Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2014)

Om En bok, en författare (2014)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : En dag i DelhiDela
  1. Det tror jag är ett skifte.

  2. Tidigare har den hindunationalistiska
    högern inte haft lika starkt mandat.

  3. När man tittar på lokalpolitiken,
    oavsett vilket parti man tillhör-

  4. -så är religionen en stor del av den
    vardagliga politiska verksamheten.

  5. -Välkommen, Henrik Chetan Aspengren.
    -Tack.

  6. Du har skrivit den här boken:

  7. "En dag i Delhi -
    om viljan att slå rot".

  8. Hur skulle du vilja beskriva den?

  9. Som en korskopplad berättelse
    där navet i boken-

  10. -är min egen rörelse
    genom staden Delhi under en dag.

  11. Under den tiden binder jag ihop
    berättelser som rör min bakgrund-

  12. -Indiens moderna historia
    och även Sveriges moderna historia.

  13. Man får känslan av att du var tvungen
    att skriva boken. Var det så?

  14. Det kan man säga. Jag började med
    en helt annan typ av bok.

  15. När jag lämnade in förslaget
    var det en allmän beskrivning-

  16. -av Indien och Sydasien.
    Jag har tidigare skrivit om Pakistan.

  17. Men när jag började skriva
    fanns det mycket annat-

  18. -som jag behövde hantera
    och berätta om.

  19. Under tiden
    så skiftade bokens riktning.

  20. Du är adopterad. Att adopterade
    personer säker sina rötter-

  21. -är ganska vanligt - det är många
    som har gjort och gör det-

  22. -men du pratar om viljan att slå rot.

  23. Vad menar du? Det låter
    väldigt definitivt och...konklusivt-

  24. -för att vara en i övrigt
    ganska rörlig bok om identitet.

  25. Vad menar du med "slå rot"?

  26. Boken bygger på tanken att jag lägger
    min historia bredvid en rad andra-

  27. -där utgångpunkten hela tiden är-

  28. -att de andra också
    beskriver en vilja att slå rot.

  29. En vilja att höra till, frågor om
    utanförskap och tillhörighet.

  30. Men min utgångspunkt är att det inte
    finns något beständigt och bestående-

  31. -som vi slår rot i.

  32. Våra tillhörigheter är flytande-

  33. -men det finns en vilja att höra
    till, vilket boken beskriver.

  34. Så det är snarare ordet "vilja"
    som är kärnan i undertiteln?

  35. Jag tror att alla söker tillhörighet-

  36. -men vad i vill tillhöra
    rör på sig under livet-

  37. -och beroende på
    vilken bakgrund vi har.

  38. Vi tänker ofta på "att slå rot"
    i geografiska-

  39. -eller biologiska termer.

  40. Nationalismen har tagit patent på
    att vi ska tillhöra en nationalstat-

  41. -men det finns många gemenskaper.

  42. Däremot tror jag att vi alla har
    en strävan efter att slå rot.

  43. Boken handlar både om Indien
    och Indiens historia-

  44. -men också om Sverige. Du hittar
    intressanta trådar mellan länderna.

  45. Kan du beskriva några av dem?

  46. Jag jobbar mycket
    med historiskt material.

  47. I både svenska och indiska arkiv
    hittar man tillfällen-

  48. -då det finns kontakter mellan,
    från Indien sett-

  49. -ett ganska litet, avlägset land
    som Sverige - och Indien.

  50. Vissa kontakter är kortvariga.

  51. Det kan vara en handelsresande
    som besöker Indien.

  52. Men vissa av...relationerna
    är mer bestående och starka.

  53. I boken beskriver jag
    två indiska revolutionärer-

  54. -som lever i exil i Sverige
    efter första världskriget.

  55. Jag beskriver Alva Myrdals kontakt
    med Indien, framför allt med Nehru-

  56. -Indiens förste premiärminister.

  57. Jag beskriver en svensk konstnär
    som skildrar det indiska upproret-

  58. -som pågick åren 1857-1859.
    Han kom dit året efter - 1858.

  59. Allt det bygger upp nåt intressant-

  60. -som också forsar in
    i bokens allmänna tema.

