Titta

UR Samtiden - Klimatforum 2014

UR Samtiden - Klimatforum 2014

Om UR Samtiden - Klimatforum 2014

Klimatforum 2014 hade som tema omställningen till en klimatsmart ekonomi med FN:s klimatpanels femte rapport från Köpenhamn oktober 2015 (IPCC AR5) som faktaunderlag. Områden som diskuterades var bland annat hur industri, skog och stadsplanering ska bli klimatanpassade och hur politiken ska skapa förutsättningar och regelverk. Inspelningen ägde rum den 13 november 2014 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Miljöaktuellt och Naturvårdsverket.

Till första programmet

UR Samtiden - Klimatforum 2014 : Vägar mot en klimatsmart ekonomiDela
  1. Det är inte lätt
    att bestämma vad man ska ta upp-

  2. -under tio minuter när det gäller en
    så bred och komplex frågeställning.

  3. Jag kunde ha fokuserat på problema-
    tiken kring vår kommunikation.

  4. Vi har lärt oss under de gångna åren
    att enbart fakta inte räcker.

  5. Vi måste jobba mer
    med psykologer och sociologer-

  6. -för att forma budskapen så att
    människor bättre kan ta till sig dem.

  7. Men jag har valt att,
    med en viss bakgrund titta på-

  8. -hur dagens ekonomi fungerar.

  9. Förstår man inte
    bristerna i systemet-

  10. -och de drivkrafter
    som går åt fel håll-

  11. -blir det svårt
    att ta ett fungerande helhetsgrepp.

  12. Det är inte bara en fråga om
    de ekologiska utmaningarna-

  13. -utan även om
    de sociala utmaningarna.

  14. En konferens i Madrid nyligen
    handlade om hållbarhet-

  15. -och där var de sociala utmaningarna
    helt dominerande på dagordningen.

  16. Romklubben kom för 40 år sen ut med
    rapporten "Tillväxtens gränser".

  17. Den kom då man hade haft en snabb
    tillväxt, bl.a. i OECD-länderna.

  18. Då kom ett gäng forskare och sa:

  19. Att som ekonomin nu är organiserad
    kommer vi på sikt få problem.

  20. Kombinationen av ökat resursuttag och
    föroreningar gör att vi går i väggen.

  21. Det var inget populärt budskap, men
    blev en bred debatt som jag minns.

  22. Det trista är att de här ganska
    rudimentära modellerna man hade då-

  23. -när man inte hade
    mycket datakraft...

  24. Det visar sig att de scenarier
    som Romklubben målade upp då-

  25. -i princip är ganska korrekta.

  26. Klimatförändringen
    är ett exempel på det.

  27. Vi överutnyttjar
    alla viktiga ekosystem.

  28. Vårt ekologiska fotavtryck.

  29. Väldigt många råvaror blir knappare.
    De tar inte slut-

  30. -men blir knappare, dyrare
    och ger större föroreningar.

  31. Oljesanden i Kanada är ett exempel.

  32. Vi har fått ett nytt kunskapsområde
    som Planetens gränser tagit fram.

  33. Det finns ett antal aspekter
    på vår ekonomi och ekologi-

  34. -som vi måste titta på,
    inte bara klimatförändringen.

  35. Därtill har vi
    en rad sociala utmaningar.

  36. Hur blev det då så här?

  37. En riktig beskrivning är nog att vi,
    när industrialiseringen tog fart-

  38. -var en liten ekonomi
    på en oändligt stor planet.

  39. Det fanns nog en föreställning om att
    det var ett oändligt stort skafferi.

  40. Inom den konventionella ekonomin
    har vi också fått lära oss-

  41. -att olika resurser är utbytbara.

  42. De totala värdena ska öka.
    Men vi kan inte äta pengar.

  43. Så det faktum att det finansiella
    kapitalet ökar gör inte-

  44. -att vi kan minska naturens kapital
    eller ekosystemens funktionsförmåga.

  45. Tillväxt i BNP har alltför länge
    sammanblandats med välfärdstillväxt.

  46. Ekosystemtjänster och
    biologisk mångfald har inget värde-

  47. -i dagens ekonomiska kalkyler.

  48. Resurser från naturen
    har ett värde på marknaden-

  49. -men inte som ekosystemtjänster.

  50. Många, inte minst i Amerika, skiljer
    inte på marknaden och dess regelverk.

  51. Enligt ekonomerna bör externa
    effekter internaliseras i priserna-

  52. -både för producenter och
    konsumenter, men det sker sällan.

  53. Inom ekonomin finns myten om
    att vi är 100 procent rationella.

  54. Det vet vi att vi inte är.

  55. Och en myt om att det som är bra
    för General Motors är bra för USA.

  56. Det som är bra för företaget
    är automatiskt bra för samhället.

  57. Så behöver det inte vara.

  58. De senaste 30 åren har vi utvecklat
    ett finansiellt system-

  59. -som är allt mindre kopplat
    till den reala ekonomin-

  60. -och som i allt väsentligt
    ignorerar hållbarhetsaspekten.

  61. En stor andel av våra pensionsfonder
    finns fortfarande i fossilföretag.

  62. Jag var i Berlin häromdagen
    på en stor europeisk konferens-

  63. -och mötte representanter
    för Junckerkommissionen.

  64. Skydd av klimat och miljö
    ses fortfarande som en kostnad.

  65. Den här bilden beskriver ofta den
    konventionella synen bland många.

  66. Att vi inte har råd att klara det här
    med klimatbalans och ekosystem.

  67. Vi står inför ett tydligt dilemma,
    som jag kallar för tillväxtdilemma.

  68. Fortsatt konventionell tillväxt
    på det sätt det organiseras i dag-

  69. -med hela tiden ökat resursuttag,
    är inte möjligt på sikt.

  70. Det kommer att bryta ner ekosystemen
    och skapa ett instabilare klimat.

  71. Nerväxt fungerar inte heller-

  72. -för vi har byggt alla samhällssystem
    på att vi hela tiden expanderar.

  73. Men att låtsas som om dilemmat inte
    finns som flertalet politiker gör-

  74. -är helt enkelt orimligt.

  75. Låt oss acceptera
    att vi sitter i den här rävsaxen-

  76. -och måste utveckla
    en smartare ekonomisk logik.

  77. Visst ska många saker växa, men inte
    energi- och materialomsättningen.

  78. Då går det åt pepparn.

  79. Vi behöver en ny ekonomisk logik
    även av sociala skäl.

  80. Digitaliseringen av ekonomin
    som pågår med väldig fart-

  81. -vänder upp och ner på gamla samband.
    Titta på kurvan.

  82. Den visar produktivitetsökningen
    i ekonomin och nya jobb i Amerika.

  83. Sambandet bryts
    i början på 2000-talet-

  84. -vilket mycket
    beror på automatiseringen.

