Titta

Idrottens himmel och helvete

Idrottens himmel och helvete

Om Idrottens himmel och helvete

Säsong 2. För vem finns ungdomsidrotten? Idrottssverige är fullt av olika mer eller mindre påhittade teorier om hur träning ska bedrivas på bästa sätt och för bästa resultat. Men hur hårt ska eller bör man träna? Hur ska tränare bete sig? Och varför är det så viktigt att vinna? En serie om krossade drömmar, starka känslor och vilka konsekvenser som vuxenvärderingar får för barn- och ungdomsidrotten. Men också om de goda exemplen och de inspirerande tränarna.

Till första programmet

Idrottens himmel och helvete: TävlingssystemDela
  1. -Vad håller du på med där uppe?
    -Leker kurragömma.

  2. Det är inget bra ställe.
    De hittar dig på en gång.

  3. Det här är vad jag kallar gömställe.

  4. Att dra saker till sin spets och
    stirra sig blind på segrar är lätt.

  5. Men det finns de som fattat grejen
    och ser hela bilden.

  6. Att höja blicken är dagens tips från
    "Idrottens himmel och helvete".

  7. Ja, nu är det dags för den här.
    Den får man ta under.

  8. Hur ser jag ut? Du sa
    att vi inte får ha strandkläder.

  9. Det är så annorlunda här. I USA.

  10. Och särskilt på en del
    av de privata klubbarna.

  11. -Men du ser superstilig ut.
    -Tack.

  12. Hon har varit golfproffs,
    kapten för dam- och herrlandslaget-

  13. -och Annika Sörenstams tränare.

  14. I dag anses Pia Nilsson vara
    en av världens bästa coacher.

  15. Hon utbildar de främsta tränarna
    så väl som de största stjärnorna.

  16. Det handlar om att nå sin potential,
    men inte genom att nöta slag-

  17. -och träna teknik utan snarare genom
    att lära känna sig själv som spelare.

  18. Vi inser att mycket mer än tekniken
    påverkar svingen. Det är vår grej.

  19. Vi träffar Pia i San Diego
    där hon håller kurs för golfcoacher.

  20. Ofta i golf, som i andra idrotter,
    lär vi oss det tekniska.

  21. Men det är en människa som utövar
    idrotten. Vi behöver lära oss mer-

  22. -om hur människan fungerar.
    Och kommunikationen runt det hela.

  23. -Det är Tiger Woods gamla tränare.
    -Ja. Han hjälpte Tiger när han var...

  24. ...fyra till tolv eller elva.
    Han hade stor påverkan på honom.

  25. När han tekniktränade med Tiger som
    ung, tyckte inte han det var kul.

  26. Han ville spela i stället.
    Rudy skapade spelsituationer-

  27. -så Tiger lärde sig det han behövde
    ändå, men genom spelet, slagen.

  28. Det som hände var att Tiger
    från unga år kände att han lyckades.

  29. -Hej, jag heter Niklas.
    -Trevligt att träffas.

  30. Jag lärde mig att man kan vara
    jättebra utan att veta nåt om golf.

  31. Han visste inget om golf,
    ändå spelade han som ett proffs.

  32. Jag trodde man måste vara utbildad.

  33. Han kunde ingenting, ändå
    fick han bollen precis dit han ville.

  34. Han kunde spela.

  35. På handbollsturneringen Eken Cup
    finns flera varianter av vinnare.

  36. Vinner gör de med flest mål-

  37. -men här finns också priset
    "Ett himla bra lag".

  38. Stockholms Handbollsförbund utser
    fyra "Himla bra lag" under Eken Cup.

  39. För att bli ett "Himla bra lag" utgår
    Stockholms Handbollsförbund från-

  40. -Tränarskolans utbildningsmaterial.

  41. I stället för "All Star"
    eller "Fair Play" tar förbundet ut-

  42. -"Himla bra lag". För att
    vinna priset ska hela laget spela-

  43. -och agera i harmoni
    med förbundets riktlinjer.

  44. Här har de ett bytningsschema.
    Den som byter ställer sig sist-

  45. -och den som står närmast tränaren
    går in, så det blir hyfsat likt.