  61. Alva Myrdal tar viss plats i boken.

  62. Hon var starkt influerad
    av just Nehru.

  63. -Varför blev hon så starkt påverkad?
    -Det finns nog flera skäl.

  64. Sin första kontakt med indier och
    den indiska självständighetsrörelsen-

  65. -fick hon i London. Hon var ung
    och väldigt politiskt intresserad.

  66. Hon träffade indier som beskrev
    vad frihetsrörelsen arbetade med-

  67. -och vilka frågor som de stod inför.
    Hon såg att många av de frågorna-

  68. -var såna som hon kunde se
    att även Sverige stod inför.

  69. Det handlade framför allt om
    sociala frågor - om välfärdsfrågor.

  70. Den typen av frågor kunde hon
    relatera till, även som svensk.

  71. Nehru var också väldigt karismatisk.

  72. Många blev väldigt starkt influerade-

  73. -både av hans personlighet,
    men också av hans åsikter.

  74. Vad fanns det för övriga...?
    Alva Myrdal och Nehru-

  75. -jobbade med ideal.
    Du säger att det finns likheter-

  76. -men vilka framtidsvisioner
    delade de?

  77. Man kan se det här i två steg.

  78. Först kommer
    den indiska frihetsrörelsen-

  79. -som hade ett moraliskt kapital
    som många européer kände starkt för.

  80. Vi ser hur Elin Wägner
    i sin tidskrift "Tidevarvet"-

  81. -skrev artikel efter artikel
    om frihetsrörelsen och Gandhi.

  82. När Indien blev självständigt
    blev det en projiceringsyta-

  83. -för många av de tankar
    om den tredje världens...

  84. ...om "det nya" med tredje världen,
    som låg mellan de nya supermakterna-

  85. -och som erbjöd andra alternativ.

  86. För Myrdal personligen
    tror jag att frågan om socialpolitik-

  87. -som var en drivkraft
    för bland andra Nehru-

  88. -var något
    som hon kände starkt inför.

  89. Det fanns flera olika skäl till att
    beröringsytorna blev starka just då.

  90. Då pratar vi egentligen
    om tiden 1920-1960.

  91. Just det.
    Om man tittar på Indien i dag-

  92. -så har ju dåtidens
    sekulära vänstermodernism-

  93. -ersatt av en andlig "hinduhöger".

  94. Vad tycker du om det?
    Det är ju en grovt förenkling-

  95. -att säga så, men i dag
    ser det radikalt annorlunda ut.

  96. Vad tycker du själv om den processen?

  97. Jag tror
    att om vi tar det mest dagsaktuella-

  98. -när den hindunationalistiska högern-

  99. -vann valet här nyligen i maj-

  100. -i en sorts jordskredsseger...

  101. Då kan man se att deras agenda är
    en sorts ekonomisk utvecklingsagenda.

  102. De försöker tona ned
    de religiösa anspelningarna.

  103. Hela rörelsen är uppbyggd-

  104. -genom en sorts politisering
    av religionen.

  105. Samtidigt försöker de i diskussioner
    och debatter tona ned det.

  106. De gör sällan
    direkt religiösa anspelningar.

  107. Främst handlar det om
    en ekonomisk utvecklingsagenda.

  108. Det tror jag är ett skifte.

  109. Tidigare har den hindunationalistiska
    högern inte haft lika starkt mandat.

  110. När man tittar på lokalpolitiken,
    oavsett vilket parti man tillhör-

  111. -så är religionen en stor del av den
    vardagliga politiska verksamheten.

  112. Så oavsett om man
    tillhör Nehrus parti Congress-

  113. -eller den här "hinduhögern" så är
    andligheten och religionen viktig.

  114. Du beskriver också
    en ny tilltro till marknaden.

  115. Du skriver att indier i dag tycks ha
    större tilltro till marknaden-

  116. -än till politiken.
    Har de goda skäl till det?

  117. Det stora skiftet
    har skett genom att...

  118. Korruptionen har genomsyrat
    den indiska statsapparaten.

  119. Det moraliska kapitalet som
    den andra varianten av politik hade-

  120. -håller på att ätas upp.