  85. Även om en liten del
    är outsourcing till Kina.

  86. Jobb försvinner och det skapas inte
    lika många nya jobb i dagens ekonomi.

  87. Jag ser det inte
    som ett långsiktigt problem-

  88. -för det är bra att inte
    behöva jobba 40 timmar i veckan.

  89. Men hela vår ekonomi är byggd på
    lönearbete och att vi får pengar så.

  90. Forskarna som håller på
    med det här säger-

  91. -att ökad tillväxt inte är nån
    lösning, då går det ännu snabbare.

  92. Vi behöver en ny logik
    och det är det vi måste prata om.

  93. Vad ska vi ha ekonomin till?

  94. Brundtlandrapporten 1987 talade om
    en balansakt mellan ekonomi-

  95. -social utveckling och miljö.
    Visst, men det räcker inte.

  96. Eva Alfredsson och jag ledde
    ett rapportarbete för Mistra-

  97. -som ni kan hämta på hemsidan, med
    temat "a green inclusive economy".

  98. Vi har utvecklat en alternativ
    formulering eller definition.

  99. Social hållbarhet måste vara målet,
    inom planetens gränser.

  100. Sen blir ekonomin en verktygslåda,
    inte ett mål i sig.

  101. Där är den. Och det här är vårt sätt
    att beskriva vart vi måste gå.

  102. Vi måste ersätta fixeringen
    vid BNP-tillväxt med "beyond GDP"-

  103. -där välfärd i vid bemärkelse
    är det primära målet.

  104. Andra indikatorer för utvecklingen.

  105. Vi måste gå från ett kortsiktigt
    tänkande i ekonomin och politiken-

  106. -till ett mer långsiktigt,
    annars klarar vi inte frågorna.

  107. Vi måste säkra
    långsiktiga intäkter och inkomster-

  108. -och inte fixera på kortsiktig
    maximering av vinsten.

  109. Vi måste gå från aktieägarvärde
    som det allra viktigaste-

  110. -till att fler aktörer
    är beroende av företagens verksamhet.

  111. "Shareholder vs. stakeholder."

  112. Vi ska gå från att
    extrahera mer naturresurser-

  113. -till att förvalta
    och hushålla med dem bättre.

  114. Vi måste gå från linjära
    produktionssystem till mer cirkulära.

  115. Vi måste få bort "obsolens"
    i produkterna-

  116. -och bygga grejer som håller längre
    och kan återanvändas och återvinnas.

  117. Allt det här kallar jag för
    nån form av cirkulär ekonomi.

  118. Det kommer naturligtvis
    att ha bäring på klimatutsläppen.

  119. Men hittills har vi tittat på
    vertikala analyser och sektorerna-

  120. -men inte på
    det horisontella greppet-

  121. -där metabolismen och ämnes-
    omsättningen i ekonomin förändras.

  122. Vi behöver betydande förändringar
    i logiken i ekonomin.

  123. Vi måste få
    en inomvetenskaplig debatt.

  124. Olika typer av ekonomer snackar inte
    med varann. Det upptäckte vi.

  125. Vi bjöd in konventionella
    och ekologiska ekonomer-

  126. -men de konventionella
    kom nästan aldrig.

  127. De måste korsbefrukta varann.
    Ingen har hela sanningen.

  128. Planetens gränser måste utgöra ramen.

  129. Socialt kapital är en jätteviktig
    fråga som måste byggas, inte raseras.

  130. Finansiella systemet
    måste göras om i grunden-

  131. -så att det stöder arbetet
    mot hållbar utveckling.

  132. Ytterst ser jag det
    som en fråga om etik och värderingar.

  133. Arrangörerna ber en
    ge förslag på en åtgärd.

  134. Det är väldigt svårt.

  135. Ni tror säkert att jag då
    skulle säga en global koldioxidskatt.

  136. Det är förstås
    en otroligt viktig åtgärd.

  137. En annan viktig åtgärd
    är att använda offentlig upphandling-

  138. -på ett mer intelligent sätt,
    för att underlätta transformationen.

  139. En tredje åtgärd är att satsa
    mer pengar på energiforskning.

  140. Där finns en av knäckfrågorna.

  141. Inte minst lagring av el och energi
    är en jätteutmaning.

  142. Kan vi lösa den blir intermittensen
    lättare att leva med.

  143. Alltså att solen inte lyser jämt
    och vinden inte blåser jämt.

  144. Men jag vill ändå säga
    att det mest naturliga för mig-

  145. -givet ansatsen om en annan
    energi- och materialomsättning.

  146. Där grejerna håller längre
    och vi återvinner.

  147. Där vi inte köper prylar,
    utan hyr tjänster.

  148. Där jag hyr mobiltelefon och dator
    och inte jämt köper nytt.

  149. Där materialen ägs av den som
    producerar det och de kan återvinnas-

  150. -på ett smartare sätt.

  151. Vi är på gång lite åt det hållet.

  152. Ikea, Cisco och Philips
    har börjat jobba med det.

  153. Men det går långsamt och
    dominerar inte näringslivets tänk.

  154. Vi måste utveckla nya affärsmodeller
    och hur får man då fart på det?

  155. Med en skattereform.

  156. Vi vill ha mer jobb, inte minst
    på grund av digitaliseringen.

  157. Ta bort skatten på vanliga inkomster
    och lägg den på naturutnyttjande.

  158. Då skulle vi få
    en helt annan drivkraft.

  159. Hållbar design skulle bli
    jätteviktigt på universiteten.

  160. Den finns knappt på agendan,
    ingen efterfrågar den.

  161. Men det går att göra grejer
    på ett helt annat sätt-

  162. -så att det passar mer in
    i ett hållbart ekonomiskt system.

  163. Energi- och materialomsättningen
    minskar, så även föroreningar.

  164. Växthusgasutsläppen minskar radikalt.

  165. Vi gör nu en studie på
    vad det innebär för Sverige.

  166. Och vi skulle få många fler jobb.
    Så vad väntar vi på? Tack så mycket.

  167. Tack så mycket, Anders Wijkman.
    Många talar om en ny skattereform.

  168. Det låter som om du borde skriva
    direktiven till den.

  169. Om nån har en så djärv tanke,
    så gärna för mig.

  170. Läs Niklas Ekdal i Dagens Industri
    som har en smart variation på temat.

  171. Det är absurt
    att beskatta arbete som vi gör.

  172. Vi ska testa direktivfrågan
    med miljöministern senare.

  173. Tack för ditt brandtal.

  174. Vi använder det som input
    i vår fortsatta diskussion.

  175. Därmed vill jag hälsa nästa inledare
    välkommen. Nu försvann ljudet...

  176. Han heter Per Klevnäs
    och är projektledare-

  177. -vid Stockholm Environment Institute.

  178. Ni har också funderat på hur
    en ny ekonomisk modell kan se ut.

  179. -Varsågod, Per.
    -Tack.

