Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2015)

Om En bok, en författare (2015)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : TwitterbokenDela
  1. Man går till en fest,
    och det är jättemycket människor där-

  2. -men man står i ett hörn
    och tycker inte att det är roligt.

  3. Jag har inte pratat med nån eller
    lyssnat på nån. Det är ju tråkigt.

  4. Det är som att ha ett Twitterkonto
    men inte interagera med nån.

  5. Välkommen hit, Sophia Sundberg!

  6. -Du har skrivit "Twitterboken".
    -Ja, det stämmer.

  7. Vad skrev du i din första tweet?

  8. Det var längesen, men det var nog nåt
    vanligt, tråkigt som "Ny på Twitter"-

  9. -och det är det vanligaste
    i det allra första inlägget.

  10. Man kan ju tänka till
    och vara mer originell.

  11. -Vad är Twitter?
    -Det är en mikroblogg.

  12. Det är ett sätt att förmedla sig
    ut i hela världen med få tecken-

  13. -så det är komprimerat.

  14. Hur startade det?

  15. Några killar började bygga det här
    på sms-teknik.

  16. Det är därför det är 140 tecken. Man
    kunde inte använda fler i ett sms.

  17. Det var så det började, och sen
    har det utvecklats via användarna-

  18. -som har skapat grejer
    som har blivit Twitter.

  19. Vad har de skapat?

  20. Sökningar och hashtags
    fanns inte från början-

  21. -utan användarna eftersökte
    den typen av information.

  22. -Så kom det till.
    -Vi ska återkomma till hashtags.

  23. Du föreläser om Twitter
    och uppmuntrar alla att använda det.

  24. Vad har du för användning av det?

  25. Jag säger inte att alla ska twittra,
    men de ska känna till möjligheterna-

  26. -så att de kan ta ställning till
    "ja" eller "nej"-

  27. -och utifrån det göra nåt bra av det.
    Det brinner jag för.

  28. För mig har det varit
    affärsnyttan med Twitter-

  29. -att hitta uppdrag som föreläsare
    och att människor hör av sig.

  30. Första gången det hände
    fick jag vända mig om och titta.

  31. "Skojar nån med mig?" Jag trodde inte
    att man genom så lite kommunikation-

  32. -kunde skapa förtroende
    och få uppdragsförfrågningar.

  33. När det sen byggdes vidare ville jag
    dela med mig av det till andra.

  34. När du knyter affärskontakter,
    hur gör du rent konkret?

  35. Det handlar om att vara personlig och
    visa olika dimensioner av sig själv.

  36. Jag är föreläsare och företagare,
    men också mamma och granne-

  37. -som jobbar i trädgården eller bakar.
    Man bör visa upp fler dimensioner.

  38. Vad tycker jag är viktigt? Är det
    att det är bra med reflexvästar-

  39. -eller är det ekologiskt? Jag bör
    visa flera delar av mig själv.

  40. -Hur visar du dina olika dimensioner?
    -Genom att skriva inlägg.

  41. I dag berättar jag att jag är här,
    och då blir folk nyfikna.

  42. "Vad gör du på SVT?
    När får man se det?"

  43. -Det bygger varumärket.
    -Vad skrev du?

  44. Dels att jag var nervös,
    även om det skulle bli spännande.

  45. Då vill människor peppa,
    och det är fint att få stöd-

  46. -om man känner sig lite osäker
    eller undrar över nåt.

  47. Nästan var femte svensk
    använder Twitter-

  48. -och mer än hälften av dem
    är 12-25 år.

  49. Vad har man för glädje av Twitter
    om man är 25 plus?

  50. Jag kanske läser på universitet och
    vill diskutera ämnen jag studerar.

  51. Då kan jag prata med
    människor i hela världen-

  52. -inte bara med dem i föreläsnings-
    salen där jag lär mig det här.

  53. Det är en nytta.

  54. Människor som är intresserade
    av sömnad kan diskutera det-

  55. -och företagare använder det för att
    bygga varumärket, hitta kunder-

  56. -eller underhålla sitt kontaktnät.
    Man kanske vill dela med sig av nåt.

  57. Politiker vill kanske visa vad man
    tycker är viktigt för att få röster.

  58. -Är nån politiker bra på att Twittra?
    -Annie Lööf är outstanding.

