Titta

Idrottens himmel och helvete

Idrottens himmel och helvete

Om Idrottens himmel och helvete

Säsong 2. För vem finns ungdomsidrotten? Idrottssverige är fullt av olika mer eller mindre påhittade teorier om hur träning ska bedrivas på bästa sätt och för bästa resultat. Men hur hårt ska eller bör man träna? Hur ska tränare bete sig? Och varför är det så viktigt att vinna? En serie om krossade drömmar, starka känslor och vilka konsekvenser som vuxenvärderingar får för barn- och ungdomsidrotten. Men också om de goda exemplen och de inspirerande tränarna.

Till första programmet

Idrottens himmel och helvete: Tidiga elitsatsningarDela
  1. -Vad ska du bli?
    -Tennisproffs.

  2. Sluta! Där har du lillbrorsan.
    Sex år. Perfekt ålder att börja.

  3. Du är helt slut, det fattar du väl?
    Du är passé.

  4. Du är ensam kvar på perrongen.
    Tåget har gått.

  5. "Idrottens himmel och helvete"
    heter den här serien.

  6. Idrotten kan ge fantastiska stunder.

  7. Den andra sidan uppstår oftast när vi
    vuxna gjort nåt som är åt helvete.

  8. Det här programmet handlar om
    tidiga, lyckade elitsatsningar.

  9. -Tjena! Läget?
    -Bra. Själv, då?

  10. Mycket bra. I simarenan har du
    spenderat väldigt mycket tid.

  11. -Bra eller dåligt?
    -Både och, kan man säga.

  12. Yamina Enedahl var en av Sveriges
    främsta simmerskor.

  13. Men hon hoppade av och blev fri-
    dykare. 2003 slog hon världsrekord.

  14. Vägen dit var krokig. - Varför
    trivdes du inte i simningen?

  15. Jag kände mig väldigt pressad,
    rädd och orolig.

  16. Det enda som räknades
    var vad jag gjorde för resultat.

  17. När jag inte gjorde resultaten,
    var jag ingenting värd.

  18. Då kunde jag också känna mig utfryst.

  19. När man har dåliga känslor i sig,
    är det jättesvårt att prestera.

  20. Jag upptäckte via fridykningen-

  21. -att genom en positiv dialog
    och positiv inre känsla-

  22. -har man en helt annan möjlighet
    att göra bra resultat.

  23. Jag kommer ihåg ett av de sista
    samtalen jag hade med min tränare.

  24. Min tränare frågade: "Vad ska du ha
    för tidsmål på 50 m fritt?"

  25. Jag kände: "Vad är meningen
    med de här målen?"

  26. "Jag blir inte sedd för den jag är
    och var jag befinner mig."

  27. "Det enda som räknas är meningslösa
    mål nån annan ska tvinga mig att ha."

  28. Inom simningen fanns föreställningen
    att en del har vinnarskallar.

  29. Det skapar ett hinder för tränaren
    att skapa en miljö-

  30. -där så många som möjligt får
    framkalla de här sakerna.

  31. Min inställning är
    att alla är vinnarskallar.

  32. Det handlar om rätt miljö
    och rätt träning-

  33. -så kommer vi att kunna
    framkalla de här sakerna.

  34. Att vara helt säker på att jag är
    älskad, omtyckt, respekterad-

  35. -precis som jag är, och sen gå in i
    vattnet och göra nånting-

  36. -till skillnad från att känna
    att jag är dålig-

  37. -att jag kommer att misslyckas
    den här gången också-

  38. -de här två olika delarna
    har jag fått uppleva.

  39. Med det positiva förhållningssättet
    gjorde jag världsrekordet.

  40. Det finns ett problem
    i svensk fotboll.

  41. Visserligen börjar allt fler,
    men ännu fler slutar tidigare.

  42. Det är en pyramid med bred botten.

  43. Göteborgs fotbollsförbund tror
    att det ligger i tanken-

  44. -att fler ser ekonomiska möjligheter
    med barnens proffsdrömmar.

