam, men också om glädjen över att ha tagit ett beslut för att förändra sitt liv. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ingens mamma

I antologin ”Ingens mamma – tolv kvinnor om barnfrihet” skriver kvinnor som av olika skäl valt att inte få barn. Kvinnor som valt att sterilisera sig, som tycker att klimakteriet är befriande och som vänder sig mot den kulturella press samhället sätter på kvinnor att bli mammor. Anna Lindman intervjuar bokens redaktör Josefine Adolfsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Eremiten i Paris

Den rumänske filosofen Emil Cioran föddes i Rumänien 1911 och kom till Paris 1937. I ”Eremiten i Paris” vill Tobias Dahlkvist visa hur Cioran förvandlar den teoretiska pessimismen till en levnadskonst. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Som om vi hade glömt

Journalisten Daniel Poohl berättar om sin uppväxt i början av 1990-talet. När flyktingar från inbördeskriget i Jugoslavien flyttar till den lilla orten blir Daniel lycklig. Men i mellanstadieklassen uppstår en konflikt, likt den som pågår i övriga Sverige, när flera i klassen börjar kalla sig patrioter. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever

Isa Ståhl och Zandra Bergman vill ge unga kunskapen som krävs för att kunna påverka skola och studiesituation. "Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever" visar bland annat vad skolan enligt lag är skyldig att ta ansvar för. Isa Ståhl på Sveriges elevkårer intervjuas av Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2014

Ryslig spänning

Samtal mellan författarna Åsa Larsson och Magnus Nordin som alla skriver spänningslitteratur för unga läsare. Moderator: Agneta Edwards. Inspelat på Bokmässan i Göteborg 25 september 2014. Arrangör: Berghs förlag, Bonnier Carlsen och Lilla Piratförlaget.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Läs och lev

LR eller IRL?

Hur pratar vi med varandra på nätet och via sms? Vad skiljer mormors sms från kompisens och vilken är den bästa förkortningen? Beata Jungselius forskar om hur vi pratar med varandra på nätet och berättar om hur tecken och emojis används. Richard jobbar med att nå hemmasittare och berättar om varför chatt kan vara det bästa sättet att nå de onåbara. När vissa elever vägrar att gå till skolan eller ens prata med någon vuxen rycker han in. Programledare: Tara Moshizi och Karin Andersson.

Fråga oss