  46. Vår roll är att gå runt och titta på
    dem. Att hitta ett lag som verkar-

  47. -jobba utifrån policyn. Sen frågar vi
    om deras tankar och visioner.

  48. Hur uppfattar du din son
    när han kommer hem från träningarna?

  49. -Glad och positiv.
    -Han vill gå dit?

  50. Absolut!

  51. När jag var liten, var jag en
    vänstersexa som stod och gömde mig.

  52. Så spelade jag i tio år. Men här har
    alla energi, de kommer in i mitten.

  53. Alla kommer runt hela banan. Det blir
    otrolig energi på alla spelare.

  54. Alla får samma möjlighet.

  55. Barnkonventionen är skriven för att
    alla barn ska ha lika rättigheter.

  56. "Idrotten vill" inom SISU har gjort
    en förenklad version för idrotten.

  57. De olika förbunden i sin tur har
    en policy för att det ska fungera.

  58. Ändå ser vi när vi kommer ut
    på fältet att det inte alltid sköts.

  59. Domare hamnar i kläm,
    spelare får inte spela.

  60. Så vi vill försöka utmärka de lag
    som jobbar efter policyn.

  61. Gustavsberg flickor 13 gör sig redo
    att inleda turneringen.

  62. Ett helvetiskt bra lag med ambitioner
    att gå segrande ur varje match.

  63. I fjol förlorade de inte en enda,
    så för utmaningens skull-

  64. -har de valt att spela mot
    ett år äldre den här gången.

  65. Alla vi tränare har gått
    de grundläggande utbildningarna.

  66. Vi försöker förkovra oss efter
    handbollsförbundets riktlinjer.

  67. Man kan inte följa det
    till punkt och pricka.

  68. Man måste ha fantasi själv också.
    Annars hade alla kört samma sak.

  69. De har spelat i 00-serien
    i några sammanhang.

  70. Där har de fått lite stryk.
    Men i 01-serien är det nog-

  71. -ett och ett halvt år sen
    de förlorade en match.

  72. Jag tror mycket beror på
    våra tränare. De är så engagerade.

  73. Vi har ganska seriösa träningar.
    Det ger bra resultat, helt enkelt.

  74. -Åh, vad snyggt!
    -Läcker passning, Nelly!

  75. Vi vill spela modern handboll.
    Det är fart. Helt och hållet fart.

  76. Kan man kontra, så gör man det.
    Om inte först, så i andra fasen.

  77. Det är vårt motto.

  78. Vad sa du?

  79. I den här turneringen tar man ut "Ett
    himla bra lag". Vet du vad det är?

  80. Nej, det gör jag inte. Vad är det?

  81. De var inne på breddturnering.

  82. De var lite inne på att gå runt
    på allihop. Alla ska få spela.

  83. Sen var de inne på att bygga på sikt.
    Det låter intressant.

  84. Om man tänker på vuxenspel på tv,
    där det handlar om sex-noll...

  85. Många landslag spelar sex-noll. Det
    krävs en färdighet för att komma dit.

  86. Det får man inte
    om man står fyra-noll-

  87. -som är ett substitut till sex-noll,
    om man ska uttrycka sig så.

  88. Det som är lättare... Lagen måste
    spela på ett högt försvar för...

  89. -...att vi ska utvecklas båda två.
    -Hur tänker ni positioner?

  90. Vi har inga. Vi säger bara:
    "Ni fyra börjar."

  91. De ställer sig själva. Det som är kul
    att se, och lite förvånande för mig-

  92. -är att de aldrig väljer samma.

  93. Man har fasta positioner.
    Men om det är jättetajt och vi...

  94. Om vi leder, skiftar vi runt lite
    eftersom det inte är skarpt läge.

  95. Håll ihop, tjejer.
    Sträck på ansiktena nu.

  96. Jag är vänsternia. Vad ska man
    säga...? Jag står på den positionen.

  97. Med mycket boll till en sån
    vänsternia, blir det mycket att göra-

  98. -för motståndarnas målvakt.