  180. Mikrofonen var visst på.

  181. Jag ska på tio minuter presentera
    en 400-sidig rapport.

  182. Det verkar vara temat för dagen.

  183. Jag vill ge några smakprov på vad
    den innehåller och ge blodad tand.

  184. För ett år sen tillsattes-

  185. -The Global Commission
    on the Economy and Climate-

  186. -för att svara på frågan
    om vi kan öka ekonomiskt välstånd-

  187. -och samtidigt skära ner
    på växthusgasutsläppen.

  188. Kommissionen lanserade
    "New Climate Economy Project"-

  189. -där Stockholm Environment Institute,
    forskningsinstitut och universitet-

  190. -har deltagit, och där jag
    har varit med som projektledare.

  191. Motiveringen till frågan är att
    svaret länge har antagits vara nej.

  192. Att ekonomiskt välstånd
    och minskade växthusgasutsläpp-

  193. -är på kollisionskurs.

  194. Och att klimatet därför måste vänta,
    vilket vi ser.

  195. Resultatet är helt alarmerande,
    så IPCC visar inte bara-

  196. -att växthusgasutsläppen fortsätter
    öka, utan att ökningstakten ökar.

  197. I vår rapport målar vi upp ansatsen
    till en annan utveckling här.

  198. Vårt huvudbudskap är att den påstådda
    motsättningen inte är så stark.

  199. Att vi ofta inte behöver välja. Det
    finns möjligheter för alla länder-

  200. -att påbörja en klimatomställning
    utan att göra avkall på annat.

  201. Denna optimism är kanske slående.

  202. Vi grundar den på
    såväl forskning vi har tittat på-

  203. -och på de samtal med beslutsfattare
    som ligger till grund för rapporten.

  204. Kostnadsbalansen ser annorlunda ut
    än för bara några år sen.

  205. Ekonomiskt möjliga klimatlösningar
    är fler-

  206. -inte minst på energiområdet
    med förnybar energi, vind och sol.

  207. Vi ser en beredskap,
    för att knyta an till det Anders sa-

  208. -att även se till kvaliteten
    på ekonomisk tillväxt.

  209. I kinesiska städer vill man inte bara
    ha högre materiell standard-

  210. -utan även en luft som går att andas.

  211. Mycket finns att vinna på
    att minska osäkerheten-

  212. -som sen finanskrisen hållit tillbaka
    investeringstakten i en rad sektorer.

  213. En klar signal på klimatområdet
    är en viktig komponent av det.

  214. I ekonomier världen över pågår
    grundläggande strukturomvandlingar-

  215. -så att man kan ta nya grepp
    och slå in på en ny bana.

  216. Vi ser helt andra förutsättningar
    för en klimatomställning-

  217. -än vad som förmodligen varit fallet
    för bara tio år sen.

  218. Rapporten är för beslutsfattare.

  219. Vi har tagit deras prioriteringar
    på allvar.

  220. Vi vet att ansvarskännande
    beslutsfattare på nåt plan vet-

  221. -att på lång sikt är en
    skenande klimatrisk inte förenlig-

  222. -med ökat ekonomiskt välstånd.
    Men den insikten räcker inte.

  223. Beslutsfattare vill veta
    vad de kan göra-

  224. -utan för stora avkall
    på sina prioriteringar-

  225. -och inom de tidshorisonter som
    oundvikligen karaktäriserar besluten.

  226. Vi kan inte vänta på att dessa ska
    förändras utan ge möjligheter nu.

  227. Vi har tagit teorin på allvar,
    men fokuserat mycket på praktiken.

  228. På faktiska lösningar som fungerar.

  229. Vi har också tagit ett kort
    tidsperspektiv, närmaste 15 åren-

  230. -för att kunna tala
    till beslutsfattare.

  231. Men ett komplett svar
    på klimatproblematiken-

  232. -kommer i slutändan kräva
    ett mycket längre tidsperspektiv.

  233. För att konkretisera
    och ge ett smakprov ur rapporten-

  234. -fokuserar jag
    på tre ekonomiska system:

  235. På städer, landanvändande och energi.

  236. Systemen är helt avgörande för vårt
    fortsatta välstånd fram till 2030.

  237. Inom systemen finns gemensamma teman-

  238. -om resurseffektivitet, investeringar
    i infrastruktur och innovation-

  239. -som blir avgörande för om systemen
    är ägnade åt att ge välståndet-

  240. -men också att ge lägre
    koldioxid- och andra klimatutsläpp.

  241. Jag börjar med att prata om städer.

  242. Om klimatproblemet är
    den största marknadsbristen i dag-

  243. -är nog vår urbaniseringsmodell med
    utglesade städer den näst största.

  244. Våra beräkningar visar
    att bara i USA-

  245. -är kostnaden
    400 miljarder dollar per år-

  246. -för trängsel, trafikolyckor,
    luftföroreningar-

  247. -och missade ekonomiska
    utvecklingsmöjligheter.

  248. Världens stadsbefolkning lär öka
    med en miljard människor till 2030.

  249. En tätare stadsutvecklingsmodell
    med mer kollektivtrafik kan spara-

  250. -bara i investering i infrastruktur,
    tre biljoner dollar till 2030.

  251. Välfärdsvinsterna kan bli större.

  252. Varje år dör 1 miljon
    i trafikolyckor, 50 miljoner skadas.

  253. Persontrafiken är en stor bidragande
    faktor till luftföroreningar.

  254. Men i ett antal städer har man
    påbörjat en annan utveckling.

  255. Stockholm och Barcelona är två av dem
    och så Bogotá som syns på bilden-

  256. -och som har tagit steg
    mot en annan utveckling.

  257. Städer som följt
    de nya utvecklingsmodellerna-

  258. -är också långt mindre
    koldioxidintensiva.

  259. Vi fokuserar även på landanvändning
    som är högt på den globala agendan-

  260. -eftersom vi fram till 2030 måste
    kunna producera mat till 8 miljoner.

  261. Det skapar enormt tryck
    på jordbrukssystem, skogar och annat.

  262. Vi är dock optimistiska även här.

  263. Vi har redan tillgång till tekniker
    och affärsmodeller som krävs.

  264. Bättre frön, konstgödselanvändning,
    digitalisering, finansiering.

  265. Man kan återställa till produktion-

  266. -på upp till en miljard hektar
    skadat land-

  267. -med erfarenheter
    från Kina, Etiopien och Niger.

  268. Och att åtgärda att en tredjedel
    av maten som produceras-

  269. -blir matavfall.

  270. Länder som Indien
    och framför allt Brasilien-

  271. -har tagit steg
    mot minskad avskogning-

  272. -som inte bara gett vinster inom
    biologisk mångfald och kolupptagning-

  273. -utan även inom jordbruks-
    produktivitet och vattenförsörjning.

