Titta

UR Samtiden - Klimatforum 2014

UR Samtiden - Klimatforum 2014

Om UR Samtiden - Klimatforum 2014

Klimatforum 2014 hade som tema omställningen till en klimatsmart ekonomi med FN:s klimatpanels femte rapport från Köpenhamn oktober 2015 (IPCC AR5) som faktaunderlag. Områden som diskuterades var bland annat hur industri, skog och stadsplanering ska bli klimatanpassade och hur politiken ska skapa förutsättningar och regelverk. Inspelningen ägde rum den 13 november 2014 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Miljöaktuellt och Naturvårdsverket.

Till första programmet

UR Samtiden - Klimatforum 2014: Var står vi i klimatfrågan i dag?Dela
  1. Tack för det.
    Jag ska först kort säga-

  2. -vad IPCC Focal Point,
    eller kontaktpunkt, är.

  3. Det är inte jag
    som skriver rapporterna.

  4. Däremot sköter vi kontakten
    mellan IPCC och Sverige.

  5. Vi förmedlar budskap och
    är med i administrativa sammanhang.

  6. Det hoppas jag är allt om det.

  7. Då ska vi se om jag hittar... Så.

  8. Femte utvärderingen är den
    som nyss avslutades i Köpenhamn.

  9. Den bygger på tre arbetsgrupper,
    som har skrivit tre rapporter.

  10. Den första presenterades i Stockholm
    för ett år sen. 1 500 sidor.

  11. Cirka 9 200 referenser
    till vetenskapliga arbeten.

  12. Den handlar om den naturvetenskapliga
    bakgrunden. Klimat, oceanografi.

  13. I Yokohama, lite senare 2014,
    så presenterades-

  14. -det som handlar om anpassning
    och klimateffekter-

  15. -på jordbruk och ekosystem.

  16. Det blev två volymer på drygt 3 000
    sidor och 12 000 referenser.

  17. I Berlin kom det som är huvudfokus
    för dagens evenemang.

  18. Utsläppsbegränsningar.

  19. Det är 10 000 referenser
    och 2 000 sidor.

  20. Den är inte i tryck än,
    så vi vet inte exakt.

  21. Till detta kom två specialrapporter-

  22. -som har producerats
    under utvärderingscykeln.

  23. SREX handlar om klimatextremer
    och kopplingar till naturkatastrofer-

  24. -och katastrofer för människor.

  25. SRREN handlar om förnyelsebar energi.

  26. 500 respektive 1 000 sidor.

  27. Jag vet inte
    hur många referenser det är.

  28. I Köpenhamn kokades detta ihop
    till den så kallade syntesrapporten.

  29. Det är storleksordningen
    30 000 vetenskapliga publikationer.

  30. Kanske totalt sett
    300 000 sidor vetenskap.

  31. Det har kokats ner
    till en syntesrapport på 100 sidor-

  32. -varav sammanfattningen
    till "policymakers", beslutsfattare-

  33. -är på cirka 30 sidor.
    Ni förstår vilken enorm kondensation-

  34. -av vetenskapligt material.

  35. Syntesrapporten är gjord så att
    den bara innehåller fem referenser.

  36. Det är huvudrapporterna
    plus specialrapporterna.

  37. Man kan leta sig från texten till
    exakt vilka referenser som använts.

  38. Det finns en linje
    från sammanfattningen-

  39. -till det vetenskapliga underlaget,
    som går att följa.

  40. Huvudbudskap i ettan,
    som jag bara kort ska nämna:

  41. Uppvärmningen av klimatsystemet
    är otvetydig ur praktisk synvinkel.

  42. Ur vetenskaplig synvinkel säger man
    att det är 95 % sannolikhet.

  43. Många av förändringarna
    sedan 1950-talet-

  44. -har inte förekommit under de senaste
    tiotals till tiotusentals åren.

  45. Förlåt, tusentals åren.

  46. "Tiotals år" handlar om
    att det inte finns bra mätdata.

  47. Man kan inte se längre tillbaka
    referensmässigt.

  48. Människan
    påverkar tydligt klimatsystemet.

  49. Påverkan är uppenbar utifrån stigande
    halter av växthusgaser i atmosfären.

  50. Positiv strålningsdrivning, samt
    via förståelsen av klimatsystemet.

  51. Det är det som gör att man kan säga
    att det nu är ett faktum.

  52. När det kommer till framtiden
    brukar vi prata om olika scenarier.

  53. Förr pratade man om SRES-scenarier,
    det ser ni till vänster.

  54. Ja, till vänster.

  55. Nu pratar man om "Representative
    Concentration Pathways".

  56. Ett lite annat sätt att räkna,
    men inget nytt.

  57. Frågan som vi ofta får
    som jobbar med klimatscenarier-

  58. -är vilket scenario som vi ska välja.

  59. Frågan är vilken framtid
    som vi tror att vi går till mötes.

  60. Osäkerheten är alltså inte kopplad
    till själva modellerandet.

  61. Den är kopplad
    till hur vi ser på framtiden.

  62. Det finns en osäkerhet
    i klimatmodellerna också.

  63. Det här är en bild. Den rosaaktiga
    konen som går upp diagonalt-

  64. -visar den osäkerhet som finns
    i vår förståelse av klimatsystemet.

  65. Den naturvetenskapliga basen.

  66. Om man tittar på x-axeln...
    Det totala utsläppet av kol-

  67. -sedan 1870-talet i gigaton kol.

