Titta

Idrottens himmel och helvete

Idrottens himmel och helvete

Om Idrottens himmel och helvete

Säsong 2. För vem finns ungdomsidrotten? Idrottssverige är fullt av olika mer eller mindre påhittade teorier om hur träning ska bedrivas på bästa sätt och för bästa resultat. Men hur hårt ska eller bör man träna? Hur ska tränare bete sig? Och varför är det så viktigt att vinna? En serie om krossade drömmar, starka känslor och vilka konsekvenser som vuxenvärderingar får för barn- och ungdomsidrotten. Men också om de goda exemplen och de inspirerande tränarna.

Till första programmet

Idrottens himmel och helvete: Ni spelar som kärringar!Dela
  1. I dag har vi en avgörande match.
    -Jakob, är du här? - Wilhelm?

  2. Tjejerna? Bra.
    Nu går vi ut och krossar!

  3. Vad har vi för attityder
    i barn- och ungdomsidrotten?

  4. Vilka orättvisor
    skapas av kulturella myter?

  5. Och vad gör vi för att förändra,
    förbättra och förfina det som är fel?

  6. Välkommen till en ny säsong
    av "Idrottens himmel och helvete".

  7. När jag var tretton sa min tränare att
    jag skulle sluta, för att jag är tjej.

  8. Då beslutade jag att jag alltid
    skulle spela baseboll.

  9. När jag var sexton ville jag träna
    ett collegelag. Min tränare skrattade.

  10. Jag blev den enda kvinnan i landet
    som tränar professionella herrlag.

  11. Folks misstro fick mig att kämpa mer.

  12. Sport kan vara så fantastiskt,
    men ibland så orättvist.

  13. Justine Siegal
    har kämpat sedan hon var 13 år.

  14. I USA spelar 100 000 tjejer
    ungdomsbaseball-

  15. -men 99 000 av dem
    slutar före high school.

  16. Regelverket samt fördomar om kill-
    respektive tjejsporter är problemet.

  17. Okej, tjejer. Är ni redo för
    ett möte? - Hej, killar. Är ni redo?

  18. Tack för att ni kom. "Baseball
    for All" hjälper tjejer att få spela.

  19. Tjejerna spelar tee-ball precis
    som ni och har spelat i ungdomsligan-

  20. -men fick sluta för att de är tjejer.

  21. Men de älskar baseboll, och vi
    är glada att ni vill spela mot oss.

  22. Det betyder mycket för oss
    att ni respekterar dem.

  23. De får kämpa varje dag för att få spela
    för sina skolor, så tack.

  24. Man vill gärna tro att tjejer
    är välkomna inom nationalsporten-

  25. -men tyvärr tvingas tjejer spela
    softboll i stället för baseboll.

  26. Det gör ont att nekas göra något
    enbart på grund av ens kön.

  27. Vad mer får man de här tjejerna
    att tro att de inte kan göra?

  28. Och vad får man killarna
    att tro att tjejer inte kan göra?

  29. Det handlar inte bara om flickorna
    utan om ett jämställt samhälle.

  30. Nu delar vi in oss i lag
    så gott det går.

  31. Räck upp handen om du är catcher.
    Och ljug inte.

  32. I den här matchen
    spelar både tjejer och killar.

  33. När de spelar tillsammans
    visar de respekt, vilket alla vill ha.

  34. Det är inte politik - bara baseboll.

  35. Vänta! Vad hände?

  36. Vi får byta. - Är du shortstop?
    Då får du spela där.

  37. Nu spelar vi.

  38. Vad är kill- respektive tjejsport?

  39. Fortfarande vill många kategorisera.

  40. Vid sju års ålder vet barn
    vilken sport som passar vilket kön.

  41. I idrotter som anses manliga
    får tjejer sämre förutsättningar-

  42. -och i "kvinnliga" idrotter
    blir pojkar kränkta.

  43. Ett exempel är ridsport där
    över 90 % av utövarna är tjejer.

  44. Sjuåriga Sebastian är dedikerad
    men som många andra killar-

  45. -har han redan fått utstå en hel del.