  99. Här ligger en av ungdomsidrottens
    största utmaningar:

  100. Att samtidigt som man utser segrare,
    få långsiktighet och glädje för alla.

  101. Rebecka gör sig beredd
    om hon behöver byta.

  102. Det är viktigt att ha stöd av för-
    äldrarna. Det har gjort oss duktiga.

  103. De kan psyka det andra laget när de
    hejar på oss. Då blir de deppiga.

  104. Det är också bra.

  105. Vi hejar på vårt lag och stödjer dem.
    Sen tutar man i försvar-

  106. -för att ge dem
    så mycket hjälp de kan få.

  107. Vi får massor av kritik.
    Överallt ifrån. Så enkelt är det.

  108. Men kritiken kan vara att folk som
    inte känner till vad vi står för-

  109. -och vilka värderingar vi har,
    att det bara är att vinna.

  110. Jag sticker inte under stol med att
    det är roligare att vinna än förlora.

  111. Men vinna är inte allt.

  112. Precis som vi sa, var målet att kämpa
    i 30 minuter, och det gjorde vi.

  113. Vi låg under
    när det var en minut kvar.

  114. Vi krigade hela vägen in i kaklet.

  115. Idrottens grund kommer ju från
    krigsförberedande verksamhet.

  116. Man höll på för att hålla sig
    i form i fredstider.

  117. Resultat, kamp och utse en segrare,
    ligger lite grann i idrottens natur.

  118. Men eftersom vi vill att så många
    som möjligt ska vara vinnare-

  119. -och framför allt att idrottens mål
    för en del kan vara ett landslag.

  120. Men för oss är idrotten här och nu.
    Man ska kunna vinna varje dag.

  121. Jättebra passning.

  122. Åter i San Diego och golftränarkursen
    med Pia Nilsson och Lynn Marriott.

  123. Som för spelarna gäller det att som
    tränare utvecklas och lyfta blicken.

  124. Eller som i det här fallet,
    coacha nån med stängda ögon.

  125. En del har gjort det,
    men inte tänkt på det.

  126. Att det går att utveckla
    fler sätt att kommunicera på.

  127. I dag fokuserar jag
    på min förmåga att lyssna.

  128. Ägnar jag mer tid åt att lyssna
    eller mer tid åt att prata?

  129. Coolt. Hur resonerade du, Oliver?

  130. -Jag ska försöka testa en ny spelbox.
    -Inte "försöka".

  131. Jag ska ha en spelbox där jag lyssnar
    till ljudet av tillslaget.

  132. Pia lär ut en metod för
    självanalys.

  133. Man ska glädjas över framsteg.

  134. Samtidigt som tränaren ska fokusera
    på reaktioner, och inte på slaget.

  135. -Det är en fyra.
    -På en femgradig skala.

  136. Att så många tittade gjorde mig nervös.
    Det var länge sen sist.

  137. Det var ju jäkligt bra, då.

  138. När jag tittar på Oliver försöker jag
    se så mycket som möjligt.

  139. Han gör två svingar för varje slag,
    ler, andas ut och går in.

  140. Han är 7-8 sekunder över bollen.

  141. Jag ser på ansiktsuttryck,
    kroppsspråk och reaktioner.

  142. Utifrån det han sa han ville göra
    ger jag feedback.

  143. Ser jag bara vart bollen går
    vet jag inte vad som hände.

  144. Jag var tillräckligt närvarande, men
    hade inte riktigt nerverna i schack.

  145. Vad krävs för att du ska känna
    att du är nöjd med det du gjorde.

  146. Det är jag egentligen. Reaktionen blev
    kanske inte... Men jag är rätt nöjd.

  147. Det hoppas jag. Det var bra!

  148. Man minns bara slaget om man har
    en känsla förknippad med det.

  149. Han sa att han vill bli bättre på
    att när han slår bra slag...

  150. ...att han måste ta in det på nåt
    sätt. Han var helt neutral.

  151. Den feedbacken ville han ha.
    Han var inte medveten om det själv.

  152. Vilken är skillnaden att bli uppeldad
    och att neutralt minnas för framtiden?

  153. -Jag låter det sjunka in mer nu.
    -Okej. Coolt.

  154. -Jag hjälper dig.
    -Det är bra.

  155. Ibland visar den lilla, vita bollen
    inte att man klarar det.

  156. Har barn problem blåser jag upp
    en vattenballong som de får träna på.

  157. Då känner de att de klarar av det.
    Och tycker att golf är jättekul.

  158. Jag ska hjälpa mina elever att hitta
    sin egen väg. Jag ska inte leda dem.

  159. De ska hitta sitt eget sätt,
    för det är bäst för dem.

  160. -Tänkte du inte på det tidigare?
    -Nej, det är nytt för mig.