  68. Det är
    hur mycket koldioxid vi släpper ut-

  69. -har släppt ut
    och kommer att släppa ut.

  70. På y-axeln har vi temperaturstegring
    från 1861 till -80.

  71. Innan industrialiseringen
    började komma in.

  72. Frågan är
    hur långt på x-axeln som vi vill gå.

  73. Det avgör var på y-axeln vi hamnar.

  74. Klimatmodellernas osäkerhet
    ger bara den svagt ökande konen.

  75. Den här bilden utan ellipserna-

  76. -var ett huvudnummer
    i första delrapporten.

  77. I syntesrapporten la man ihop
    resultaten från delrapport 1 och 3.

  78. I delrapport 3 tittade man på
    olika koncentrationer i atmosfären.

  79. Det representeras av
    de olika ovalerna, eller ellipserna.

  80. Hur långt vill vi att utsläppen
    ska gå? Hur mycket ska de begränsas?

  81. Sen finns det en osäkerhet där,
    som är ellipsen.

  82. Vi väljer i vilken av ellipserna
    som vi placerar oss.

  83. Det är det
    som tredje delrapporten handlar om.

  84. Andra delrapporten
    presenterade en stor nyhet-

  85. -som jag tycker är viktigare än allt
    annat. Det är min personliga åsikt.

  86. Det är det att klimatförändringen
    inte bara är ett faktum. Man kan se-

  87. -att den leder till effekter
    på framförallt naturliga ekosystem.

  88. Det är inte bara på nåt ställe,
    utan över hela världen.

  89. Inte på alla platser, men på olika
    platser spridda över hela världen.

  90. Det är inte en lokal påverkan.
    Hela jorden påverkas på olika sätt.

  91. Huvudbudskapet från tvåan
    är att under senare årtionden-

  92. -har klimatförändringen påverkat
    naturliga och mänskliga system-

  93. -på alla kontinenter och i haven.

  94. Beläggen är starkast och
    mest omfattande för naturliga system.

  95. Vi har i praktiken
    en värld som klimatförändras.

  96. I Köpenhamn la man ihop
    de tre olika delrapporterna.

  97. Den här bilden är ganska komplicerad.

  98. Uppe till vänster
    har vi olika grad av effekter-

  99. -på olika komponenter.
    Alltså faror och hur stora de är.

  100. Ju mörkare färgen är, och den stiger
    med ökande temperaturer-

  101. -desto större påverkan och fara.

  102. Sen har vi konen. Bestämmer man sig
    för att man vill ha en viss påverkan-

  103. -till exempel tvågradersnivån-

  104. -går man in i konen och ser att man
    hamnar på en viss koncentrationsnivå.

  105. Man kan följa den vertikalt ner
    och vika av till vänster.

  106. "Då kan vi släppa ut
    så mycket koldioxid."

  107. "Vi måste minska dem så mycket i
    förhållande till referensnivån 2010."

  108. När den presenterades i Köpenhamn,
    så hände nåt mycket ovanligt.

  109. Det blev alldeles tyst. När
    det var färdigt, så sa en delegat...

  110. Det kom lovord efter lovord
    från de nationella delegationerna.

  111. Sen blev det en allmän applåd.
    Ingen kritik, inga kommentarer.

  112. Det är mycket ovanligt, unikt.
    Det är alltid kritiska kommentarer.

  113. Man dividerar.

  114. Det här väckte
    en total samstämmig applåd.

  115. Mycket ovanligt. Mycket trevligt
    att vara med om det på ett IPCC-möte.

  116. Om vi för ner det här
    till ett svenskt sammanhang-

  117. -så har SMHI
    precis publicerat nya utsläpps...

  118. Klimatscenarier på webbsidan.
    Där kan man se skillnader-

  119. -i klimatpåverkan mellan RCP 8,5,
    som är ett högutsläppscenario-

  120. -och RCP 2,6,
    som är ett tvågradigt scenario.

  121. Där kan man se
    vad det betyder för Sverige.

  122. Hur har jag det med tid? Gott om tid?

  123. Då kan jag titta på den här bilden.
    I Yokohama... Förlåt, i Berlin.

  124. Den tredje delrapporten skapade
    diskussion om en ny landindelning.

  125. I stället för att ha "least developed
    countries", sen utvecklingsländer-

  126. -och sen i-världen-

  127. -så hade man en indelning
    som baserades på inkomst...

  128. Bruttonationalinkomst per capita.

  129. Den lägsta kategorin motsvarar
    "least developed countries".

  130. De två i mitten,
    lägre mellaninkomstländer-

  131. -och högre mellaninkomstländer,
    motsvarar ungefär utvecklingsländer.

  132. Sen är höginkomstländer
    den industrialiserade världen.

  133. Detta orsakade mycket diskussion.

  134. Det ledde till att den delen inte kom
    med. Vissa länder gillade det inte.

  135. Däremot fanns det ett starkt stöd
    i vetenskapen för den indelningen.

  136. Man ser här att...

  137. Utsläppsförändringarna över tiden...
    I varje del är det tre staplar.

  138. 1970, 1990 och 2010.