  274. Ingen diskussion om klimat
    och ekonomi är komplett-

  275. -utan att prata om energiområdet.
    Här är trycket enormt.

  276. Vi måste tillgodose ett starkt ökande
    energibehov i världen.

  277. Kanske upp till en tredjedel
    de närmaste femton åren.

  278. De 40 procent av världens befolkning
    som saknar modern energi ska få det.

  279. Samtalet om ett bättre energisystem
    börjar med energieffektivisering.

  280. Underlaget visar att vi kan öka
    energiproduktivitetsutvecklingen-

  281. -från en procent per år till två.

  282. Alltså hur mycket vi får ut av
    den energi vi använder i välstånd.

  283. Vi kan fördubbla
    förbättringstakten här.

  284. Det minskar energibehovet i världen
    med 20 procent till 2030.

  285. Lika mycket energi som USA, Japan
    och Indien använder i dag.

  286. Det kan genomföras med åtgärder
    som redan är ekonomiskt gynnsamma.

  287. Vi måste korrigera
    prissättningen på energi.

  288. Som de 600 miljarder dollar som läggs
    på subventioner av fossil konsumtion.

  289. Vi behöver också
    ett renare energisystem.

  290. Luftföroreningar är ett mycket
    värre problem än man trott.

  291. Nästan 4 miljoner människor
    dör årligen av luftföroreningar-

  292. -som mest kommer från fossil
    energiproduktion och -konsumtion.

  293. I de största utsläppsländerna
    värderas bara dödsfallen-

  294. -till 4 procent av BNP.
    I Kina till mer än 10 procent av BNP.

  295. Elproduktion, framför allt kolkraft,
    har en särstatus.

  296. Energiomställningen som behövs
    måste globalt innefatta olika val.

  297. Ny förnybar energi som sol och vind,
    kärnkraft, vattenkraft och naturgas.

  298. Allt enligt lokala förutsättningar.

  299. När vi lägger ihop allt ser vi
    en stor strategisk möjlighet.

  300. Här fokuserar jag bara
    på investeringsdelen av det.

  301. Oavsett klimathänsyn
    behöver vi investera-

  302. -en svindlande summa av
    90 000 miljarder dollar-

  303. -i infrastruktur i de tre systemen
    under de närmaste femton åren.

  304. Om vi gör det har vi möjlighet
    att öka produktivitet och välstånd-

  305. -och minska växthusgasutsläpp.

  306. Fortsätter vi på nuvarande kurs
    låser vi in i oss i mönster-

  307. -som i slutändan tvingar oss till
    abrupta och kostsamma förändringar.

  308. Den stora utmaningen är inte
    att hitta ytterligare medel-

  309. -utan att ändra mönster
    för de investeringar vi ska göra.

  310. Lyckas det är den ytterligare
    investeringsnivå som behövs-

  311. -för att nå ett två-gradersmål
    inom räckhåll. 5 000 miljarder till.

  312. Självfallet slutar inte
    behovet av förändringar 2030.

  313. Vår forskning säger inte heller
    att en omställning blir enkel.

  314. Det krävs djuplodande och långtgående
    förändringar som är politiskt svåra.

  315. Men vi har visat att vi kan
    gå mot en omställning.

  316. Vi kan börja nu utan stora
    uppoffringar på kort sikt-

  317. -utan avkall på de aspirationer
    de fattigaste länderna har-

  318. -och med stor långsiktig förtjänst.
    Vi har lagt fram en handlingsplan-

  319. -som jag lämnar er med för fortsatt
    reflektion och diskussion. Tack.

  320. Tack, Per. Vad är den trånga sektorn?

  321. Är det finansieringen
    som är flaskhalsen?

  322. Det är nog inte så enkelt.
    Det som bubblar upp-

  323. -är att det finns en rad möjligheter
    på många olika ställen.

  324. Det krävs en rad
    olika sorters reformer.

  325. Det som Anders sa om koldioxidpris
    är en grundläggande förutsättning-

  326. -som finns med
    bland de tio punkterna ni såg.

  327. Men det måste finnas andra åtgärder,
    som äganderätt i stadsmiljöer-

  328. -till ytterligare satsning
    på forskning och innovation-

  329. -till nya finansieringsmodeller
    för förnybar energi.

  330. Det finns många grepp
    för att ändra våra system lite grann-

  331. -och nå stora långsiktiga vinster.

  332. Ni pekar på
    att en sån förändring är möjlig.

  333. Vi har tekniska instrument, vet
    hur det bör göras och att det går.

  334. -Men brister den politiska viljan?
    -Ja.

  335. Men det finns ett glapp mellan
    förståelsen för vad vi kan göra-

  336. -och de möjligheter som finns,
    så vi behöver informera mer.

  337. Vi ska diskutera det vidare.
    Du får flytta hit, Per.

  338. Välkommen Eva Alfredsson
    från Tillväxtanalys-

  339. -och ordförande i Global Utmanings
    expertgrupp för grön ekonomi.

  340. Staffan Laestadius, professor
    i industriell utveckling vid KTH.

  341. Och Anna Borgeryd,
    ordförande i Polarbröd-

  342. -som fick ta emot Svensk Vindenergis
    stora förnybarhetspris nyligen-

  343. -för det arbete ni utför.

  344. Eva Alfredsson, vi har hört
    både ett brandtal av Anders Wijkman-

  345. -som pekar på förändringar
    och cirkulär ekonomi.

  346. Vi har också hört Per Klevnäs
    kort dra tankarna i sin rapport.

  347. Du har pratat om att vi
    i de här förändringarna-

  348. -måste tänka lite på det
    sociala kapitalet. Vad menar du?

  349. Det var nåt jag tog med mig-

  350. -från vår seminarieserie Key issues
    for transition to a green economy-

  351. -som Anders nämnde tidigare.

  352. Det poppade upp som en röd tråd
    genom hela seminarieserien-

  353. -oavsett vilket ämne vi pratade om.

  354. Med socialt kapital
    menar vi tillit människor emellan.

  355. Jag är ingen expert på det,
    men det blev tydligt-

  356. -och det vi menar är att för att
    samarbeta behöver vi lita på varann.

  357. Det är viktigt för tillväxten-

  358. -men framför allt för att
    kunna genomföra svåra förändringar.

  359. Sociala kapitalet har haft en negativ
    utveckling i de flesta länder.

  360. Både i Europa, USA och Kina-

  361. -ser man en kraftig
    negativ utveckling.

  362. Till och med i Kina där man haft
    en stor ekonomisk tillväxt.

  363. I södra Europa hävdade
    seminariemedarbetarna därifrån-

  364. -att det sociala kapitalet är borta.

  365. Då vill man inte jobba
    för det gemensamma.

  366. I Norden har vi fortfarande
    en hög nivå-

  367. -på vår tillit människor emellan
    och även för politikens möjligheter-

  368. -och vår vilja att betala skatt,
    såsom en koldioxidskatt.