  45. Förut fanns det tydligare
    sociala inslag. Det höll kvar en-

  46. -även om målet inte var
    att bli så bra som möjligt.

  47. Det är svårt för alla
    att bli jättebra.

  48. Då märker man det
    när man kommer upp i de åldrarna.

  49. Just det! Det var gött.

  50. -Vad är Azaleas grundfilosofi?
    -Att alla ska vara med.

  51. Vi ser barnen som hela människor
    och inte bara som fotbollsspelare.

  52. -Hur är det att spela i Azalea?
    -Väldigt trevligt. Tränarna är bra.

  53. Bra lagkamrater. Alla får vara med.
    Inga uttagningar.

  54. Det var nog allt jag hade att säga.

  55. Tricket är att man känner sig
    inkluderad i verksamheten.

  56. Det är enkelt. Dessutom när man är
    ung och har drömmar att man känner-

  57. -att man utvecklas
    och mår bra med sin idrott.

  58. Jag började spela i Azalea
    när jag var fem.

  59. Alla får spela lika mycket.
    Jag var inte bland de bästa-

  60. -men fick spela lika mycket
    som alla andra.

  61. Azalea har som främsta målsättning
    att få så många som möjligt-

  62. -att vara med så länge som möjligt.

  63. Genom åren har de levererat lika
    många spelare till Allsvenskan-

  64. -som vilken elitklubb som helst.

  65. -Hur länge har ni spelat?
    -Sen jag var fyra.

  66. -Jaha.
    -När jag var sex.

  67. -Hur kommer det sig att ni stannat?
    -Bra klubb. Alla kompisar går där.

  68. -Hur länge har du spelat i Azalea?
    -Sen jag var sex.

  69. -Hur kommer det sig att du stannat?
    -Det är goa gubbar här.

  70. Det är sköna spelare och tränare.

  71. Alla ska vara med. Gnäll inte på nån.
    Det är bara vi ledare som gnäller.

  72. Ni ska bara ha roligt
    och pusha varandra.

  73. Har du nån strategi
    för att se till att alla inkluderas?

  74. Hur man sätter ihop laget.

  75. Man kan sätta dem som gör mål
    att spela mittback.

  76. "Men jag vill göra mål." "Då vill jag
    att du passar innan du gör mål."

  77. Är det press från föräldrarna?

  78. Azalea har aldrig hört nån förälder
    prata om att vi ska vinna och toppa.

  79. Vi har haft diskussioner
    med föräldrarna och pratat om det.

  80. Vi har fått en lektion i
    hur man beter sig vid sidan av plan.

  81. -Hur är det?
    -Man får inte säga: "Gör si, gör så."

  82. Man får inte skrika vad de ska göra.

  83. Vårt jobb är att säga:
    "Heja! Vad bra!"

  84. Det har vi lärt oss.

  85. Mycket bra, Daniel!

  86. Jag vill att killarna ska
    komma ihåg det som en rolig tid.

  87. Att de var vänner för livet.

  88. Man kan hoppas att nån blir duktig,
    men det är inte det primära.

  89. -Vad säger ni om kvällens match?
    -Azalea vann förra gången.

  90. Så vi tänkte att det är deras tur.
    Det är okej.

  91. Även om det var lite jobbigt.

  92. Vad kan hända
    om man inte har det här synsättet?

  93. Om allt fler toppar och fokuserar
    kring resultat blir idrotten smalare.

  94. Då skiljer man bredd- och folkhälso-
    perspektivet från elitperspektivet.

  95. Synergin däremellan är en av svenskt
    idrottslivs starkaste komponenter.

  96. -Ni har fotboll i familjen också.
    -Så är det.

  97. -Är det dina söner?
    -Här kommer de.

  98. Ett tvillingpar som är uppväxta
    med Azaleas filosofi-

  99. -är bröderna Gustafson.

  100. De har utövat flera idrotter,
    hållit idrotten till sitt närområde-

  101. -och stannat i sin hemmaförening.