  46. Han har kommit hem från skolan ledsen
    för att någon sagt dumma saker.

  47. De skrattar åt att han...
    - Att du skulle ha en häst.

  48. De tyckte att det var tjejigt.

  49. Sen hade vi incidenten
    på lekplatsen hemma.

  50. Han kom hem ledsen för att det hade
    varit en äldre pojke på lekplatsen-

  51. -som hade sagt
    att man blir bög av att rida häst.

  52. Han förstod inte vad det innebar, och
    det behöver inte en sjuåring veta.

  53. Det är ingenting som en pojke
    på nio-tio år vet vad det är heller-

  54. -utan det är föräldrarnas åsikter.

  55. Att folk ens kan säga så inför barn.
    Barn har stora öron. Och de hör.

  56. Alla barn är tyvärr inte jättesnälla.

  57. De säger dumma ord och retar mig.

  58. Jag blev ledsen
    men ville inte visa det i skolan-

  59. -så jag försökte att inte gråta.

  60. Sambon har fått kommentarer
    på jobbet.

  61. "När ska pågen börja spela fotboll?"
    Inte om, utan när han ska börja.

  62. Jag tycker att det är roligt att rida
    för att han är en bra kompis.

  63. Föreställningen
    om kvinnligt om manligt förändras.

  64. För hundra år sedan
    höll främst män på med ridning.

  65. När hästen övergick till att bli en
    fritidssysselsättning kom tjejerna.

  66. Att det fortfarande
    är såna diskussioner om pojkar...

  67. De får inte vara med på vissa
    ridläger eller stå i vissa stall.

  68. När man ska köpa häst står det
    att det är "en riktig flickhäst".

  69. Det är synd.
    Det är mycket prat om hen-trenden...

  70. ...men inom hästsporten
    är könsdiskrimineringen stor.

  71. Jag fattar inte att det finns
    "tjejgrejer" och "killgrejer".

  72. Tjejer kan gilla
    samma saker som killar.

  73. Då ska inte nån annan tjej reta henne
    för att hon gillar en killgrej.

  74. Könsdiskrimineringen börjar tidigt.

  75. Som sjuåring ska du väl inte veta
    vad som är tjejigt och killigt-

  76. -och vad du blir av det ena
    eller det andra. Det ska inte finnas.

  77. Motorsport, ishockey och biljard
    lockar mest killar.

  78. För tjejer är det ridsport,
    konståkning och gymnastik.

  79. Vänd om och låt passningen gå.
    Vänd om och passa tillbaka.

  80. Fotboll ansågs länge manligt, men i
    Sverige har man kommit ganska långt.

  81. Problem finns dock.

  82. -Jag hade sorterat dem så fint.
    -Förlåt!

  83. Ida och Agnes, 11 år,
    älskar att spela fotboll-

  84. -men har flera gånger anklagats av
    motståndarlaget för att vara killar.

  85. De har teorier om varför.

  86. -För att vi klippt oss korthåriga.
    -För att de är dåliga förlorare.

  87. När tjejerna klippte sig
    började problemen-

  88. -och deras mammor har hört det mesta.

  89. -"De har ju killar i laget."
    -"Passa inte killen."

  90. "Täck killen. Markera killen."

  91. När jag hör det känner jag
    att jag vill jag gå fram-

  92. -och presentera mig som Agnes mamma.
    Vissa ber om ursäkt.

  93. Andra blir bara tysta
    och tycker att det är obekvämt.

  94. Den värsta upplevelsen
    kom under en turnering i Åhus.

  95. Efter att de vunnit finalen brast det
    för motståndarnas föräldrar.

  96. De anklagade laget för att fuska
    och spela med killar.

  97. Det eskalerade totalt.
    "Vi tror er inte."

  98. Tränarna kallades till sekretariatet
    för att bevisa att de var tjejer.

  99. Tränare från andra lag
    som vi samarbetat med fick intyga-

  100. -att Ida och Agnes är flickor.

  101. Vi har spelat med dem innan.

  102. Det var då tränaren tog ett foto
    med sin telefon på Agnes och Ida-

  103. -som skulle användas som bevis.
    Flickorna reagerade inte på det.

  104. Nej, Ida har inte tänkt på det.

  105. Han gick nära dem och fotade dem
    som för att samla in bevis.

  106. Jag var chockad av detta.

  107. Jag kunde aldrig tänka mig
    att det skulle bli så.

  108. Det var ett oerhört otrevligt sätt.

  109. Varmt välkomna.

  110. När Ida Åkesson och Agnes Lindblom
    var med i Åhus fotbollsturnering-

  111. -anklagades de för att inte vara
    tjejer. Det var inte första gången.