  369. Det är jätteviktigt.

  370. Jag skulle nog gissa, utan att
    ha räknat på eller analyserat det-

  371. -att vi pratar mycket
    om investeringar i infrastruktur-

  372. -i maskiner och saker.

  373. Men vi måste även investera i det
    sociala kapitalet för att gå vidare.

  374. Så när vi står inför
    ganska genomgripande förändringar-

  375. -som kan gripa in i människors liv
    på olika vis, så ska man se till-

  376. -att också fånga upp människorna
    som råkar illa ut?

  377. Ja, absolut. Det är svårt
    att genomföra stora förändringar.

  378. Då måste vi hjälpas åt
    och få med oss alla.

  379. Annars får vi stora motsättningar som
    förhindrar en positiv omställning.

  380. Anders Wijkman sa också att vi inte
    bara behöver ekonomiska styrmedel-

  381. -utan även kunna kommunicera och
    engagera psykologer och sociologer.

  382. Staffan Laestadius, du har pratat om-

  383. -de stora strukturomvandlingar
    vi står inför.

  384. Men menar att den svenska modellen
    kan hjälpa oss där.

  385. Vi hade en omfattande struktur-
    omvandling på 60- och 70-talet.

  386. Allt var inte smärtfritt-

  387. -men vi lyckades genomföra
    en omfattande förändring-

  388. -av arbetslivet och industrin för att
    skapa konkurrenskraft och jobb.

  389. Den strukturomvandling
    vi står inför nu är minst lika stor.

  390. Det finns en tendens
    att sopa klimatfrågorna under mattan.

  391. Tar man frågan på allvar
    är det en stor strukturomvandling.

  392. Då måste vi skapa förutsättningar
    för de gröna näringarna att växa-

  393. -och att slå ut
    de "svarta" näringarna.

  394. Polarbröd tillhör väl
    de som ska växa.

  395. Det här måste man våga tala om,
    vilket vi inte riktigt gör.

  396. Det innebär också att en sån
    omvandling kräver selektiva åtgärder.

  397. Ekonomer talar för mycket om gene-
    rella åtgärder, skatter, tillväxt.

  398. Jag fokuserar på att det är de gröna,
    uthålliga, resursvänliga sektorerna-

  399. -som måste drivas fram,
    de andra måste aktivt bromsas.

  400. Vi behöver betydligt kraftigare
    politiska åtgärder än vi talat om.

  401. Detta måste vi kommunicera
    och prata om.

  402. På 70-talet pratade man om omvand-
    lingarna, nu sopar man undan det-

  403. -och vågar inte säga
    att det innebär bensinprishöjningar.

  404. Det ska bli svårare att köra bil på
    klassiskt sätt och med klassisk bil.

  405. Det måste bli bättre förutsättningar
    för kollektivtrafiken.

  406. Jag fokuserar på
    en strukturomvandling-

  407. -snarare än att prata allmänt
    om "growth" eller "degrowth".

  408. Vad tänker du dig då?
    Om man ser på historien-

  409. -drev man fram en medveten politik
    och höll uppe löner och annat-

  410. -och slog ut
    mindre lönsamma industrier.

  411. Men såg till att fånga upp de som
    förlorade jobben och skolade om dem.

  412. Vilka styrmedel vill du se?
    Gröna skatter, bensinpriser?

  413. Jag tror inte att vi behöver
    så många nya styrmedel.

  414. Vi måste mer kraftfullt
    använda de gamla.

  415. Det innebär både relativpriser
    och regleringar.

  416. Inte generellt höjda skatter,
    det kan fixas med skatteväxlingar.

  417. Vi ska inte berika statsapparaten-

  418. -utan främja omvandlingen,
    så det är inga nya medel.

  419. På detaljområden finns saker. Se över
    skatterna på elmopeder och elcyklar.

  420. Varför får en elcykel bara gå i
    25 km/h om man vill främja dem?

  421. Så även på detaljnivå
    måste vi titta på det.

  422. Det nya är att öppet säga
    att det här måste göras.

  423. Tunga bilar kostar mer än lätta.
    Koldioxidskatten ska vara dyrare.

  424. Jag skriver en hel del om det
    i min bok. Det är en känslig fråga.

  425. 2007 hade jag en artikel
    i Svenska Dagbladet-

  426. -där jag föreslog
    en fördubbling av bensinpriset:

  427. "KTH-professor förordar
    fördubbling av bensinpriset."

  428. Jag fick 400 ilskna mejl där folk sa
    att jag pratade i nattmössan.

  429. Jag förstod inte hur svårt det är
    att klara morgonrockaden till dagis.

  430. Och när man ska samla upp dem.
    Men det måste vi ju lösa.

  431. -Vi har hela glesbygdsproblematiken.
    -Det måste också hanteras.

  432. Men politikerna måste
    komma ut på plan och säga:

  433. Att vi ska inte bara skapa elände,
    säck och aska-

  434. -utan vi måste ha en vision.
    Vi går från något till något.

  435. Detta ska vara attraktivt.
    Gröna sektorer ska stimuleras-

  436. -liksom grön livsmedelsproduktion.

  437. Det andra måste vi
    trycka tillbaka medvetet.

  438. Vi kan inte bara huka för
    omvandlingen, vilket många gör nu.

  439. Anna Borgeryd, du är ordförande för
    Polarbröd och verksam i ett företag.

  440. Företagen brukar betacka sig
    för pålagor, krav och skatter-

  441. -från politiker,
    men inte ni på Polarbröd.

  442. Du ser Polarbröd som ett laboratorium
    för vad som går att göra. Berätta.

  443. Ja. I vår koncern
    har vi produktion av livsmedel.

  444. Vi köper råvaror från jordbruket,
    har transporter och distribution.

  445. Vi äger inte distributionen men
    samarbetar med 23 lokala distrikt.

  446. Vi har en liten finanssektor med egna
    pengar som vi satsar som vi vill.

  447. Jag pratade med Maria Wetterstrand
    på ett möte-

  448. -och slängde
    lite ogenomtänkt ur mig:

  449. Vad är det bästa att göra
    med pengarna för vårt labb?

  450. För att skapa så mycket klimatnytta
    som möjligt per krona.

  451. Är det att satsa på förnybar energi
    som vi har gjort i vår koncern?

  452. Hon sa att det bästa man kan göra är
    att sluta subventionera det dåliga.

  453. Det är jättelärorikt för mig.

  454. Det är viktigt att tänka på vilken
    sorts verksamhet man befinner sig i.

  455. Har man redan grön-elsdrivet bageri
    och frysar-

  456. -och jobbar med resurseffektivitet
    hela tiden-

  457. -och följer upp kWh per kg bröd-

  458. -och försöker följa produktivitet
    på både arbetskraft och energi.