  121. Därför ser många marknaden
    som ett möjligt alternativ.

  122. Den politikerstyrda administrationen-

  123. -och det politikerstyrda samhället-

  124. -har, anser många, gått överstyr.

  125. Det är framför allt korruptionen som
    har drivit fram de här rörelserna.

  126. Om vi flyttar perspektivet till dig
    så är boken även en identitetsresa-

  127. -i din egen historia
    och i dig själv.

  128. Ditt namn Chetan-

  129. -saknade länge betydelse för dig,
    men så hände något.

  130. -Vad hände?
    -Ja...

  131. När jag själv
    började resa till Indien-

  132. -märkte jag att många tilltalade mig
    med mitt indiska namn.

  133. Jag kände att det fanns en erfarenhet
    som namnet kunde bära-

  134. -som jag inte riktigt bejakade
    när jag var i Sverige.

  135. Just det att jag som person
    bär på en komplex historia-

  136. -och att det
    förkroppsligas i mitt namn-

  137. -var något som jag ville lyfta fram.

  138. Hur vi benämner saker
    och de namn som vi ger dem-

  139. -är också ett sätt att beskriva dem.

  140. Här var något som var vidare
    än vad mitt svenska namn-

  141. -skulle kunna beskriva. Jag hade fler
    erfarenheter än vad det namnet bar.

  142. Du skriver också
    att namnet skapas av omgivningen.

  143. Jag tror att när man hör ett namn...

  144. Hör man bara mitt svenska namn
    så skapar det förväntningar om-

  145. -vem den personen är
    och vilken historia den har.

  146. "Efternamnet - var kommer det ifrån?"

  147. Den typen av förväntningar.

  148. När jag sen dyker upp,
    ställs det där på sin spets.

  149. Det blir en viss förvirring omkring-

  150. -om namnet verkligen avspeglar
    personen man ser framför sig.

  151. Just den frågan
    kändes stark för mig.

  152. I Indien blev det en viss förvirring
    över mitt svenska namn-

  153. -och när jag var i Sverige
    uppstod det förvirring där också.

  154. Du skapar osäkerhet med ditt utseende
    och ditt namn - och det tycker du om?

  155. Det är ju spännande att bara genom
    sitt namn kunna ställa saker på ända.

  156. Samtidigt har jag ett val
    i hur jag beskriver mig själv.

  157. När jag väl började använda
    mitt indiska namn till vardags-

  158. -så var det för att namnet ska spegla
    en erfarenhet som jag bär på.

  159. Du skriver någonstans
    att "svenskar" inom citationstecken-

  160. -har gått från att använda
    termen "vit" om sin hudfärg-

  161. -till att kalla den för "hudfärgad".
    Det låter ju helt sinnessjukt.

  162. Samtidigt undrade jag om jag någonsin
    hade hört det. Är det så?

  163. Jag refererar till
    beskrivningen av en färg.

  164. Om man till exempel...

  165. När man beskriver en beigevit nyans-

  166. -så talar man ofta
    om "hudfärgad" i Sverige.

  167. "Den är hudfärgad."
    Men vilken hudfärg talar vi om?

  168. Det kan vara ett smink,
    en tröja eller vad som helst.

  169. Det är en beskrivning av en nyans
    som man ofta benämner "hudfärgad"-

  170. -vilket många inte känner igen sig i.

  171. Borde vi prata mer om ras?
    Tycker du det?

  172. För mig är "ras" ett komplicerat
    begrepp. Jag använder det sällan.

  173. Däremot behöver vi bli
    mycket bättre på att förstå att...

  174. Det finns många olika erfarenheter
    som är grundade i vår hudfärg.

  175. Vi behöver kunna erkänna
    och acceptera de olikheterna.

  176. Däremot så är ordet "ras" ganska
    komplicerat på grund av sin historia.

  177. -Är det onödigt att välja just det?
    -Ja, men det är också svårt...

  178. Jag är väldigt kluven.

  179. Det är svårt att hitta ett begrepp-

  180. -som fångar det vi talar om
    när vi talar om "ras".

  181. Det är både en erfarenhet
    som vi vill kunna fånga-

  182. -men samtidigt har "ras"
    en väldigt komplicerad historia.

