Titta

Pluggkoden

Pluggkoden

Om Pluggkoden

"Att plugga utan strategier är som att leta efter en skatt utan skattkarta." Det säger guldäpplebelönade läraren Martin Fernström som här tillhandahåller enklare, snabbare och mer effektiva sätt att plugga. I varje program följer han en elev när denne tillämpar nya strategier, tekniker och tankesätt för att uppnå bättre resultat i skolan. Det är strategier som ska ge eleverna självförtroende och motivation till en roligare och mer givande skolgång, där kunskaper lättare fastnar och stannar kvar.

Till första programmet

Pluggkoden: Strategier för minnetMaterialDela
  1. Om mina klasskamrater
    skulle beskriva mig-

  2. -skulle de nog säga att jag alltid
    kommer sent och aldrig pluggar.

  3. Jag lägger ingen tid
    på mina läxor per dag.

  4. Slår man ut det på en vecka kanske
    det blir femton-trettio minuter.

  5. Om ens det.

  6. Ska jag ha prov
    pluggar jag några timmar innan.

  7. Alla som får höga betyg har nog ett
    sätt för att minnas vad de pluggar-

  8. -för att kunna allt utantill. För mig
    är det för svårt att minnas allt.

  9. Många säger att talang och begåvning
    avgör hur bra det går i skolan.

  10. Men det är viktigare hur du använder
    din tid och vilken attityd du har.

  11. Men framförallt vilka strategier
    du använder när du lär dig.

  12. Att plugga utan strategier är som att
    leta efter en skatt utan skattkarta.

  13. Jag heter Martin Fernström
    och är lärare.

  14. Alla kan bli mycket bättre
    med rätt lärstrategier.

  15. Jag besöker en vanlig högstadieklass
    för att de ska inse-

  16. -att skolan blir roligare och lättare
    med rätt strategier.

  17. I varje program följer jag
    en elev lite närmare-

  18. -för att se hur lärstrategier kan
    hjälpa just den eleven att utvecklas.

  19. Jag blir aldrig den som
    alltid pluggar eller en MVG-elev.

  20. Jag pluggar inte på särskilda sätt.
    Jag pluggar inte alls.

  21. Jag börjar med minnesstrategier.
    De är bra om man inte kommer i gång.

  22. Vet man hur minnet fungerar
    kan man lära sig mer än man tror.

  23. Och det är inte svårt.

  24. Man behöver inte veta exakt
    hur minnet fungerar-

  25. -för att lära sig minnas bättre.

  26. Men det är jättebra att känna till
    korttidsminne och långtidsminne.

  27. Nu ska jag träffa
    en klass jag inte känner.

  28. Rihem, Noah, Natalie-

  29. -Erskine, Karolina.

  30. När jag läst namnen minns jag bara
    ett begränsat antal en viss tid.

  31. Korttidsminnet kan bara hålla
    en viss mängd fakta samtidigt.

  32. Men jag ska träffa eleverna
    många gånger-

  33. -och då går deras namn över
    till långtidsminnet.

  34. Den första övningen går ut på att
    hitta en genväg till långtidsminnet.

  35. Vi ska köra japansk glospluggning
    som exempel.

  36. Ingen i klassen kan japanska.

  37. Nu ska vi använda oss av en uråldrig-

  38. -och superenkel minnesteknik-

  39. -som fungerar för alla som provar.

  40. Era ansträngningar blir mindre
    och effekten större.

  41. Det går ut på
    att jag ska lära er att associera.

  42. Alltså kroka ihop den nya kunskapen-

  43. -med bilder och kunskap
    som ni redan har.

  44. Till hjälp har jag...
    det här staffliet.

  45. Det första ordet är apa,
    som alla kan läsa.

  46. Vänder vi på den finns det en apa.

  47. På japanska heter apa "saru".

  48. -Får jag höra det?
    -Saru.

