TV

Uppdrag kroppen

Uppdrag kroppen

Om Uppdrag kroppen

Kroppens anatomi för mellanstadiet. Hur fort slår hjärtat när du anstränger dig till max? Vad händer med pulsen när du blir uppskrämd? Hur lång tid tar det för mat att förvandlas till bajs? Vilka delar av kroppen har bäst känsel? Det är frågor som 11-åringarna Nora, Eli och Pella undersöker. I varje program löser de ett uppdrag som är kopplat till ett visst organ eller organsystem i kroppen. Det handlar om hjärta, lungor och blodomlopp, matsmältning, hjärna och nervsystem, skelett och muskler och hud. Organens utseende, placering och funktion presenteras. Dessutom förklarar Helena Thulin, barnläkare, några vanliga åkommor som hicka, förstoppning, växtvärk och blodtrycksfall.

Till första programmet

Uppdrag kroppen: Hjärta, lungor och blodomlopp
Textning
  1. Om kroppen.

  2. Tre vänner undersöker...

  3. ...utanpå...

  4. ...och inuti.

  5. Kolla!

  6. "Uppdrag kroppen.
    Hjärtat dunkar och bankar."

  7. "Jämför pulsen när ni vilar,
    anstränger er hårt och blir rädda."

  8. Dagens utmaning handlar om hjärtat
    och hur det slår i olika situationer:

  9. När vi tar det lugnt, när vi
    jobbar hårt och när vi blir skrämda.

  10. Det ska vi kolla
    genom att mäta pulsen.

  11. Men var känner man pulsen?

  12. -Pulsen sitter här, tror jag.
    -Och så kan den sitta här.

  13. Jag tror att man kan känna
    på hjärtat också, när det dunkar.

  14. Undersökningen kräver en gissning.
    Hur förändras pulsen?

  15. När man anstränger sig
    dunkar det nog mer.

  16. När man vilar blir det mindre.

  17. -När man blir uppskrämd blir man...
    -Då kan det dunka ganska mycket.

  18. -Då kör vi.
    -Let's go.

  19. Vi börjar med att vila i tio minuter.

  20. Precis, börja med att vila.
    Klockan på tio minuter.

  21. För att lättare kunna hålla koll
    på pulsen har ni fått pulsmätare-

  22. -som mäter hjärtslagen per minut,
    och så syns det på klockan.

  23. -Vad har ni för puls?
    -Jag har 103.

  24. -Jag har 102.
    -Jag har 98...99.

  25. Nu ska ni ta reda på er vilopuls-

  26. -alltså hur hjärtat slår
    när ni tar det riktigt lugnt.

  27. Slappna av. Vila.

  28. Känn hur ni blir tunga
    i hela kroppen.

  29. -Eli, skärp dig!
    -Helt lugnt, annars går pulsen upp.

  30. Vila.

  31. Så ja.

  32. Här, skyddade innanför revbenen,
    sitter två livsviktiga organ:

  33. Lungor och hjärta.

  34. Hjärtat, lungorna och blodet-

  35. -ser till att kroppens alla delar
    får syre och näring.

  36. Så att musklerna kan röra sig.

  37. Så att hjärnan kan lösa problem.

  38. Så att du kan skratta,
    gråta och sova.

  39. Ja, för att kunna leva, helt enkelt.

  40. Andas gör du utan att tänka.
    Det sköter kroppen automatiskt-

  41. -med hjälp av en stor muskel
    som sitter under revbenen.

  42. Luften kommer in i kroppen genom
    näsan eller munnen, ner i luftrören-

  43. -och in i lungorna.

  44. Det är i lungorna
    blodet hämtar upp syre ur luften-

  45. -och skickar det ut i kroppen
    med hjälp av hjärtat.

  46. Det är i lungorna som blodet släpper
    av koldioxiden, som ska andas ut.

  47. Hjärtat är en jättestark muskel
    som pumpar blodet utan stopp.

  48. Det är hjärtats pumpande
    som hörs i stetoskopet-

  49. -och som du kan känna som pulsen
    där blodkärlen ligger nära huden.

  50. Ni har nu vilat i tio minuter. Det
    är dags för den första pulsmätningen.

  51. -Vad har ni?
    -Jag har 83.

  52. -Jag har 84.
    -Jag har 83.

  53. Nästan samma vilopuls för alla tre:
    83 och 84 hjärtslag per minut.

  54. -Hur var det med andningen, då?
    -Jag tycker att vi andades lugnt.

