Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2015)

Om En bok, en författare (2015)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : Bibliotekarien som medpedagogDela
  1. Plötsligt ser du inte mitt ansikte,
    hör inte mitt tonfall och tonläge.

  2. Du ser bara bokstäverna och orden.

  3. Det finns miljoner sätt
    att missuppfatta vad som sker.

  4. Välkommen, Sofia Malmberg.

  5. Du har ihop med Teo Graner skrivit
    "Bibliotekarien som medpedagog".

  6. Hur tog du dig, som bibliotekarie,
    in i skolans värld?

  7. Jag anställdes som bibliotekarie
    på Adolf Fredriks musikklasser.

  8. Två bibliotekarier anställdes, för
    skolledningen tyckte...

  9. Man hade ett traditionellt bokrum,
    men det var ingen verksamhet i sig-

  10. -och man ville att biblioteket
    skulle nå ut i undervisningen-

  11. -och spela en roll.

  12. Du är ju bibliotekarie,
    och inte pedagog. Hur gick det?

  13. Till en början var det svårt,
    för lärarna hade en uppfattning om-

  14. -att bibliotekarien skulle hålla sig
    i biblioteket och låna ut böcker.

  15. Sen gick två bibliotekarier
    ut i klassrummen-

  16. -och deltog i undervisningen.
    Det var inte helt lätt.

  17. -Vad hände, då?
    -Vad hände...?

  18. Många lärare förstod inte
    vad vi skulle göra där.

  19. Varför var vi inte i biblioteket?
    Varför lade vi oss i undervisningen?

  20. Vi ville prata om
    källkritik och informationssökning-

  21. -och integrera det
    i den ordinarie undervisningen.

  22. Vi ville spela en roll för elevernas
    måluppfyllelse, och det var nytt.

  23. Mötte du motstånd?

  24. Ja. Det fanns en viss...

  25. Det fanns helt klart ett motstånd-

  26. -och vi stötte på patrull
    på många sätt.

  27. Hur då?

  28. Man förstod inte varför vi
    skulle vara med i arbetslaget-

  29. -men vi var där hela tiden, i arbets-
    och ämneslag, och på fikaraster.

  30. Man fick helt enkelt dras med oss
    i de sammanhangen.

  31. Till slut började vi samarbeta lite
    med några lärare som var mer öppna-

  32. -och visade hur man kunde göra.
    Då undrade de andra vad som hände.

  33. "Vad gör ni? Vad gör bibliotekarien
    i klassrummet?"

  34. -Det bröt isen.
    -Ja, så småningom.

  35. Om jag som bibliotekarie
    berättar för en lärare vad jag kan-

  36. -har det inte samma tyngd som om
    en lärare berättar det för kollegan.

  37. Där kom en brytpunkt,
    så det vände lite.

  38. Ja. 2013 fick ni Bibliotekariernas
    fackförbunds utmärkelse-

  39. -för skolbibliotek i världsklass.
    Vad betydde den utmärkelsen?

  40. Den var ett erkännande, och det var
    roligt att få en stämpel på-

  41. -att vi var på rätt väg.

  42. Det är roligt
    att få lite uppmärksamhet-

  43. -och man blir sporrad att jobba mer
    och utveckla mer-

  44. -men man blir lätt uppslukad i den
    dagliga verksamheten och nya projekt.

  45. Man kan inte bara stå och skina
    i glansen, utan det är verkstad.

  46. Som bibliotekarie ska man väl
    arbeta med väl definierade-

  47. -sökbegrepp och definitioner?
    Jag undrar över begreppen.

  48. Du skriver "medpedagog", och jag
    trodde att det stod "mediepedagog"-

  49. -för det är sånt vi jobbar med på UR.
    Vad är en medpedagog?

  50. En medpedagog i vår tolkning är
    en bibliotekarie eller IKT-pedagog-

  51. -som går in i klassrummet
    och är pedagog.

  52. Läraren är lärare-

  53. -men vi kan spela roll
    för elevernas måluppfyllelse också.

  54. Din kollega är IKT-pedagog.
    Vad är det för slags pedagog?

  55. Det är nån som handleder och
    implementerar pedagogiska lösningar.

  56. Utan att vara lärare?
    Det går bra, då?

  57. Ja. Som bibliotekarie och IKT-pedagog
    kan man åstadkomma mycket.

  58. Det är en bra kombination
    i klassrummet.

  59. Får vi ihop lärarkompetensen med
    bibliotekarie- och IKT-kompetensen-

  60. -får vi stora vinster.