  183. I Sverige har vi eliminerat ordet.
    Vi använder det inte-

  184. -på grund av historien,
    som är fruktansvärd.

  185. Samtidigt finns det många nu-

  186. -just människor
    med utländsk bakgrund-

  187. -och "annan hudfärg"
    än den stereotypt svenska-

  188. -som vill ha tillbaka ordet.

  189. Vad känner du inför det?

  190. Vilka aspekter av
    svensk rasism ser vi inte längre-

  191. -för att vi har eliminerat ordet?

  192. Jag tror
    att det kan finnas en risk att...

  193. Vi behöver se att rasism existerar.

  194. Frågan är om vi kan se det
    utan att använda ordet "ras"-

  195. -eftersom rasism handlar om
    att segregera olika raser.

  196. Rasism existerar.

  197. Däremot skulle jag vilja hitta
    en annan beskrivning av...

  198. ...en ras. Jag är inte säker på vad.

  199. Jag använder sällan ras själv.

  200. Vi behöver erkänna
    att rasism existerar.

  201. Människor behandlas olika
    beroende av hudfärg.

  202. Men om "ras" är ordet som vi är ute
    efter, det är jag lite osäker på.

  203. Okej. Tack så mycket,
    Henrik Chetan Aspengren.

  204. Tack.

  205. Den bok jag oftast återvänder till-

  206. -är V.S. Naipauls bok
    "Där floden flyter fram"-

  207. -som beskriver Kongo. Han beskriver
    osäkerhet på ett fantastiskt sätt.

  208. Kock.

  209. Jag är väldigt intresserad av fåglar,
    så någon sorts fågelbok.

  210. Jag skulle nog tänka mig att jag...

  211. Jag har faktiskt humor. Mycket av det
    jag skriver blir väldigt allvarsamt-

  212. -men jag är ganska rolig.

  213. Textning: David Lind
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

En dag i Delhi

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Henrik Chetan Aspengren tar i sin bok "En dag i Delhi" med oss på en resa genom stad och landsbygd, där navet i berättelsen är hans egen nutida vistelse i dagens Delhi. Genom berättelsens rörelse i tid och rum återspeglar han Indiens moderna historia, från kolonialismens dagar genom befrielsekampen med Gandhi i spetsen till den tidiga globaliseringen som författaren själv är en liten del av. Mellan dessa världar, Indien och Sverige, mejslas en identitet fram. Intervjuare: Magnus Linton.

Ämnen:
Geografi > Asien, Historia
Ämnesord:
Asien, Aspengren, Henrik Chetan 1975-, Geografi, Historia, Identitet (psykologi), Indien, Indiens historia
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Boskapsskötseln under medeltiden

I "Boskapsskötseln under medeltiden" har Janken Myrdal använt källor som landskapslagar, ordspråk, bildkonst samt träarkeologi. Kvinnorna fick under senmedeltiden större ansvar för boskapsskötseln. Produktionen blev också allt mera effektiv och specialiserad. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

En droppe svart blod

Rasbegreppet är fortfarande högst levande i USA. I ”En droppe svart blod” skriver journalisten Karin Henriksson om ras och tolerans i USA. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kvinnors entreprenörskap under 400 år

Anita Du Rietz, nationalekonom, menar att kvinnor förr inte alls var undertryckta - tvärtom. Före 1900-talet var kvinnor fria att göra väldigt mycket, menar hon. Kvinnors ageranden utgjorde en pådrivande faktor bakom upptakten till den industriella revolutionen, även i Sverige. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ett sötare blod

Aldrig tidigare har mänskligheten ätit så mycket socker som nu. "Ett sötare blod - om hälsoeffekterna av ett sekel med socker" är skriven av Ann Fernholm. Sockret triggar en inflammation som påverkar hjärta, hjärna, blodådror och muskler. Hjärt- och diabetespatienter har rekommenderats att äta mat med lite fett, när de borde följa kost med så lite blodsockerhöjande kolhydrater som möjligt. Intervjuare: Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Food junkie