  112. Händelsen uppmärksammades i medierna
    och föreningen publicerade en ursäkt.

  113. Ett år respektive sju månaders
    avstängning blev domen för tränarna.

  114. Ett unikt fall enligt förbundet-

  115. -men det var inte första gången
    flickornas kön ifrågasatts.

  116. Det handlar om två tuffa tjejer.

  117. Jag förstår att folk kan ta fel,
    men att säga det är en annan sak.

  118. Två tuffa tjejer som spelar bra boll.

  119. Hade de inte gjort det
    hade ingen reagerat.

  120. Ida sa i somras: "Det är ni vuxna som
    har problem. Låt mig få spela boll."

  121. Ida och Agnes klippte sig
    för att det är mer praktiskt.

  122. Nu har de blivit förebilder och flera
    i laget har liknande frisyrer.

  123. Drömmarna finns där fortfarande.

  124. -Landslaget.
    -Och typ FC Rosengård.

  125. -Och Skånelaget.
    -Först Skånelaget, sen landslaget.

  126. Har du funderingar kring temat?
    Mejla oss på ur.se.

  127. -Baseboll är bara för killar här.
    -Min dotter tvingas spela softboll.

  128. Det största problemet
    är helt enkelt att jag är tjej.

  129. Alla andra är killar.

  130. Tjejer har länge stängts ute
    från sporten. Det är sorgligt.

  131. Jag får räkna med att bli orättvist
    behandlad. Det är killarnas värld.

  132. Det suger, men jag börjar vänja mig.

  133. Jag är glad att få spela här ibland.

  134. Det finns en klyfta
    mellan softboll och baseboll.

  135. Många tjejer tvingas spela softboll.

  136. Jämlikhet inom sport och utbildning
    är lagstadgat.

  137. Tjejerna har laglig rätt
    att provspela för skollaget.

  138. Julia har spelat i hela sitt liv
    och är en av de bästa i sin stad.

  139. Hon fick inte provspela för skollaget.

  140. Jag blev arg. Jag ombads vara med
    men fick inte spela.

  141. Jag var inte en i laget. Jag blev arg
    men visste inte vad jag skulle göra.

  142. Jag erbjöds en plats i softbollslaget.

  143. När jag diskriminerades inom min sport
    tog jag chansen att göra något annat.

  144. -Hur känns det för dig som mamma?
    -Jag blir arg.

  145. Jag har sett henne i alla år,
    och hon är så duktig. Jag blir ledsen.

  146. Det är småstadsmentaliteten.

  147. Vi spelar mot lag i andra områden.

  148. Tränarna där skulle låta henne spela.
    "Hon får gärna spela i mitt lag."

  149. Bra jobbat.

  150. Hon är en av de bästa.

  151. Enda anledningen att hon inte
    fick spela var att hon var flicka.

  152. Hon kom dit, men fick inte spela.
    De sa att hon borde spela softboll.

  153. Baseboll och softboll
    är inte samma sak.

  154. Både tjejer och killar måste få chansen
    att uppfylla sina drömmar.

  155. Det är fel
    att de bara får spela ett tag.

  156. Vi har en proffsliga, men de får bara
    spela vart fjärde år i landslaget.

  157. Det är inte rättvist.
    De borde få spela året runt.

  158. Även efter college.

  159. Det var en bild på en tjej som gjorde
    en "ollie". Här är kommentarerna:

  160. "Slyna. Tjejer kan inte skejta.
    Alla tjejer suger. Patetiskt."

  161. "Jag vill trycka in kuken i henne."

  162. "Vilken liten tiger. Töjbar och allt.
    Säg till om du är kåt."

  163. "Det är det äckligaste som finns."

  164. Det vara åtta år sedan hon började,
    men hon har förändrat skejtkulturen.

  165. Hon brinner för jämställdhetsfrågor
    och har startat "You Skate Girl".

  166. Killar skejtade och spelade fotboll-

  167. -och tjejer höll på med gymnastik.
    Det fanns inga tjejer som åkte.