  161. Det är ett nytt sätt att tänka,
    och det är jättespännande.

  162. -Borde de inte kunna det här?
    -Jag tycker också det.

  163. Det är egentligen bara...
    sunt förnuft.

  164. Det mest verksamma vapnet
    en tränare har är ett leende.

  165. Om de står och slår, och tränaren har
    bra kroppsspråk och ett stort leende-

  166. -känner de sig automatiskt trygga.

  167. De blir inte bedömda,
    det är bara roligt.

  168. Kroppsspråk och ansiktsuttryck
    säger mer än tusen ord.

  169. -Coach Ollie, vad säger du?
    -Bra slag.

  170. Coolt. Varför gillar du det?

  171. Jag gillade att använda "tankeboxen"
    för att skapa ljudet i gräset-

  172. -plus att jag testade hur klubban
    uppförde sig. Resultatet var utmärkt.

  173. Jag kan nå par.

  174. Du ger high-fiven först
    efter analysen. Hur tänker du?

  175. Jag vill se Oliver, hur han hanterar
    sig själv när han spelar.

  176. Jag vill att han ska lära sig
    coacha sig själv.

  177. Du tvingar honom också att känna sig
    lite bättre än han kanske var.

  178. Exakt. Det händer ofta att många
    av oss är så himla självkritiska.

  179. Flera gånger gjorde han som han
    ville, men han var helt neutral.

  180. Därför är det bra att vara på banan
    och göra coachningen här ute.

  181. När jag var ung och spelade fotboll,
    var det viktigt med samarbetet-

  182. -mellan tränare, föräldrar
    och förening.

  183. Den bäste tränare jag hade när jag
    var yngre lät mitt idrottande styras-

  184. -av mina känslor,
    snarare än prestation.

  185. Även de som inte hade talangen
    och viljan att vinna cykeltävlingar-

  186. -blev behandlade på lika sätt.

  187. Hans filosofi var alltid
    att man skulle skynda långsamt.

  188. Det är ett tänk som jag framför allt
    nu på äldre dagar gillar mycket.

  189. Hon lärde oss att inte
    specialisera oss för tidigt.

  190. Vi gjorde allt med hästarna.

  191. Vi lärde oss hur hästar fungerar
    och tänker. Nästan vara häst.

  192. Han hade lätt för skratt, och kunde
    ibland ta till allvar också.

  193. Det var viktigt att han
    kunde mixa de två sakerna.

  194. Han lät oss göra det vi tyckte om,
    utan mer press än vi ville.

  195. Janelle Larsson har ridit
    sen hon var sex år.

  196. Nu är hon tolv, och har redan vunnit
    guld i hoppning på ponny-SM i fjol.

  197. Alla kompisar och hästarna blandat,
    det är jättekul.

  198. Det är det bästa.

  199. -Hinner du göra nåt annat?
    -Ja. Man får planera.

  200. Man lär sig planera i tid.

  201. För Janelle är tävlingen moroten till
    att hon rider fyra hästar varje dag.

  202. Hon skulle aldrig rida
    bara för nöjes skull-

  203. -utan hon har en plan.

  204. Hon har en tavla, en whiteboard,
    där hon skriver upp varje häst-

  205. -och vad de ska göra varje dag.
    Det gör hon helt själv.

  206. Jag är imponerad.

  207. Tävlingslusten har gått i arv.
    Brodern Jordan Larsson-

  208. -debuterade 17 år gammal för
    Helsingborg i fotbollsallsvenskan-

  209. -och pappa är
    f.d. superstjärnan Henrik Larsson.

  210. Det kommer från både mamma och pappa,
    tror jag.

  211. Det går vilt till när vi spelar
    familjespel hemma, kan jag säga.

  212. Ingen får vinna
    utan att de förtjänar det.

  213. Det har de fått med sig
    sen de var små, båda barnen.

  214. Jag tror vi har tränat och kämpat för
    det vi har velat. Vi har haft mål.

  215. Och varit ödmjuka.
    Inte för kaxiga, och så.

  216. Om man vill bli bäst, får man jobba.
    Man kan inte slappa och tro-

  217. -att allt kommer gratis,
    för det gör det inte.