  459. Vi har jobbat med det länge och fått
    ett överskott som vi kan investera.

  460. Då är det en värld.

  461. Men det finns såna som kanske har
    mycket större livsmedelssvinn än vi.

  462. Det finns andra ändar att börja i.
    Vi har grad 1- och grad 2-hållbarhet.

  463. Jag blir förvirrad ibland och tycker
    att bilden känns för rosig.

  464. Att det är så lönsamt
    att jobba med hållbarhet.

  465. Då handlar det nästan alltid om
    att minska svinn, bli resurseffektiv.

  466. Det är klart som korvspad
    att det är lönsamt-

  467. -för redan nu med vårt felaktiga
    ekonomiska system ska man inte slösa.

  468. Det blir viktigare. Men har man redan
    plockat de lågt hängande frukterna-

  469. -börjar man komma till det vi kallar
    grad 2. Det vi inte kan räkna hem.

  470. Vi köper tio tusen ton dyrare
    vetemjöl från Lantmännen-

  471. -för att de ska odla det bättre.

  472. Men det får vi inte ut
    när vi förhandlar med Ica.

  473. Det är vårt grad 2-utrymme.
    Hur mycket ska vi betala mer?

  474. Man kan bli arg
    när man ser listan på 39 punkter-

  475. -som Lantmännen och vi
    har förhandlat ihop oss om-

  476. -och tycka att det borde vara lag.

  477. Precisionsgödsling, så att det
    inte rinner ut i Östersjön.

  478. Ska inte allt vetemjöl vara det?
    Ska man behöva betala extra för det?

  479. Så jag tror att tilliten
    vi har i Sverige-

  480. -kan vara lite farlig också.

  481. Vi litar på politikerna. Det finns
    väl ingen mat i svenska butiker-

  482. -som är producerad så att
    den skadar miljön? Så tror vi.

  483. Så ni köper in det dyra vetemjölet
    som egentligen alla borde använda-

  484. -men kan inte ta ut det
    från konsumenterna.

  485. Vilket gensvar har ni för
    era satsningar på grön produktion-

  486. -bland konsumenterna?
    Når ni ut med det?

  487. Jag vet faktiskt inte.

  488. Vi har ju säljmänniskor. Hans
    Jacobsson, vd för Polfärskt bröd-

  489. -håller ihop distriktbolagen och
    försöker få dem att gå åt samma håll.

  490. Han frågar oss:
    "Does it sell any bread?"

  491. "Systrarna Polarbröd, säljer det
    nåt bröd?" Men han är tveksam.

  492. Nu när vi har åkt ut
    och börjat prata mer om det-

  493. -så verkar det inte så.

  494. Per Klevnäs-

  495. -vi hörde tidigare på videobandningen
    från Hans Bruyninckx-

  496. -om att han efterlyste
    medvetna medborgare.

  497. Alltså konsumenter
    som använder sina köp rätt.

  498. Man brukar säga att man ska betala
    lite mer för att få grönt-

  499. -men ekonomerna tycker tvärtom-

  500. -att det borde vara billigare
    att handla det som är grönt.

  501. Hur har vi hamnat i en så felaktig
    situation och vad kan man göra?

  502. Det finns på område efter område.

  503. Det finns analyser av att minska
    utsläppen i Europa från fartyg-

  504. -där nyttorna överstiger kostnaderna.

  505. Men besluten fattas inte
    eller förhandlas länge.

  506. Men vi har en relativt bra process
    på många områden-

  507. -för att på marginalen ändra saker
    och få bättre konsumtionsmönster.

  508. Huruvida arbete
    eller naturresurser bör beskattas-

  509. -är mer grundläggande
    strukturella frågor.

  510. Men när det gäller grundläggande
    förvandling är det farligt-

  511. -att bara prata om relativpriset.

  512. Jag tror inte att vi kan få en
    omvandling utan ett koldioxidpris-

  513. -som rinner genom hela ekonomin
    och över gränserna.

  514. Så det är en förutsättning.

  515. Men hur viktiga sektorer omvandlas
    i grundläggande förändringar...

  516. När jag säger att vi inte behöver
    investera så mycket mer totalt sett-

  517. -maskerar det att investeringarna
    inom elproduktion måste fördubblas.

  518. Stora värden står på spel och vissa
    branscher måste helt omvandlas.

  519. Det går nog inte bara att göra
    med ändrade relativpriser.

  520. Ett koldioxidpris på kraftsektorn
    löser inte hälften av problemen-

  521. -och kan vara slösaktigt
    tills vi har andra lösningar.

  522. Som hur vi kan knyta ihop elproduk-
    tion och lägre kapitalkostnader.

  523. Eller hur vi löser
    samarbete mellan länder.

  524. Man får vara lite försiktig-

  525. -för det är med de inkrementella
    förändringarna som vi kan göra nåt.

  526. Men jag efterlyser
    att man tar målen på allvar-

  527. -och ser hur investeringstakten är
    och inte låtsas ha löst problemen.

  528. Då ser vi vilka institutionella
    förändringar som behövs på sikt.

  529. Eva, du har funderat lite.

  530. Skogsindustrin har genomgått
    en stor omställning.

  531. Vi ska återvända till Skogsindustrin
    sen och fördjupa oss.

  532. Där genomförde man skall-krav,
    men hur blev det sen?

  533. Jag arbetar med ett regeringsuppdrag
    om grön strukturomvandling.

  534. Det har jag gjort i tre år,
    och vi ska snart avsluta det arbetet.

  535. Vi kan konstatera att sen 1993-

  536. -strax efter vi började
    med vår klimatpolitik-

  537. -så har näringslivets utsläpp
    fortsatt att öka-

  538. -och vi har ingen
    grön strukturomvandling.

  539. Däremot har
    koldioxidproduktiviteten ökat.

  540. Så det går inte riktigt åt rätt håll.

  541. Jag tycker att det är helt logiskt
    med tanke på nuvarande relativpriser.

  542. Relativpriser har väldigt stor
    betydelse på aggregaten.

  543. Men 20 procent av tillväxten kommer
    från sektorer med grön tillväxt-

  544. -som både har ökat
    sina ekonomiska förädlingsvärden-

  545. -och minskat sina utsläpp.

  546. Och där ingår skogsindustrin.

  547. Inte skogsbruket,
    utan vi har tittat på skogsindustrin.

  548. De sticker ut
    med den absolut bästa utvecklingen.

  549. När vi tittar på
    vad som har åstadkommit det här-

  550. -hittar vi dock orsaken
    till deras kraftfulla omställning-

  551. -till en hållbar industri
    betydligt längre bak i tiden.

  552. Det är när vi införde
    miljölagstiftningen.

  553. När de inte fick förgifta
    våra havsvikar.

  554. Det är ett skall-krav.

  555. Däremot genomförde man den
    individuella tillståndsprövningen-

  556. -och miljölagstiftningen
    på ett sätt som gjorde-

  557. -att de fick tid att anpassa sig
    och hitta lösningar.