  168. Jag visste vad jag ville göra
    och ville inte begränsa mig.

  169. Jag köpte en skateboard
    och började åka runt.

  170. Jag började
    för att brorsorna skejtade.

  171. Jag har alltid skejtat med killar.

  172. Jag reflekterade inte över
    att jag var ensam tjej.

  173. Det var när jag träffade Ida som jag
    insåg att det fanns fler tjejer-

  174. -som ville vara där jag var
    och skejta med andra.

  175. Jag kände att jag kunde påverka.

  176. Första gången jag gick till
    skejtlokalen hade jag peppat mycket.

  177. Jag hade lärt mig grundgrejerna.

  178. Den första jag möter
    är en kille som ler-

  179. -och då undrade jag
    vad jag varit orolig för.

  180. Då säger han: "Vems flickvän är du?"

  181. Då bestämde jag mig
    för att satsa på tjejer.

  182. Det var bara jag där
    de allmänna tiderna.

  183. Jag frågade föreningens styrelse:

  184. "Skulle vi inte kunna ha
    två timmar i veckan för tjejer?"

  185. De pallade inte
    att vara den utstirrade minoriteten.

  186. Man var som apan i buren.

  187. De sa bara att inga tjejer ville åka
    och att det vore orättvist.

  188. Men jag fick testa tre torsdagar
    och det gick jättefort.

  189. Tredje torsdagen kom över 30 tjejer.

  190. Som tjej var det extra extremt
    att inte komma skejtklädd.

  191. Hade du för tajta byxor
    när modet var stort eller tvärtom-

  192. -så var det någon
    som skrek eller kommenterade.

  193. Jag försökte passa in från början.
    Jag har tänkt på det.

  194. Jag hade stora byxor fast det
    var svettigt och dåligt att skejta i-

  195. -men då
    "försökte jag vara som killarna."

  196. Hur man än gjorde så var det fel.
    Hur var tjejer som åkte bräda?

  197. Jag började hålla i folk. Jag blev
    mobbad för att jag körde med pass.

  198. Något år senare höll killarna
    i varandra när de skulle droppa.

  199. Man kan ta in såna moment som gett
    en massa verktyg till skejtscenen.

  200. You Skate Girl
    har förändrat skejtscenen.

  201. Kvinnliga skejtare inviger nya
    parker, priser delas ut på galor-

  202. -och vår största skejttidning har
    lika många tjejer som killar på bild.

  203. Fokus riktas på ämnet i och med boken
    "Skateboard - inte bara för tjejer".

  204. "Hur är det
    att åka skateboard med bröst?"

  205. Vi socialiseras in i kön
    och hur vi ska bete oss och se ut.

  206. Föreningarna måste bryta det.

  207. Vad har vi för förebilder? Vilka syns
    på hemsida, Facebook och affischer?"

  208. Vi måste synliggöra
    det underrepresenterade könet.

  209. You Skate Girl-camps
    blir fullbokade på en gång...

  210. ...men ingen tjej anmäler sig
    till de andra lägren.

  211. Vi ska ha kvinnliga ledare på plats
    som man kan identifiera sig med.

  212. Det ska inte vara uppdelat.
    Skateboard är för alla.

  213. Det ska vara för alla.

  214. Nån måste dö. Ge inte bara fiskar
    till folk som är hungriga.

  215. Ge dem fiskespön
    när de är unga så kan alla äta.

  216. Det hindrar att nåns farmor
    blir knivhuggen i centrum.

  217. Om ungdomarna spelar fotboll
    är de jättetrötta när de kommer hem-

  218. -så ingen kommer att få en flaska
    i huvudet. Hjälp samhället må bra.

  219. Danne och Bleckan från Högdalen
    levde i samhällets utkant-

  220. -när de öppnade sin tatueringsstudio.

  221. Nu har de valt att använda sina namn
    till att starta en fotbollsturnering.

  222. Kompis cup är namnet, och i år
    är 84 lag och över 1000 spelare med.

  223. -Hur länge har ni spelat?
    -Jag började i trean.

  224. Saras lag kom två förra året.

  225. I år var uppslutningen för liten-

  226. -så hon startade ett lag
    med nya vänner.