Mons Kallentofts besök på sjukhusakuten får honom att reflektera över sitt sätt att leva. Restaurangerna, dryckerna och maten har fått Mons att spendera en förmögenhet och försaka nästan allt i ett maniskt sökande efter den ultimata smakupplevelsen. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Framtidsutmaningar

Vilka samhällsutmaningar står Sverige inför? Professor Jesper Strömbäck är huvudsekreterare i regeringens Framtidskommission som ska identifiera framtida utmaningar inom områden som hållbar utveckling, social sammanhållning och demokrati. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hemmafixarbibeln

I ”Hemmafixarbibeln” ger Martin Timell, Karin Hedin Röös och Daniel Röös handfasta tips och råd till den som vill fixa hemma. Boken innehåller såväl pedagogiska bygginstruktioner som guider för verktyg och material. Martin Timell intervjuas av Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hur en trädgård blir till

"Hur en trädgård blir till - förverkliga din trädgårdsdröm" av landskapsarkitekten Torsten Wallin visar hur man kan förvandla ett gammalt 1700-talstorp. När Petra och Sven Lindvall tog över torpet i Sörmland var trädgården helt igenvuxen. Tio år senare har de förverkligat sin trädgårdsdröm. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

I saknadens tid

I maj 2002 omkom Jonas Weiss i en bilolycka i Irak där han var posterad som ambassadråd. ”I saknadens tid” är hans pappas, journalisten Lars Weiss, berättelse om ett saknat barn, och om en ung utrikestjänsteman vars rastlöshet och okonventionella arbetssätt förde honom långt bort från skrivbordet. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag vill ju vara fri

Detta är den första biografin om den folkkära skådespelerskan Lena Nyman. I "Jag vill ju vara fri" skriver Annika Persson om en person som alltid ville gå sin egen väg. Genom de skandalomsusade filmerna ”Jag är nyfiken” blev hon också känd internationellt. Lena Nyman är en av de största skådespelarna inom svensk film och teater. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jakten på liv i universum

I "Jakten på liv i universum" berättar Peter Linde hur rymdforskningen har utvecklats. Sedan 1995 har astronomerna hittat närmare tusen exoplaneter, planeter runt andra stjärnor än vår egen sol. Vad händer om vi får kontakt med en annan civilisation? Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kärleken är starkare än döden

Malin Sävstam berättar i "Kärleken är starkare än döden" om sorgen efter maken och barnen som omkom i tsunamin år 2004. Hon berättar hur hon fann livskraften igen efter denna svåra förlust. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Livstid

Existensen är märklig och svindlande. Hur tar man bäst tillvara på den? Nyligen fick idéhistorikern Sven-Eric Liedman sitt första barnbarnsbarn. Det ledde till tankar om vilka val vi gör i livet, medvetet eller omedvetet. Livstid är en filosofisk text om vad som formar en människas liv. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2014
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Katastrofdoktorn

Johan von Schreeb har 25 års erfarenhet av att arbeta som kirurg på slagfält. "Katastrofdoktorn" handlar om varför han har sökt sig till platser som andra hjälporganisationer flyr. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Civilsamhället klämt mellan stat och kapital

Lars Trägårdh och hans medförfattare har analyserat centrala framtidsfrågor. I "Civilsamhället klämt mellan stat och kapital" synas utmaningar, som när det homogena folkhemmet ska övergå till ett pluralistiskt medborgarsamhälle. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju så jävla easy going

Jenny Jägerfelds roman ”Jag är så jävla easy going” handlar om 18-åriga Joanna som har adhd, är ganska impulsiv och inte alltid så genomtänkt. Men diagnosen är inget större problem så länge hon äter sin medicin. Men när familjen inte längre har råd med den och Joanna blir kär i Audrey blir det värre. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Giv mig, min son, ditt hjärta

Eskil Franck växte upp i en familj där prästämbetet gått i arv i generationer, och själv vigdes han till präst som mycket ung. Han blir framgångsrik inom kyrkan men kämpar mot tvivel. I ”Giv mig, min son, ditt hjärta” skriver han om vägen bort från tron och kyrkan och ut mot ovissheten. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En halv sanning är också en lögn