  102. -Jag antar att flera lag ryckt i er.
    -Ja. Alla våra...

  103. Vår teori är att det är ingen idé
    att byta förening eller lag-

  104. -förrän du är för bra för alla lag
    i föreningen.

  105. För att man har polarna där?
    Vad får en att stanna?

  106. Delvis det.
    Det är nära till där man bor.

  107. Det är tryggt
    och du vet vad du har runt dig.

  108. Vad tänker ni när så många hoppar av
    när de är tretton, fjorton, femton-

  109. -för att de känner att de inte kan?

  110. Jag tänker att det är omöjligt-

  111. -att titta på tio elvaåringar
    och säga vem av dem som blir bäst.

  112. Hade man kunnat säga
    att ni skulle bli bäst?

  113. -Man kan fortfarande inte säga det.
    -Vid femton år är elitlägret.

  114. Där var jag och Samuel inte med.
    Man kan blomma när som helst.

  115. De viktigaste grejerna är att man
    tränar på och tycker att det är kul.

  116. Då har man alla möjligheter i världen
    att bli bra.

  117. På första rekordförsöket
    hade jag bestämt mig för-

  118. -att jag skulle simma 100 m.
    "No matter what."

  119. Precis de här tankarna
    som jag hade lärt mig som simmare.

  120. Det gjorde att jag simmade
    tills jag svimmade.

  121. Först var jag jätteledsen.

  122. Det var tydligt att det inte
    fungerade att bara pressa sig.

  123. Jag förstod att jag måste hitta
    nån sorts samarbete med min kropp.

  124. -Vad sa den?
    -Den sa så här:

  125. "Yamina, du måste se till
    att du är glad när du dyker."

  126. "Du behöver känna att det är
    prestigelöst, roligt, på skoj."

  127. "Om du fixar en sån miljö till mig"-

  128. -"kommer jag att leverera
    långa längder åt dig."

  129. Så sa kroppen.

  130. Ett världsrekord är en tävling.
    Vad gjorde att du tog det?

  131. Framför allt var det att jag hade
    bra människor omkring mig.

  132. Jag insåg att jag var värdefull
    oavsett om jag lyckades eller inte.

  133. Och jag hade tränat så pass mycket
    avspänning och så-

  134. -att på rekorddyket lyckades jag
    slappna av så pass mycket-

  135. -att kroppen kunde sköta sitt
    automatiskt.

  136. Allting som hände på insidan
    fick en direkt återspegling-

  137. -i hur långt jag kom i bassängen.

  138. -Hur ska man träna andra människor?
    -Se det utifrån individperspektivet.

  139. Vad behöver den här personen
    för att kunna komma vidare?

  140. Fysiskt och mentalt,
    och kanske vem människan är.

  141. Sen behöver man sätta in det
    i en kontext och förstå:

  142. "Vad är det för miljö
    som vår idrott skapar?"

  143. "Har vi gynnsamma system
    för våra utövare?"

  144. "Eller finns det saker,
    sättet vi ser på människor"-

  145. -"som skulle kunna göra att fler får
    glädje och att vi kommer längre?"

  146. Ta basket. Hur ser tränaren och alla
    i laget på dem som sitter på bänken?

  147. Är de en del utav laget? Det är
    ett förhållningssätt där jag tror-

  148. -att i lagen
    där alla känner sig inkluderade-

  149. -kommer man att få fram många fler
    gladare och duktigare spelare.

  150. -Hur länge i AIK:s akademilag?
    -Det här är mitt fjärde år.

  151. -Vad var dina känslor när du kom med?
    -Jag blev väldigt glad.

  152. Jag tänkte
    att jag kan utveckla mig bättre.

  153. -Målsättningen med din fotboll?
    -Att bli världens bästa.

  154. Alla nio spelare kommer att svara
    att de vill bli fotbollsproffs.

  155. -Hur många av dem tror du blir det?
    -Med lite tur: en. Kanske.

  156. Ordet akademi är luddigt. Det vi
    syftar på här är en förening-

  157. -som satsar mycket på
    ett antal utvalda barn-

  158. -i syfte att skapa en seniorelit.