  227. Ungdomarna spelar gärna
    "five-a-side football" i cupform.

  228. Vi inspireras av
    vad ungdomarna pysslar med.

  229. Det här fanns innan vi kom,
    men vi har satt formen.

  230. Vi uppmuntrar och hyllar
    den sortens fotboll.

  231. Lycka till, tjejer och grabbar.

  232. -Vad är det roligaste med cupen?
    -Gemenskapen.

  233. Hallå!

  234. Frispark.

  235. Kompis cup kostar inget och alla får
    vara med. Mixlag, tjejer, killar...

  236. Du ringer fem polare som vill spela
    fotboll och anmäler dig på Facebook.

  237. Vi är på olika platser så man
    behöver inte åka till en plats.

  238. Gothia är ju stort, men det är bara
    för klubbar och kostar pengar.

  239. Här behöver man inte ens
    ha matchkläder. Vi har västar.

  240. Nu kommer det ett skott!
    Där är matchen slut. Det blir 5-0.

  241. Rätten till en aktiv fritid är inte
    självklar och det finns hinder-

  242. -för en person som vill delta.

  243. I mitt fall kostade det pengar,
    och det fanns inte när jag var liten.

  244. Med det sagt vill vi
    genom Kompis cup finnas där-

  245. -för dem som brinner för fotboll-

  246. -men som inte har råd att vara
    på AIK:s träningsanläggning jämt.

  247. Jag ropade på dig tio gånger.

  248. Jag sa "byt".
    Du var med hela matchen.

  249. -Tjafsa inte. Kom överens.
    -Vi måste lära oss varandras spel.

  250. Danne och Bleckan, med deras slogan
    "Från ingenting till någonting"...

  251. Att ha såna förebilder på plats
    inspirerar ungdomarna som är där.

  252. Man kan vinna och spela dåligt eller
    förlora och spela bra. Det kvittar.

  253. Det är bara att köra på.

  254. Jag såg en hel plan med ungdomar-

  255. -som skrattade och grät och surade.

  256. -Vi ligger bakom det.
    -Vi ger dem upplevelser.

  257. Det finns folk som tänker på dem.
    Vi tänker på ungdomarna.

  258. Det finns så mycket "ja"
    i stället för "nej" i projektet.

  259. Vi är ute redan.
    Vi och tjejerna...och killen.

  260. -Vad säger ni om dagen?
    -Vi gjorde vårt bästa.

  261. Nästa år fixar vi ett bra lag.

  262. Vi ska förbereda oss.
    Jag menar allvar.

  263. Vi kommer att vinna.
    Vi kommer tillbaka.

  264. SVT, det räcker för i dag.

  265. Kolla på dem.
    Shortstopen kämpar som bara den-

  266. -tredjebasmannen tog ett par bollar
    och pitchern är jättebra för sin ålder.

  267. Jag försöker sätta ihop bästa laget-

  268. -och samtidigt ska alla få spela.

  269. Alla ska få spela.
    Det är därför de är här.

  270. Jag lever genom de här unga tjejerna.

  271. Jag är så glad att de får en chans
    att visa vad de kan.

  272. Vi spelar för att vi älskar baseboll.

  273. Att gå ut på planen
    är världens bästa känsla.

  274. -Vilka är era fiender?
    -Förmodligen killarna vi spelar mot.

  275. Inte de som tillhör mitt lag,
    utan dem vi spelar mot.

  276. Somliga gillar det inte.

  277. En mamma sa till sin son att han fick
    gå hem om de fick stryk av tjejerna.

  278. En förälder svor åt sin son
    bara för att en tjej fick in ett slag.

  279. En pappa skrek på sin son
    när han blev utslagen.

  280. Å andra sidan kom en pappa fram
    med sin son och gratulerade.

  281. "Vi respekterar er som idrottare."

  282. När de vuxna inser att tjejerna bara
    vill spela och att de förtjänar respekt-

  283. -då gör även killarna det.

  284. Jag är så stolt över Justine Siegal
    som lägger ner så mycket tid-

  285. -på att återuppliva dambasebollen.

  286. Hon är otrolig.
    Allt är möjligt med henne.

  287. Det första och sista jag tänker på
    om dagarna är att tjejerna ska få spela.

  288. "Baseball for All" handlar om tjejerna.
    Jag kände mig ensam bland killarna.

