TV

Pluggkoden

Pluggkoden

Om Pluggkoden

"Att plugga utan strategier är som att leta efter en skatt utan skattkarta." Det säger guldäpplebelönade läraren Martin Fernström som här tillhandahåller enklare, snabbare och mer effektiva sätt att plugga. I varje program följer han en elev när denne tillämpar nya strategier, tekniker och tankesätt för att uppnå bättre resultat i skolan. Det är strategier som ska ge eleverna självförtroende och motivation till en roligare och mer givande skolgång, där kunskaper lättare fastnar och stannar kvar.

Till första programmet

Pluggkoden: Strategier för läsning
  1. Jag håller på
    med kanske sex sju saker samtidigt.

  2. På ena skärmen är det musik
    och på andra är det internet.

  3. Sen har jag kanske en chattsida
    och ett litet fönster med film på.

  4. När det kommer till
    att läsa långa faktatexter-

  5. -blir det svårt att hålla fokus.
    Jag avbryter mig själv hela tiden.

  6. Jag har svårt att komma ihåg
    vad jag precis läste.

  7. Jag får typ brain-stopp.

  8. Det har hänt flera gånger
    att jag har gjort bort mig-

  9. -på ett prov som jag trott
    har gått jättebra.

  10. Men så har det inte det och då blir
    jag väldigt besviken på mig själv.

  11. Och då har jag
    liksom bara gett upp att försöka.

  12. Många säger att talang och begåvning
    är det som avgör hur det går i skolan

  13. Men det är inte sant. Det viktiga är
    hur du använder din tid-

  14. -och vilken attityd du har.

  15. Men framför allt vilka strategier
    du använder när du lär dig.

  16. Att plugga utan strategier
    är som att leta efter en skatt-

  17. -utan att ha nån skattkarta.

  18. Jag heter Martin Fernström
    och är lärare och jag vet-

  19. -att alla kan bli mycket bättre
    med rätt lärstrategier.

  20. I den här serien besöker jag
    en helt vanlig högstadieklass-

  21. -med målet att få dem att inse
    hur mycket lättare skolan blir-

  22. -med rätt strategier.

  23. I varje program följer jag
    en elev lite närmare för att se-

  24. -hur lärstrategier kan hjälpa
    just den eleven att utvecklas.

  25. Att vara en god läsare är avgörande
    i nästan alla skolämnen.

  26. Att bli en god läsare
    är inte så svårt som det låter.

  27. Det handlar bara
    om enkla och smarta strategier.

  28. Jag delar in läsning av faktatexter
    i tre delar:

  29. Innan, under och efter. Innan är det
    du gör innan du börjar läsa.

  30. Under är hur du läser själva texten.

  31. Efter är vad du gör
    med informationen du har fått.

  32. Alla tre är lika viktiga
    och alla tre har olika strategier.

  33. Nu tränar vi på vad vi gör
    innan läsningen börjar på riktigt.

  34. Jag vill att ni gör
    ett experiment med mig.

  35. Ni får fem minuter på er att lura mig
    att ni har läst den här boken.

  36. Frågan är hur ni ska göra
    för att lyckas med det.

  37. Martin bad oss lura honom
    att vi hade läst boken.

  38. Det var faktiskt lättare
    än jag trodde.

  39. De gjorde en namninsamling för FN
    för vad hon stod för.

  40. Poängen är ju inte att lära sig
    att lura nån att man har läst en bok.

  41. De ska skaffa sig förförståelse.
    Det betyder att man inför läsningen-

  42. -skaffar sig en idé om vad innehållet
    i texten kommer att vara.

  43. När jag ber dem att lura mig
    måste de blixtsnabbt-

  44. -skaffa sig en överblick på
    vad texten kommer att handla om.