  159. Var det självklart att han skulle
    vara med i ett akademilag?

  160. Nej. Eftersom jag har en äldre pojke
    som spelat-

  161. -och varit:
    "Jag älskar att spela fotboll."

  162. Jag tyckte att det var lite tidigt
    i ett akademilag.

  163. Men han ville själv.
    Det har gått bra.

  164. Elitsatsningar för barn och ungdom
    går snabbast i fotboll.

  165. AIK:s akademi grundades
    så sent som 2007.

  166. -Har akademilaget tagit allt?
    -Nej, det är blandat.

  167. Det kan vara akademilaget, utveck-
    lingslaget eller pojkflicklaget.

  168. Akademin startar vid nio års ålder.

  169. Åttaåringarnas föräldrar
    får information om akademin.

  170. De får möjlighet att värdera-

  171. -om deras söner och döttrar ska bli
    bedömda för att vara med i akademin.

  172. Är det bra?

  173. Man kan provspela för dig.
    Vad är det du söker?

  174. Vi har olika kriterier.

  175. I de här åldrarna tittar vi
    mycket efter koordinationen-

  176. -spelförståelsen och snabbhet.

  177. Åker du runt och rekar eller är det
    folk som ringer till dig?

  178. Det är ofta en förälder till nån
    som hör av sig till mig-

  179. -och vill att sonen ska få prova.

  180. -Går det bra för er i Gothia?
    -Ja, både i Gothia...

  181. ...och i S:t Eriks-Cupen.

  182. Men individens utveckling
    är för oss viktigare.

  183. -Förstår barnen det?
    -Vi tror det. Vi poängterar det.

  184. Vad tycker du om
    att de tagit bort tabellerna?

  185. Jag tror att syftet väl är
    att man inte ska coacha-

  186. -så att det blir spelare
    som inte får speltid.

  187. Samtidigt är det tråkigt.
    Fotboll handlar om att vinna.

  188. Vi utbildar spelare här.
    Det är en del av utbildningen-

  189. -att försöka vinna matcher
    och ha en tabell att mäta sig i.

  190. Hur går det för er?
    Det kanske man kan säga ändå?

  191. Ja, vi har inte förlorat nån match.
    Vi vinner ofta med 10-12 mål.

  192. Bra. Hitta rytmen. Lugnt och fint.
    Mjuk i kroppen. Bra.

  193. Hur tänker man när man bygger laget
    inför en sån här match?

  194. Vi tittar mycket på
    hur veckans träningar har varit.

  195. Är det nån spelare
    som inte tränat fullt-

  196. -är chansen större
    att man inte får starta.

  197. Men startar man inte den här matchen,
    startar man nästa.

  198. Sen blir det lite tuffare matchning
    på vissa turneringar-

  199. -som vi kallar elitprofilturneringar.
    Vi åker på 1-2 per år.

  200. I gruppspelet spelar alla spelare.

  201. Man använder kanske
    nån form av kvalificering-

  202. -för att få spela ordentligt
    i slutspelet.

  203. Den typen av turneringar åker vi på
    för att göra bra resultat.

  204. Då matchar vi laget med de spelare
    som vi tror kan vinna matcherna.

  205. AIK:s P03:or möter ett jämnårigt lag.
    Det tillhör inte vanligheterna.

  206. Normalt spelar vi mot
    ett eller två år äldre.

  207. Vi är så pass bra
    så vi behöver spela-

  208. -mot lag som är nåt år äldre
    för att få ordentligt motstånd.

  209. Inte så ivrig på att vinna bollen.

  210. Vad brukar motståndarlaget säga
    om de är två år äldre och ni vinner?

  211. Det har hänt många gånger i år
    att ledarna undrar vad vi gör där.

  212. De tycker att det blir nästan
    lite hånfullt att vi vinner mot dem.

  213. -Okej. Hur känner ni för det?
    -Likadant.