  139. Förändringarna är störst i den övre
    mellaninkomstgruppen av länderna.

  140. Det är länder som har vuxit mycket
    ekonomiskt på sistone.

  141. Kina, Indien, Brasilien, Indonesien
    och ett antal länder.

  142. Där ökar koldioxidutsläppen,
    och så vidare, väldigt mycket.

  143. Det är främst industrialiseringen
    och energianvändningen som ökar.

  144. Det här sammanfattar samma sak
    som förra bilden.

  145. Här ser man utvecklingen över tid
    sammantaget för alla olika sektorer.

  146. De lägsta inkomstländerna
    ligger som ett streck.

  147. Det händer inte mycket energi-
    eller koldioxidutsläppsmässigt.

  148. Den lägre gruppen
    av mellaninkomstländer ökar svagt.

  149. Den övre ökar kraftigt.

  150. Industrivärlden ligger relativt
    konstant. Det är en viss ökning.

  151. Där ser man just den här ökningen
    i vissa länder.

  152. Det som är mer intressant i bilden
    är att det är uppdelat-

  153. -på produktionsbaserade respektive
    konsumtionsbaserade utsläpp.

  154. Man ser att för den lägre halvan och
    den övre halvan av mellanländerna-

  155. -är det mer utsläpp på produktion
    än på konsumtion.

  156. För i-länderna är det precis tvärtom.

  157. Det är mer utsläpp baserat
    på konsumtion än på produktion.

  158. Det beror lite på
    hur man räknar budgetarna.

  159. Det visar att vår konsumtion bygger
    på produktion i de andra länderna.

  160. Om man tar den heldragna linjen,
    den produktionsbaserade-

  161. -kan man säga
    att det är där länderna har rådighet.

  162. När det gäller konsumtionsbaserat-

  163. -är det vi som konsumenter
    som har rådighet över utsläppen.

  164. Sammanställningen... Den här bilden
    orsakade diskussioner i Köpenhamn.

  165. Den översta visar
    temperaturutvecklingen sedan 1880.

  166. Sen är det...
    Förlåt, det är havsvattenstegringen.

  167. Sen är det utsläpp av olika gaser.
    Längst ner kommer koldioxidutsläppen.

  168. Man ser otroligt tydligt hur kraftigt
    tillväxten av koldioxidutsläppen-

  169. -har varit de senaste årtiondena.

  170. Med detta avrundar jag.
    Några nyckelbudskap:

  171. Mänsklig påverkan på klimatsystemet
    är tydlig och ökande.

  172. Effekten märks på alla kontinenter.

  173. Om det fortsätter
    kommer klimatförändringen sannolikt-

  174. -leda till svårartad och långvarig
    påverkan på människor och ekosystem.

  175. Om vi inte gör nåt åt det.

  176. Det finns möjlighet till klimat-
    anpassning och utsläppsåtgärder-

  177. -som gör att klimatförändringen
    hålls på en acceptabel nivå.

  178. Något som leder till
    en ljusare och mer hållbar framtid.

  179. Det står inte så i IPCC-rapporten-

  180. -men det är tydligt
    kontentan av det hela.

  181. Vi har kort om tid
    att nå 2-gradersmålet.

  182. Det går att göra, med nuvarande
    utsläppstakt har vi 20-30 år på oss.

  183. Med en global utsläppsminskning på
    40-70 % mellan 2010 och 2050-

  184. -har vi god chans att lyckas. Men då
    måste utsläppen därefter vara noll.

  185. Budskapet är tydligt:

  186. Vi måste agera,
    men vi har också möjlighet att agera-

  187. -så att problemen
    verkligen reduceras tydligt-

  188. -till vi når 2-gradersmålet.
    Med det slutar jag. Tack för mig.

  189. Tack, Lars Bärring.
    Det här är femte rapporten från IPCC.

  190. Jag undrar: Finns det fortfarande
    utestående frågor för forskarvärlden-

  191. -när det gäller människans inverkan
    på klimatförändringarna?

  192. Rapport efter rapport har ju
    bekräftat vad man har tyckt tidigare.

  193. Finns det utestående frågor, eller
    vet vi att det är så här det är?

  194. I praktiken så vet vi det.

  195. Det senaste årtiondet
    har temperaturkurvan mattats av lite.

  196. Det är inte utrett geofysiskt och
    oceanografiskt hur det hänger ihop.

  197. Vi vet däremot att det har att göra
    med att energin går ner i oceanerna-

  198. -i stället
    för att stanna i atmosfären.

  199. 93 % av energistillskottet,
    som beror på växthusgaserna-

  200. -går ner i oceanerna.
    1 % stannar i atmosfären.

  201. Övriga 6 % används för att värma
    markytan respektive smälta glaciärer.

  202. En liten förändring i hur mycket
    som går ner i oceanerna...

  203. Säg att en procentenhet mer
    eller mindre går ner i oceanerna.

  204. Det ger en fördubbling/halvering
    av energiinnehållet i atmosfären.

  205. En liten förändring i oceanerna-

  206. -ger en stor effekt
    på temperaturen i atmosfären.

  207. Just den väldigt fina balansen
    är svår att nagla fast.

  208. Det gör att det är svårt att säga-

  209. -exakt vad den här avmattningen
    av temperaturökningen beror på.

  210. Vi har pratat om att det gäller
    att begränsa temperaturhöjningen-

  211. -till 2 grader. Också det kommer att
    få våldsamma konsekvenser för oss.

  212. Det positiva med rapporten är att det
    fortfarande är möjligt att göra det.

  213. Är det möjligt?
    Är du lika optimistisk?