  558. Det var en lösningsorienterad dialog
    med flexibilitet-

  559. -men utan avkall på skall-kravet.

  560. I dag har vi klimathotet.

  561. Det behövs mycket mer
    krismedvetenhet och alarmism.

  562. Inte: "Det finns lösningar
    och vi kan göra det".

  563. Det görs inte utan krismedvetenhet.
    Det ska vara ett skall-krav.

  564. Sen tror jag att det går
    att hitta lösningar.

  565. Men inte om vi slirar på
    skall-kraven för hållbar utveckling.

  566. När man i dag tittar i forskningen
    över styrmedels...

  567. ..."Best practice" när det gäller
    styrmedelsmix och så vidare-

  568. -är det faktiskt precis det
    som gjordes på 70-talet.

  569. Intuitivt, för då hade man inga
    forskningsrapporter om styrmedel.

  570. Man förstod att ha skall-krav
    och att föra en dialog.

  571. Vi måste föra in kunskap. Hur
    fungerar just den här industrin?

  572. När vi adderar kunskap
    måste vi vara specifika.

  573. Vi behöver korrekta relativpriser
    på sikt, som koldioxidskatt-

  574. -men också incitament att producera
    de positiva nyttorna-

  575. -som vi inte
    har koll på priserna för-

  576. -där måste vi ta fram ny teknik.

  577. Staffan, hur ska man
    formulera skall-kraven?

  578. Ska man säga:
    "Hur ni uppnår det är er sak"-

  579. -"men ni ska uppnå det till 2020."
    Hur ska man formulera det?

  580. Man kan vara konkret
    med relativpriserna.

  581. Prisförändringarna är inte
    tillräckliga men nödvändiga-

  582. -då vi verkar få se långsiktigt
    sjunkande fossilbränslepriser.

  583. Så utmaningen ökar i dessa tider.

  584. Priserna är det ena. Det andra är
    inte bara skall-krav på apparater.

  585. Man kan säga att alla bilar som säljs
    här ska ha minst två drivformer-

  586. -varav minst ett
    ska vara fossilbränslefritt.

  587. Så en lösning är
    att bara få sälja hybridbilar.

  588. Eller bilar som går på biobränslen,
    vilket de flesta bilar kan göra.

  589. Det här kan man lägga
    massor av lagstiftning kring.

  590. Men hamnar vi inte snett då? Ibland
    har man haft de bästa avsikter...

  591. Ja, det är etanoldiskussionen.
    Men det går att formulera annorlunda.

  592. Jag är inblandad i en grupp med
    företag som tittar på transporter.

  593. Men man behöver inte specificera
    det så i detalj, det går ändå.

  594. Men så är det vad vi själva
    styr investeringarna till.

  595. Ska vi komma åt vårt fossilbränsle-
    utsläpp ligger mycket på transporter-

  596. -och mycket av det
    på persontransporter.

  597. Särskilt bilresandet som står för
    80 procent av personkilometrarna.

  598. Då måste vi våga att inte fatta
    beslut om att expandera vägbyggen.

  599. Det finns konkreta exempel här
    i närheten där man inte vågar-

  600. -besluta om att hålla tillbaka
    expansionen av det.

  601. Ska vi få ner
    det fossilbränsledrivna bilåkandet-

  602. -och det aggregerade bilåkandet-

  603. -kanske man kan säga:
    "Bort med 20 procent av bilåkandet."

  604. Då kan vi i närtid
    fördubbla kollektivtrafiken.

  605. Redan i dag kan både Scania och Volvo
    leverera de miljövänliga bussar-

  606. -som behövs för att i morgon ersätta
    det fossilbränsledrivna bilåkandet.

  607. Det är fråga om politiska beslut
    på lokal nivå som kan genomföras.

  608. Då får man skapa
    ekonomiska förutsättningar-

  609. -och dit hör priser på
    kollektivåkandet gentemot bilåkandet.

  610. Det är möjligt att ganska konkret
    och kort göra det.

  611. Men då krävs en politisk vilja
    och förmåga att ta den debatten.

  612. Som vi vet är det inte helt lätt.

  613. Anna Borgeryd, ni på Polarbröd
    har fått utmärkelser för ert arbete.

  614. Får ni många besök
    och frågor från kolleger?

  615. -Nej, inte så mycket frågor.
    -Är inte det rätt deprimerande?

  616. Jag vet inte. När jag och Karin
    blev huvudägare 2007-

  617. -eller 2006, så gjorde vi
    en livscykelanalys på rågkaka.

  618. Då fick vi veta att livsmedel
    är nödvändig produktion-

  619. -och bröd är bland det bästa man kan
    äta, och så tänker nog våra kolleger.

  620. Att mat alltid behövs och bröd bör vi
    äta mer av för att vara klimatsmarta.

  621. Så de kanske tycker
    att vi är lite överambitiösa.

  622. Men jag vill generellt säga
    att vårt perspektiv på hållbarhet-

  623. -är att det ibland kan bli
    lite flummigt och för brett.

  624. I Almedalen sa nån att hållbarhet för
    dem var operatillgång för anställda.

  625. Men så brett vill vi inte ha det.
    Även om social hållbarhet är viktigt.

  626. Men vi pratar om
    uthållig försörjning.

  627. Det är också en flagga
    till beslutsfattarna-

  628. -att inte ta för givet
    att försörjningen som rullar-

  629. -och får städer att fungera,
    att det fortsätter fungera.

  630. Ändrar vi inte på saker och ting
    slutar det fungera.

  631. Det ohållbara kommer
    att sluta fungera.

  632. Den insikten har fått den äldre
    generationen i vår ägarfamilj-

  633. -att gå med på ganska stora
    rattutslag från oss.

  634. Nu blir det 150 miljoner i vindkraft,
    för det är uthållig försörjning.

  635. Men även om det
    kan kännas kämpigt ibland-

  636. -kanske ni tillhör företagen
    med "first-mover advantage".

  637. Ja, och så kan man lära sig...

  638. Jag tror att vi måste
    internalisera externaliteterna.

  639. Det måste börja kosta det
    som det verkligen kostar.

  640. Marknadsekonomin är
    en fantastisk mekanism-

  641. -men den kan inte fungera väl
    om priserna är fel.

  642. Den fungerar lika väl
    som prissättningen fungerar.

  643. När det kostar det
    som det verkligen kostar-

  644. -prioriterar vi
    vad vi vill göra med pengarna.

  645. Då löser sig nog mycket.

  646. Per Klevnäs, vi har pratat en del
    om cirkulär ekonomi.

  647. Alltså att man inte bara säljer
    en produkt utan kanske en funktion-

  648. -och behåller ägaransvaret
    av produkten som tillverkare.