  45. Vi hade fem minuter på oss att för-
    klara boken som om vi hade läst den.

  46. Vi hade alla egna strategier för att
    få så mycket information som möjligt.

  47. Vi började med att läsa baksidan
    och skrev upp lite stödord.

  48. Sen kollade vi
    vad alla kapitel hette.

  49. Då vet man lite vad det handlar om.

  50. Det är inte svårt att skaffa sig
    förförståelse, men det är viktigt.

  51. Det är lättare att lära sig nytt om
    man kopplar ihop det med gammalt.

  52. Alltså något du har förförståelse
    kring, saker utanför själva texten.

  53. Om du har kollat i boken, läst en
    tidning eller kollat Youtube-filmer-

  54. -som handlar om det du vill lära dig
    kan hjärnan lättare ta in kunskapen.

  55. Tre, två, ett, noll!

  56. Vem är peppad att börja?
    Vad handlar "Jag är Malala om"?

  57. Malala är en tjej som är 16 år
    och som protesterade-

  58. -mot att kvinnor inte får gå
    i skolan.

  59. Talibanerna var emot att hon kämpade
    för kvinnors rättigheter.

  60. -Hur vet du allt det här?
    -Man kan läsa det på baksidan.

  61. Har ni använt fler strategier?

  62. Vi kollade kapitlens rubriker också
    och försökte sammanfatta dem.

  63. Varför gjorde ni det?

  64. De sammanfattar kapitlen
    och då får man en överblick.

  65. Det handlar om
    att komma igång på rätt sätt-

  66. -och på ett smart sätt. Okej?

  67. Härligt att se att de direkt
    kollar rubriker, baksidan-

  68. -och kollar upp källor på internet
    istället för att läsa på sidan ett.

  69. Det tar fem minuter att bygga ett
    skelett att hänga upp kunskapen på.

  70. Det räcker inte att göra det här,
    men det är en fantastiskt bra start.

  71. Nu ska jag träffa Noah.
    Utifrån det jag vet-

  72. -blir han lätt distraherad
    och har svårt att komma igång.

  73. Han har svårt att få kontroll
    över lärandet när det gäller läsning.

  74. Hej! Välkommen.
    Slå dig ner där borta.

  75. Kan du berätta hur det går i skolan?

  76. Det går sisådär i vissa ämnen
    och bättre i andra.

  77. -Känns det tungt ibland?
    -Ja, det kan det göra.

  78. Kan du beskriva dina styrkor?
    Vad är du jädrigt bra på?

  79. Typ musik, bild.

  80. -Och läsandet? Läser du mycket?
    -Nej.

  81. -Är det jobbigt med mycket text?
    -Ja.

  82. Jag ska berätta nåt. Jag slår vad om
    att du kan läsa i 1,5 timme-

  83. -samtidigt som du lyssnar
    på musik och tittar på Youtube.

  84. -Visst kan du det?
    Ja.

  85. Jag slår vad om att du blir trött
    av alla tre grejorna.

  86. Om du kollar på Youtube
    i 1,5 timme blir du trött.

  87. Om du lyssnar på musik hyfsat högt
    så blir du trött.

  88. Vet du vad det värsta är?

  89. Det här är så tungt.
    Jag hatar att behöva säga det.

  90. Säg inte att jag inte får lyssna
    på musik.

  91. Det är så vi rullar.
    Du måste prova att plugga utan.

  92. Som du gör nu så går det inte bra
    trots att du är ruggigt smart.

  93. Om jag sa att jag kan ge dig mer tid
    till dina Youtube-kanaler-

  94. -och mer tid till musik
    och mindre ont i magen.

  95. Skulle du köpa det?
    Låter det som en mirakelkur?

  96. -Ja.
    -Om du stänger av musiken...

  97. ...och tar bort Youtube så kommer du
    att läsa samma sak som tar 1,5 timme-

  98. -på 20 minuter. Lätt.

  99. Man kan göra vad som helst
    i 20 minuter. Eller hur?

  100. Är det nåt som du behöver hjälp
    att läsa till-

  101. -som vi kan öva på nu?