  289. De här tjejerna är aldrig ensamma.
    Vi är en familj.

  290. Jag är så stolt över er.
    - Är de inte duktiga?

  291. Det är de verkligen.
    Får de bara chansen så visar de er.

  292. Den här bilden
    ska till basebolligan i New York-

  293. -för de vill se
    flickor och pojkar spela tillsammans.

  294. Det var en bra dag.
    Barnen hade kul och kom bra överens.

  295. Jag tror att vi på två timmar förändrade
    inställningen hos tolv pojkar.

  296. De växer upp och blir pappor som låter
    sina döttrar syssla med vad de vill.

  297. Efter två timmar
    vet de att det är möjligt.

  298. Vi gör skillnad, en match i taget.

  299. Översättning: Gabriella Eseland
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Ni spelar som kärringar!

Avsnitt 1 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Idrott ska vara för alla. Ändå är diskriminering bland barn som håller på med idrott ett globalt problem. Möt Sebastian som blir retad för att han rider, och fotbollstjejerna som blev ifrågasatta efter att de klippte håret kort. Vi träffar också Ida Östensson som arbetar hårt för kvinnors roll på skateboardscenen och Justine Siegal i Los Angeles, som driver organisationen Baseball for all.

Ämnen:
Idrott och hälsa, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Barn och idrott, Barn och könsroller, Idrott, Jämställdhet, Sport, Ungdomsidrott
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Idrottens himmel och helvete

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Toppa för att krossa

Avsnitt 1 av 8

Vi följer det svenska innebandylandslagets förbundskapten Jan Erik-Vaara som uttalat är emot selektering. Marisa Da Silva berättar om den sektliknande kulturen inom gymnastiken och Bobbo Krull försöker få världens bästa barn i taekwondo att börja lyssna till sin lek- och barn- och ungdomsklocka.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Bänkad, petad och körd

Avsnitt 2 av 8

I ungdomsidrotten har 30 procent upplevt att de blivit petade. Är den då verkligen till för alla? Vi träffar 9-årige Emrik som inte fick spela kvar i sitt innebandylag, Pia Sundhage som vill skapa ett lag där alla inkluderas och fotbollsproffset Martin Mutumba som berättar om sina erfarenheter av att vara en outsider i sitt pojklag.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Hets och värderingar

Avsnitt 3 av 8

Den före detta fotbollsmålvakten Magnus Hedman har skrivit en bok om hur han höll på att hetsa lusten att sporta ur sina barn. Möt också Jens Holmer och Peter Sahlberg, två passionerade surfinstruktörer som fokuserar på att lära ut med glädje.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Föräldrar, det stora problemet

Avsnitt 4 av 8

En ny undersökning visar att nio av tio föräldrar anser att aggressiva föräldrar är ett problem inom barn- och ungdomsidrotten. Ibland är de bara pinsamma - ibland rent idiotiska. Vi träffar VM-hjälten Klas Ingesson som vittnar om att föräldrar som bryr sig för mycket bara förstör för sina barn.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Barnidrott en klassfråga

Avsnitt 5 av 8

Långt ifrån alla ungdomar har råd att idrotta, trots idrottsbidrag på flera miljarder från stat och kommun. Vi träffar Pernilla Johansson, världsmästare i thaiboxning, som driver det sociala ungdomsprojektet Frysbox. Skidåkning är en sport som kräver stora resurser. Henrik Ager är skidpappa och träningsansvarig för Lidingö alpint.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Med kroppen som redskap

Avsnitt 6 av 8

Kroppen är vår bästa vän, men kan lätt bli en fiende. Ätstörningar är tio gånger vanligare inom idrotten än i samhället i övrigt. Vad säger det om idrottens sundhetsideal? Vi följer friidrottstränaren Yannick Tregaro i hans tränarvardag och talar om ideal. Vi träffar också elitdansaren Frida som pushade sig så hårt att hon blev sjukskriven när hon bara var 18 år.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Skador och skandaler

Avsnitt 7 av 8

Elitidrottarna Anna Haags och Emil Jönssons sommarläger för unga är tänkt att lägga grunden för en lång och rolig idrottskarriär. Men för den 16-årige gymnasten Zaccarias är den dessvärre redan över. Efter många års hård träning hindrar smärtorna honom från att gå.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

I lagets namn

Avsnitt 8 av 8

Möt den 14-årige ungdomsdomare som har fått ta många fula ord från barnens föräldrar under matcherna. Det har även förekommit slagsmål. En som vet hur man hanterar ilska och våldsamma situationer är Ramona Karlsson, en av Sveriges bästa rallyförare.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Ni spelar som kärringar!

