TV

Idrottens himmel och helvete

Idrottens himmel och helvete

Om Idrottens himmel och helvete

Säsong 2. För vem finns ungdomsidrotten? Idrottssverige är fullt av olika mer eller mindre påhittade teorier om hur träning ska bedrivas på bästa sätt och för bästa resultat. Men hur hårt ska eller bör man träna? Hur ska tränare bete sig? Och varför är det så viktigt att vinna? En serie om krossade drömmar, starka känslor och vilka konsekvenser som vuxenvärderingar får för barn- och ungdomsidrotten. Men också om de goda exemplen och de inspirerande tränarna.

Till första programmet

Idrottens himmel och helvete: Klubbidrott - på gott och ont
  1. -Hej, är du tränaren?
    -Ja. Är du den nya killen?

  2. De andra väntar på dig.
    Du blir en i laget, ska du se.

  3. -Grabbar, vi döper honom!
    -Ja! Vi tar in honom på toan!

  4. Nu jävlar!

  5. Vad bjuder vi våra barn, tränare
    och domare på för miljö?

  6. Vad tas man emot av som ny
    i en förening?

  7. Varför stannar ett barn i genomsnitt
    bara sju år inom rörelsen?

  8. I dag tar vi upp betydelsen
    av en sund föreningsmiljö.

  9. -Tjena. Hur är läget?
    -Bra.

  10. -Är du uppvuxen på den där gården?
    -Ja.

  11. Vart är vi på väg nu?

  12. Vi ska tio
    minuter in i skogen.

  13. Mot Ljungskile där vi har
    byggt upp en wakeboardarena.

  14. Hur ser den perfekta föreningen ut?
    Som hos familjen Hoppe i Uddevalla?

  15. En trygg träningsplats,
    så att man sedan kan ut och resa?

  16. Benjamin, Mattias och Jeremia har vunnit
    priser och uppfunnit trick.

  17. De anordnar Nordens största
    wakeboard-festival.

  18. De har en yngre syster, Judith, som
    börjar dominera scenen bland kvinnor.

  19. -Vem är det som kör?
    -Min kompis Nick.

  20. Du ställde dig lite precis innan du
    landade. Fortsätt att hålla dig böjd.

  21. Bra. Försök att gunga lite mer.

  22. -Hur har de fått dig så bra?
    -De känner mig bättre än någon annan.

  23. Det gör en bättre tränare. De lever sig
    in mer än andra tränare.

  24. De pressar mig inte för långt
    eller tvingar mig göra läskiga saker.

  25. -Nu kommer den.
    -Nej.

  26. Sätt den nu, du har den.

  27. Det de säger att jag kan, kan jag.

  28. Jag tror på dem,
    och vågar prova nya trick.

  29. Även på tävlingar. Då struntar jag
    i allt som är runt omkring.

  30. Bra.

  31. Det coolaste är att vi är en familj.

  32. Vi är fyra syskon som tillhör
    världseliten. Det är coolt.

  33. "Kära hockeyförälder. Jag är ungdoms-
    hockeytränare. Jag tränar ditt barn."

  34. "Men hur länge orkar jag hålla på?"

  35. Varför stannar en genomsnittlig tränare
    bara fem år inom idrotten?

  36. Det finns en huvudfokus på barnen
    i en förening-

  37. -men även tränaren tillbringar
    många timmar av sin fritid här.

  38. Den ideella tränaren Joa Hellsten
    skrev ett öppet brev anonymt-

  39. -på en känd hockeysajt.
    Nu träder han fram.

  40. "Efter några groggar
    skickar du sms och mejl"-

  41. -"där du skriver hur dålig jag är."

  42. "Men jag ska upp tidigt nästa morgon och
    träna ditt barn."

  43. Ja...

  44. Det värsta är att alltför många ledare
    lägger för mycket tid-

  45. -och får för mycket skit
    för det de gör.

  46. "Jag lägger 20 timmar i veckan på ditt
    barn. Jag nyttjar min flextid."

  47. "Jag dras med dåligt samvete för att jag
    inte hinner fixa saker hemma."

  48. Man lägger ner sin själ och lediga tid.
    Jag betalar för att vara ledare.

  49. Jag engagerar mig i
    andra människors barn.

  50. Oavsett vad jag gör blir det kritik.
    Det är alltid något fel.

  51. "Man vinner inte alla matcher."