  218. Inom sporten Janelle älskar
    har det blossat upp en konflikt.

  219. Många idrottsförbund har förstått
    vikten av att tänka långsiktigt.

  220. Inom Ridsportförbundet har man infört
    stilbedömning på ponny-SM.

  221. Barnen ska lära sig rida stilrent för
    att bli bättre ryttare i framtiden.

  222. Nu är det inte bara tid och antal fel
    som avgör, utan även ryttarens-

  223. -inverkan på hästen. En regeländring
    som delat sporten i två läger.

  224. I och med att jag har en ponny
    som är lätt att rida stil på-

  225. -så tycker jag om stilbedömning.
    Men det finns många som inte gör det.

  226. Det är både...
    Jag tycker så där, i och för sig.

  227. Det finns ju pigga hästar. Då kan man
    inte sitta still och inte göra nåt.

  228. Man måste göra nåt. Då tycker
    inte stildomaren om att man inverkar-

  229. -så mycket på den. På latare hästar
    är det lättare att sitta snyggt.

  230. Jag är för att vi måste ha
    ett långsiktigt utbildningsmål.

  231. Vi måste se långt bort,
    vi måste se att vi har ryttare-

  232. -som kan ta medaljer även om 20 år.

  233. Jag blir förbannad. På riktigt,
    alltså. Jag är ganska upprörd.

  234. Jag tycker inte man... I barnsport
    ska man inte ha såna bedömningar-

  235. -om inte barnen har valt det. Man
    ska inte införa det så här snabbt.

  236. Jag funderar på att lägga av,
    så att...

  237. Det kan bli så
    att barn får sämre självförtroende.

  238. Man har inte gjort på rätt sätt. Man
    har inte byggt systemet från botten.

  239. Man har inte involverat tränarna.
    Inte byggt en gemensam utbildning-

  240. -för domarna som ska döma stil. Man
    har inte sett över jävsituationer.

  241. Man har inte gjort sin läxa,
    helt enkelt.

  242. Man har inte gjort
    ett enda bra stilmästerskap.

  243. Jag tycker man
    har diskvalificerat sig.

  244. Det finns många anledningar till att
    vi har lagt in stilbedömning i SM.

  245. Det är för att vi tycker...
    Vi vill främja god ridning.

  246. Vi vill hjälpa våra ryttare att
    nå toppen. En väg att nå toppen-

  247. -är att rida på ett bra sätt.

  248. Som jag ser det, eftersom
    jag ser det från ridlärarens håll...

  249. Förr började man rida när man var sju
    år och gick på ridskola i många år-

  250. -och sen skaffade man en egen ponny.
    I dag ska allting gå väldigt fort.

  251. Det tar tid att lära sig rida.
    Många hoppar över-

  252. -den här grundutbildningen, och
    har väldigt bråttom till tävlingen.

  253. Det var väl det här man såg nånstans-

  254. -att man ville få
    en mer lärande stil.

  255. Under 2015 kommer reglerna
    att justeras.

  256. Inte minst för att många på SM
    i Vetlanda kände sig förvirrade.

  257. Jag har ingen aning. Jag vet inte.
    Jag måste rida som jag brukar rida.

  258. Man kan inte ändra ett koncept nu.

  259. Det är barn vi har att göra med.
    Det ska vara enkla regler.

  260. Vi kan ta en situation där en ryttare
    har 0 fel och bästa tiden-

  261. -men ändå inte vinner,
    därför att nån annan red snyggare.

  262. Att förklara det
    för sitt barn är svårt.

  263. Den position man ska ha på hästen,
    är inget man kommer på-

  264. -bara för att det ska se snyggt ut,
    utan det är bästa inverkan på hästen.

  265. Lär man sig det från början, kommer
    man lättare vidare i utbildningen.

  266. Här ser man direkt
    att det blir svårt.

  267. Nu grubblar domarna.
    Hur ska det här gå?

  268. Kritiken bottnar i-

  269. -att stilbedömningen kommer in sent
    i de unga ryttarnas värld.