  59. -På vilket sätt?
    -Hon är personlig och skriver själv.

  60. Hon svarar på det hon hinner och kan-

  61. -hellre än att nån annan
    skriver åt henne.

  62. Är det vanligt att ha spökskrivare?

  63. Det kan jag inte svara på, men det är
    vanligt hos kända människor-

  64. -att nån annan skriver.

  65. Göran Hägglund är otroligt rolig-

  66. -så när jag kollade upp politiker
    tänkte jag "Det är inte han".

  67. Ibland händer det att nån tar över
    nån annans konto-

  68. -så jag ville gå till botten med det
    och frågade hans pressekreterare-

  69. -men det är Göran Hägglund.

  70. Man får en annan inblick i vem han är
    när han bjuder på de sidorna.

  71. Det kanske han inte kan göra i tv-

  72. -men man får glänta lite på dörren
    in till vem han är.

  73. Är humor viktigt?

  74. Det beror på. Om jag plötsligt skulle
    börja ägna mig åt humorinlägg...

  75. Jag säljer inte humor,
    men vore jag komiker-

  76. -och ägnade mig mer åt humor,
    vore det kongruent med det jag sålde.

  77. Det är bra att kunna varva-

  78. -om man tycker om humor.

  79. Det är viktigt att man är sig själv.

  80. Knappt en tredjedel
    använder Twitter dagligen-

  81. -och mer än hälften använder det
    för att läsa vad andra har skrivit.

  82. Vad vinner man på
    att vara en flitig twittrare?

  83. Det beror på varför man är där-

  84. -men för företagare är det
    att hitta kunder och nå ut till fler.

  85. Tänk om alla Sveriges turistbyråer
    började jobba med Twitter-

  86. -och nå turister ute i världen
    som inte har tänkt på Sverige-

  87. -eller en stad eller ort...
    Härjedalen rullar ut röda mattan.

  88. "Här vandrar myskoxarna fritt!"
    Det låter exotiskt.

  89. Då kan man nå människor
    som inte annars skulle ha kommit hit.

  90. Som privatperson,
    vad vinner jag på att twittra?

  91. Det beror på. Har du ett intresse
    och vill hitta likasinnade?

  92. En del är där för omvärldsbevakning.

  93. Stora händelser som har skett
    i världen, allvarliga saker-

  94. -har vi kunnat följa live via Twitter
    som en nyhetsrapportering.

  95. Det kan man ju vara intresserad av.

  96. Om jag vill börja använda Twitter,
    vad är viktigast att tänka på?

  97. Det är flera saker.
    Man ska inte göra som Twitter säger-

  98. -för då börjar du i fel ände.
    Man ska fylla kontot-

  99. -med en bra bild,
    information om dig själv...

  100. -Vad är en bra bild?
    -Många twittrar i telefonen.

  101. Jag vill se att du är du och se
    att det kommer inlägg från dig.

  102. Då är det mycket ansikte.
    Inga solglasögon, hattar och sånt.

  103. Mycket ansikte.

  104. Sen ska du ha en presentation
    och en länk.

  105. Som privatperson kanske jag inte har
    en webbsida eller en blogg-

  106. -men man kanske har
    ett konto på Linkedin.

  107. Man kanske söker jobb, och då ska man
    absolut ha länken till Linkedin.

  108. -Vad är Linkedin?
    -Som Facebook för affärslivet...

  109. ...eller en telefonkatalog
    för dina affärskontakter.

  110. Det är bra om man vill nätverka
    och underhålla sitt kontaktnät.

  111. Man pratar ofta om ett flöde.
    Vad är det?

  112. Ditt Twitter är ditt, och mitt är
    mitt. Det blir vad vi gör det till.

  113. Det vi väljer att ta del av,
    de konton vi följer, blir vårt flöde.

  114. Det är nyhetsflödet.

  115. Tycker man plötsligt
    att det bara är fotboll...

  116. Det händer mig ofta,
    och det är störigt.

  117. Många frågar vad de ska göra då.

  118. Då behöver man antingen avfölja
    konton som skriver om fotboll-

  119. -eller följa fler, och de flesta
    som har ett konto på Twitter-

  120. -kan följa fler för att få det
    mer varierat och intressant.