  61. Du skiljer på en lärarbibliotekarie
    och en skolbibliotekarie.

  62. En skolbibliotekarie är fackutbildad-

  63. -men en lärarbibliotekarie är en
    lärare som fått timmar i biblioteket.

  64. En lärarbibliotekarie
    kan syssla med bokutlåning-

  65. -och inköp av böcker, och sköta
    en traditionell biblioteksverksamhet-

  66. -men hinner inte med nån verksamhet
    som att jobba med källkritik.

  67. Så det räcker inte
    med en lärarbibliotekarie?

  68. Man behöver
    bibliotekariens professionalism.

  69. -Vad är då ett skolbibliotek?
    -Det är en pedagogisk funktion.

  70. Vi har det fysiska rummet med hyllor
    och böcker som vi kan ta på-

  71. -och det behövs fortfarande-

  72. -men biblioteket är
    min kompetens som bibliotekarie.

  73. -Det är alltså inte en plats?
    -Nej. Det är mer en funktion.

  74. Vad är det?

  75. Biblioteket är inte lokalen,
    utan den plats där jag befinner mig-

  76. -där det finns en lärandesituation
    där min kompetens spelar roll.

  77. Då har skolbiblioteken
    fått en annan roll.

  78. Det är obligatoriskt i dag
    att ha ett skolbibliotek.

  79. -Vad säger du om det kravet?
    -Det är viktigt.

  80. Men man behöver definiera vad
    man menar, för nu är begreppen vida.

  81. Det går inte att säga "Ni har inte
    ett fullgott skolbibliotek"-

  82. -för skrivningarna är så vaga.

  83. Du säger att definitionen behöver
    förbättras. Vad behöver förbättras?

  84. Man bör definiera vad man menar med
    kompetent personal i skolbiblioteket.

  85. Det är viktigt.

  86. Man bör definiera vad man menar med-

  87. -att skolbiblioteket
    ska spela en roll i undervisningen.

  88. Vad tycker du själv?
    Vad bör skolbiblioteket-

  89. -och skolbibliotekariens roll vara?

  90. Framförallt en drivande part
    i elevernas måluppfyllelse.

  91. Det är min huvuduppgift.

  92. Jag ska driva, initiera
    och se till att det händer saker-

  93. -med media- och informationskompetens
    och lässtimulans i undervisningen.

  94. Vad ska hända?

  95. Så som jag ser det...
    Jag driver ofta i projektform...

  96. Det finns projekt där vi jobbar
    med sånt som är relaterat till Lgr11.

  97. Jag har inget existensberättigande
    i klassrummet utan Lgr11 i ryggen.

  98. -Läroplanen från 2011?
    -Ja, precis.

  99. Det är otroligt viktigt.

  100. Du tar upp exempel på aktiviteter
    i grundskolans olika stadier-

  101. -framgångsrika, praktiska exempel.
    Jag fastnade för några.

  102. Vad är ett digitalt boksamtal?

  103. Det är ett samarbete mellan lärare,
    IKT-pedagog och bibliotekarie-

  104. -där vi jobbar mycket med-

  105. -kreativt skrivande
    och reflekterande läsande.

  106. Vi läser en bok tillsammans,
    och sen bloggar vi om den.

  107. Då får vi också jobba med netikett-

  108. -för vad händer med kommunikationen
    när den blir digital?

  109. Plötsligt ser du inte mitt ansikte,
    hör inte mitt tonfall och tonläge.

  110. Du ser bara bokstäverna och orden.

  111. Det finns miljoner sätt
    att missuppfatta vad som sker.

  112. Här måste vi prata om respekt, empati
    och hur man ska uttrycka sig.

  113. -Vad är det digitala i boksamtalet?
    -Samtalet brukar ske i klassrummet...

  114. ...men nu sker det på bloggen.
    Då får eleverna tid att reflektera...

  115. ...de som kommer på först efteråt
    vad de skulle säga.

  116. De kommer på på kvällen eller rasten
    vad de borde ha sagt-

  117. -och på bloggen kan man lägga till
    och förbättra sina inlägg.