Avsnitt 1 av 8

Idrott ska vara för alla. Ändå är diskriminering bland barn som håller på med idrott ett globalt problem. Möt Sebastian som blir retad för att han rider, och fotbollstjejerna som blev ifrågasatta efter att de klippte håret kort.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Tidiga elitsatsningar

Avsnitt 2 av 8

Avhoppen ökar inom fotbollsrörelsen. Vi besöker två klubbar som arbetar olika. Den ena klubbens mål är att få barnen att stanna kvar så länge som möjligt och ha roligt. Den andra klubbens mål är att utbilda framtida elitidrottare. Vi träffar även Yamina Enedahl som är Sveriges första världsrekordhållare i fridykning. Hon berättar om resultatfokus och påtvingade mål.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Tidig gallring och missade stjärnor

Avsnitt 3 av 8

Freestyleskidåkaren Henrik Harlaut har vunnit guld i Big Air på X-games och gör trick som ingen annan i världen kan. Men han har aldrig haft en tränare. Skidåkaren Marcus Hellner nobbades när han sökte till skidgymnasium. Hur stor är risken att ungdomstränare missar talanger vid tidig gallring?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Klubbidrott - på gott och ont

Avsnitt 4 av 8

Föreningsidrotten tappar medlemmar. Vad beror det på? Möt syskonskaran Hoppe som för succé i wakeboardvärlden, utan förening eller tränare. Vi tittar också på fenomenet inkilning, nollning av unga nya medlemmar i föreningar. Fotbollsspelaren Mikael Danielsson berättar hur dåligt många mår av det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Tävlingssystem

Avsnitt 5 av 8

Det är lätt att som tränare stirra sig blind på snabba segrar, men svårare att höja blicken och se systemet som segrarna ingår i. Varför och hur tävlar vi? Vi följer med till Vision 54 som instruerar golftränare och fokuserar på det mentala och till ponny-SM där det blir tydligt att det finns olika förhållningssätt till stilbedömning.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

De supermotiverade

Avsnitt 6 av 8

Vilka risker finns inom ungdomsidrotten? En knäskada hindrade framtidslöftet Emelie Färdigh från att ta hem storsegrar i höjdhopp. Ryttaren Jens Fredriksson berättar om personer inom ridsporten. Mats Börjesson, läkare, berättar om vår tids största problem: stillasittandet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Akademispecial

Avsnitt 7 av 8

Hur tidigt kan man hantera press? Tioårige Zico Jr spelar fotboll i FC Barcelonas fotbollsakademi. Han tränar fotboll varje dag och drömmer som så många andra om att bli proffs. Före detta fotbollsproffset Erik ”Samba” Johansson har startat en flytande fotbollsakademi. En gång i veckan är det spontanfotboll där alla är välkomna.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Idrottsrörelsens framtid

Avsnitt 8 av 8

Hur kommer ungdomsidrotten att överleva framtiden? Möt 70-årige eldsjälen Seppo Reijonen som bygger hoppbackar och instruerar sportintresserade barn och ungdomar. Doktor Ulrika Berg berättar om ungdomars fysiska och psykiska förutsättningar. Hon menar att man ibland glömmer bort betydelsen av sociala relationer till förmån för att uppnå goda resultat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

De supermotiverade

Vilka risker finns inom ungdomsidrotten? En knäskada hindrade framtidslöftet Emelie Färdigh från att ta hem storsegrar i höjdhopp. Ryttaren Jens Fredriksson berättar om personer inom ridsporten. Mats Börjesson, läkare, berättar om vår tids största problem: stillasittandet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaIdrottens himmel och helvete

Vad barnen ser

Vad gör man när man inte platsar? Albin hittade till den amerikanska fotbollen när han ansågs vara "för stor, tung och otymplig" för att spela i fotbollslaget. Höjdhopparen Emelie Färdigh berättar om hur en knäskada förstörde hennes idrottskarriär.

Fråga oss