  214. Det är jag faktiskt.
    Det som är bra är också-

  215. -att i syntesrapporten och tredje
    delrapporten finns konkreta förslag-

  216. -på hur man ska göra. Det finns
    ett antal konkreta alternativ.

  217. Den delen har blivit mycket mer
    konkret jämfört med tidigare cykler.

  218. En fråga som man tog upp, och som var
    otäck, när rapporterna presenterades-

  219. -var det här med "tipping points".

  220. Vi pratar som att det är en linjär
    utveckling. "Det och det händer."

  221. Vid något tillfälle, och vi vet inte
    var, börjar processerna att skena.

  222. Vet vi mer om "tipping points"?

  223. Eller måste vi bara ha i bakhuvudet
    att den typen av mekanismer finns?

  224. Det är fortfarande svårt
    att säga nåt om det.

  225. Det är snarare så att vi känner till
    vissa saker i princip.

  226. Men vi vet inte hur de ska beskrivas
    och kvantifieras-

  227. -för att tas med i modellberäkningar.

  228. Dit hör bland annat saker som har
    med avskogning av Amazonas att göra.

  229. En klassiker som inte är så trolig,
    som man har kunnat tona ner-

  230. -är förändringar av havsströmmar.
    Golfströmmen som den ofta kallas.

  231. Det som däremot kanske seglar upp
    som ett orosmoln är permafrosten.

  232. Avsmältningen av det permanenta
    frusna jordlagret i Arktis.

  233. Det vet vi inte riktigt.
    Det finns inte med i modellerna.

  234. Men... Där behövs det mer forskning
    som alltid.

  235. Vi vet att vi inte vet tillräckligt.

  236. Vad vill du själv att man fördjupar
    sig i i nästa rapport?

  237. Jag tror att i nästa rapportomgång
    kommer de stora framstegen-

  238. -att handla om klimateffekter
    och anpassning.

  239. Där tror jag... Rent vetenskapligt
    kommer det att vara mycket mer-

  240. -om klimateffekter. Påverkan
    på ekosystem, jordbruk och skogsbruk-

  241. -och allt möjligt annat. Hälsa!
    Matproduktion.

  242. Där kommer det att finnas mycket mer.
    Det diskuteras redan-

  243. -att det finns material som inte kom
    med i den här utvärderingsomgången.

  244. Där säger vi tack till Lars Bärring.
    Ge honom en varm applåd.

  245. Nu skulle vi ha haft
    en internationell gäst med oss-

  246. -men han kunde inte komma hit.
    Han har pratat in en video till oss.

  247. Hans Bruyninckx är executive director
    på European Environment Agency.

  248. Han kommer att prata
    om vad som sker inom EU inför 2030.

  249. Varsågoda. Rulla videon.

  250. Klimatpolitiken är inne i ett viktigt
    skede. Europa tar det här på allvar.

  251. I rapporten Trends and Projections, som
    behandlar klimatutsläpp-

  252. -bedömer vi att Europa
    kommer att fullfölja sina åtaganden-

  253. -vad gäller reducerade utsläpp
    av växthusgaser till 2020.

  254. 2013 hade vi redan minskat utsläppen av
    växthusgaser med 19 %-

  255. -jämfört med 1990.

  256. Målet att minska dem med 20 %
    till 2020 är fullt nåbart.

  257. Europa blickar redan framåt mot 2030.

  258. Nyligen antogs 40-27-27-paketet.

  259. 2030 ska vi ha minskat våra utsläpp
    av växthusgaser med 40 % i Europa.

  260. Det ska ske
    med fokus på de enskilda länderna.

  261. Med hjälp av en övergripande strategi
    ska vi också-

  262. -minska energiförbrukningen
    och öka den förnyelsebara energin-

  263. -båda med 27 %.

  264. Europa
    blickar även längre fram än 2030.

  265. För 2050 har vi inte bara
    vårt klimat- och energipaket-

  266. -vars huvudmål-

  267. -är att genomsnittstemperaturen
    inte ska öka med mer än 2 grader-

  268. -tack vare en minskning av utsläppen
    av växthusgaser med 80-95 %.

  269. Europas ambitiösa agenda för 2050
    beskrivs i vårt miljöprogram 7EAP.

  270. Målet är ett koldioxidsnålt samhälle
    och ett resurseffektivt Europa-

  271. -med en cirkulär ekonomi
    och ett ekosystem med hög resiliens.

  272. Det innebär ett ekosystem-

  273. -som kan klara av stora störningar
    på ekosystemnivå.

  274. Dit hör klimatförändringar,
    och allt som följer med det.

  275. Något som har kännetecknat Europa
    när det gäller klimat och energi-

  276. -är att Europa integrerar
    klimat- och miljöpolitiken-

  277. -med andra politiska områden.

  278. Det märks tydligast
    inom energipolitiken.

  279. Det är därför vi talar om klimat-
    och energipaket. Det hänger samman.

  280. Men det gäller även andra områden,
    till exempel jordbrukspolitiken.

  281. Europa planerar att premiera bönder som
    sätter ambitiösare mål-

  282. -än att uppfylla de regler som finns,
    för att göra jordbrukspolitiken-

  283. -mer heltäckande, kan man säga.

  284. Detsamma
    kan sägas om uthålligt fiske.

  285. Eller transportsektorn.

  286. Miljö- och klimatfrågorna
    integreras på den nivån.

  287. Det är nånting unikt som kännetecknar
    Europas klimatpolitik.

  288. Att man implementerar den
    inom en rad olika politiska områden-

  289. -på ett så konsekvent sätt
    som möjligt.