Journalisten Hanne Kjöller uppmärksammar fall i media där hon menar att läsare och tittare har vilseförts. I "En halv sanning är också en lögn" ger hon sin kritiska syn på delar av journalistkårens förhållningssätt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lappväsendet

Utnämnandet av Adolf Suwe till lappfogde år 1885 var första steget mot bildandet av myndigheten lappväsendet. I ”Lappväsendet” skriver Patrik Lantto bland annat om hur lapptjänstemännen agerade, hur samerna betraktades och om lappväsendets funktion i statens samepolitik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Organ till salu

I ”Organ till salu” skriver etnologen Susanne Lundin om organhandelns dunkla värld där desperata patienter utgör små bitar i ett stort pussel. Hon skildrar en växande marknad någonstans mellan medicinsk spetskompetens och människohandel. Intervjuare: Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Plundrarna

Under 1930- och 40-talen stal nazisterna miljontals konstverk. Mycket hittades vid krigsslutet men en del försvann för att komma fram i ljuset igen långt senare. I ”Plundrarna” skriver Anders Rydell om nazisternas besatthet av konst och om dagens bittra kamp om rätten till den ”försvunna” konsten. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Det nya Afrika

Den ekonomiska utvecklingen i Afrika förbises ofta till förmån för gamla stereotyper. I ”Det nya Afrika” skriver SVT:s korrespondent Erika Bjerström om ett Afrika där fattigdomen minskar, demokratin är på uppgång och utvecklingen av sjukhus, utbildning och vägar drivs på av en allt större medelklass. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vina Vinas vargpinne

I Jujja Wieslanders barnbok ”Vina Vinas vargpinne” hittar Vina Vina en pinne. Den kan bli både motorsåg och metspö men är framför allt användbar när vargen kommer. Jujja Wieslander intervjuas av Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

På andra sidan oss

Max Bergander, 26 år gammal, skriver i diktsamlingen "På andra sidan oss" om de känslor han hade när han separerade från sin dotters mamma och hennes tidigare barn. Det handlar om rädsla och skam, men också om glädjen över att ha tagit ett beslut för att förändra sitt liv. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ingens mamma

I antologin ”Ingens mamma – tolv kvinnor om barnfrihet” skriver kvinnor som av olika skäl valt att inte få barn. Kvinnor som valt att sterilisera sig, som tycker att klimakteriet är befriande och som vänder sig mot den kulturella press samhället sätter på kvinnor att bli mammor. Anna Lindman intervjuar bokens redaktör Josefine Adolfsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Eremiten i Paris

Den rumänske filosofen Emil Cioran föddes i Rumänien 1911 och kom till Paris 1937. I ”Eremiten i Paris” vill Tobias Dahlkvist visa hur Cioran förvandlar den teoretiska pessimismen till en levnadskonst. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Som om vi hade glömt

Journalisten Daniel Poohl berättar om sin uppväxt i början av 1990-talet. När flyktingar från inbördeskriget i Jugoslavien flyttar till den lilla orten blir Daniel lycklig. Men i mellanstadieklassen uppstår en konflikt, likt den som pågår i övriga Sverige, när flera i klassen börjar kalla sig patrioter. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever

Isa Ståhl och Zandra Bergman vill ge unga kunskapen som krävs för att kunna påverka skola och studiesituation. "Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever" visar bland annat vad skolan enligt lag är skyldig att ta ansvar för. Isa Ståhl på Sveriges elevkårer intervjuas av Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & geografi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - EAT 2016

Afrika kan försörja sig själv

Kanayo Nwanze representerar FN:s internationella fond för jordbruksutveckling och talar här om situationen i Afrika. Vi vet att hunger och fattigdom är som allra störst bland dem som producerar mat i världen, säger han. Vi vet också att Afrika inte optimerar sin produktion av mat. Varför görs inte de livsnödvändiga investeringar som innebär att Afrika skulle kunna försörja sig själv? Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Uppdrag skolväg

Andrei i Rumänien

Tioåriga Andrei bor i en liten rumänsk by. Andrei ansvarar för att han och systern går till skolan varje dag. Andrei tycker mycket om matematik och gillar att göra svåra uträkningar, även när han sitter baktill på hästkärran som går till skolan.

Fråga oss