  52. "Efteråt är många ledsna,
    även ledaren har förlorat."

  53. "Jag tröstar ofta
    ditt gråtande barn."

  54. "Därefter möts jag av dig."

  55. "Ibland är det trevligt, men för ofta
    präglas mötet av klander och kritik."

  56. "Jag skulle ha coachat si eller så."

  57. "Det är jobbigt
    att hantera besvikelser."

  58. Vänta lite, killar.

  59. Ishockeyn engagerar.

  60. Föräldrarna lägger mycket tid, pengar,
    energi-

  61. -på sina barns ishockey.

  62. Man förstår inte alltid det som sker.

  63. Istället konfronterar man med hårda ord
    för att man har missuppfattat.

  64. Det kan vara att jag står här och ser
    att min grabb sitter ett byte till.

  65. Jävlar!

  66. Egentligen är min grabb trött
    eller har ont.

  67. "Ibland blir det fel. Ett namn
    faller bort, jag slinter på orden."

  68. "Jag försöker,
    men det blir inte alltid rätt."

  69. "Men jag gör allt jag kan
    för ditt barn."

  70. "Jag gör inte fel för att vara elak."

  71. Föräldrar måste få komma med kritik, det
    är inte det jag vill komma åt.

  72. Det är sortens kritik
    och hur den framförs.

  73. Man måste vara lyhörd för kritik.

  74. Dels skilja på sak och person.
    Vad är det de kritiserar?

  75. Är det något jag gör? Jag kanske inte är
    kompetent nog för uppgiften.

  76. Ledaren bör säga till föreningen-

  77. -att man får mycket kritik
    och be om hjälp att hantera det.

  78. Är kritiken saklig behöver jag stöd,
    eller bytas ut.

  79. Är den osaklig behöver jag hjälp
    att bemöta kritiken.

  80. Visa att jag följer ishockey- förbundets
    och föreningens vilja.

  81. Att kritikerna inte har förstått
    förutsättningarna.

  82. "Var och varannan dag får vi tränare
    utstå spott och spe."

  83. "Ibland så grovt
    att det kunde polisanmälas."

  84. "Det är faktiskt olagligt att hota om
    dödligt våld, även i en ishall."

  85. En förälder hotade att misskreditera mig
    hos min arbetsgivare-

  86. -i syfte att jag skulle få sämre
    ställning på jobbet, eller sparken.

  87. Besvikelse är väl den mest övervägande
    känslan.

  88. Men det byggs upp
    och kan bli till ilska.

  89. "Vad har du för betydelse? Vad gör du
    för att jag ska lyckas bättre?"

  90. "Min erfarenhet är dyster
    i det avseendet."

  91. En konsekvens av det här-

  92. -är att många lag faller isär.

  93. Föreningar tappar hela årskullar, vilket
    utarmar idrotterna.

  94. "I går satt jag med ett yngre barn som
    grät hejdlöst."

  95. "Det gick inte så bra,
    och han hade lite ont."

  96. "Jag ansträngde mig lite extra för det
    barnet, trots att jag ville hem."

  97. "Men han försökte, och det gick bra. Han
    strålade, och gav järnet."

  98. "Jag hoppas att det var ditt barn. Jag
    unnar ditt barn glädje."

  99. "Min framgång är ditt barns framgång.
    Tänk på det."

  100. Hur var wakeboard-scenen
    när du började?

  101. Den var ganska
    annorlunda.

  102. Det fanns rätt många åkare i Sverige,
    men man åkte enbart bakom båt.

  103. Det fanns ingen seriös
    wakeboard-anläggning.

  104. Nu åker man kabel. Sporten har
    utvecklats och man utvecklas med den.

  105. När vi började kollade vi inte
    på svenska åkare.

  106. Vi hjälptes åt,
    och kollade på världsåkare.

  107. Vi tänkte att om de kan, kan vi.
    Vi pushade varandra.

  108. -Det finns inte så många tränare.
    -Vi är coacher.