  290. Vilka styrmedel,
    förutom politisk integrering-

  291. -har de politiska beslutsfattarna
    tillgång till?

  292. Det finns tre viktiga styrmedel,
    som vi har utrett närmare.

  293. Ett är gröna skatter
    och en grön skatteväxling.

  294. Många medlemsstater har implementerat en
    grön skatteväxling.

  295. Utvärderingen av den skatteväxlingen-

  296. -visar att den har bidragit
    till en grönare ekonomi.

  297. De farhågor som vissa har haft-

  298. -att den skulle innebära
    ett hot mot ekonomisk tillväxt-

  299. -har inte alls kunnat bekräftas.

  300. Tvärtom, om något har gröna skatter haft
    en positiv effekt på ekonomin.

  301. Samtidigt har användandet av gröna
    skatter sjunkit de senaste tio åren.

  302. Både när det gäller procent av BNP-

  303. -där de har sjunkit
    från 3,5 % till 2,8 %-

  304. -liksom när det gäller
    andel av skatteunderlaget.

  305. Detta styrmedel, som gör ekonomin
    grönare och stimulerar den-

  306. -vilket är viktigt i ljuset av den
    senaste krisen, är underutnyttjat.

  307. Det är också något
    som EU-kommissionen har påpekat.

  308. Ett tredje viktigt styrmedel-

  309. -är förstås finansiering.

  310. Offentlig eller privat,
    eller en kombination av de båda.

  311. Uppskattningarna av vad som behövs-

  312. -för att närma sig
    ett koldioxidneutralt samhälle-

  313. -eller en cirkulär ekonomi,
    varierar kraftigt.

  314. Men offentlig finansiering
    och subventioner kan användas-

  315. -på sätt som skulle stimulera
    omställningen till en grön ekonomi.

  316. Privat finansiering, i form
    av pensionsfonder och obligationer-

  317. -utgör en enorm marknad.
    Det rör sig om många biljoner euro.

  318. Där saknas nu incitament för att de
    ska bidra till att styra samhället-

  319. -mot en mer hållbar utveckling
    och en cirkulär ekonomi.

  320. Om de verktygen användes bättre-

  321. -skulle det påverka de finansiella
    systemen och finansieringen.

  322. Det tredje styrmedlet som
    vi kan använda oss av är regleringar.

  323. Vi vet
    att kloka och varaktiga regleringar-

  324. -som skapar ett stabilt klimat
    för investerare-

  325. -som går att genomföra
    och som är sanktionerade-

  326. -och som skapar en spelplan som är
    framåtblickande i miljöhänseende...

  327. Det bidrar till innovationer och ger
    våra företag "first-mover advantage".

  328. Faktum är att vissa europeiska lagar har
    blivit en exportprodukt.

  329. REACH-förordningen
    och de nya utsläppskraven för bilar-

  330. -har gått på export.

  331. Det är utan tvekan så
    att europeiska företag-

  332. -har fått "first-mover advantage".
    Det en ny och global marknad.

  333. Våra företag
    har redan anpassat sig till den.

  334. Det är den ekonomiska sidan,
    den affärsmässiga.

  335. Självklart är det så
    att om vi 2050 vill ha ett samhälle-

  336. -som alltmer förlitar sig
    på varaktig hållbarhet-

  337. -måste vi också som medborgare
    bidra till detta.

  338. Som medborgare är man konsument.

  339. Att konsumenter väljer
    gröna produkter eller tjänster-

  340. -är också viktigt.

  341. En sak som beslutsfattare kan göra-

  342. -är att underlätta för oss konsumenter
    att göra kloka val-

  343. -genom att förse oss med korrekt
    information och styra priserna-

  344. -och få oss att förstå hur vi kan bidra
    till en sådan omställning-

  345. -som konsumenter och medborgare
    i Europa.

  346. Om vi tillämpar
    detta långsiktiga perspektiv-

  347. -så är 2030 ett viktigt delmål
    på vägen mot 2050.

  348. Förhoppningen om att en dag kunna
    leva i ett koldioxidsnålt samhälle-

  349. -i en cirkulär ekonomi
    med ett sunt ekosystem-

  350. -är alltså ingen avlägsen dröm.
    Det är nåt som påverkar våra beslut-

  351. -för 2020 och vidare mot 2030.

  352. Att använda sig
    av rätt politiska verktyg-

  353. -att integrera politiken
    inom alla områden-

  354. -och göra det här till ett samhälls-
    projekt som engagerar medborgarna-

  355. -tror jag är centralt för att vi
    ska få ett hållbart samhälle. Tack.

  356. Vi ska meddela Hans Bruyninckx
    att ni applåderade.

  357. Vi fick lite styrmedel till här. Vi
    skulle ju samla ihop en lista-

  358. -att testa på våra politiker senare.
    Vi hörde Bruyninckx prata om-

  359. -gröna skatter och skatteväxling.

  360. Han pratade om finansieringen
    av en koldioxidneutral ekonomi-

  361. -med subventioner
    och publik finansiering.

  362. Han pratade om regleringar som ger
    en fördel för de som agerar först-

  363. -och om att ge medborgarna hjälp
    i sin roll som konsumenter-

  364. -att träffa smarta inköpsval.

  365. Vi återkommer till det.
    Nu kastar vi oss över den process-

  366. -som leder fram till Paris 2015.
    Då blir det ett nytt toppmöte.