  214. Det är inte optimalt. Vi är 11 år
    och att möta killar som är 13 år-

  215. -som börjat pubertera
    är en skaderisk i det också.

  216. -Hur kommer det sig att ni gör det?
    -För att få bra motstånd.

  217. Då blir man tvungen att spela i
    en serie där spelarna är 13 år.

  218. Skulle inte ni kunna säga:
    "Vi gör det inte."

  219. "Barn blir ledsna.
    Det är inte värt det."

  220. När det gäller spel och matchning
    av våra lag, vill vi satsa på-

  221. -att de kan spela jämna matcher.

  222. AIK:s kontroversiella lösning-

  223. -skulle kunna vara en serie
    bara för akademilag.

  224. Fram till att barnen är 12-

  225. -försöker man låta alla som kommit in
    i akademilaget stanna kvar i truppen.

  226. Därefter avgör en årlig utvärdering
    om man får vara kvar.

  227. Det är tråkigt, men vi har inte
    ett samtal per år, vi har två.

  228. Därefter utvärderar man vecka för
    vecka, eller varannan vecka.

  229. De får av mig vad man behöver
    förbättra för att få vara kvar.

  230. -Hur brukar barnen reagera på det?
    -De tar det ganska tufft just då.

  231. Men man gör det för deras skull.
    Det är mycket med hur man växer.

  232. Det är olika. - Bra, Linus!

  233. Känner man sig rädd för
    att man krossar barnens drömmar?

  234. När man har en verksamhet som är
    nivåindelad på det sättet som vi har-

  235. -finns det de som blir glada
    och de som blir ledsna.

  236. Det viktiga är
    att vi fortsätter stötta dem.

  237. Gör vi det på ett bra sätt, tar vi
    vara på dem som blir besvikna.

  238. Hur skulle det bli om de inte fick
    vara med? Skulle ni kunna ta det?

  239. -Det spelar ingen roll...
    -Vad tänker du?

  240. Det är som Johan säger:
    Bara att acceptera-

  241. -och spela där man hamnar i stället.

  242. Försöka kämpa sig tillbaka.

  243. Hur får man så många som möjligt
    att stanna?

  244. Det gäller att se till
    att de hela tiden har kul.

  245. Har de inte det,
    kommer drivkraften att tappas.

  246. -Om du inte fick vara kvar i laget?
    -Tråkigt.

  247. Jag skulle aldrig hitta
    ett så här bra lag.

  248. Har du tankar kring det här?
    Hör av dig hit:

  249. Hockeyn går på många håll
    en annan, lite bredare väg.

  250. I Djurgårdens ungdomshockey
    har den nya ledningen valt-

  251. -att se bredd
    som det självklara sättet-

  252. -för att få en fungerande
    verksamhet på sikt.

  253. -Ingen motsägelse att satsa på alla?
    -Inte i tidig ålder.

  254. Det beror på syftet.

  255. Det är inte så svårt ibland
    att vinna en cup.

  256. Det är bara att åka med
    dem som är längst i utvecklingen.

  257. Men till vilken nytta?

  258. Är det att ha en pokal i prishyllan
    från en U10- eller U11-turnering?

  259. Nej, det är inte till nån nytta.

  260. Vi har precis rensat ut alla pokaler.

  261. Det som betyder nåt är att barnen har
    ett livslångt intresse för hockey.

  262. -Varför spelar du hockey?
    -Kul.

  263. Det är kul att åka skridskor
    och göra mål.

  264. Vi har tagit fram en värdegrund
    för Djurgården Hockey ungdom-

  265. -med alla ideella ledare.
    Nu gäller det att jobba efter den.

  266. Att vi faktiskt följer
    det som vi har kommit överens om.

  267. Vi vill att alla ska trivas här.
    När man går hem-

  268. -ska man ha tyckt att det varit
    fantastiskt att vara här-

  269. -oavsett om man är nio
    eller sexton år.

  270. Det är mycket inom idrotten
    som är svårt.

  271. Det är känslor överallt.
    T.o.m. på Azaleas sommarskola-

  272. -när ett lag med sex spelare
    har fem straffar att slå.