  109. På kvällarna tittar vi på edits.

  110. Vi analyserar och kollar
    vad som ser snyggt ut.

  111. Det går inte att säga
    vem som är bäst.

  112. Mattias är den tekniska
    och explosiva.

  113. Benjamin går alltid stort och högt.

  114. Jeremia är bra på allt.

  115. Brorsan ska ut nu. Vad händer då?

  116. Vad ska man säga?

  117. Han kör mest race,
    för han har skadat knäet.

  118. Hur får ni honom att utvecklas?

  119. Oftast är den som sitter och kör kunnig
    att coacha-

  120. -och rätta till saker.

  121. Ibland filmar vi,
    och då ser han ju själv.

  122. Sedan diskuterar man vilka trick man kan
    ha med, eller inte ha med.

  123. Det mest lärorika är nog våra edits.

  124. -Konkurrerar ni med varandra?
    -Mindre än man tror.

  125. Vi bygger vårt varumärke tillsammans.

  126. Därför pushar vi varandra.

  127. Om Jeremia gör bra trick är det bra, för
    det ger oss exponering.

  128. Jag känner att nån har pruttat.
    Var det du?

  129. Vad kan andra sporter lära av er?

  130. Vårt sätt att träna. Det fria.

  131. Att köra lite när man vill,
    och ha roligt.

  132. Det måste inte vara så jobbigt
    hela tiden.

  133. Familjen Hoppe lever i en sport
    utan längre traditioner.

  134. I mer traditionella idrotter finns det
    företeelser som återkommer-

  135. -och står för allt annat
    än ett sunt idrottande.

  136. Jag sattes på en stol i ett mörkt rum
    och fick en stark lampa i ansiktet.

  137. Jag fick bara ha underkläder på mig, och
    det var kallt.

  138. De frågade hur många
    jag hade legat med.

  139. Jag ljög,
    för jag hade knappt pussat någon.

  140. Då frågade de hur det hade gått till.
    Jag hittade på medan alla skrattade.

  141. Sedan tändes ljuset och det låg en kille
    på golvet som också var ny.

  142. De andra sprutade grädde
    ner mot hans könsorgan.

  143. Jag skulle slicka bort det.

  144. Jag hade ljugit om min erfarenhet och
    var tvungen att bevisa att jag kunde.

  145. Men så här efter sju år, kan jag bli
    äcklad av att tänka på det.

  146. Hoppas att han ramlar.

  147. En studie visar att fyra av tio unga
    idrottare har varit med om inkilning.

  148. Det är ingen
    bra kultur.

  149. Det är
    en konstig grej.

  150. Jag hade en lagkompis
    som upplevde det så.

  151. Han fick chansen att åka
    på träningsläger.

  152. Han kunde bara oroa sig för inkilningen,
    och hade ont i magen.

  153. Han mådde så dåligt att han ramlade in
    på vårt rum kvällen före-

  154. -och var jätteledsen, och grät.

  155. Det är en sådan sak som man känner att
    man borde ha stoppat då.

  156. Som exempel har man fått äta kattmat,
    hoppa från broar.

  157. Tjejer ska köpa en porrtidning,
    pojkarna ska hyra in en strippa.

  158. En ny person, ofta yngre, ska genom en
    utmaning, kilas in i laget-

  159. -och utföra ett uppdrag som bestäms av
    de etablerade lagmedlemmarna.

  160. Till skillnad från en välkomstritual-

  161. -vidmakthålls en maktordning
    inom gruppen.

  162. Att det blir hierarkier
    och maktrelationer-

  163. -handlar mycket om att det
    är tävlingsidrott.

  164. Den handlar till sin karaktär
    om konkurrens och rangordning.

  165. Jag är en fisk.

  166. Jag har hört om aktiviteter där laget i
    det här fallet-

  167. -har bestämt att de nya deltagarna ska
    få uppdrag under en veckas tid.

  168. De skulle under en hel träning
    ständigt missa mål.

  169. Det är tufft när man är ny,
    för man vill inför nya tränaren-

  170. -visa sig duktig
    och att man har där att göra.

  171. Men man väljer ändå att utmana tränarens
    bild av ens egen förmåga-

  172. -för att vara lojal mot laget.

  173. Man fick dricka något som de påstod var
    cola och rapsolja.

  174. Men det innehöll annat också.

  175. Micke Danielsson stötte på det här som
    tonåring.

  176. När han började i Allsvenskan eskalerade
    inkilningarna.

  177. Vid min första inkilning
    kände jag mer-

  178. -att jag skulle ta mig igenom det.
    Jag bet ihop.