  55. Lugn, ja. Puls och andning hänger
    ihop. Det kommer ni att märka nu.

  56. Då kör vi maxpuls.

  57. Nu är det slutslappat.
    Här ska jobbas.

  58. Upp och ner för de här trapporna
    två gånger, så fort ni kan.

  59. Det är 92 trappsteg.
    Klara, färdiga, kör!

  60. Så snabbt ni kan nu.
    Kom igen! Fortare!

  61. Inte sacka. Jobba, jobba, jobba!

  62. Inte tappa farten. Det är viktigt att
    hålla uppe pulsen. - Kom igen, Nora!

  63. Orka lite nu, Eli!

  64. Jobba, Pella!

  65. Snyggt!

  66. Kolla pulsklockorna nu.

  67. -186.
    -184.

  68. 195.

  69. -Okej, 184. Max.
    -186.

  70. -Och andning? Man andas...
    -Jobbigt.

  71. Andfått.

  72. -Från 80 till 180.
    -Det är 100 emellan.

  73. Ni blev helt slut. Skillnaden är stor
    mellan vilopuls och maxpuls.

  74. När kroppen jobbar hårt måste hjärtat
    slå fort och andningen bli snabb.

  75. Det är för att mer syre ska komma
    in i blodet och ut i musklerna.

  76. När man springer
    behövs det mer blod i kroppen.

  77. Blodet kommer ut och ut och ut, mer.

  78. Men om man står stilla går det ner.

  79. -Nu är det nästa.
    -Rädd-puls.

  80. Då kör vi.

  81. Blodet behövs i varenda liten cell
    i kroppen, från huvudet till tårna.

  82. Det är med blodet
    allt viktigt transporteras:

  83. Syre och koldioxid,
    som andas in och ut.

  84. Blodet tar med näringen
    från det vi äter.

  85. Och när vi blir sjuka är det i blodet
    försvaret finns som gör oss friska.

  86. Blodomloppet är ett enormt rörsystem.
    Om man satte ihop alla blodkärl-

  87. -skulle de räcka
    två varv runt jorden.

  88. Blodkärlen närmast hjärtat är stora,
    och här rinner blodet lätt och fort.

  89. Ju längre ut i kroppen man kommer,
    desto tunnare blir blodkärlen.

  90. Blodkärlen i huden hjälper till
    att hålla kroppstemperaturen jämn.

  91. När kroppen blir för varm strömmar
    blod till huden för att kylas.

  92. Då blir vi röda i ansiktet.

  93. Vid kyla drar blodkärlen i händer och
    fötter ihop sig för att spara värme.

  94. Därför fryser man oftast först
    om händer och fötter.

  95. Om jag sitter eller ligger länge och
    sen reser mig upp blir jag lite yr.

  96. Det är snurrigt.
    Man blir yr och illamående.

  97. Vad som händer
    när man får ett blodtrycksfall-

  98. -är att hjärtat inte hinner pumpa
    tillräckligt med blod till huvudet.

  99. Du sitter här och tittar på tv.

  100. Du har en massa kropp
    mellan hjärtat och huvudet, förstås.

  101. Hjärtat pumpar då så att det ska vara
    lagom tryck upp till huvudet.

  102. Om du reser dig upp fort kanske
    inte hjärtat hinner med att pumpa.

  103. Då kan du få ett blodtrycksfall.
    Du kan bli yr.

  104. Det går inte att resa sig upp och
    vara jättepigg. Man blir rätt trött.

  105. Man tappar kontrollen lite grann.
    Jag brukar bara stå still.

  106. Jag låg ner, och så reste jag mig upp
    och blev alldeles yr.

  107. Då kan man sätta sig ner igen
    och luta huvudet framåt.

  108. Eller så reser man sig upp sakta
    nästa gång. Så här.

  109. Det känns som att armen sover.

  110. Man känner inte sin arm.
    Om jag nyper mig gör det inte ont.

  111. Det pirrar.

  112. Som om man hade tagit en penna
    och gjort så här överallt.

  113. När en arm eller ett ben somnar är
    det för att blodcirkulationen stryps.

  114. Hjärtat pumpar-

  115. -trycker ut blodet i kroppen,
    och så blir det blodcirkulation.

  116. Blodet har ju med sig syre
    som ska ut till cellerna.

  117. Om du då sitter still väldigt länge-

  118. -ska blodet förbi en massa "knyckar"
    för att kunna komma ut till nerverna.

  119. Då kan det bli strypt hit,
    och då mår de här nerverna inget bra.

  120. Då skickar de ut signaler till dig.
    Det gör ont, och då vill du släppa.

  121. Vi har kollat pulsen när kroppen
    vilar och när den anstränger sig.

  122. Men kan känslor påverka hur hjärtat
    slår? Det ska vi undersöka nu.

  123. Nästa uppdrag är att bli rädd.

  124. Jag vet inte
    hur min puls kommer att bli.

  125. Jag blir nervös,
    för jag gillar inte spöken.

  126. Den kommer att bli jättehög.

  127. Det är väldigt läskigt och pirrigt.

  128. Nu finns det ingen återvändo, Eli.

  129. -Vad har ni?
    -140.