  367. Arbetet pågår för fullt.

  368. Vi har med oss Katja Awiti, chef
    för Miljödepartementets klimatenhet.

  369. Hon har god insyn i detta rackarspel,
    som internationella förhandlingar är.

  370. -Varsågod, Katja. Ordet är ditt.
    -Tack.

  371. Vad bra, jag hördes direkt.

  372. Det är kul att
    få berätta om klimatförhandlingarna-

  373. -i det här viktiga skedet,
    med bara ett år kvar till Paris.

  374. Jag tänkte berätta om var vi står nu.

  375. Vad ett avtal kommer att omfatta
    och lite om knäckfrågorna.

  376. Sen lite av intrycken som vi har av
    förhandlingarna. Var parterna står.

  377. Jag tar min utgångspunkt i IPCC:s
    tydliga budskap till beslutsfattarna.

  378. Effekterna syns redan överallt.
    Det har vi precis hört.

  379. Tiden rinner ut,
    det är angeläget att vidta åtgärder.

  380. Vi måste minska
    med 40-70 % till 2050. Och...

  381. Det positiva är ändå
    att det är tekniskt möjligt-

  382. -att minska utsläppen. Den
    ekonomiska kostnaden är begränsad-

  383. -och det ger samhällsekonomiska
    vinster. De budskapen tar vi med oss.

  384. Nu ska vi se...
    Nej, jag tog tillbaka den. Så.

  385. Målet, det vi ska uppnå i Paris
    om bara ett år-

  386. -är en ny rättsligt bindande
    överenskommelse för alla parter.

  387. Den ska beslutas 2015
    och träda i kraft från 2020.

  388. Det är centralt att vi lyckas bryta
    de globala utsläppsökningarna.

  389. Avtalet kommer att innehålla
    utsläppsminskningar-

  390. -men också frågan om anpassning till
    klimatförändringar som vi ser i dag.

  391. Det kommer att innefatta
    frågan om finansiering-

  392. -av såväl anpassningsåtgärder,
    som utsläppsbegränsningsåtgärder-

  393. -i de fattiga och sårbara länderna.

  394. Frågor om teknologiöverföring och
    kapacitetsuppbyggnad ingår i avtalet.

  395. Det kommer att vara viktigt
    att hitta sätt att rapportera-

  396. -och mäta sina utsläpp,
    så att vi skapar en jämförbarhet.

  397. Jag lyckas inte alls med den här...

  398. Några knäckfrågor, de centrala
    frågorna i förhandlingarna.

  399. Vi måste nå utsläppsåtaganden.
    Vi måste få ambitiösa åtaganden.

  400. Vi ska klara 2-gradersmålet.

  401. Samtidigt
    kanske det inte blir fallet.

  402. Vi kommer inte att kunna säkerställa
    de utsläppsminskningar som behövs.

  403. Det ser vi i de stora
    utsläppsländerna Kina och USA.

  404. Deras uttalande var positivt,
    men vi klarar inte 2-gradersmålet-

  405. -med de buden som läggs på bordet.

  406. Därför har det blivit allt viktigare
    att diskutera den här mekanismen...

  407. Det stannar inte 2015. Vi kommer
    att få jobba på att öka ambitionen-

  408. -och hitta en dynamisk modell för
    att successivt öka utsläppsåtaganden-

  409. -utifrån vad vetenskapen kräver.
    Det förhandlas intensivt just nu.

  410. Jag pratade om gemensamma regler.
    Den ansats som man har valt-

  411. -bygger ju på att länderna själva-

  412. -rapporterar
    sina nationellt beslutade bidrag.

  413. Då blir det viktigt, för att det ska
    bli transparent och jämförbart-

  414. -att kunna följa upp och se. "Vad
    innebär det för utsläppsåtaganden?"

  415. Därför är det viktigt att vi löser
    den frågan och kommer vidare.

  416. Nästa fråga, den om differentiering,
    är en avgörande fråga.

  417. Det finns starka skillnader
    i hur man uppfattar det.

  418. Det förhandlingsmandat
    som beslutades i Durban-

  419. -innebär att alla länder
    ska bidra i det här avtalet.

  420. Man bör lämna den uppdelning
    mellan hög- och låginkomstländer-

  421. -som man har i Kyotoprotokollet.

  422. Det är en viktig del av avtalet.
    Det ser vi ju-

  423. -att de rika länderna måste gå före
    och göra ambitiösa åtaganden.

  424. Men de stora utsläppsekonomierna,
    de snabbt växande ekonomierna-

  425. -står också för stora utsläpp.

  426. För att klara 2-gradersmålet
    måste de också vidta åtaganden.

  427. Hur den differentieringen ska ske
    utifrån ländernas förmåga-

  428. -är en fråga som kommer att behöva
    lösas för att vi ska nå ett avtal-

  429. -en ny överenskommelse i Paris.

  430. Den sista frågan som jag vill ta upp
    handlar om gröna fonden.

  431. Det ligger utanför förhandlingarna,
    men är en jätteviktig fråga.

  432. Gröna fonden
    har blivit operationell under hösten.

  433. Sverige har aviserat ett omfattande
    bidrag om fyra miljarder kronor-

  434. -mellan 2015 och 2018.

  435. Nästa vecka är det
    resursmobiliseringsmöte i Berlin-

  436. -då förhoppningsvis andra parter
    ska lämna sina utfästelser.