  179. Vissa tyckte att det var kul att dansa
    ballongdansen, andra inte.

  180. Gränsen för när det blir kränkande och
    skadar dig-

  181. -som person, eller fysiskt, är olika.
    Därför är inkilning problematiskt.

  182. Med bakgrund av att spelare har fått
    hoppa från broar-

  183. -och våldtagits med klädhängare-

  184. -har man gjort en ny undersökning.

  185. Är det extrema, isolerade händelser-

  186. -eller en kultur inom idrotten
    som det sällan talas om?

  187. En fråga i enkäten var om ledarna hade
    varit med vid inkilningen.

  188. Tyvärr är det så
    att ledarna ibland är med.

  189. Antingen aktivt själva,
    eller passivt och tittar på.

  190. -Det är bra tid.
    -Snabbare.

  191. -Det luktar.
    -Ner med huvudet.

  192. Det är också något som går i arv-

  193. -och ribban knuffas bara uppåt.

  194. Traditionen blir en sorts hämnd.

  195. "Har jag blivit utsatt
    ska minsann nästa gäng få igen."

  196. Föreningarna måste vara medvetna
    om det här och ha koll på det.

  197. Fråga om det förekommer.

  198. Blir svaret "Njae", vet vi att det
    förekommer. På vilket sätt sker det?

  199. Då är det bara att börja checka.
    "Det här är inte okej."

  200. Ett lag har ledare.
    Och så finns det informella ledare.

  201. De är väldigt respekterade.

  202. Ledaren måste prata med
    den informella ledaren om ansvar.

  203. "Detta är viktigt i omklädningsrummet
    för att vi ska bli ett bra lag"-

  204. -"som tillsammans
    kan göra fina resultat."

  205. Man kan erbjuda alternativ
    där man också får ihop laget.

  206. Man kan skapa traditioner och laganda,
    men inte på det här sättet.

  207. Vad är dina reflektioner
    kring det här ämnet? Mejla oss.

  208. Inkilningar kan vara
    en anledning bakom-

  209. -föreningsidrottens stora ras
    i 15-16-årsåldern.

  210. Man vet också att de
    som börjar tidigt, slutar tidigt.

  211. Och ökade krav på träningen, när man
    vill lägga tid på skola och polare.

  212. Men vissa sporter
    ökar rekryteringarna i dessa åldrar.

  213. Många kommer till skateboard
    för att det inte är sådan press.

  214. Ingen toppning, inga tider,
    det kostar inte mycket.

  215. Sådant som kan vara begränsande.

  216. Många känner att de inte vill ha
    ett inrutat liv.

  217. Man vill hänga med polare
    och känna sig fri.

  218. Det kan man inom skateboard.

  219. Det började som en amerikansk
    trottoarlek, nu är det en stor sport.

  220. Skejten har inget intresse av
    att organisera sig på klubbviset.

  221. För arton år sedan ville
    skateboardförbundets ordförande-

  222. -inte organisera sporten.

  223. Men nu har skateboarden
    vuxit sig så stor-

  224. -att ett förbund skapades 2012.

  225. Då det är nytt kan man få in sunda ideal
    och attityder från början.

  226. Hallå.
    Jag heter Emma och jag är coach här.

  227. Man vill inte att skateboard
    ska bli en organiserad sport.

  228. Men möjligheterna med förbundet
    överväger de negativa aspekterna.

  229. Vi kan ha anställda i hallarna
    och längre öppettider.

  230. Vi kan få ett helt annat stöd.

  231. Spontanidrottsytorna,
    bland annat skejtparker-

  232. -är som att bygga en fritidsgård
    helt utan personal och värdegrunder.

  233. Vi måste ha personal då och då
    på de öppna spontanidrottsytorna-

  234. -som kan låna ut brädor och skydd till
    dem som inte har råd.

  235. Jämställdhetssatsningarna kan bli mer
    långsiktiga om förbundet trycker på.

  236. Bra. Böj på benen.

  237. Vi ska ständigt ha tänket
    att det inte är okej-

  238. -att vi har nakna tjejer på brädor. Man
    blir bortstött.

  239. Och man vill att folk
    ska kunna fortsätta skejta.

  240. Som i skejtparksbyggen,
    och att det finns coacher i hallen.

  241. Många lämnar föreningsidrotten
    i tonåren-

  242. -men flera idrotter vinner mark.