  273. Vänta nu. Det är så här...

  274. Även Fredrik, som författat en bok om
    ungdomsfotbollen, har erfarenhet av-

  275. -hur svårt det är att stå fast vid
    sina ideal när man vill vinna.

  276. Där stod även jag
    när jag var knatteledare-

  277. -och hittade många argument
    för att toppa laget.

  278. Jag kallade det inte att toppa.
    Jag sa att några var lite tröttare.

  279. Eller: "De verkar inte så intres-
    serade." Men om man har en klubb-

  280. -som har tydliga riktlinjer,
    men även för en ständig diskussion-

  281. -mellan ledare
    och ledare och föräldrar-

  282. -tror jag att man kan vaccinera sig
    mycket mot de värsta avarterna.

  283. Lilla VM! Holland och England!

  284. Varför tror du att det är sånt fokus
    att barnen ska satsa tidigt?

  285. Det är roligt att vinna
    och känna sig lite fåfängt bäst.

  286. Det är enklast att göra det
    när barnen är 8-10 år.

  287. Det gäller att ta dem
    som är längst i sin utveckling.

  288. Det kan skilja fyra år
    i fysisk utveckling.

  289. Och då ska man spela mot blandade lag
    som ligger långt efter.

  290. Man känner sig som ett fotbollsgeni.
    Det är lätt att göra så.

  291. Yes!

  292. Om det är föräldrar som är på dig:
    "Spela de bästa, så vi tar hem det."

  293. Man måste prata med den förälder
    som sitter på bänken då.

  294. Hade deras barn fått sitta på bänken,
    hade inte det varit rättvist.

  295. De som är här får betala för att
    spela. Då ska de få göra det.

  296. Inte bara sitta bredvid.

  297. -Holland!
    -Det var för hårt.

  298. Är man en duktig pedagog
    behöver man inte dela upp-

  299. -utan utveckla och utbilda spelarna
    på den nivå de är.

  300. Det kan man göra i blandade grupper.

  301. Nästan mål! Precis utanför stolpen.

  302. Vi tror att olikheter
    ger en bättre utveckling.

  303. Man får lära sig arbeta med såna som
    inte är lika duktiga som en själv.

  304. Men också att man får spela med såna
    som är lite bättre än en själv.

  305. Nej, det blir kontring för England.

  306. Vad har du för tankar om att man
    flyttar sina barn till akademier?

  307. Om man bara fokuserar på
    att bli bäst-

  308. -och blir utsparkad när man är tolv
    år, har idrotten varit meningslös.

  309. Där är det hård konkurrens
    som gäller.

  310. Då är det många som faller av.

  311. Han dribblar! Han går in!
    Han skjuter! Det blir mål!

  312. Mål! Det blev mål!
    1-0 till England mot Holland.

  313. Går man här i Azalea hela vägen,
    kanske inte vinner varenda match-

  314. -har man haft en fantastisk resa
    med sina kompisar.

  315. England vinner med 1-0!

  316. Ditt mål borde vara
    att behålla så många som möjligt-

  317. -så länge som möjligt.
    Då har du lyckats.

  318. Snarare än om du vinner ungdomscupen.

  319. Det är inte det som avgör
    om du är en bra tränare.

  320. Vad har du gjort med
    alla dina priser?

  321. Jag kan säga att när jag öppnade...

  322. Jag var i garaget och öppnade
    min låda med simmarmedaljer.

  323. Det var över 100 stycken av olika
    valörer. De flesta guld och silver.

  324. När jag öppnade lådan var det sorg.

  325. Jag satt på golvet och grät
    när jag öppnade den.

  326. Det tänker man inte
    att man ska göra.

  327. Men när det inre inte är med,
    när självkänslan inte är med-

  328. -tror jag att det skapas
    nån sorts meningslöshet.