  121. Då spär du ut det där med fotbollen.

  122. -Sen kan man "muta" en hashtag.
    -Så att man slipper de inläggen?

  123. Hur vet jag då vem jag ska följa?

  124. Ett sätt att hitta spännande konton-

  125. -är genom att välja en person
    som du redan följer.

  126. Då tänker du att den som är
    sportintresserad, en politiker-

  127. -ett konto från Svenskt näringsliv
    eller en organisation...

  128. De som följer det kontot
    kanske du också vill följa-

  129. -och det är officiell information,
    så du kan se vem som följer kontot.

  130. Då kan man få mycket bra tips
    och hitta många spännande att följa.

  131. Nu vill jag att folk ska följa mig.
    Hur gör jag för att få följare?

  132. Det handlar om bra innehåll-

  133. -men sen finns det olika sätt
    att visa upp sig.

  134. När du följer andra
    blir de nyfikna på vem du är-

  135. -och därför är det viktigt att ha
    en bild och information om dig själv.

  136. Om du börjar följa mig undrar jag vem
    du är, och då vill jag läsa om det.

  137. Har du då en bra presentation
    vill jag följa dig.

  138. Sen kan du lägga dig i andras samtal,
    och det är kutym på Twitter.

  139. Det är ju inte helt accepterat annars
    att du bara ger dig in i samtalet-

  140. -men på Twitter är det okej.

  141. -Hur gör man då?
    -Två personer kan diskutera nåt.

  142. De diskuterar "Twitterboken",
    och du vill tillägga nåt-

  143. -eller ställa en fråga.

  144. Då kan du skriva till dem båda
    som svar på deras inlägg.

  145. Sen kan man favoritmarkera inlägg
    och retweeta.

  146. -Vad betyder favoritmarkera?
    -Ja, vad betyder det?

  147. Från början var det att man ville
    öronmärka inlägg för att läsa senare.

  148. Sen kom många från Facebook till
    Twitter, och på Facebook gillar man-

  149. -så favoritmarkeringen har blivit
    en gillamarkering. Det är mest det-

  150. -men även ett sätt att lyfta ut
    tweets som du vill läsa senare.

  151. Om det är en intressant undersökning
    i det enorma flödet av information-

  152. -kan du öronmärka den
    och enkelt hitta den sen.

  153. Du jämför Twitter med att gå på fest.

  154. Man går till en fest,
    och det är jättemycket människor där-

  155. -men man står i ett hörn
    och tycker inte att det är roligt.

  156. Jag har inte pratat med nån eller
    lyssnat på nån. Det är ju tråkigt.

  157. Det är som att ha ett Twitterkonto
    men inte interagera med nån.

  158. Twitter handlar om interaktion,
    att interagera med andra-

  159. -prata, svara, välja att följa
    och ta del-

  160. -och tar man inte del
    blir det inte roligt.

  161. Ett annat alternativ på festen är
    att du lyssnar.

  162. Du går bara runt och lyssnar.

  163. Sen tycker du: "Jag hörde intressanta
    saker, men det var inte jättekul."

  164. Det är dem som använder Twitter
    bara för omvärldsbevakning.

  165. Sen har vi dem som går till festen
    och rekognoscerar vem som är där-

  166. -går fram och pratar, minglar vidare
    och nätverkar.

  167. Det är det roligaste på Twitter,
    att få interagera på det viset.

  168. Om man är lite blyg,
    vad gör man då?

  169. Då kan man börja med små steg
    och hitta nån som man känner-

  170. -att skriva till.

  171. Men jag pratar mycket om att nätverka
    och att man gör det på Twitter-

  172. -och där behövs mod.
    Det är en viktig ingrediens-

  173. -och det är inte modigt förrän du gör
    nåt du tycker är lite obehagligt.

  174. Testa och våga ta hoppet-

  175. -så märker du
    att det inte var så farligt.

  176. Du nämnde hashtags. Vad är det?

  177. Det är ett sätt att skapa en kategori
    runt ett ord och göra sig sökbar.

  178. Man kan använda det på två sätt:
    När jag skriver ett inlägg-

  179. -kan jag skapa en hashtag
    runt t.ex. "föreläsare"-

  180. -för att andra ska kunna hitta mig
    på det ordet.