  130. Oj, 140 i puls? Och då har det inte
    ens börjat. Hur ska det då sluta?

  131. Nu jävlar.

  132. Vad visar pulsmätarna?

  133. -Jag har 137.
    -Jag har 110.

  134. Jag hade 131.

  135. Rädslan fick också hjärtat
    att slå snabbare.

  136. Jämför er rädd-puls
    med de andra resultaten.

  137. -Jag hade 110.
    -Jag hade 137, så den minskade lite.

  138. Jag var rädd innan, för jag
    visste inte hur det skulle vara.

  139. Det är ganska stor skillnad
    jämfört med vilopulsen.

  140. Vilopulsen var runt 85...

  141. -...och maxpulsen var det plus 100.
    -Ja, det var jättemycket.

  142. Jag trodde att det skulle vara
    runt nåt tal hela tiden.

  143. Ja, men då var uppdraget slutfört.

  144. Pulsen ändras hela tiden, beroende på
    vad vi gör och vad vi känner.

  145. Men vi tar det från början.

  146. I vila är pulsen låg.
    Hjärtat slår lugnt.

  147. När kroppen jobbar måste hjärtat
    pumpa blod till musklerna snabbare.

  148. Med blodet kommer syret och näringen,
    som musklerna behöver för att jobba.

  149. Syret kommer från luften,
    in genom lungorna.

  150. När kroppen jobbar behövs mer syre,
    och därför andas du snabbare.

  151. När du blir rädd
    pumpar hjärtat också fortare.

  152. En urgammal försvarsmekanism.
    Snabbt ut med syre och näring.

  153. Musklerna gör sig beredda
    att springa, fly.

  154. Det kanske var det ni ville göra
    där i spöktåget.

  155. Det var läskigt, men också kul.

  156. Om man hade joggat, undrar vad det
    skulle ha blivit för puls då.

  157. Många känslor och tankar,
    men ett nytt uppdrag är redan på väg.

  158. Textning: Elin Lindén
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Hjärta, lungor och blodomlopp

Avsnitt 1 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Nora, Eli och Pella undersöker hur pulsen varierar i olika situationer: när de tar det lugnt, när de jobbar hårt och blir skrämda. Hur hjärta, lungor och blodomlopp hänger ihop visas i de anatomiska animationerna. Barnläkaren Helena Thulin förklarar varför man ibland får blodtrycksfall när man reser sig snabbt och vad som händer när en kroppsdel somnar.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen
Ämnesord:
Allmän medicin, Anatomi, Angiologi, Blodkärl, Cirkulationsorganen, Hjärta, Kardiologi, Medicin, Människokroppens anatomi, Puls (medicin)
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6

Alla program i Uppdrag kroppen

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVUppdrag kroppen

Hjärta, lungor och blodomlopp

Avsnitt 1 av 5

Nora, Eli och Pella undersöker hur pulsen varierar i olika situationer: när de tar det lugnt, när de jobbar hårt och blir skrämda.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVUppdrag kroppen

Matsmältningsorgan

Avsnitt 2 av 5

Nora, Eli och Pella äter majskolvar och undersöker hur lång tid det tar för majsen att brytas ner och förvandlas till bajs. Medan de väntar på resultatet testar de smak- och luktsinnet i ett smaktest.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVUppdrag kroppen

Hjärna och nervsystem

Avsnitt 3 av 5

Nora, Eli och Pella testar hjärnorna genom att se om man kan lära sig jonglera på två dagar. Vi följer vägen genom hjärna och nervsystem. Hur funkar kroppens reflexer? Barnläkare Helena Thulin förklarar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVUppdrag kroppen

Skelett och muskler

Avsnitt 4 av 5

Nora, Eli och Pella testar lårmusklerna och hur de fungerar vid olika rörelser. Barnläkare Helena Thulin förklarar växtvärk och stukning.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVUppdrag kroppen

Hud

Avsnitt 5 av 5

Nora, Eli och Pella undersöker hur känseln varierar på olika kroppsdelar. Animationerna visar hur huden är byggd och hänger ihop med kroppen. Vad händer när man blir bränd av solen? Barnläkare Helena Thulin förklarar.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning

Mer grundskola 4-6 & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVPirr!

På väg mot vuxen

Vad ska man kalla sitt könsorgan? Varför får tjejer mens? Tora Sparkles tar reda på vad man kan göra på Ungdomshälsan. Filip Berg och Nisse Edwall pratar pubeshår medan Matilda Berggren och Soraya Hashim pratar om onani.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
RadioSpelet om hjärnan

Migrän och smärta

Del 4 av 5. På nivå 4 får en av avatarerna ett smärtsamt migränanfall och kan inte gå vidare till hjärnstammen. Spelarna tvingas ringa jourhavande hjärnforskare som ger ett kreativt förslag på smärtlindring. Ska avatarerna hinna fram i tid? kommer de att hitta nyckeln i smärtrummet?