  102. Ja, SO-provet.

  103. Då ser vi SO-provet
    som din utmaning.

  104. Du ska öva upp dina lässtrategier
    för att lyckas med SO-provet.

  105. När man ska uppnå ett mål kan man se
    vägen dit som steg i en trappa.

  106. Det är för långt
    att hoppa hela vägen upp.

  107. Det är lättare
    att dela in vägen i små steg.

  108. Då kan du gå upp ett steg i taget.

  109. Noah har svårt att komma igång
    därför ska allt som stör stängas av-

  110. -så han sen kan jobba vidare med
    ett gäng grundtekniker inom läsning.

  111. När jag väl försöker plugga...

  112. ...går jag till min egen lilla värld.
    Jag förlorar koncentrationen så lätt.

  113. Mitt huvud kollapsar
    och mitt engagemang försvinner.

  114. Eftersom Noah har svårt
    att koncentrera sig är det viktigt-

  115. -att han underlättar för sig när han
    tar steget till "under läsning".

  116. Jobbet under tiden man läser
    är det stora jobbet.

  117. Här finns många bra strategier.

  118. Först ska han stänga av allt
    som stör och tar hans fokus.

  119. Om det känns svårt att läsa kan man
    följa med i texten med pennan-

  120. -eller lägga en linjal under raden.
    Det hjälper koncentrationen.

  121. Man kan skumma förbi de ställen som
    känns tröga istället för att sluta.

  122. Ställ en klocka och läs i korta pass.
    Pausa med vad du vill där emellan.

  123. Börja med fem minuter och öka sen
    passen när du orkar mer.

  124. Det kändes kort med fem minuter,
    men jag tror att jag hann med mer-

  125. -än en ofokuserad halvtimme.

  126. Jag ska spela en låt-

  127. -på musikfestivalen.

  128. Jag håller på att träna
    för att få ett flyt genom hela låten.

  129. Det tar inte lång tid att lära sig
    låten. Det är bara att memorera-

  130. -hur noterna och tonerna går.

  131. En av de bästa utvecklings-
    möjligheterna med Noah är-

  132. -att han på vissa arenor
    har jättebra strategier.

  133. Till exempel när han repar musik
    och ska lära sig en låttext.

  134. Fråga, titta på Youtube, pröva igen,
    titta lite till på Youtube-

  135. -dela upp låten i bitar -
    han har hur mycket som helst där.

  136. Sen kommer man till läsning
    där han bara...

  137. Och så är det stopp!

  138. Intuitivt vet han i hjärtat
    när han har en bra strategi.

  139. Att läsa och plugga i korta pass
    är en bra strategi.

  140. Noah ska också dela upp texten
    i mindre bitar.

  141. Till exempel läsa ett stycke i taget.

  142. Nu kan vi testa
    att skriva ner det vi läser om.

  143. Ett annat bra sätt att jobba med text
    är att göra anteckningar.

  144. Det kan vara stödord från texten,
    teckningar, symboler och pilar-

  145. -som beskriver textens innehåll.

  146. Anteckningarna är till för dig. Det
    är bara du som behöver förstå dem.

  147. De ska vara ett stöd till texten,
    inte beskriva hela innehållet.

  148. -Vad handlade texten om?
    -Hur man ändrar en grundlag.

  149. Och i slutet handlade det om monarki.

  150. Felet många gör är att läsa långa
    stycken om och om igen.

  151. Det är lätt att tro att man kan det
    eftersom man känner igen texten.

  152. Men det allra bästa tipset jag kan ge
    när det gäller djupläsning är-

  153. -att du läser en bit, stänger igen
    boken och sen frågar dig:

  154. Vad var det jag just läste?

  155. Nu...

  156. ...så ska vi göra en liten övning.

  157. Vi börjar utmaningen med
    att läsa ett stycke ur SO-boken.

  158. Ni ska få ett gäng med tekniker
    för att förstå.

  159. Förståelse inträffar i regel
    efter att vi har läst.

  160. Alla övningar i dag är till för
    att öka förståelsen.

  161. De tar även upp
    en annan superviktig lärstrategi:

  162. Man delar sitt lärande med andra
    och lär tillsammans.

  163. Ni har tio minuter
    från prick ungefär...nu.

  164. Det var tio minuter.
    Nu kan ni bara slå ihop böckerna-

  165. -lämna dem på bänkarna, resa er
    och så ses vi i korridoren.