  181. Det är saker jag vill förknippas med
    som man ska kunna hitta mig via.

  182. Det andra sättet,
    som är lite klurigare-

  183. -är att jobba uppsökande
    tack vare hashtags.

  184. Jag vänder på tanken. Vad kan de
    som vill anlita mig tänkas skriva?

  185. Nån kanske skriver att de ska ha
    en konferens eller chefsutbildning-

  186. -och använder en hashtag. Då kan jag
    börja interagera med personen.

  187. Jag ska absolut inte
    sälja i det läget.

  188. Det funkar inte att starta ett konto
    och toksälja till alla-

  189. -för folk stänger öronen och backar-

  190. -men att visa att man finns
    och interagera är fantastiskt.

  191. Det är två sätt att använda hashtags.

  192. Twitter kan användas för att fördjupa
    sig i ett ämne. Jag är besatt av ost.

  193. -Hur hittar jag information om ost?
    -Du kan söka runt t.ex. brie...

  194. ...olika tillverkare, tillagnings-
    processen eller ostprovning.

  195. -Ska jag söka på specifika ord?
    -Ja.

  196. Då hittar du folk som pratar om det
    och det kanske visar sig-

  197. -att "cheeseoholics" är en hashtag.
    Jag har ingen aning-

  198. -men när du börjar söka på ord
    kan du använda alla möjliga språk-

  199. -för Twitter finns ju i hela världen,
    och du kan hitta likasinnade.

  200. Nån skriver att de ska på ostmässa
    i Tyskland. Det låter spännande.

  201. Du frågar om den och får information.
    Det är som ett stort uppslagsverk.

  202. Vilket är ditt bästa tips
    för att bli en bättre twittrare?

  203. -Var mer personlig.
    -Hur blir jag det?

  204. Visa vad som intresserar dig
    och vad du brinner för.

  205. Du kanske har ett hemligt tips
    runt ostar, som du är intresserad av.

  206. Visa mer av vem du är. Bilder är bra,
    men nu var det ju bara ett tips.

  207. Bilder gör det också mer personligt-

  208. -att själv vara med på bild,
    även om det känns jobbigt-

  209. -och visa vem man är och vad man gör.

  210. Om du skulle sammanfatta vårt samtal
    i en tweet, hur skulle den lyda?

  211. -Det här vill jag göra igen!
    -Hashtag "En bok, en författare"?

  212. Naturligtvis.

  213. Sophia Sundberg, tack för att du kom!

  214. Textning: Sofie B. Granqvist
    www.btistudios.com

  215. Det är många böcker, men den som har
    påverkat mig mest är "The Secret".

  216. En glad skit.

  217. En glad person, som är generös.
    Jag tycker om att dela med mig-

  218. -hjälpa människor, och se till
    att människor får utbyte av varandra.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Twitterboken

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sophia Sundberg föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Ämnen:
Information och media > Internet och digitala medier
Ämnesord:
IT, Informationsteknik, Sociala medier, Twitter
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Boskapsskötseln under medeltiden

I "Boskapsskötseln under medeltiden" har Janken Myrdal använt källor som landskapslagar, ordspråk, bildkonst samt träarkeologi. Kvinnorna fick under senmedeltiden större ansvar för boskapsskötseln. Produktionen blev också allt mera effektiv och specialiserad. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

En droppe svart blod

Rasbegreppet är fortfarande högst levande i USA. I ”En droppe svart blod” skriver journalisten Karin Henriksson om ras och tolerans i USA. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kvinnors entreprenörskap under 400 år

Anita Du Rietz, nationalekonom, menar att kvinnor förr inte alls var undertryckta - tvärtom. Före 1900-talet var kvinnor fria att göra väldigt mycket, menar hon. Kvinnors ageranden utgjorde en pådrivande faktor bakom upptakten till den industriella revolutionen, även i Sverige. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ett sötare blod

Aldrig tidigare har mänskligheten ätit så mycket socker som nu. "Ett sötare blod - om hälsoeffekterna av ett sekel med socker" är skriven av Ann Fernholm. Sockret triggar en inflammation som påverkar hjärta, hjärna, blodådror och muskler. Hjärt- och diabetespatienter har rekommenderats att äta mat med lite fett, när de borde följa kost med så lite blodsockerhöjande kolhydrater som möjligt. Intervjuare: Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Food junkie