  329. Det var den jag kände
    när jag öppnade lådan med medaljerna.

  330. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Tidiga elitsatsningar

Avsnitt 2 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Avhoppen inom den svenska fotbollrörelsen ökar. Många börjar med sporten men desto fler slutar. Vad tycker de inblandade aktörerna såsom idrottsrörelser, tränare och föräldrar om detta? Och hur upplever barnen situationen? Vi besöker fotbollsklubben Azalea som har som mål att ha kvar barnen så länge som möjligt, och att de ska ha roligt. AIKs fotbollsakademi har som prioritering att utbilda framtida elitidrottare. Vi träffar även Yamina Enedahl som är Sveriges första världsrekordhållare i fridykning. Hon berättar bland annat om resultatfokus och påtvingade mål.

Ämnen:
Idrott och hälsa
Ämnesord:
Barn och idrott, Elitidrott, Idrott, Sport, Ungdomsidrott
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Idrottens himmel och helvete

Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Ni spelar som kärringar!

Avsnitt 1 av 8

Idrott ska vara för alla. Ändå är diskriminering bland barn som håller på med idrott ett globalt problem. Möt Sebastian som blir retad för att han rider, och fotbollstjejerna som blev ifrågasatta efter att de klippte håret kort.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Tidiga elitsatsningar

Avsnitt 2 av 8

Avhoppen ökar inom fotbollsrörelsen. Vi besöker två klubbar som arbetar olika. Den ena klubbens mål är att få barnen att stanna kvar så länge som möjligt och ha roligt. Den andra klubbens mål är att utbilda framtida elitidrottare. Vi träffar även Yamina Enedahl som är Sveriges första världsrekordhållare i fridykning. Hon berättar om resultatfokus och påtvingade mål.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Tidig gallring och missade stjärnor

Avsnitt 3 av 8

Freestyleskidåkaren Henrik Harlaut har vunnit guld i Big Air på X-games och gör trick som ingen annan i världen kan. Men han har aldrig haft en tränare. Skidåkaren Marcus Hellner nobbades när han sökte till skidgymnasium. Hur stor är risken att ungdomstränare missar talanger vid tidig gallring?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Klubbidrott - på gott och ont

Avsnitt 4 av 8

Föreningsidrotten tappar medlemmar. Vad beror det på? Möt syskonskaran Hoppe som för succé i wakeboardvärlden, utan förening eller tränare. Vi tittar också på fenomenet inkilning, nollning av unga nya medlemmar i föreningar. Fotbollsspelaren Mikael Danielsson berättar hur dåligt många mår av det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Tävlingssystem

Avsnitt 5 av 8

Det är lätt att som tränare stirra sig blind på snabba segrar, men svårare att höja blicken och se systemet som segrarna ingår i. Varför och hur tävlar vi? Vi följer med till Vision 54 som instruerar golftränare och fokuserar på det mentala och till ponny-SM där det blir tydligt att det finns olika förhållningssätt till stilbedömning.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

De supermotiverade

Avsnitt 6 av 8

Vilka risker finns inom ungdomsidrotten? En knäskada hindrade framtidslöftet Emelie Färdigh från att ta hem storsegrar i höjdhopp. Ryttaren Jens Fredriksson berättar om personer inom ridsporten. Mats Börjesson, läkare, berättar om vår tids största problem: stillasittandet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Akademispecial

Avsnitt 7 av 8

Hur tidigt kan man hantera press? Tioårige Zico Jr spelar fotboll i FC Barcelonas fotbollsakademi. Han tränar fotboll varje dag och drömmer som så många andra om att bli proffs. Före detta fotbollsproffset Erik ”Samba” Johansson har startat en flytande fotbollsakademi. En gång i veckan är det spontanfotboll där alla är välkomna.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Idrottsrörelsens framtid

Avsnitt 8 av 8

Hur kommer ungdomsidrotten att överleva framtiden? Möt 70-årige eldsjälen Seppo Reijonen som bygger hoppbackar och instruerar sportintresserade barn och ungdomar. Doktor Ulrika Berg berättar om ungdomars fysiska och psykiska förutsättningar. Hon menar att man ibland glömmer bort betydelsen av sociala relationer till förmån för att uppnå goda resultat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler
Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Toppa för att krossa