  270. Först i SM blir det en realitet
    att förhålla sig till.

  271. Men barnen, familjen och sporten
    är inga vinnare på detta.

  272. Men man provar.
    I skarpt läge, på högsta nivå.

  273. Man ska göra tvärtom.
    Man måste testköra saker och ting-

  274. -och konsekvensanalysera. Fick vi nåt
    resultat av de här investeringarna?

  275. Janelle Larsson tävlade också på SM
    i Vetlanda. Det blev ett brons-

  276. -i kategori C.

  277. Jag tycker det är bra
    att rida stilbedömning.

  278. Sen är det en fråga vad det hör till.

  279. Om det är på högsta klassen eller
    på de lägsta, för att bygga grunden.

  280. Utan stilbedömningen hade jag kanske
    fått en bättre plats.

  281. Men den är väldigt studsig, så det
    är svårt att ge en bedömning på den.

  282. På helheten av ekipaget.

  283. Jag tror stilbedömningen i sig
    bara är nåt som-

  284. -har blivit...
    eller fått bägaren att rinna över.

  285. Jag tror det har varit infekterat
    länge inom ponnysporten.

  286. Många ponnyryttare
    och folk som håller på med ponny-

  287. -tycker att förbundet inte
    har prioriterat sporten.

  288. Allt ifrån att de
    tagit bort prispengar-

  289. -till en massa andra
    olika regeländringar-

  290. -som gör att ponnysporten
    mer eller mindre dör ut.

  291. Vad tycker du om
    att många bråkar om omställningen?

  292. Jag tycker det är onödigt.
    Alla får ha sin åsikt om vad de vill-

  293. -men jag tycker det är onödigt
    att hålla på och bråka om det.

  294. Vad är dina åsikter i ämnet?
    Mejla idrottenshh@ur.se.

  295. Vi tycker att hela människan
    måste värmas upp.

  296. Ofta inom idrotten
    värmer tränarna bara upp kroppen-

  297. -men låter en stor dimension
    av människan vara passiv.

  298. De gör inget för att värma upp den,
    och hålla den levande och aktiv.

  299. Hur värmde du själv upp i morse,
    innan det här?

  300. Innan jag kom hit i morse,
    så mediterade jag. Jag tycker om det.

  301. Det lugnar ner min hjärna,
    när det blir för mycket att tänka på.

  302. Och så praktiserar jag
    alltid aktiv tacksamhet.

  303. Skulle det bli nån skillnad
    om du använde stora rörelser?

  304. Titta, Niklas. Eller en mindre
    rörelse. Vilken för bollen längst?

  305. Den mindre.
    Nej, nej, den större rörelsen.

  306. -Nu rullar den. Uppåt eller neråt?
    -Neråt.

  307. Alla har vi stunder när vi
    är riktigt bra. Vi vill identifiera-

  308. -vad vi gör när vi lyckas. Det är
    ett väldigt bra sätt att börja.

  309. De ska lägga märke till när det
    är roligt och de presterar bra-

  310. -vad det är som händer.
    Det är en perfekt början.

  311. Ja, den är okej.

  312. Inte som minigolf,
    där den studsar tillbaka.

  313. -Vad är det största problemet?
    -Det finns en del utmaningar.

  314. En av de större är när det är
    för mycket tonvikt på prestation.

  315. Att vinna till varje pris.
    Här i USA...

  316. ...är det ledstjärnan i våra liv.
    Vilket inte alltid är sunt.

  317. -Ni arbetar med barn också?
    -Ja.

  318. I början ibland... Det här
    har jag gjort med vuxna också.

  319. Om de inte kan föra över känslan
    till puttern, så lägger vi bort den-

  320. -och rullar bollarna i stället, för
    att förstå vad distanskontroll är.

  321. I stället för att undervisa,
    ställer vi frågor.

  322. "Vad tror du? En stor sving kontra
    en liten sving, hur påverkar det?"

  323. Då blir man van vid
    att träna sig själv.

  324. Om ni har några tips till föräldrar,
    vad skulle det vara?

  325. Det finns en video på sociala medier
    som är väldigt populär nu.

  326. Det är några ord som man kan säga
    till sitt barn, och det är:

  327. "Jag älskar att se dig spela."