  49. Vi ska kroka ihop det
    med nåt ni kan innan.

  50. I "Sagan om ringen" finns en
    elak trollkarl som heter Saruman.

  51. Saruman har ett fint skägg,
    så nu får apan ett fint skägg.

  52. Apa heter saru
    eftersom apan har Saruman-skägg.

  53. Eller hur? Titta på bilden.

  54. -Vad heter apa på japanska?
    -Saru.

  55. Vi skulle lära oss
    att apa på japanska heter saru.

  56. Om vi associerar, eller krokar ihop,
    apa med nåt som påminner om "saru"-

  57. -till exempel att Saruman har ett
    skägg blir det lättare att minnas.

  58. Nästa är berg. Okej?

  59. Vänder vi på den
    finns det naturligtvis ett berg.

  60. Berg på japanska heter "yama".

  61. Det är ju ett välkänt faktum att det
    på varje berg står en katt och jamar.

  62. Inga konstigheter.

  63. -Vad heter berg på japanska?
    -Yama.

  64. -Äpple.
    -"Ringo."

  65. -Ful jultomte - "fuyu".
    -Fuyu.

  66. Det var kul samtidigt
    som man förstod och pluggade.

  67. Det var lätt att komma på och minnas.

  68. Ingen gör det här åt er. Ni måste
    börja öva på att göra det själva.

  69. Det ska vi göra nu.
    Här står det himmel.

  70. -Himmel heter "sora". Kan jag få det?
    -Sora.

  71. Men frågan är då
    vilken association vi ska köra.

  72. -"Soaring" - sväva på engelska.
    -Det kan man använda.

  73. Fåglar "are soaring" uppe i himlen.
    Finns det fler?

  74. Sol eller sola
    eftersom det finns en sol på himlen.

  75. -Sova.
    -Man sover i himlen.

  76. -Zorro.
    -Vet alla vem Zorro är?

  77. Svart mask... Jättebra.

  78. -Vad heter himmel på japanska?
    -Sora.

  79. Bra! Heja er.

  80. Associationerna ska vara dina egna.
    Det finns inget rätt och fel.

  81. Bara du behöver förstå dem,
    och de får gärna vara lite knäppa.

  82. Jag trodde att allt
    skulle vara borta.

  83. Det står apa på kortet. En, två, tre:

  84. Saru, yama, fuyu.

  85. Det här har ni gjort jättebra.

  86. Skulle man kunna få be om en stor
    applåd för tio nya japanska glosor?

  87. Det var häftigt att alla kunde dem.

  88. Det som brukar vara den stora kakan
    man kan bjuda eleverna på-

  89. -med bra tekniker och strategier
    är att det går fotare.

  90. Alla som pluggar vill
    att det ska gå fortare.

  91. Oavsett vilken minnesteknik
    du använder-

  92. -är nyckeln till att minnas bättre
    alltid repetition.

  93. Ett missförstånd är att man
    ska repetera när man har glömt.

  94. Tricket är att repetera
    innan du glömt.

  95. Man ska sprida ut repetitionerna.

  96. Det första repetitionstillfället
    ska komma snabbt efter inlärningen.

  97. Ungefär tio minuter senare.
    Vi kallar det för tiominutersregeln.

  98. Repeterar vi inte då försvinner
    minnena av det vi lärt oss rätt fort.

  99. Men om vi repeterar plockar vi upp
    kunskapen innan den hinner försvinna.

  100. Nästa repetition ska ske
    efter ett dygn. Sen en vecka.

  101. Då plockar vi återigen upp kunskapen
    innan den glöms.

  102. Vill man minnas i resten av livet-

  103. -ska man repetera igen efter en månad
    och efter ett halvår.

  104. Jag ska träffa Rihem som kanske
    kan ha nytta av minnesstrategier.

  105. -Hur går det för dig i skolan?
    -Det går bra.

  106. Åtminstone så att jag
    går vidare till nian.

  107. -Är du nöjd med att få gå i nian?
    -Jag vill ha mer.