  118. Det sker ett utbyte mellan eleverna
    och de tipsar varandra.

  119. Den stora vinsten var
    att det framförallt gynnade-

  120. -elever som uppfattades
    som lite svaga.

  121. De som inte vågade ta plats
    i klassrummet vågade det här.

  122. -Hur kunde de göra det?
    -Vi hade jobbat med respekt...

  123. ...så de kände sig trygga där
    och kunde få tid att tänka.

  124. Ett annat spännande projekt
    är geografiwiki för årskurs sex.

  125. Vad gör man då?

  126. Då...

  127. Det var ett tag sen, och det var
    framförallt Teo som jobbade med det.

  128. De jobbade med det
    som en resa genom USA.

  129. Man jobbade med det i geografin,
    och berättade på wikin vad som hände-

  130. -vad man såg under resan,
    vad som hänt historiskt-

  131. -och hur samhället
    och geografin såg ut.

  132. Man berättade på wikin,
    men vad är en wiki?

  133. Det är ett ställe på nätet
    där man delar saker-

  134. -och det fungerar som ett verktyg
    där man berättar för varandra-

  135. -och delger varandra det
    man har sökt upp på andra ställen.

  136. Vad är kopplingen till biblioteket?

  137. Den är att söka information
    och vara källkritisk-

  138. -för vad hittar jag för källor?
    Kan jag lita på dem?

  139. Har personen en anledning
    att skriva på ett visst sätt?

  140. Ett annat projekt som är kopplat
    till biblioteket är förbjudna böcker.

  141. De kanske inte finns på biblioteket,
    men hur jobbade ni med det?

  142. -De finns på biblioteket.
    -De står i låsta skåp.

  143. Fast många av böckerna
    är inte förbjudna i Sverige-

  144. -som Harry Potter-böckerna.

  145. Vi jobbade i årskurs nio med det här:

  146. Varför förbjuds böcker i historien
    och i nutid? Var förbjuds de?

  147. Vi tror inte alltid att det är
    på de ställen där de är förbjudna.

  148. Här kopplade vi samman
    svenska med historia.

  149. Vad hände den perioden? Vem ville
    förbjuda böckerna och varför?

  150. Varför var de så kontroversiella
    och varför är de inte det i dag?

  151. -Varför är Harry Potter förbjuden?
    -Den tar upp magiska inslag...

  152. ...och många kristna
    tycker att det är hädiskt.

  153. -Var är den förbjuden?
    -I USA.

  154. -Överallt där?
    -Nej. I olika delstater.

  155. Man förbjuder den i skolbibliotek
    och har bokbål.

  156. Vad säger eleverna om det-

  157. -när de har levt med
    Harry Potter och Voldemort?

  158. De förundras
    och tycker det är fascinerande-

  159. -vilket gör att de vill veta mer.

  160. Det är spännande och sker i vår tid.

  161. Hur kan man tycka
    att Harry Potter är kontroversiell?

  162. Poetry slam - berätta om det.

  163. Då jobbar vi med poesi i årskurs sex-

  164. -där eleverna brukar få skriva poesi-

  165. -men vi tar det till en ny nivå.
    Man skriver poesi och får tävla.

  166. Två klasser tävlar mot varandra.
    De röstar fram de bidrag-

  167. -som ska representera deras klass.

  168. Sen bokar jag aulan, är konferencier
    och vi har en happening-

  169. -och eleverna framför sina bidrag.
    Då gäller det att charma publiken-

  170. -att framföra sitt bidrag
    så att det förmedlar rätt känsla.

  171. Vi har små priser, men i årskurs sex
    räcker det att få en biobiljett.

  172. Man får klasskamraternas applåder.

  173. Du skrev i boken
    att det var väldigt viktigt-

  174. -att den betygsättande läraren
    inte var med i juryn.

  175. Hur tänkte ni då?

  176. Vi har en jury, och en viktig grej
    var att läraren inte var med där-

  177. -så det är personer som inte har
    nån betygsättande funktion i klassen.

  178. Det är klart
    att läraren är där och betygsätter-

  179. -men det var inte ett betygsevenemang
    utan skulle bara vara positivt.

  180. Eleverna skulle känna sig trygga i
    att framföra sina bidrag-

  181. -och de som lyssnade skulle se till
    att de tävlande kände sig trygga.