  437. Det är viktigt. Kapitaliseringen
    av gröna fonden skapar förtroende-

  438. -och ökar möjligheten
    att nå framgång i Paris.

  439. Här är en tidslinje
    som jag vill visa.

  440. Vi står nu... Under 2014 har det
    varit många extra förhandlingsmöten-

  441. -för att knäcka frågor
    som behöver lösas.

  442. I september ordnade FN:s general-
    sekreterare ett klimattoppmöte-

  443. -Climate Summit,
    för att involvera världens ledare-

  444. -och engagera
    och skapa momentum i arbetet.

  445. För två veckor sen
    fattade EU sitt beslut-

  446. -om utsläppsminskningar till 2030.
    Minst 40 % reduktion till 2030.

  447. Jätteviktigt att EU kom ut på banan
    så här tidigt inför Lima.

  448. Ett viktigt beslut.

  449. Sen har vi nästa stora partsmöte
    i december i Lima.

  450. Det är det sista partsmötet innan
    Paris. Här måste frågor beslutas-

  451. -och ett utkast till en
    förhandlingstext måste komma ut-

  452. -för att det ska vara möjligt
    att nå ett avtal i Paris.

  453. Frågan om vad de här åtagandena
    från länderna ska innefatta...

  454. Ska de innefatta utsläppsminskningar
    och också finansiering-

  455. -och anpassning?
    I så fall, i vilken form?

  456. Man måste besluta om vilken
    information som länderna lämnar-

  457. -i samband med att
    man lämnar sina utsläppsåtaganden.

  458. Viktigt är också att vi får
    ett utkast till en förhandlingstext.

  459. Det är sen ett antal möten
    innan maj 2015.

  460. Då måste en officiell text
    lämnas till FN-sekretariatet-

  461. -som sen blir utgångspunkten
    för förhandlingarna i december.

  462. I Paris.

  463. Sen ser ni, som jag också nämnde, att
    det inte är slut på arbetet i Paris.

  464. Det är viktigt att komma ihåg.
    Det är en viktig milstolpe-

  465. -men därefter behöver ett arbete ske
    för att justera och höja åtagandena.

  466. Jag tänkte avsluta med att ge
    några intryck från förhandlingarna.

  467. Från de senaste
    tjänstemannaförhandlingarna.

  468. Det övergripande intrycket
    är att det rör på sig.

  469. Länderna vill komma
    till en gemensam överenskommelse.

  470. De flesta anser att utsläpps-
    minskningar ska vara avtalets kärna.

  471. Sen finns det u-länder som vill
    ha med anpassning och finansiering.

  472. Den frågan återstår att lösa.

  473. Det finns en samsyn att avtalet
    ska vara rättsligt bindande-

  474. -men det råder olika meningar
    om vilka delar som ska vara det.

  475. Positivt är att länder förbereder sig
    för att lämna åtaganden-

  476. -senast första kvartalet 2015,
    som beslutades i arbetsplanen.

  477. Som vi nämnde presenterade USA och
    Kina i går ett gemensamt uttalande-

  478. -om sina respektive mål.

  479. Och också viljan att tillsammans
    med andra länder få till ett avtal.

  480. Det är en positiv signal.
    Man lämnade också...

  481. Man arbetar också för att öka sina
    ambitioner. Det får man ta fasta på.

  482. Buden som de har lagt innebär inte...
    De står för så stora utsläpp-

  483. -45 % av de globala utsläppen...
    Vi klarar inte 2-gradersmålet.

  484. Det behövs ytterligare arbete.

  485. Avslutningsvis ska man komma ihåg
    att det här inte är allenagörande.

  486. Ett avtal behövs i Paris, men
    utsläppen behöver minskas redan nu.

  487. Redan före 2020.

  488. Det finns andra internationella
    och nationella initiativ-

  489. -bl.a. för att minska de kortlivade
    klimatpåverkande luftföroreningarna.

  490. Och också
    att fasa ut fossila subventioner.

  491. Det är ett viktigt arbete,
    globalt och nationellt.

  492. Sen att länder som Sverige, som
    kan visa att det går att kombinera-

  493. -en tillväxt med minskade utsläpp,
    vidtar åtgärder redan före 2020.

  494. Tack, Katja Witi.

  495. Bara en snabb fråga. Vi hade enorma
    förväntningar inför Köpenhamn 2009.

  496. Det var många
    som var hoppfulla inför det mötet.

  497. Det landade sen
    i ett våldsamt antiklimax.

  498. Vad har man lärt av Köpenhamn 2009-

  499. -så att inte Paris 2015
    också blir ett relativt platt fall?

  500. Bra fråga. Viktig fråga.
    Just att vi har Köpenhamn med oss-

  501. -är en viktig del
    för att vi ska nå framgång i Paris.

  502. Vi har lärt oss mycket
    av den processen.

  503. I dag utgår vi från
    att alla ska bidra.

  504. Jag tror att man lyssnar mer på
    att alla behöver ha in sina frågor-

  505. -och att det som kommer ut ska vara
    viktigt för alla respektive parter.

  506. Jag tror att man den här gången
    har ett bredare engagemang-

  507. -från alla delar,
    från alla olika parter.

  508. Man har lyssnat mer på vad
    de olika länderna behöver i avtalet.

  509. Vad innebär beslutet
    där Kina sätter upp utsläppsmål-

  510. -och där USA reviderar upp sina mål?
    Är det en "game changer"?