  328. När barn hör det,
    så vill de fortsätta spela.

  329. Men när man pratar om misstagen,
    varför de missade den passningen...

  330. "Varför är du inte
    lika bra som kompisarna?"

  331. Då börjar möjligheterna krympa.

  332. En sak man bör lära sig skilja på
    är att barnens resultat-

  333. -inte är föräldrarnas resultat. Man
    måste ha lite distans och perspektiv.

  334. Översättning: Louise Hjorth
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Tävlingssystem

Avsnitt 5 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det finns många tränare som coachar mot målet att vinna nästa match eller nästa tävling. Att dra saker till sin spets och stirra sig blind på snabba segrar är lätt. Att höja blicken och försöka se systemet som dessa segrar ingår i är svårare. Varför och hur tävlar vi egentligen? Vi följer med golfaren Pia Nilsson som tillsammans med Marriott Lynn driver Vision 54. De instruerar golftränare och många av dem instruerar barn. Fokus ligger på det mentala planet. Vi hänger också med till ponny-SM i Vetlanda, där olika förhållningssätt till stilbedömning visar sig.

Ämnen:
Idrott och hälsa
Ämnesord:
Barn och idrott, Idrott, Idrottsföreningar, Sport, Ungdomsidrott
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Idrottens himmel och helvete

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Toppa för att krossa

Avsnitt 1 av 8

Vi följer det svenska innebandylandslagets förbundskapten Jan Erik-Vaara som uttalat är emot selektering. Marisa Da Silva berättar om den sektliknande kulturen inom gymnastiken och Bobbo Krull försöker få världens bästa barn i taekwondo att börja lyssna till sin lek- och barn- och ungdomsklocka.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Bänkad, petad och körd

Avsnitt 2 av 8

I ungdomsidrotten har 30 procent upplevt att de blivit petade. Är den då verkligen till för alla? Vi träffar 9-årige Emrik som inte fick spela kvar i sitt innebandylag, Pia Sundhage som vill skapa ett lag där alla inkluderas och fotbollsproffset Martin Mutumba som berättar om sina erfarenheter av att vara en outsider i sitt pojklag.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Hets och värderingar

Avsnitt 3 av 8

Den före detta fotbollsmålvakten Magnus Hedman har skrivit en bok om hur han höll på att hetsa lusten att sporta ur sina barn. Möt också Jens Holmer och Peter Sahlberg, två passionerade surfinstruktörer som fokuserar på att lära ut med glädje.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Föräldrar, det stora problemet

Avsnitt 4 av 8

En ny undersökning visar att nio av tio föräldrar anser att aggressiva föräldrar är ett problem inom barn- och ungdomsidrotten. Ibland är de bara pinsamma - ibland rent idiotiska. Vi träffar VM-hjälten Klas Ingesson som vittnar om att föräldrar som bryr sig för mycket bara förstör för sina barn.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Barnidrott en klassfråga

Avsnitt 5 av 8

Långt ifrån alla ungdomar har råd att idrotta, trots idrottsbidrag på flera miljarder från stat och kommun. Vi träffar Pernilla Johansson, världsmästare i thaiboxning, som driver det sociala ungdomsprojektet Frysbox. Skidåkning är en sport som kräver stora resurser. Henrik Ager är skidpappa och träningsansvarig för Lidingö alpint.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Med kroppen som redskap

Avsnitt 6 av 8

Kroppen är vår bästa vän, men kan lätt bli en fiende. Ätstörningar är tio gånger vanligare inom idrotten än i samhället i övrigt. Vad säger det om idrottens sundhetsideal? Vi följer friidrottstränaren Yannick Tregaro i hans tränarvardag och talar om ideal. Vi träffar också elitdansaren Frida som pushade sig så hårt att hon blev sjukskriven när hon bara var 18 år.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Skador och skandaler

Avsnitt 7 av 8

Elitidrottarna Anna Haags och Emil Jönssons sommarläger för unga är tänkt att lägga grunden för en lång och rolig idrottskarriär. Men för den 16-årige gymnasten Zaccarias är den dessvärre redan över. Efter många års hård träning hindrar smärtorna honom från att gå.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

I lagets namn

Avsnitt 8 av 8

Möt den 14-årige ungdomsdomare som har fått ta många fula ord från barnens föräldrar under matcherna. Det har även förekommit slagsmål. En som vet hur man hanterar ilska och våldsamma situationer är Ramona Karlsson, en av Sveriges bästa rallyförare.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Ni spelar som kärringar!