  243. Bland tjejer ökar deltagandet
    i klättring och kampsport.

  244. En annan organisation som fångar in folk
    i den kritiska åldern är Korpen.

  245. År 2002 var vi ungefär 1 500 ungdomar
    och unga vuxna mellan 16 och 25.

  246. I dag är vi över 50 000.

  247. Korpens bordtennis ökar,
    medan bordtennisförbundet tappar.

  248. Vi började
    hösten 2012.

  249. Då startade
    träningarna i bordtennis.

  250. Sedan dess har vi kört både hösten och
    våren, och det ökar.

  251. Jag tränar både killar och tjejer,
    i åldrar från 16 år till 65.

  252. Jag har spelat i elitserien i tre år,
    och gick pingisgymnasium i Söderhamn.

  253. Här finns racketar att låna.

  254. Vi hade dem på lägret i Düsseldorf, så
    de är välanvända, men testa gärna.

  255. Det är rätt självklart.

  256. Många vill idrotta för att det
    är roligt, men inte i en förening.

  257. När man blir äldre måste man
    antingen elitsatsa, eller sluta.

  258. Den som vinner serven
    servar hela tiden.

  259. Jag blev tipsad av en arbetskollega, och
    ville gärna följa med.

  260. Nu är vi ett lag
    som spelar seriespel.

  261. Bra.

  262. Skjuter vi bort föreningsidrotten?

  263. En kultur med sitt ursprung
    i brukssamhället och folkrörelsen.

  264. En värld som förändras snabbt,
    inte minst de senaste 20 åren.

  265. Idrottsklubbar har tappat
    hälften av gymnasieungdomarna-

  266. -och 25 procent av högstadieeleverna
    sedan 1994.

  267. Det är en utmaning för den etablerade
    idrottsrörelsen att vända trenden.

  268. Det är inte bara domaren
    som inte vill komma-

  269. -efter en match
    där man har blivit förnedrad.

  270. Inom fotboll och innebandy är det unga
    domare som kommer-

  271. -som knappt har gjort några matcher.

  272. Där möter de vuxna ledare
    som står och skriker på dem.

  273. Det är inte okej.

  274. IK Standard har satt igång
    ett värdegrundsarbete-

  275. -för att få tillbaka glädjen.

  276. Vi försöker bygga på bredd och på
    glädje, gemenskap och engagemang.

  277. Vi får ofta höra att det är
    en härlig och glad förening.

  278. Det är viktigt för oss.

  279. Det finns många sätt att bli
    bäst i världen. Hur gjorde ni?

  280. Vet inte. Vi har pushat oss.

  281. Vi maxade vår första studsmatta.

  282. Sedan började vi med simhopp
    och såg hur långt vi kunde ta det.

  283. Vi åkte wakeboard i pölar,
    bakom fyrhjulingar.

  284. Vår båt började krångla, och vi hade ju
    en liten damm vid bakgården.

  285. Så vi drog ihop alla pengar vi hade och
    byggde det här.

  286. Vi har drivit det så långt vi kan.

  287. -Är du rädd någon gång?
    -Ja, det är klart.

  288. Men när vi flyttade hit
    och jag hittade ett av barnen-

  289. -högst upp i en tall-

  290. -bestämde jag mig för att jag inte kan
    vara rädd längre.

  291. Vad gör att den här sporten
    passar så bra i er kultur-

  292. -med bröder, kompisar
    och att hänga här?

  293. Det handlar nog lite om
    att det bara var roligt i början.

  294. Det var något man ville göra jämt.

  295. Man fick dras till fotbollsträningarna.

  296. Det passade inte mig, och inte
    mina syskon heller, så bra.

  297. En del tror att man måste ha en tränare,
    att det är många måsten.

  298. Men ni har kört med icke-måsten.

  299. Ja, det är en massa icke-måsten,
    men någonstans måste man inse-

  300. -att man måste lägga ner
    väldigt mycket tid.