  511. Det skulle jag vilja säga.

  512. En positiv signal
    om att de vill ha en överenskommelse-

  513. -ett rättsligt bindande protokoll.
    Att man gör den utfästelsen.

  514. Sen är inte ambitionerna
    tillräckliga.

  515. Det behövs arbete
    för att öka ambitionerna.

  516. Tack, Katja. Lycka till i
    förhandlingarna framöver. En applåd.

  517. Översättning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Var står vi i klimatfrågan i dag?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Klimatforskaren Lars Bärring redovisar den femte utvärderingen (AR5) från FN:s klimatpanel, IPCC, som menar att de globala utsläppen måste minska med 40-70 procent. Rapporten har genererat 30 000 vetenskapliga publikationer, cirka 300 000 sidor vetenskap. Hans Bruyninckx, executive director på European Environment, berättar om miljöarbetet på Europanivå och hur besluten ska implementeras. Katja Awiti, chef på Miljödepartementets klimatenhet, avslutar med att koppla IPCC:s krav på åtgärder till vilka förberedelser som krävs inför klimatkonferensen i Paris 2015 där förhoppningarna bland annat är att ett nytt bindande klimatavtal ska komma till stånd. Inspelningen ägde rum den 13 november 2014 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Miljöaktuellt och Naturvårdsverket.

Ämnen:
Miljö > Klimatförändringar
Ämnesord:
Geofysik, Klimatförändringar, Meteorologi, Miljöfrågor, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Klimatforum 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2014

Var står vi i klimatfrågan i dag?

Klimatforskaren Lars Bärring redovisar FN:s klimatpanels rapport som menar att utsläppen måste minska med 40-70 procent. Hans Bruyninckx, executive director på European Environment, berättar om miljöarbetet på Europanivå. Katja Awiti, chef på Miljödepartementets klimatenhet, kopplar IPCC:s krav på åtgärder till vilka förberedelser som krävs inför klimatkonferensen i Paris. Inspelningen ägde rum den 13 november 2014 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Miljöaktuellt och Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2014

Vägar mot en klimatsmart ekonomi

Kan ekonomisk tillväxt kombineras med sänkta klimatutsläpp? Anders Wijkman talar om strukturförändringarna som är förutsättning för hållbarhet och Per Klevnäs berättar om New Climate Economys rapport. Avslutningsvis en paneldebatt med Eva Alfredsson, Staffan Laestadius och Anne Borgeryd. Inspelning från den 13 november 2014. Arrangör: Miljöaktuellt och Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2014

Svensk klimatpolitik i praktiken

Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) presenterar regeringens klimatpolitik. Diskussion med Lena Ek (C), Sofia Arkelsten (M), Matilda Ernkrans (S) samt Jennifer Unelius och Johline Lindholm, Push Sverige. Inspelning från den 13 november 2014. Arrangör: Miljöaktuellt och Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2014

Vägen framåt för industrin

Industrin står för 30 procent av de globala utsläppen. Vilka åtgärder krävs för att uppnå klimatmålen? Medverkande: Leif Holmberg, utredare Naturvårdsverket, Dennis Pamlin, grundare 21st Frontiers, Nina Ekelund, programdirektör Hagainitiativet, Maria Sunér Fleming, ansvarig energi och klimat, Svenskt Näringsliv. Inspelning från den 13 november 2014. Arrangör: Miljöaktuellt och Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2014

Ett skogsbruk som är klimatsmart och lönsamt

Peter Holmgren, generaldirektör Cifor, pratar om skogen och klimatet globalt och om svenska förhållanden. Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl ger SNF:s syn på vilka åtgärder som måste göras för att skapa ett hållbart skogsbruk. Lina Palm, SCA, talar utifrån skogsindustrins perspektiv om skogens viktiga del i svensk exportindustri. Inspelning från den 13 november 2014. Arrangör: Miljöaktuellt och Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2014

Stadsplaneringens stora uppgift

Städer står för 80 procent av alla utsläpp i världen. Thomas Elmqvist kopplar IPCC:s senaste rapport till städernas utmaningar. Jessica Algehed talar om styrmedel för att underlätta hållbara livsstilar. Björn Sigurdson berättar om Uppsalas klimatanpassning. Avslutningsvis Magnus Johansson (MP) om Eskilstunas vision och stadsplanering. Inspelning från den 13 november 2014. Arrangör: Miljöaktuellt och Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2014

Finanssektorns nya roll

På vilket sätt kan finanssektorn bidra till att skapa hållbarhet? Paneldebatt med Andreas Cervenka, Emma Ihre, Thomas Sterner, Mats Andersson, Amanda Jackson och Carina Lundberg Markow. Inspelning från den 13 november 2014. Arrangör: Miljöaktuellt och Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gruvor i fokus

Vätterns speciella bottengeologi

Rolf Hallberg, professor emeritus i mikrobiell geokemi vid Stockholms universitet, berättar om hur Vättern ser ut, hur den bildades och hur ett eventuellt gruvbygge skulle påverka den. Inspelat i Gränna 28 februari. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern (ARV) med flera.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - tyg och otyg

Damm dammigare dammigast

Det är inte bara för den som vill ha det rent hemma som damm är ett problem. Vi följer med städerskan Louise Olcén på städrunda på jakt efter damm. En stor del av dammet i våra bostäder kommer från textilier. Men det är inte bara textilfibrer i dammet, i det döljer sig en cocktail av gifter.

Fråga oss