  182. Du skriver det här för att lyfta fram
    pedagogiken och skolbiblioteken.

  183. Hur ser du på framtiden
    för skolbibliotekarien?

  184. Vi måste arbeta mycket mer digitalt
    och vara framåt.

  185. Vi behöver driftiga bibliotekarier
    som tar plats och är lite besvärliga-

  186. -och går in i nya sammanhang.
    Vi behöver jobba med IKT-pedagoger-

  187. -få in en digital dimension
    och se bredare på vårt uppdrag.

  188. Vi kan gärna ta med näringslivet
    och tänka nytt-

  189. -för att det ska bli på riktigt.

  190. Det sporrar eleverna att jobba mer
    och ge mer av sig själva.

  191. Om de får besök av nån som berättar
    om det de jobbar med-

  192. -och de får prova på det,
    då växer eleverna.

  193. Vad menar du med "nära eleverna"?

  194. Att ge dem lite input om
    att det inte är en skrivbordsprodukt-

  195. -för ofta i skolan skriver man nåt-

  196. -som rättas, kommer tillbaka
    och hamnar i en pärm.

  197. Här ska det vara nåt som spelar roll
    och nåt man kan visa upp.

  198. Det står om entreprenörskap
    i läroplanen-

  199. -och det är att ta ansvar för
    sitt lärande och göra nåt riktigt-

  200. -som att visa upp det på en blogg,
    producera nåt som blir tryckt-

  201. -och som vi gör nåt med.

  202. Det kanske trycks upp en bok
    som kan lånas på biblioteket-

  203. -och man kan stolt berätta om det
    för sina föräldrar och kompisar.

  204. Sofia Malmberg, författare till
    "Bibliotekarien som medpedagog"-

  205. -och stolt skolbibliotekarie,
    tack för att du kom.

  206. Textning: Sofie B. Granqvist
    www.btistudios.com

  207. Det är när jag...

  208. Det är ögonblicket när vi
    har jobbat med nåt med eleverna-

  209. -och de börjar ställa frågor
    som tar det längre.

  210. De använder det vi har pratat om,
    bygger på det med egna frågor-

  211. -och de ställer frågor som jag
    inte kan svara på utan måste säga:

  212. "Det får jag återkomma om.
    Vilken intressant fråga."

  213. Jag läser Donna Tartts "Steglitsan",
    som är jättespännande.

  214. Skrivande, för jag älskar att skriva.
    Det är en stor hobby.

  215. Jag är en kreativ och driftig person
    som gillar när det händer mycket.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Bibliotekarien som medpedagog

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Grundläggande är synen på biblioteket som funktion snarare än som fysisk plats. Utgångspunkten är grundskolebibliotekens verksamhet, men metoderna kan till viss del appliceras även på gymnasiet. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Bibliotek, Bibliotek och skola , Bibliotekspedagogik, Biblioteksväsen, Informationskompetens, Skolbibliotek
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Boskapsskötseln under medeltiden

I "Boskapsskötseln under medeltiden" har Janken Myrdal använt källor som landskapslagar, ordspråk, bildkonst samt träarkeologi. Kvinnorna fick under senmedeltiden större ansvar för boskapsskötseln. Produktionen blev också allt mera effektiv och specialiserad. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

En droppe svart blod

Rasbegreppet är fortfarande högst levande i USA. I ”En droppe svart blod” skriver journalisten Karin Henriksson om ras och tolerans i USA. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kvinnors entreprenörskap under 400 år

Anita Du Rietz, nationalekonom, menar att kvinnor förr inte alls var undertryckta - tvärtom. Före 1900-talet var kvinnor fria att göra väldigt mycket, menar hon. Kvinnors ageranden utgjorde en pådrivande faktor bakom upptakten till den industriella revolutionen, även i Sverige. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ett sötare blod

Aldrig tidigare har mänskligheten ätit så mycket socker som nu. "Ett sötare blod - om hälsoeffekterna av ett sekel med socker" är skriven av Ann Fernholm. Sockret triggar en inflammation som påverkar hjärta, hjärna, blodådror och muskler. Hjärt- och diabetespatienter har rekommenderats att äta mat med lite fett, när de borde följa kost med så lite blodsockerhöjande kolhydrater som möjligt. Intervjuare: Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Food junkie