  301. Det blir inte ett åk i veckan
    för att det är roligt.

  302. Det blir svårare och mer
    att hålla reda på.

  303. Man behöver komma så högt
    att man måste ligga i.

  304. Alla vill ha perfekta förhållanden. Här
    kommer vi rätt nära.

  305. Det är sjukt najs, typ.

  306. Textning: Maya Danielsson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Klubbidrott - på gott och ont

Avsnitt 4 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Föreningsidrotten tappar medlemmar. Vad beror det på? Möt syskonskaran Hoppe som för succé i wakeboardvärlden, utan förening eller tränare. Vi träffar också Joa Hellsten som skrev det så kallade hockeybrevet, som riktade kritik mot hockeyföräldrar. Vi tittar också på fenomenet inkilning, nollning av unga nya medlemmar i föreningar. Fotbollsspelaren Mikael Danielsson berättar hur dåligt många mår av det.

Ämnen:
Idrott och hälsa
Ämnesord:
Barn och idrott, Idrott, Idrottsföreningar, Sport, Ungdomsidrott
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Idrottens himmel och helvete

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVIdrottens himmel och helvete

Toppa för att krossa

Avsnitt 1 av 8

Vi följer det svenska innebandylandslagets förbundskapten Jan Erik-Vaara som uttalat är emot selektering. Marisa Da Silva berättar om den sektliknande kulturen inom gymnastiken och Bobbo Krull försöker få världens bästa barn i taekwondo att börja lyssna till sin lek- och barn- och ungdomsklocka.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVIdrottens himmel och helvete

Bänkad, petad och körd

Avsnitt 2 av 8

I ungdomsidrotten har 30 procent upplevt att de blivit petade. Är den då verkligen till för alla? Vi träffar 9-årige Emrik som inte fick spela kvar i sitt innebandylag, Pia Sundhage som vill skapa ett lag där alla inkluderas och fotbollsproffset Martin Mutumba som berättar om sina erfarenheter av att vara en outsider i sitt pojklag.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVIdrottens himmel och helvete

Hets och värderingar

Avsnitt 3 av 8

Den före detta fotbollsmålvakten Magnus Hedman har skrivit en bok om hur han höll på att hetsa lusten att sporta ur sina barn. Möt också Jens Holmer och Peter Sahlberg, två passionerade surfinstruktörer som fokuserar på att lära ut med glädje.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVIdrottens himmel och helvete

Föräldrar, det stora problemet

Avsnitt 4 av 8

En ny undersökning visar att nio av tio föräldrar anser att aggressiva föräldrar är ett problem inom barn- och ungdomsidrotten. Ibland är de bara pinsamma - ibland rent idiotiska. Vi träffar VM-hjälten Klas Ingesson som vittnar om att föräldrar som bryr sig för mycket bara förstör för sina barn.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVIdrottens himmel och helvete

Barnidrott en klassfråga

Avsnitt 5 av 8

Långt ifrån alla ungdomar har råd att idrotta, trots idrottsbidrag på flera miljarder från stat och kommun. Vi träffar Pernilla Johansson, världsmästare i thaiboxning, som driver det sociala ungdomsprojektet Frysbox. Skidåkning är en sport som kräver stora resurser. Henrik Ager är skidpappa och träningsansvarig för Lidingö alpint.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVIdrottens himmel och helvete

Med kroppen som redskap

Avsnitt 6 av 8

Kroppen är vår bästa vän, men kan lätt bli en fiende. Ätstörningar är tio gånger vanligare inom idrotten än i samhället i övrigt. Vad säger det om idrottens sundhetsideal? Vi följer friidrottstränaren Yannick Tregaro i hans tränarvardag och talar om ideal. Vi träffar också elitdansaren Frida som pushade sig så hårt att hon blev sjukskriven när hon bara var 18 år.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVIdrottens himmel och helvete

Skador och skandaler

Avsnitt 7 av 8

Elitidrottarna Anna Haags och Emil Jönssons sommarläger för unga är tänkt att lägga grunden för en lång och rolig idrottskarriär. Men för den 16-årige gymnasten Zaccarias är den dessvärre redan över. Efter många års hård träning hindrar smärtorna honom från att gå.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVIdrottens himmel och helvete

I lagets namn

Avsnitt 8 av 8

Möt den 14-årige ungdomsdomare som har fått ta många fula ord från barnens föräldrar under matcherna. Det har även förekommit slagsmål. En som vet hur man hanterar ilska och våldsamma situationer är Ramona Karlsson, en av Sveriges bästa rallyförare.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVIdrottens himmel och helvete

Ni spelar som kärringar!