  108. Men det är för mycket
    att göra för det.

  109. För mycket för vadå?

  110. Jag måste plugga och satsa mycket mer
    och lägga mig tidigt.

  111. -Gör du inget som är jobbigt?
    -Jag tränar.

  112. -Varför är det inte jobbigt?
    -Jag tycker om det.

  113. Jag tränar fem gånger per vecka.

  114. -Det är ganska mycket.
    -Jag gillar boxning.

  115. Hur lär du dig saker då?

  116. Jag kollar på mig själv i spegeln,
    så att jag ser felen.

  117. Jag kollar hur matchboxarna gör
    och försöker härma.

  118. Det är naturligt för dig att se på
    nån som är vass på boxning.

  119. Tänk om du kunde fråga andra
    hur de gör i skolan.

  120. -Jag fattar.
    -Vi behöver nåt konkret.

  121. Jag vill göra en "deal".

  122. Om du pluggar
    till läxförhöret i engelska-

  123. -och använder tekniker
    som jag lärt dig för att sätta det-

  124. -och du verkligen försöker jobba...

  125. Om du sätter alla rätt på det, kommer
    jag på din första boxningsmatch.

  126. Det kommer att gå strålande.

  127. Rihem måste lära sig att tro på
    sig själv, precis som i boxningen.

  128. I sportsammanhang fattar man ofta
    att det är öva och träna som gäller.

  129. Men när det handlar om skolan
    ska det gå av sig självt.

  130. Sanningen är att resultatet
    är en direkt effekt av-

  131. -hur goda strategier du har
    och hur du har övat.

  132. Utan strategier
    är det svårt att nå sina mål-

  133. -men tänk på målet
    som att du står inför en trappa.

  134. Det är för långt
    att hoppa ända upp på en gång.

  135. Det är lättare att dela in vägen
    mot målet i små steg.

  136. Då kan du gå upp ett steg i taget.

  137. Rihems trappa blir att ta sig till
    engelskprovet med tiominutersregeln.

  138. Hon ska lära in tre glosor varje dag.

  139. Hon ska öva några minuter,
    vänta tio minuter och öva igen.

  140. Nästa dag övar hon in
    tre nya glosor på samma sätt.

  141. Och så repeterar hon glosorna
    från dagen innan.

  142. Hon fortsätter så
    tills alla glosorna sitter.

  143. Små steg är mycket lättare att ta sig
    an än hela uppgiften på en gång.

  144. Martin tyckte att jag skulle
    sätta i gång och plugga.

  145. Han tänker nog:
    Hoppas hon gör det här nu.

  146. Vänster, höger.

  147. Om jag skulle börja satsa på plugget
    och lägga ner tid på det-

  148. -åtminstone 20-30 minuter per dag-

  149. -tror jag att det funkar
    och att jag blir nåt i framtiden.

  150. Byte, vila.

  151. Martin sa att om jag klarar
    alla glosor, får alla rätt på dem-

  152. -så kommer han på min första match.

  153. Jag har aldrig fått alla rätt förut.

  154. Det känns som en utmaning.

  155. Det är svårt att förhöra sig själv,
    så jag gjorde lappar till glosorna.

  156. Lappar är lättare
    att ha med sig än en bok.

  157. När man pluggar tänker man
    att det är jobbigt och för mycket.

  158. Att plugga så här känns lite för lätt
    för att kallas plugg.

  159. Ett av de bästa sätten att lära in
    är att förhöra sig själv.

  160. Det är mycket bättre att se på den
    svenska översättningen av ett ord-

  161. -och försöka komma på det engelska-

  162. -än att passivt se
    båda orden tillsammans.

  163. Det gör inget
    om man inte kommer på det direkt-

  164. -utan själva framplockningen i sig
    är bra för minnet.

  165. Det är bra
    att lära sig fakta i grupper.

  166. Handlar det om ord
    ska du lära dig tre-fyra ord i taget.

  167. -Eftermiddag.
    -"Afternoon."

  168. -Klaga.
    -"Complain."