Avsnitt 1 av 8

Vi följer det svenska innebandylandslagets förbundskapten Jan Erik-Vaara som uttalat är emot selektering. Marisa Da Silva berättar om den sektliknande kulturen inom gymnastiken och Bobbo Krull försöker få världens bästa barn i taekwondo att börja lyssna till sin lek- och barn- och ungdomsklocka.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Bänkad, petad och körd

Avsnitt 2 av 8

I ungdomsidrotten har 30 procent upplevt att de blivit petade. Är den då verkligen till för alla? Vi träffar 9-årige Emrik som inte fick spela kvar i sitt innebandylag, Pia Sundhage som vill skapa ett lag där alla inkluderas och fotbollsproffset Martin Mutumba som berättar om sina erfarenheter av att vara en outsider i sitt pojklag.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Hets och värderingar

Avsnitt 3 av 8

Den före detta fotbollsmålvakten Magnus Hedman har skrivit en bok om hur han höll på att hetsa lusten att sporta ur sina barn. Möt också Jens Holmer och Peter Sahlberg, två passionerade surfinstruktörer som fokuserar på att lära ut med glädje.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Föräldrar, det stora problemet

Avsnitt 4 av 8

En ny undersökning visar att nio av tio föräldrar anser att aggressiva föräldrar är ett problem inom barn- och ungdomsidrotten. Ibland är de bara pinsamma - ibland rent idiotiska. Vi träffar VM-hjälten Klas Ingesson som vittnar om att föräldrar som bryr sig för mycket bara förstör för sina barn.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Barnidrott en klassfråga

Avsnitt 5 av 8

Långt ifrån alla ungdomar har råd att idrotta, trots idrottsbidrag på flera miljarder från stat och kommun. Vi träffar Pernilla Johansson, världsmästare i thaiboxning, som driver det sociala ungdomsprojektet Frysbox. Skidåkning är en sport som kräver stora resurser. Henrik Ager är skidpappa och träningsansvarig för Lidingö alpint.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Med kroppen som redskap

Avsnitt 6 av 8

Kroppen är vår bästa vän, men kan lätt bli en fiende. Ätstörningar är tio gånger vanligare inom idrotten än i samhället i övrigt. Vad säger det om idrottens sundhetsideal? Vi följer friidrottstränaren Yannick Tregaro i hans tränarvardag och talar om ideal. Vi träffar också elitdansaren Frida som pushade sig så hårt att hon blev sjukskriven när hon bara var 18 år.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Skador och skandaler

Avsnitt 7 av 8

Elitidrottarna Anna Haags och Emil Jönssons sommarläger för unga är tänkt att lägga grunden för en lång och rolig idrottskarriär. Men för den 16-årige gymnasten Zaccarias är den dessvärre redan över. Efter många års hård träning hindrar smärtorna honom från att gå.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

I lagets namn

Avsnitt 8 av 8

Möt den 14-årige ungdomsdomare som har fått ta många fula ord från barnens föräldrar under matcherna. Det har även förekommit slagsmål. En som vet hur man hanterar ilska och våldsamma situationer är Ramona Karlsson, en av Sveriges bästa rallyförare.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete - syntolkat

Ni spelar som kärringar!

Idrott ska vara för alla. Ändå är diskriminering bland barn som håller på med idrott ett globalt problem. Möt Sebastian som blir retad för att han rider, och fotbollstjejerna som blev ifrågasatta efter att de klippte håret kort.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaIdrottens himmel och helvete

Jämställdhet

Hur ser problemen ut och vilka framtidsmöjligheter finns till jämställdhet inom idrotten? Håkan Wifvesson är ordförande för FC Rosengård och är engagerad för tjejfotbollen i många delar av världen. Vi träffar den amerikanska basebollprofilen Justine Siegal som berättar om hur hon arbetar för att tjejer ska få spela baseboll. Elin Norberg är programledare.

Fråga oss