Avsnitt 1 av 8

Idrott ska vara för alla. Ändå är diskriminering bland barn som håller på med idrott ett globalt problem. Möt Sebastian som blir retad för att han rider, och fotbollstjejerna som blev ifrågasatta efter att de klippte håret kort.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVIdrottens himmel och helvete

Tidiga elitsatsningar

Avsnitt 2 av 8

Avhoppen ökar inom fotbollsrörelsen. Vi besöker två klubbar som arbetar olika. Den ena klubbens mål är att få barnen att stanna kvar så länge som möjligt och ha roligt. Den andra klubbens mål är att utbilda framtida elitidrottare. Vi träffar även Yamina Enedahl som är Sveriges första världsrekordhållare i fridykning. Hon berättar om resultatfokus och påtvingade mål.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVIdrottens himmel och helvete

Tidig gallring och missade stjärnor

Avsnitt 3 av 8

Freestyleskidåkaren Henrik Harlaut har vunnit guld i Big Air på X-games och gör trick som ingen annan i världen kan. Men han har aldrig haft en tränare. Skidåkaren Marcus Hellner nobbades när han sökte till skidgymnasium. Hur stor är risken att ungdomstränare missar talanger vid tidig gallring?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVIdrottens himmel och helvete

Klubbidrott - på gott och ont

Avsnitt 4 av 8

Föreningsidrotten tappar medlemmar. Vad beror det på? Möt syskonskaran Hoppe som för succé i wakeboardvärlden, utan förening eller tränare. Vi tittar också på fenomenet inkilning, nollning av unga nya medlemmar i föreningar. Fotbollsspelaren Mikael Danielsson berättar hur dåligt många mår av det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVIdrottens himmel och helvete

Tävlingssystem

Avsnitt 5 av 8

Det är lätt att som tränare stirra sig blind på snabba segrar, men svårare att höja blicken och se systemet som segrarna ingår i. Varför och hur tävlar vi? Vi följer med till Vision 54 som instruerar golftränare och fokuserar på det mentala och till ponny-SM där det blir tydligt att det finns olika förhållningssätt till stilbedömning.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVIdrottens himmel och helvete

De supermotiverade

Avsnitt 6 av 8

Vilka risker finns inom ungdomsidrotten? En knäskada hindrade framtidslöftet Emelie Färdigh från att ta hem storsegrar i höjdhopp. Ryttaren Jens Fredriksson berättar om personer inom ridsporten. Mats Börjesson, läkare, berättar om vår tids största problem: stillasittandet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVIdrottens himmel och helvete

Akademispecial

Avsnitt 7 av 8

Hur tidigt kan man hantera press? Tioårige Zico Jr spelar fotboll i FC Barcelonas fotbollsakademi. Han tränar fotboll varje dag och drömmer som så många andra om att bli proffs. Före detta fotbollsproffset Erik ”Samba” Johansson har startat en flytande fotbollsakademi. En gång i veckan är det spontanfotboll där alla är välkomna.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVIdrottens himmel och helvete

Idrottsrörelsens framtid

Avsnitt 8 av 8

Hur kommer ungdomsidrotten att överleva framtiden? Möt 70-årige eldsjälen Seppo Reijonen som bygger hoppbackar och instruerar sportintresserade barn och ungdomar. Doktor Ulrika Berg berättar om ungdomars fysiska och psykiska förutsättningar. Hon menar att man ibland glömmer bort betydelsen av sociala relationer till förmån för att uppnå goda resultat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVIdrottens himmel och helvete - syntolkat

Toppa för att krossa

Vi följer det svenska innebandylandslagets förbundskapten Jan Erik-Vaara som uttalat är emot selektering. Marisa Da Silva berättar om den sektliknande kulturen inom gymnastiken och Bobbo Krull försöker få världens bästa barn i taekwondo att börja lyssna till sin lek- och barn- och ungdomsklocka. Programmet är syntolkat.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
RadioEldsjälar

Roger Colldén

Fotbollstränaren Roger Colldén, ansvarar för ett stort gäng ungdomar med olika typer av intellektuella funktionsnedsättningar. "Det kan regna, man kan vara trött och ha en dålig dag, men oftast är det bara roligt att träna med dem, man får så otroligt mycket tillbaka", säger Roger.