  169. Det känns bra inför engelsktestet.

  170. Det känns lugnt och utan press.

  171. I vanliga fall skulle jag inte ens
    veta att vi hade ett förhör.

  172. När jag delar ut dem
    ska ni vara tysta.

  173. Sjutton av sjutton.

  174. Det känns skönt. Nu är det klart.

  175. -Vad tror du att jag säger nu?
    -Hej.

  176. -Hej! Och sen säger jag: Engelskan?
    -Alla rätt.

  177. Det är vackert.
    Berätta hur du gjorde.

  178. Gjorde du som vanligt
    eller på nåt annat sätt?

  179. Jag läste lapparna med glosorna
    flera gånger.

  180. -Hur många gånger?
    -Kanske fem gånger.

  181. Du lyssnar på vad jag säger,
    och så går det så bra.

  182. Erkänna att du är lite nöjd
    eller sjukt nöjd.

  183. Jag ser ju att hela du ler.
    Jag blir jättestolt.

  184. Du har klivit upp ett trappsteg
    och står inte på golvet längre.

  185. Nu står du här uppe.

  186. Vad blir nästa utmaning?

  187. -Musikprovet, tror jag.
    -Okej.

  188. Det som är frågan kring
    hur sjukt bra det egentligen kan bli-

  189. -är två saker: Hon måste ta
    sitt sporttänk och disciplinen där-

  190. -och lägga på andra saker,
    som sina studier.

  191. Sen måste hon börja ta hand
    om sig själv bättre.

  192. Hon sover på tok för dåligt
    och sömn är nyckeln.

  193. Jag måste få henne
    att haja det på nåt sätt.

  194. Jag kanske sover
    mellan fem och sju timmar.

  195. Kanske mindre.

  196. Jag ville ge klassen
    en riktig ögonöppnare-

  197. -kring vad sömn betyder
    för inlärning.

  198. De ska få se vad sömnbrist gör
    när man går i skolan.

  199. Nu, mina kära vänner,
    har jag med mig lite grejer.

  200. De skulle följa linjerna
    i en stjärna med en penna-

  201. -och bara titta på det
    genom en spegel.

  202. Alla elever fick rita var sin.

  203. De visste inte
    varför de skulle göra övningen.

  204. Det är strålande. Rihem, fett bra.

  205. Vet ni hur sjukt svårt det var
    att rita stjärnan genom spegeln!

  206. Bra. Nu är ni klara. Då kan ni
    lägga ner speglarna mot bordet.

  207. Så här är det.

  208. Den här övningen blir man
    automatiskt bättre på om man sover.

  209. Hjärnan tränar det här
    medan man sover.

  210. Det kan jag bevisa.
    Ni som sitter här-

  211. -ska få en god, skön natts sömn.

  212. Ni som sitter här ska få dygna.

  213. Mormor, det handlar om att vara uppe
    ett helt dygn. Det är att dygna.

  214. I morgon ska vi alltså
    göra det här testet igen.

  215. Då ska vi se
    om resultaten blir annorlunda.

  216. Jag hoppas att de kommer.

  217. Jag tror att en del sover istället.
    Vi får väl se.

  218. När Martin sa att vi inte skulle sova
    trodde jag att det var ett skämt.

  219. Sömn är avgörande för att vi
    ska kunna lära oss nya saker.

  220. Att sova innan vi lär oss nåt gör att
    vi frigör plats på hjärnans hårddisk.

  221. Under natten städas hjärnan.
    Oanvända synapser rensas bort-

  222. -och hjärnan fyller på med energi.

  223. Att sova efter vi lär oss nåt gör att
    hjärnan kan spara ner kunskaperna.

  224. När vi sover bearbetar vi
    det vi gjort under dagen-

  225. -så att kunskaperna
    blir starkare och håller längre.

  226. Det coola med att sova på kunskapen
    är att den blir starkare då.

  227. Du kan förstå nåt
    du inte fattade dagen innan-

  228. -och du kanske kan nåt bättre
    än du kunde innan.