Mons Kallentofts besök på sjukhusakuten får honom att reflektera över sitt sätt att leva. Restaurangerna, dryckerna och maten har fått Mons att spendera en förmögenhet och försaka nästan allt i ett maniskt sökande efter den ultimata smakupplevelsen. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Framtidsutmaningar

Vilka samhällsutmaningar står Sverige inför? Professor Jesper Strömbäck är huvudsekreterare i regeringens Framtidskommission som ska identifiera framtida utmaningar inom områden som hållbar utveckling, social sammanhållning och demokrati. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hemmafixarbibeln

I ”Hemmafixarbibeln” ger Martin Timell, Karin Hedin Röös och Daniel Röös handfasta tips och råd till den som vill fixa hemma. Boken innehåller såväl pedagogiska bygginstruktioner som guider för verktyg och material. Martin Timell intervjuas av Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hur en trädgård blir till

"Hur en trädgård blir till - förverkliga din trädgårdsdröm" av landskapsarkitekten Torsten Wallin visar hur man kan förvandla ett gammalt 1700-talstorp. När Petra och Sven Lindvall tog över torpet i Sörmland var trädgården helt igenvuxen. Tio år senare har de förverkligat sin trädgårdsdröm. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

I saknadens tid

I maj 2002 omkom Jonas Weiss i en bilolycka i Irak där han var posterad som ambassadråd. ”I saknadens tid” är hans pappas, journalisten Lars Weiss, berättelse om ett saknat barn, och om en ung utrikestjänsteman vars rastlöshet och okonventionella arbetssätt förde honom långt bort från skrivbordet. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag vill ju vara fri

Detta är den första biografin om den folkkära skådespelerskan Lena Nyman. I "Jag vill ju vara fri" skriver Annika Persson om en person som alltid ville gå sin egen väg. Genom de skandalomsusade filmerna ”Jag är nyfiken” blev hon också känd internationellt. Lena Nyman är en av de största skådespelarna inom svensk film och teater. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jakten på liv i universum

I "Jakten på liv i universum" berättar Peter Linde hur rymdforskningen har utvecklats. Sedan 1995 har astronomerna hittat närmare tusen exoplaneter, planeter runt andra stjärnor än vår egen sol. Vad händer om vi får kontakt med en annan civilisation? Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kärleken är starkare än döden

Malin Sävstam berättar i "Kärleken är starkare än döden" om sorgen efter maken och barnen som omkom i tsunamin år 2004. Hon berättar hur hon fann livskraften igen efter denna svåra förlust. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Livstid

Existensen är märklig och svindlande. Hur tar man bäst tillvara på den? Nyligen fick idéhistorikern Sven-Eric Liedman sitt första barnbarnsbarn. Det ledde till tankar om vilka val vi gör i livet, medvetet eller omedvetet. Livstid är en filosofisk text om vad som formar en människas liv. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2014
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Katastrofdoktorn

Johan von Schreeb har 25 års erfarenhet av att arbeta som kirurg på slagfält. "Katastrofdoktorn" handlar om varför han har sökt sig till platser som andra hjälporganisationer flyr. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Civilsamhället klämt mellan stat och kapital

Lars Trägårdh och hans medförfattare har analyserat centrala framtidsfrågor. I "Civilsamhället klämt mellan stat och kapital" synas utmaningar, som när det homogena folkhemmet ska övergå till ett pluralistiskt medborgarsamhälle. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju så jävla easy going

Jenny Jägerfelds roman ”Jag är så jävla easy going” handlar om 18-åriga Joanna som har adhd, är ganska impulsiv och inte alltid så genomtänkt. Men diagnosen är inget större problem så länge hon äter sin medicin. Men när familjen inte längre har råd med den och Joanna blir kär i Audrey blir det värre. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Giv mig, min son, ditt hjärta

Eskil Franck växte upp i en familj där prästämbetet gått i arv i generationer, och själv vigdes han till präst som mycket ung. Han blir framgångsrik inom kyrkan men kämpar mot tvivel. I ”Giv mig, min son, ditt hjärta” skriver han om vägen bort från tron och kyrkan och ut mot ovissheten. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En halv sanning är också en lögn

Journalisten Hanne Kjöller uppmärksammar fall i media där hon menar att läsare och tittare har vilseförts. I "En halv sanning är också en lögn" ger hon sin kritiska syn på delar av journalistkårens förhållningssätt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lappväsendet