Mons Kallentofts besök på sjukhusakuten får honom att reflektera över sitt sätt att leva. Restaurangerna, dryckerna och maten har fått Mons att spendera en förmögenhet och försaka nästan allt i ett maniskt sökande efter den ultimata smakupplevelsen. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Framtidsutmaningar

Vilka samhällsutmaningar står Sverige inför? Professor Jesper Strömbäck är huvudsekreterare i regeringens Framtidskommission som ska identifiera framtida utmaningar inom områden som hållbar utveckling, social sammanhållning och demokrati. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hemmafixarbibeln

I ”Hemmafixarbibeln” ger Martin Timell, Karin Hedin Röös och Daniel Röös handfasta tips och råd till den som vill fixa hemma. Boken innehåller såväl pedagogiska bygginstruktioner som guider för verktyg och material. Martin Timell intervjuas av Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hur en trädgård blir till

"Hur en trädgård blir till - förverkliga din trädgårdsdröm" av landskapsarkitekten Torsten Wallin visar hur man kan förvandla ett gammalt 1700-talstorp. När Petra och Sven Lindvall tog över torpet i Sörmland var trädgården helt igenvuxen. Tio år senare har de förverkligat sin trädgårdsdröm. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

I saknadens tid

I maj 2002 omkom Jonas Weiss i en bilolycka i Irak där han var posterad som ambassadråd. ”I saknadens tid” är hans pappas, journalisten Lars Weiss, berättelse om ett saknat barn, och om en ung utrikestjänsteman vars rastlöshet och okonventionella arbetssätt förde honom långt bort från skrivbordet. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag vill ju vara fri

Detta är den första biografin om den folkkära skådespelerskan Lena Nyman. I "Jag vill ju vara fri" skriver Annika Persson om en person som alltid ville gå sin egen väg. Genom de skandalomsusade filmerna ”Jag är nyfiken” blev hon också känd internationellt. Lena Nyman är en av de största skådespelarna inom svensk film och teater. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jakten på liv i universum

I "Jakten på liv i universum" berättar Peter Linde hur rymdforskningen har utvecklats. Sedan 1995 har astronomerna hittat närmare tusen exoplaneter, planeter runt andra stjärnor än vår egen sol. Vad händer om vi får kontakt med en annan civilisation? Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kärleken är starkare än döden

Malin Sävstam berättar i "Kärleken är starkare än döden" om sorgen efter maken och barnen som omkom i tsunamin år 2004. Hon berättar hur hon fann livskraften igen efter denna svåra förlust. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Livstid

Existensen är märklig och svindlande. Hur tar man bäst tillvara på den? Nyligen fick idéhistorikern Sven-Eric Liedman sitt första barnbarnsbarn. Det ledde till tankar om vilka val vi gör i livet, medvetet eller omedvetet. Livstid är en filosofisk text om vad som formar en människas liv. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2014
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Katastrofdoktorn

Johan von Schreeb har 25 års erfarenhet av att arbeta som kirurg på slagfält. "Katastrofdoktorn" handlar om varför han har sökt sig till platser som andra hjälporganisationer flyr. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Civilsamhället klämt mellan stat och kapital

Lars Trägårdh och hans medförfattare har analyserat centrala framtidsfrågor. I "Civilsamhället klämt mellan stat och kapital" synas utmaningar, som när det homogena folkhemmet ska övergå till ett pluralistiskt medborgarsamhälle. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju så jävla easy going

Jenny Jägerfelds roman ”Jag är så jävla easy going” handlar om 18-åriga Joanna som har adhd, är ganska impulsiv och inte alltid så genomtänkt. Men diagnosen är inget större problem så länge hon äter sin medicin. Men när familjen inte längre har råd med den och Joanna blir kär i Audrey blir det värre. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Giv mig, min son, ditt hjärta

Eskil Franck växte upp i en familj där prästämbetet gått i arv i generationer, och själv vigdes han till präst som mycket ung. Han blir framgångsrik inom kyrkan men kämpar mot tvivel. I ”Giv mig, min son, ditt hjärta” skriver han om vägen bort från tron och kyrkan och ut mot ovissheten. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En halv sanning är också en lögn