  166. Första gruppen ska utifrån boken
    gör en film på en minut-

  167. -som sammanfattar det de har läst.
    De får använda boken och anteckna.

  168. Det enda de får lämna vidare till
    nästa grupp är en film på en minut.

  169. Vi måste sammanfatta allt.

  170. När man sammanfattar en text
    plockar man ut det viktigaste.

  171. Plocka ut nyckelord är en superbra
    strategi för att tvingas förstå.

  172. -Vad ska vi ha med?
    -Att man beslutar nåt om en lag.

  173. Ska vi skriva saker till varje punkt?

  174. Man kan skriva ett kort manus
    till varje punkt.

  175. Blir det bra?

  176. -Action!
    -Hur fångar riksdagen upp förslag?

  177. Andra gruppens uppgift är att göra
    en tankekarta eller "mindmap"-

  178. -som handlar om texten. Man
    kan använda bilder och symboler-

  179. -som förklarar hur saker hänger ihop.

  180. -Det finns 15 utskott.
    -Så.

  181. -Riksdags...
    -...ledamöter.

  182. Tredje gruppen ska
    göra en muntlig presentation-

  183. -för resten av klassen.

  184. Att förbereda sig inför muntligt
    framträdande är också bra-

  185. -om man verkligen vill förstå nåt.
    Man berättar inte gärna nånting-

  186. -om man inte riktigt har fattat.

  187. Dra ett streck från regeringen dit.

  188. Förslaget skickas till regeringen
    och de ser till-

  189. -att det hamnar i lagboken.
    Dra ett streck från regeringen.

  190. Välkomna.

  191. Om jag får slänga upp bollen till
    alla som vill lyssna så är det så:

  192. Det är hela er kunskap.
    Det här lär ni av allihop.

  193. Både den som lär ut och den
    som tar del av det som lärs ut.

  194. Det är den feta vinsten med det här
    och det borde alla göra.

  195. Att sammanfatta en text
    t.ex. i en film, eller göra mindmap-

  196. -eller anteckningar eller att
    redovisa för kompisar eller familj.

  197. Det här är bra strategier för att
    verkligen fördjupa vår förståelse-

  198. -och att få kontroll
    över vår egen inlärning.

  199. -Hur går det?
    -Det går bra.

  200. -Hur går det med SO-provet?
    -Jag kommer ihåg det mesta.

  201. Är det så? Grymt.

  202. Du sa att du hade störningsmoment
    när du kom hem.

  203. -Hur är det att plugga hemma?
    -Min dator är ofta avstängd.

  204. Jag sätter inte på den förrän
    på kvällen.

  205. Här är 10.

  206. Här är "allt går strålande,
    jag kommer ihåg allting."

  207. Här är "det går som förut
    på riktigt dåliga dagar."

  208. Var skulle du säga att du ligger?

  209. Jag skulle säga att jag hamnar här.

  210. Där? Där är bra. Det är jättebra.

  211. Kom ihåg att kämpa.
    Det här är sport för hjärnan.

  212. Se till att det här är nånting
    som du fortsätter att köra.

  213. Att vara social med mina kompisar
    är bland det bästa i hela världen.

  214. -Kakor!
    -Gud, vad gott.

  215. Jag kan inte säga det nog:
    plugga tillsammans.

  216. Förutom att pluggandet blir en social
    grej är det en effektiv lärstrategi.

  217. Att diskutera det man läser,
    förklara saker för varandra-

  218. -gör att man
    når en djupare förståelse.

  219. -Skitmycket smör.
    -När den gräddas pluggar vi SO.

  220. Utan mina kompisar hade jag nog
    varit mycket sämre i skolan.

  221. Jag hade överhuvudtaget inte försökt
    om jag inte hade haft dem.

  222. -Vad vet du om lagar?
    -Privatpersoner...