  229. Som att rita en stjärna
    genom en spegel.

  230. -Rihem, hur känner du dig?
    -Trött.

  231. -Sov du?
    -Nej.

  232. Vad gjorde du
    för att hålla dig vaken?

  233. -Jag åt.
    -Bra!

  234. Nu ska vi göra stjärntestet
    från i går.

  235. Då kör vi.

  236. Poängen är inte att bli så bra
    som möjligt på att rita stjärnan-

  237. -utan att visa hur du automatiskt
    blir bättre på det du lär dig-

  238. -om du sover.

  239. Özken, kolla här.

  240. Det här var från i går.
    Kändes det bra att göra det?

  241. Vill ni se hur det såg ut?
    Så. Där är skillnaden.

  242. Rihem var grym första dagen.

  243. Men hon blev inte bättre
    eftersom hon inte fick sova.

  244. Jag kan inte nog förklara
    hur viktigt sömn är för studier.

  245. Om jag fick välja på en elev-

  246. -som har pluggat en timme extra
    eller en som sovit en timme extra-

  247. -skulle jag ta den som sovit
    en timme extra varje dag i veckan.

  248. Det var stor skillnad
    med och utan sömn-

  249. -så det ger nog resultat
    med att sova.

  250. Jag ska börja sova mer.

  251. Nu ska vi snart göra musikprovet.
    Jag missade mitt omprov.

  252. Nu har jag fått en till chans
    och vill klara det.

  253. Det är mycket att plugga.
    Mycket historia om musik och så.

  254. Rihem ska testa fler strategier
    som kan hjälpa hjärnan att minnas.

  255. Hon gillade association,
    att tänka i bilder-

  256. -så hon ska testa
    att gå en minnespromenad.

  257. Hon ska gå en runda
    som hon har gått många gånger förut-

  258. -där hon vet
    vilken ordning platserna är i.

  259. När hon går promenaden ska hon
    på vissa platser visualisera-

  260. -alltså se framför sig de olika
    epokerna och dess typiska saker.

  261. När hon vill minnas på provet
    kan hon gå promenaden i huvudet-

  262. -och se allt framför sig.

  263. Jag gick ut genom porten
    och såg en kyrka.

  264. Sen såg jag en munk
    som sjöng en gregoriansk sång.

  265. När jag gick förbi en öppen plats
    såg jag en renässanskör-

  266. -som började sjunga flerstämmigt.

  267. Sen såg jag operasångare
    eftersom det var då operan kom till.

  268. Vid lekplatsen
    såg jag Mozart med en mås.

  269. Och sen hörde jag
    ett piano som spelade.

  270. Vid boxningen såg jag
    hur det moderna samhället växte fram.

  271. Jag lyssnade på Stockhausens musik.

  272. Den är ganska "blip-blopig"
    och syntig.

  273. Innan musikprovet var jag
    lite nervös. Det pirrade i magen.

  274. Vilken epok tror du att det här är?

  275. Klar.

  276. Första halvan såg väldigt bra ut.
    Du satte det klockrent ner hit.

  277. Även om du förberedde dig
    väldigt sent, så klarade du dig.

  278. Tänk om du hade varit i tid.

  279. Då hade det helt säkert
    gått ännu bättre.

  280. Det kändes roligt när Simon sa
    att om jag satsar från början-

  281. -så kommer det att gå lättare.

  282. Vi tar det en gång till.

  283. Hur kan det vi lär oss
    fastna i långtidsminnet-

  284. -så att vi minns för livet,
    inte bara för stunden?

  285. Jo, det viktigaste är att repetera
    på rätt sätt. Innan du glömt.

  286. Och att sova,
    så att det du lär dig kan sätta sig.

  287. Vi kan hjälpa hjärnan
    att hämta kunskaperna lättare-

  288. -genom att associera,
    alltså att koppla ihop kunskapen-

  289. -till sånt vi redan känner till
    genom olika hjälpmedel-

  290. -som gloslappar, tidslinjer,
    mindmaps eller ramsor.