Journalisten Hanne Kjöller uppmärksammar fall i media där hon menar att läsare och tittare har vilseförts. I "En halv sanning är också en lögn" ger hon sin kritiska syn på delar av journalistkårens förhållningssätt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lappväsendet

Utnämnandet av Adolf Suwe till lappfogde år 1885 var första steget mot bildandet av myndigheten lappväsendet. I ”Lappväsendet” skriver Patrik Lantto bland annat om hur lapptjänstemännen agerade, hur samerna betraktades och om lappväsendets funktion i statens samepolitik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Organ till salu

I ”Organ till salu” skriver etnologen Susanne Lundin om organhandelns dunkla värld där desperata patienter utgör små bitar i ett stort pussel. Hon skildrar en växande marknad någonstans mellan medicinsk spetskompetens och människohandel. Intervjuare: Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Plundrarna

Under 1930- och 40-talen stal nazisterna miljontals konstverk. Mycket hittades vid krigsslutet men en del försvann för att komma fram i ljuset igen långt senare. I ”Plundrarna” skriver Anders Rydell om nazisternas besatthet av konst och om dagens bittra kamp om rätten till den ”försvunna” konsten. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Det nya Afrika

Den ekonomiska utvecklingen i Afrika förbises ofta till förmån för gamla stereotyper. I ”Det nya Afrika” skriver SVT:s korrespondent Erika Bjerström om ett Afrika där fattigdomen minskar, demokratin är på uppgång och utvecklingen av sjukhus, utbildning och vägar drivs på av en allt större medelklass. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vina Vinas vargpinne

I Jujja Wieslanders barnbok ”Vina Vinas vargpinne” hittar Vina Vina en pinne. Den kan bli både motorsåg och metspö men är framför allt användbar när vargen kommer. Jujja Wieslander intervjuas av Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

På andra sidan oss

Max Bergander, 26 år gammal, skriver i diktsamlingen "På andra sidan oss" om de känslor han hade när han separerade från sin dotters mamma och hennes tidigare barn. Det handlar om rädsla och skam, men också om glädjen över att ha tagit ett beslut för att förändra sitt liv. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ingens mamma

I antologin ”Ingens mamma – tolv kvinnor om barnfrihet” skriver kvinnor som av olika skäl valt att inte få barn. Kvinnor som valt att sterilisera sig, som tycker att klimakteriet är befriande och som vänder sig mot den kulturella press samhället sätter på kvinnor att bli mammor. Anna Lindman intervjuar bokens redaktör Josefine Adolfsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Eremiten i Paris

Den rumänske filosofen Emil Cioran föddes i Rumänien 1911 och kom till Paris 1937. I ”Eremiten i Paris” vill Tobias Dahlkvist visa hur Cioran förvandlar den teoretiska pessimismen till en levnadskonst. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Som om vi hade glömt

Journalisten Daniel Poohl berättar om sin uppväxt i början av 1990-talet. När flyktingar från inbördeskriget i Jugoslavien flyttar till den lilla orten blir Daniel lycklig. Men i mellanstadieklassen uppstår en konflikt, likt den som pågår i övriga Sverige, när flera i klassen börjar kalla sig patrioter. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever

Isa Ståhl och Zandra Bergman vill ge unga kunskapen som krävs för att kunna påverka skola och studiesituation. "Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever" visar bland annat vad skolan enligt lag är skyldig att ta ansvar för. Isa Ståhl på Sveriges elevkårer intervjuas av Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta En bok, en författare

Sociala medier och härskartekniker

Annakarin Nyberg och Mikael Wiberg berättar i ”Sociala medier och härskartekniker” om subtila metoder i det sociala rummet som används för att hamna i överläge. Boken tar bland annat upp motstrategier till härskartekniker på nätet. Annakarin Nyberg intervjuas av Tara Moshizi.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

E-sportaren Aaron

Kommer 17-årige Aaron Sandgren att vara en av Sveriges största idrottsstjärnor i framtiden? Kanske inte om vuxenvärlden får bestämma. Där har många fortfarande svårt att acceptera att våldsamma datorspel kan ses som idrott. Men det bryr sig inte Aaron om. Han och hans lagkompisar satsar hundraprocentigt på att bli proffs inom Counter-Strike. Aaron går i e-sportklass på Arlandagymnasiet och får spela och träna datorspel på skoltid.

Fråga oss