  223. Man lär sig precis lika mycket
    som det man lär ut.

  224. Okej, ett, två, tre.

  225. Det var faktiskt riktigt gott.

  226. -Tog du det sista?
    -Nej.

  227. Som ett sista avstamp för Noah
    inför det här SO-provet-

  228. -har jag gett honom
    och ett par kompisar i uppgift-

  229. -att föreläsa om det provet
    ska handla om i årskurs 5.

  230. Det du lär andra
    måste du verkligen fatta själv.

  231. Vi kommer från 8A.

  232. Nu ska vi berätta om
    hur en lag blir till.

  233. Det börjar med en politiker
    som jobbar med det varje dag.

  234. De kommer på en idé och så skickar
    de in förslaget till riksdagen.

  235. När man förstår nåt
    så man kan använda kunskapen själv-

  236. -då har man förstått
    och kan själv ha nytta av det-

  237. -och lära vidare till andra.

  238. Riksdagen väger för eller emot,
    om förslaget är bra eller dåligt.

  239. De skickar det vidare till
    en miniriksdag som kallas utskott.

  240. Det är 15 grupper med experter.

  241. När man ska berätta nåt
    för nån annan-

  242. -måste man spela som en teater.
    Man måste leka professor eller nåt.

  243. Då får man ut mycket mer
    av sig själv.

  244. Tack så mycket.

  245. Man måste inte gå till en femma
    och lära ut det man kan.

  246. Man kan lika gärna berätta för
    en förälder, katt eller gosedjur.

  247. Om man pluggar som jag gör nu
    får man en översikt över det man kan.

  248. Ett av målen med lärstrategi är att
    få kontroll över det man lärt sig-

  249. -och överblicka sina kunskaper.

  250. Det är känslan av
    att komma upp på en platå-

  251. -och kunna blicka ut över vad jag kan
    och var jag kan ta mig härifrån.

  252. Förståelsen av att jag förstår är
    att äga sin egen kunskap.

  253. Gör man det så vet man att man kan.

  254. Man behöver inte gå till ett prov
    och hoppas att man har kunskaperna.

  255. Hela ämnet som vi höll på med
    var ganska intressant.

  256. Man vill veta hur det går till
    i vårt samhälle där vi bor.

  257. Det är tio frågor.

  258. Andas lugnt.

  259. Det var bara lite svårt i början
    att formulera sig på ett bra sätt.

  260. Noah skrev ju. I vanliga fall
    ser han ett gäng frågor-

  261. -och tycker att det är övermäktigt
    och onödigt att ens försöka.

  262. Men det här var en kille
    som tog det åt sig, läste igenom-

  263. -och satte igång att skriva.
    Inget om att han inte kunde.

  264. Jag är nöjd med SO-provet.
    Jag kunde det jag behövde veta.

  265. Det verkar som om han nu tänker:
    "Jag kan lika mycket som de andra."

  266. Det är jätteroligt att se.

  267. -Berätta hur det gick på SO-provet.
    -Det gick väl bra.

  268. Det enda jag glömde var två partier.
    Folkpartiet och nåt mer.

  269. Som du fortfarande har glömt bort.

  270. Okej, man kan inte vinna allt.

  271. Första gången jag träffade Noah...

  272. Han struntade ju i det. Helt ärligt.

  273. Han var strategilös och ryckte
    på axlarna åt precis allting.

  274. Så här är det, Noah.

  275. Du är fullständigt strålande
    och du är så här nära...

  276. ...att göra den här skolan
    till din och äga den.

  277. Med rätt strategier kan du gå
    hur långt som helst.

  278. Det blir lika lätt som
    när du ska repa inför en konsert.

  279. Exakt lika lätt.

  280. Okej, vi tar det här igen.

  281. Hur gör man för att bli
    en riktigt bra läsare?

  282. Jo, målet är att förstå det vi läser.

  283. Att förstå hur saker hänger ihop
    och bygga på med ny kunskap.

  284. Då måste vi skaffa oss förförståelse
    om vad texten handlar om.

  285. Bläddra igenom texten först
    och fundera även över-

  286. -vad du har för gamla kunskaper
    som kan kopplas ihop med de nya.