  291. Eller genom att använda kroppen,
    som att gå en minnespromenad.

  292. Hur känns det
    att ha lyckats så här bra-

  293. -med musikprovet och engelsktestet?

  294. Det känns bra. Mycket bra.

  295. Det ser ut att vara mer kraft i dig.

  296. -Tack.
    -Det är fantastiskt bra jobbat.

  297. Får jag ruska om dem som har samma
    problem som Rihem vill jag säga:

  298. Skärp dig. Visa dig själv respekt.
    Nöj dig inte med att inte fatta.

  299. Inse att du är grym
    och att du kommer att fixa det.

  300. Det är roligt att Martin är stolt
    över mig. Det peppar mig att plugga.

  301. Förut pallade jag inte
    och sket i allt.

  302. Men nu tänker jag inte att det
    är plugg och att jag snart är klar.

  303. Det är bara att göra det
    för en bättre framtid.

  304. Du är grym!

  305. Textning: Karin Hellstadius
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Strategier för minnet

Avsnitt 1

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Finns det sätt att bättre komma ihåg det man lär sig i skolan? Rihem är skoltrött och har svårt att minnas saker. Hon provar att plugga till ett engelskaprov och ett musikhistoriaprov med hjälp av olika strategier för att minnas bättre och det visar sig att hon höjer sina resultat rejält. På engelskaprovet får Rihem alla rätt, vilket hon aldrig fått tidigare. Rihem upplever att hon med ganska liten ansträngning får väldigt mycket bättre resultat. I programmet får vi tips på strategier som hjälper hjärnan att minnas bättre, till exempel genom association och repetition enligt ett särskilt mönster.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod
Ämnesord:
Inlärning, Kognitiv psykologi, Minnet, Pedagogik, Psykologi, Studieteknik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Pluggkoden

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPluggkoden

Strategier för minnet

Avsnitt 1

Rihem är skoltrött och har svårt att minnas saker. När hon provar att plugga till prov med hjälp av olika metoder visar det sig att hon höjer sina resultat rejält. I programmet får vi tips på strategier som hjälper hjärnan att minnas bättre, till exempel genom association och repetition enligt ett särskilt mönster.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPluggkoden

Strategier för läsning

Avsnitt 2

Att vara en bra läsare är avgörande i nästan alla ämnen. Men det är inte bara att stoppa ner huvudet i boken och följa raderna, man behöver skaffa sig lässtrategier. Noah och läraren Martin ger oss tips på strategier att använda innan man läser, under läsningen och efter att man läst.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPluggkoden

Strategier för matematik

Avsnitt 3

Matematik förknippas ofta med dåligt självförtroende. Många tror att vissa är mattemänniskor och andra inte, men alla kan bli bättre med rätt strategier. Vi följer Albin i klass 9 som tycker att ämnet är svårt. Lärare Martin ger honom utmaningar och berättar om strategier han kan använda sig av för att få kontroll över inlärningen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPluggkoden

Fokusera och planera

Avsnitt 4

Med tekniken har ungdomar ständig tillgång till information. Det kan göra att det blir svårt att fokusera på en uppgift. Med god planering kan det bli lättare och man slipper onödig stress. Läraren Martin hjälper en elev att planera och sprida ut sitt skolarbete över flera kortare pass istället för ett långt. Martins klass får också göra ett experiment där halva klassen utsätts för störningsmoment, medan den andra hälften får jobba i lugn och ro. Några elever besöker också en stresscoach och pratar om perfektionism och problemen med att skjuta upp arbete.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning

Mer grundskola 7-9 & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKällkritik

Bildsökning

Vad är sanningen bakom Ikeas nya regnbågsfärgade "Putinkudde"? Finns den verkligen på riktigt? Hur gör man en grundläggande bildsökning?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFörstå kunskapskraven

Att lösa problem och föra resonemang

Ett av Skolverkets kunskapskrav i matematik för årskurs 9 förklaras: " Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt."

Fråga oss