  649. Anders Wijkman klagade lite över
    att det är svårt att få till-

  650. -en inomvetenskaplig diskussion
    mellan ekonomer.

  651. Är det så och vilka är hindren?

  652. Oj, hur många timmar
    sa du att vi har?

  653. Anders la fram fallet för att
    utforska cirkulär ekonomi bättre-

  654. -och presenterade det bra, så jag
    kan inte ta upp det på så kort tid.

  655. Men jag vill knyta an till en sak. En
    panel som är överens är lite trist.

  656. Så jag vill ta upp kommunikation.

  657. Ni såg två olika grepp
    på att angripa samma sak.

  658. Behöver vi ändra systemet
    annars är vi dömda?

  659. Eller kan vi göra saker nu och
    får hoppas att systemen förändras?

  660. Från ett kommunikationsperspektiv
    finns det en stor skillnad här.

  661. Kina hade aldrig gjort sitt åtagande-

  662. -om de trodde att de helt
    måste överge sin utvecklingsmodell.

  663. De vet att de måste lösa
    energisäkerhet, luftföroreningar-

  664. -och strukturer med minskad tillväxt
    inom tung industri som inte fungerar.

  665. De kan fastna i det
    som ett tiotal andra länder gjort.

  666. De sakerna gör det möjligt
    att prata om klimatet.

  667. Så vi kan inte bara säga
    att det är kris, utan får knyta an-

  668. -till de andra agendor som finns.
    Den kommunikationen är viktig.

  669. Det får bli sista inlägget
    för den här panelen.

  670. Stort tack Per Klevnäs,
    Eva Alfredsson-

  671. -Staffan Laestadius
    och Anna Borgeryd.

  672. Textning: Karin Hellstadius
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vägar mot en klimatsmart ekonomi

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

För att vi globalt och nationellt ska kunna anta klimatutmaningarna behövs en omställning av flera delar av samhället. Vilka styrmedel krävs för att uppnå hållbara mål? Kan ekonomisk tillväxt kombineras med sänkta klimatutsläpp? Anders Wijkman, ordförande i Romklubben och Global Utmanings klimatråd, talar om de strukturförändringar som är förutsättningen för hållbarhet. Per Klevnäs, projektledare på Stockholm Environment Institute, berättar om New Climate Economys rapport som försöker svara på frågan om det är möjligt att öka ekonomiskt välstånd samtidigt som det skärs ner på utsläppen. Avslutningsvis medverkar Eva Alfredsson, ordförande Global Utmanings expertgrupp för grön ekonomi, Staffan Laestadius, professor industriell utveckling och Anne Borgeryd, styrelseordförande Polarbröd, i en panel. Inspelningen ägde rum den 13 november 2014 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Miljöaktuellt och Naturvårdsverket.

Ämnen:
Miljö > Klimatförändringar
Ämnesord:
Ekonomisk tillväxt, Geofysik, Hållbar utveckling, Klimatförändringar, Meteorologi, Miljöfrågor, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Klimatforum 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2014

Var står vi i klimatfrågan i dag?

Klimatforskaren Lars Bärring redovisar FN:s klimatpanels rapport som menar att utsläppen måste minska med 40-70 procent. Hans Bruyninckx, executive director på European Environment, berättar om miljöarbetet på Europanivå. Katja Awiti, chef på Miljödepartementets klimatenhet, kopplar IPCC:s krav på åtgärder till vilka förberedelser som krävs inför klimatkonferensen i Paris. Inspelningen ägde rum den 13 november 2014 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Miljöaktuellt och Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2014

Vägar mot en klimatsmart ekonomi

Kan ekonomisk tillväxt kombineras med sänkta klimatutsläpp? Anders Wijkman talar om strukturförändringarna som är förutsättning för hållbarhet och Per Klevnäs berättar om New Climate Economys rapport. Avslutningsvis en paneldebatt med Eva Alfredsson, Staffan Laestadius och Anne Borgeryd. Inspelning från den 13 november 2014. Arrangör: Miljöaktuellt och Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2014

Stadsplaneringens stora uppgift

Städer står för 80 procent av alla utsläpp i världen. Thomas Elmqvist kopplar IPCC:s senaste rapport till städernas utmaningar. Jessica Algehed talar om styrmedel för att underlätta hållbara livsstilar. Björn Sigurdson berättar om Uppsalas klimatanpassning. Avslutningsvis Magnus Johansson (MP) om Eskilstunas vision och stadsplanering. Inspelning från den 13 november 2014. Arrangör: Miljöaktuellt och Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2014

Vägen framåt för industrin

Industrin står för 30 procent av de globala utsläppen. Vilka åtgärder krävs för att uppnå klimatmålen? Medverkande: Leif Holmberg, utredare Naturvårdsverket, Dennis Pamlin, grundare 21st Frontiers, Nina Ekelund, programdirektör Hagainitiativet, Maria Sunér Fleming, ansvarig energi och klimat, Svenskt Näringsliv. Inspelning från den 13 november 2014. Arrangör: Miljöaktuellt och Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2014

Ett skogsbruk som är klimatsmart och lönsamt

Peter Holmgren, generaldirektör Cifor, pratar om skogen och klimatet globalt och om svenska förhållanden. Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl ger SNF:s syn på vilka åtgärder som måste göras för att skapa ett hållbart skogsbruk. Lina Palm, SCA, talar utifrån skogsindustrins perspektiv om skogens viktiga del i svensk exportindustri. Inspelning från den 13 november 2014. Arrangör: Miljöaktuellt och Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2014

Finanssektorns nya roll

På vilket sätt kan finanssektorn bidra till att skapa hållbarhet? Paneldebatt med Andreas Cervenka, Emma Ihre, Thomas Sterner, Mats Andersson, Amanda Jackson och Carina Lundberg Markow. Inspelning från den 13 november 2014. Arrangör: Miljöaktuellt och Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Klimatforum 2014

Svensk klimatpolitik i praktiken

Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) presenterar regeringens klimatpolitik. Diskussion med Lena Ek (C), Sofia Arkelsten (M), Matilda Ernkrans (S) samt Jennifer Unelius och Johline Lindholm, Push Sverige. Inspelning från den 13 november 2014. Arrangör: Miljöaktuellt och Naturvårdsverket.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Vattenhantering vid extremskyfall

Klimatförändringar och andra utmaningar

Meteorologen Pär Holmgren visar på de risker som klimatförändringarna medför. Inspelat på trädgårdsmässan Nordiska trädgårdar på Stockholmsmässan den 21 mars 2014. Arrangör: Fritidsodlingens riksorganisation.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Peking på hjul

I det en gång så cykeltäta Peking trängs idag lika många bilar som finns i hela Sverige. Ibland är luftföroreningarna så svåra att flyg får ställas in och motorvägar stängas av. Men nu satsar Peking på att begränsa biltrafiken och bygga ut kollektivtrafiken.

Fråga oss