Utnämnandet av Adolf Suwe till lappfogde år 1885 var första steget mot bildandet av myndigheten lappväsendet. I ”Lappväsendet” skriver Patrik Lantto bland annat om hur lapptjänstemännen agerade, hur samerna betraktades och om lappväsendets funktion i statens samepolitik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Organ till salu

I ”Organ till salu” skriver etnologen Susanne Lundin om organhandelns dunkla värld där desperata patienter utgör små bitar i ett stort pussel. Hon skildrar en växande marknad någonstans mellan medicinsk spetskompetens och människohandel. Intervjuare: Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Plundrarna

Under 1930- och 40-talen stal nazisterna miljontals konstverk. Mycket hittades vid krigsslutet men en del försvann för att komma fram i ljuset igen långt senare. I ”Plundrarna” skriver Anders Rydell om nazisternas besatthet av konst och om dagens bittra kamp om rätten till den ”försvunna” konsten. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Det nya Afrika

Den ekonomiska utvecklingen i Afrika förbises ofta till förmån för gamla stereotyper. I ”Det nya Afrika” skriver SVT:s korrespondent Erika Bjerström om ett Afrika där fattigdomen minskar, demokratin är på uppgång och utvecklingen av sjukhus, utbildning och vägar drivs på av en allt större medelklass. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vina Vinas vargpinne

I Jujja Wieslanders barnbok ”Vina Vinas vargpinne” hittar Vina Vina en pinne. Den kan bli både motorsåg och metspö men är framför allt användbar när vargen kommer. Jujja Wieslander intervjuas av Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

På andra sidan oss

Max Bergander, 26 år gammal, skriver i diktsamlingen "På andra sidan oss" om de känslor han hade när han separerade från sin dotters mamma och hennes tidigare barn. Det handlar om rädsla och skam, men också om glädjen över att ha tagit ett beslut för att förändra sitt liv. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ingens mamma

I antologin ”Ingens mamma – tolv kvinnor om barnfrihet” skriver kvinnor som av olika skäl valt att inte få barn. Kvinnor som valt att sterilisera sig, som tycker att klimakteriet är befriande och som vänder sig mot den kulturella press samhället sätter på kvinnor att bli mammor. Anna Lindman intervjuar bokens redaktör Josefine Adolfsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Eremiten i Paris

Den rumänske filosofen Emil Cioran föddes i Rumänien 1911 och kom till Paris 1937. I ”Eremiten i Paris” vill Tobias Dahlkvist visa hur Cioran förvandlar den teoretiska pessimismen till en levnadskonst. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Som om vi hade glömt

Journalisten Daniel Poohl berättar om sin uppväxt i början av 1990-talet. När flyktingar från inbördeskriget i Jugoslavien flyttar till den lilla orten blir Daniel lycklig. Men i mellanstadieklassen uppstår en konflikt, likt den som pågår i övriga Sverige, när flera i klassen börjar kalla sig patrioter. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever

Isa Ståhl och Zandra Bergman vill ge unga kunskapen som krävs för att kunna påverka skola och studiesituation. "Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever" visar bland annat vad skolan enligt lag är skyldig att ta ansvar för. Isa Ståhl på Sveriges elevkårer intervjuas av Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Döva barns språkutveckling

Språk föder språk

Emelie Cramér-Wolrath är fil.dr. i specialpedagogik och berättar om hur små barns hjärnor lätt lär sig språk. Hon säger att språk förstärker varandra och att det tecknade språket hos ett dövt barn blir en bro till talat språk. Det är viktigt att få igång den språkliga kommunikationen tidigt hos barn och den kan ske med ansiktet, kroppen och genom att vara synlig.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Var ska Joel bo, i Stockholm eller Tornedalen?

Joel flyttar över 100 mil bort, från Stockholm till byn Hedenäset i Tornedalen. Hur är det att börja i en klass där det bara är fem elever i 2:an, mot att ha varit 75 elever i den gamla skolan? Och hur är det att bo med bara halva sin familj? Joels mamma fick ett nytt jobb i Övertorneå och Joel ville följa med. Varannan helg åker de hem till Stockholm till resten av familjen. Vi får följa Joel från januarivintern till skolavslutningen i juni.

Fråga oss