Avsnitt 1 av 8

Idrott ska vara för alla. Ändå är diskriminering bland barn som håller på med idrott ett globalt problem. Möt Sebastian som blir retad för att han rider, och fotbollstjejerna som blev ifrågasatta efter att de klippte håret kort.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Tidiga elitsatsningar

Avsnitt 2 av 8

Avhoppen ökar inom fotbollsrörelsen. Vi besöker två klubbar som arbetar olika. Den ena klubbens mål är att få barnen att stanna kvar så länge som möjligt och ha roligt. Den andra klubbens mål är att utbilda framtida elitidrottare. Vi träffar även Yamina Enedahl som är Sveriges första världsrekordhållare i fridykning. Hon berättar om resultatfokus och påtvingade mål.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Tidig gallring och missade stjärnor

Avsnitt 3 av 8

Freestyleskidåkaren Henrik Harlaut har vunnit guld i Big Air på X-games och gör trick som ingen annan i världen kan. Men han har aldrig haft en tränare. Skidåkaren Marcus Hellner nobbades när han sökte till skidgymnasium. Hur stor är risken att ungdomstränare missar talanger vid tidig gallring?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Klubbidrott - på gott och ont

Avsnitt 4 av 8

Föreningsidrotten tappar medlemmar. Vad beror det på? Möt syskonskaran Hoppe som för succé i wakeboardvärlden, utan förening eller tränare. Vi tittar också på fenomenet inkilning, nollning av unga nya medlemmar i föreningar. Fotbollsspelaren Mikael Danielsson berättar hur dåligt många mår av det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Tävlingssystem

Avsnitt 5 av 8

Det är lätt att som tränare stirra sig blind på snabba segrar, men svårare att höja blicken och se systemet som segrarna ingår i. Varför och hur tävlar vi? Vi följer med till Vision 54 som instruerar golftränare och fokuserar på det mentala och till ponny-SM där det blir tydligt att det finns olika förhållningssätt till stilbedömning.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

De supermotiverade

Avsnitt 6 av 8

Vilka risker finns inom ungdomsidrotten? En knäskada hindrade framtidslöftet Emelie Färdigh från att ta hem storsegrar i höjdhopp. Ryttaren Jens Fredriksson berättar om personer inom ridsporten. Mats Börjesson, läkare, berättar om vår tids största problem: stillasittandet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Akademispecial

Avsnitt 7 av 8

Hur tidigt kan man hantera press? Tioårige Zico Jr spelar fotboll i FC Barcelonas fotbollsakademi. Han tränar fotboll varje dag och drömmer som så många andra om att bli proffs. Före detta fotbollsproffset Erik ”Samba” Johansson har startat en flytande fotbollsakademi. En gång i veckan är det spontanfotboll där alla är välkomna.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete

Idrottsrörelsens framtid

Avsnitt 8 av 8

Hur kommer ungdomsidrotten att överleva framtiden? Möt 70-årige eldsjälen Seppo Reijonen som bygger hoppbackar och instruerar sportintresserade barn och ungdomar. Doktor Ulrika Berg berättar om ungdomars fysiska och psykiska förutsättningar. Hon menar att man ibland glömmer bort betydelsen av sociala relationer till förmån för att uppnå goda resultat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaIdrottens himmel och helvete - syntolkat

Föräldrar, det stora problemet

En ny undersökning visar att nio av tio föräldrar anser att aggressiva föräldrar är ett problem inom barn- och ungdomsidrotten. Ibland är de bara pinsamma - ibland rent idiotiska. Vi träffar VM-hjälten Klas Ingesson som vittnar om att föräldrar som bryr sig för mycket bara förstör för sina barn.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaIdrottens himmel och helvete

Idrottsakademier

Hur fungerar idrottsakademierna och varför finns de? Zico, 11 år, har lämnat Sverige för spel i FC Barcelonas fotbollsakademi. Programledaren Elin Norberg leder samtalet från Mora och Lilla Vasaloppet pågår i bakgrunden.

Fråga oss