  287. Ställ frågor till texten.
    Vad var det jag just läste?

  288. Vad handlar det här om?
    Vad vet jag?

  289. Och plugga tillsammans.
    Diskutera texten med andra.

  290. Och kanske det viktigaste
    för att göra kunskapen till din:

  291. Se till att använda den
    så snabbt som möjligt.

  292. Det gick trögt i början.
    Det gör det ju för alla.

  293. Men när man väl började
    tänkte jag:

  294. "Jag kan ändå försöka satsa
    i alla fall."

  295. I slutänden är det alltid värt det.

  296. Nu gäller det att han är medveten om
    att han har de här strategierna-

  297. -och återanvänder dem
    och slipar på dem.

  298. Det gick trögt i början.
    Det gör det för alla.

  299. Men så tänker man:
    "Fan, 'I got this'."

  300. Det kändes coolt.

  301. Textning: Karin Hagman
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Strategier för läsning

Avsnitt 2

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Att vara en bra läsare är avgörande i nästan alla ämnen. Men det är inte bara att stoppa ner huvudet i boken och följa raderna, man behöver skaffa sig lässtrategier. Med hjälp av Noah och läraren Martin får vi tips på strategier att använda innan man läser, under läsningen och efter att man läst. Det innefattar bland annat att avkoda boken, plugga i korta pass, förhöra sig själv, anteckna, göra tankekartor och förbereda en muntlig redovisning.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Svenska > Läsning
Ämnesord:
Läsförståelse, Läsning, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Studieteknik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Pluggkoden

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVPluggkoden

Strategier för minnet

Avsnitt 1

Rihem är skoltrött och har svårt att minnas saker. När hon provar att plugga till prov med hjälp av olika metoder visar det sig att hon höjer sina resultat rejält. I programmet får vi tips på strategier som hjälper hjärnan att minnas bättre, till exempel genom association och repetition enligt ett särskilt mönster.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVPluggkoden

Strategier för läsning

Avsnitt 2

Att vara en bra läsare är avgörande i nästan alla ämnen. Men det är inte bara att stoppa ner huvudet i boken och följa raderna, man behöver skaffa sig lässtrategier. Noah och läraren Martin ger oss tips på strategier att använda innan man läser, under läsningen och efter att man läst.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVPluggkoden

Strategier för matematik

Avsnitt 3

Matematik förknippas ofta med dåligt självförtroende. Många tror att vissa är mattemänniskor och andra inte, men alla kan bli bättre med rätt strategier. Vi följer Albin i klass 9 som tycker att ämnet är svårt. Lärare Martin ger honom utmaningar och berättar om strategier han kan använda sig av för att få kontroll över inlärningen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVPluggkoden

Fokusera och planera

Avsnitt 4

Med tekniken har ungdomar ständig tillgång till information. Det kan göra att det blir svårt att fokusera på en uppgift. Med god planering kan det bli lättare och man slipper onödig stress. Läraren Martin hjälper en elev att planera och sprida ut sitt skolarbete över flera kortare pass istället för ett långt. Martins klass får också göra ett experiment där halva klassen utsätts för störningsmoment, medan den andra hälften får jobba i lugn och ro. Några elever besöker också en stresscoach och pratar om perfektionism och problemen med att skjuta upp arbete.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning

Mer grundskola 7-9 & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVFörstå kunskapskraven

Att lösa problem och föra resonemang

Ett av Skolverkets kunskapskrav i matematik för årskurs 9 förklaras: " Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt."

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVFörstå kunskapskraven

Nyanserade resonemang och komplexa samband

Ett av Skolverkets kunskapskrav i samhällskunskap för årskurs 9 förklaras: " Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation."