TV

Pluggkoden

Pluggkoden

Om Pluggkoden

"Att plugga utan strategier är som att leta efter en skatt utan skattkarta." Det säger guldäpplebelönade läraren Martin Fernström som här tillhandahåller enklare, snabbare och mer effektiva sätt att plugga. I varje program följer han en elev när denne tillämpar nya strategier, tekniker och tankesätt för att uppnå bättre resultat i skolan. Det är strategier som ska ge eleverna självförtroende och motivation till en roligare och mer givande skolgång, där kunskaper lättare fastnar och stannar kvar.

Till första programmet

Pluggkoden: Strategier för matematik
  1. Jag bryr mig om skolan. Det är
    viktigt att vara med på lektionerna.

  2. Men ibland på matten fattar jag inte
    fastän jag försöker.

  3. När resten av klassen har fattat,
    är det bara jag som inte förstår.

  4. Då blir jag ännu mer stressad.

  5. Jag blir besviken över ett E
    när jag förväntat mig mer.

  6. Matte är nog det ämne
    som jag får kämpa mest med.

  7. Många säger att talang och begåvning
    avgör hur det går i skolan.

  8. Men det är inte sant.
    Viktigare än talang-

  9. -är hur du använder din tid
    och vilken attityd du har.

  10. Men framför allt vilka strategier
    du använder när du lär dig.

  11. Att plugga utan strategier är som
    att leta en skatt utan skattkarta.

  12. Jag heter Martin Fernström.
    Jag är lärare, och jag vet-

  13. -att alla kan bli sjukt mycket bättre
    med rätt lärstrategier.

  14. I den här programserien
    besöker jag en högstadieklass-

  15. -för att få dem att inse hur mycket
    roligare och lättare skolan blir-

  16. -med rätt strategier.

  17. I varje program
    följer jag en elev lite närmare-

  18. -för att se hur lärstrategier
    kan hjälpa just den eleven.

  19. Det finns nog inget ämne-

  20. -där dåligt självförtroende
    är så utbrett som inom matten.

  21. Som: "Jag är ingen mattemänniska."
    Det gör mig jäkligt förbannad-

  22. -att folk säger så om sig själva.

  23. Att de skulle vara skapta
    eller inte skapta för matematik-

  24. -när det egentligen bara
    handlar om goda strategier.

  25. I det här programmet-

  26. -ska jag lära ut strategier som
    funkar i alla situationer för matte.

  27. Jag vill börja med en fråga:
    Hur många här är mattemänniskor?

  28. -Albin, är du en mattemänniska?
    -Nej, det tror jag inte.

  29. Ska jag berätta en hemlis?
    Det finns inget som heter så.

  30. Och om det finns det,
    så är alla här mattemänniskor.

  31. Jag ska börja med att lära ut
    två grundläggande strategier.

  32. Jag ska ge eleverna en matteuppgift
    som de nog tycker ser svår ut.

  33. Hur känner ni när ni ser det här?

  34. När jag såg talet på tavlan
    blev jag stressad och nervös.

  35. Jag visste inte hur man skulle göra.

  36. Min första tanke var
    att det såg väldigt svårt ut.

  37. Jag blev nog
    väldigt frustrerad och stressad.

  38. Jag ska berätta en sak.
    När jag gick i skolan-

  39. -hade jag jättesvårt för matte.

  40. Jag tyckte att det var jättejobbigt
    och kände mig sjukt dum.

  41. Jag blev stressad av att jag tyckte
    att alla andra hajade före mig.

  42. Jämt! Det var fruktansvärt-

  43. -att bara sitta och undra:
    "Vad är det här?"

  44. Jag var ledsen ofta,
    arg ännu oftare.

  45. Jag kände:
    "Det här kommer aldrig att gå."

  46. Fast nu är ju jag mattelärare.

  47. Det vi brottas och slåss med i går,
    är det vi kan i dag-

  48. -och det vi brottas och slåss med
    i dag, är det vi kan i morgon.

  49. Den första strategin är att
    trivas med att inte förstå.

  50. Nästa strategi, som är jätteviktig,
    är att ställa frågor.

  51. När jag undervisar i matte,
    vet ni vad jag oftast får höra då?

  52. Nån räcker upp handen och säger:
    "Jag fattar inte."

  53. Det är inte jättebra.
    Elever som säger: "Jag fattar inte"-

  54. -har gett mig ett påstående,
    inte en fråga.

  55. Och det finns
    inget svar på ett påstående.

  56. Det är mycket bättre
    att ställa rätt frågor.

  57. "Vad är det jag inte förstår?"
    "Vad betyder det där ordet?"

  58. "Varför är det ett likhetstecken?"
    Det är bra frågor.

  59. Det är den strategin
    ni ska få prova i dag-

  60. -tillsammans med att ta det lugnt
    med att ni inte förstår.

  61. Klarar nån det här rakt av?

  62. Verkar det vettigt
    att vi vill ha ut x och y?

  63. Du sover på din hand.
    Vad undrar du över, då?

  64. -Inget.
    -Inget?

  65. Vet du vad alla tecken betyder?

  66. -Ställ en fråga, så svarar jag.
    -Vad betyder alla tecken?

  67. -Vilket av dem?
    -Alla.

  68. -Det?
    -Nej.

  69. -Så det är inte siffrorna.
    -X och y.

  70. Du undrar vad x och y betyder.
    Jättebra!

  71. X och y kallas för variabler.

  72. Det är jobbigt att fråga,
    man vill inte verka dum.

  73. -Vad är det vi ska få fram?
    -En fantastiskt bra fråga!

  74. Vad ska jag få fram?
    Vad frågas det egentligen efter?

  75. Vilka strategier ska man ha
    för att räkna ut det?

  76. Är du nyfiken nu? Bra!

  77. Åtta upphöjt i tre kan man lägga till
    bland de andra åttorna.

  78. -Menar du den där?
    -Ja.

  79. -Albin, är du helt med på det?
    -Typ.

  80. -Typ eller ja?
    -Ja.

  81. Vad är det smartaste du kan göra
    om du känner att det gick för fort?

  82. Fråga. - Hur gjorde du?

  83. Vi förenklade ju summan.
    Varför inte förenkla hela saken?

  84. -Vad vill hon förenkla?
    -Man skriver ut femmorna också.

  85. Då tar jag femmorna.

  86. Det kan verka grundläggande att
    acceptera att man inte förstår-

  87. -och att ställa frågor.
    Men det är inte så lätt för alla.

  88. Det kanske känns som att
    man erkänner att man inte förstår.

  89. Men smarta personer har blivit det
    för att de har ställt smarta frågor!

  90. Det är det enda sättet att komma dit.

  91. Matematik ska inte gå fort.

  92. Det gäller att tänka långsamt,
    vara grundlig och tänka ordentligt.

  93. En hare är ju generellt sett
    snabbare än en sköldpadda.

  94. Men inte i matte. Då vinner
    sköldpaddan. Kolla här!

  95. Haren har bråttom. Gissar, kör fast,
    får börja om och blir uppstressad.

  96. Sköldpaddan, däremot, löser uppgiften
    långsamt och systematiskt.

  97. Den tar sig tid att tänka efter
    och är i slutändan snabbast.

  98. Albin, vad är
    det jobbigaste med matten?

  99. När du inte förstår en uppgift
    och alla andra förstår den.

  100. Man blir stressad då.

  101. Den stressen är ju så onödig,
    för ingen förstår ju från början.

  102. Hur ser det ut när du har
    en inlämningsuppgift eller ett prov?

  103. Jag försöker göra matteproven
    så ordentligt som möjligt.

  104. När jag lämnar in provet
    kan det kännas skitbra, som ett A.

  105. Men så får jag tillbaka det,
    och då är det inte ett A...

  106. Hur skulle du vilja
    att ett matteprov var?

  107. Att jag gjorde det snabbt,
    men ändå med stor säkerhet.

  108. Och att jag fick många rätt på det.

  109. Du kommer att fixa att vara säker på
    att det har gått riktigt bra.

  110. Men vi ska släppa
    det här med att det ska gå fort.

  111. Det måste vi träna bort hos dig.

  112. Du ska få ett uppdrag.
    Du ska ha två prov.

  113. På det andra provet ska vi försöka
    se till att det går som du vill-

  114. -och att du får
    så bra resultat som möjligt.

  115. Det första provet
    blir ett övningsexempel-

  116. -där du ska få kontroll
    och inte bli så stressad.

  117. En del i kontrollen måste vara
    att känna hur bra det gick.

  118. Att du kan gissa ditt resultat
    och hamna nära sanningen.

  119. Jag struntar blankt i om du
    den gången får ett A eller ett E.

  120. Albin är en klassisk hare, men nu
    ska han bli mer av en sköldpadda.

  121. När man ska lära sig nya saker
    och uppnå nya mål-

  122. -är det smart att se vägen dit
    som steg i en trappa.

  123. Det är lättare
    om du delar upp vägen i små steg.

  124. Då kan du gå upp ett steg i taget.

  125. Albins första trappsteg blir att
    jobba med sin attityd mot matte.

  126. Att sluta tävla, och jobba med
    grundtekniker för att få kontroll.

  127. Jag gillar att syslöjden är konkret.
    Man kan inte stressa sig igenom nåt.

  128. Om man stressar blir det lätt fel
    och man måste börja om.

  129. Vill du stryka sömsmånen först
    och ta vadden sen?

  130. Slöjd och matte har mycket gemensamt.
    Båda handlar om att lösa problem.

  131. Det är svårt att sy
    om du inte har ett mönster-

  132. -om du inte kan ställa frågor
    och om ingen visar dig.

  133. Med slöjdprojekt får man jobba
    metodiskt, och det gör Albin.

  134. På slöjden. Men jag vill att
    han ska göra så på matten också!

  135. Eftersom jag lätt blir
    tävlingsinriktad i klassrummet-

  136. -ska jag börja öva på
    att hitta lugnet när jag är hemma.

  137. I matte kan man inte lura sig själv.
    Det är mycket bättre-

  138. -att hinna få uppgifter
    och verkligen förstå-

  139. -än att hinna med många.

  140. Om man inte förstår, får man
    gå tillbaka till nåt som man fattar.

  141. Det är viktigt.

  142. Matematik är ett språk,
    och precis som i alla andra språk-

  143. -måste du kolla upp
    det du inte förstår.

  144. Du kan slå upp det i en bok, googla
    eller fråga nån som vet.

  145. Bryt ner uppgiften
    till många delproblem.

  146. Ett stort problem kan brytas ner
    till delar, som du löser var för sig.

  147. Kontrollera alltid dina resultat-

  148. -t.ex. genom att stoppa in dem
    i ekvationen som du just löst-

  149. -och se så att det funkar
    åt båda håll.

  150. Om resultatet ändå inte stämmer
    är det bra att kunna felsöka.

  151. Till det behöver du en checklista
    för att kolla vad som gått snett.

  152. Börja med att fråga om du
    verkligen har förstått uppgiften.

  153. Läs den en gång till så att du vet
    att du inte har missat nåt.

  154. Fundera sen på om du har valt
    rätt metod för att lösa uppgiften.

  155. Sen, kolla så att du inte har gjort
    nåt räknefel eller skrivit fel.

  156. Du kanske har missat att sätta ut
    en parentes eller ett minustecken?

  157. Hur går det? Hittar du inte felet?

  158. I så fall: Räkna ut uppgiften igen
    på en helt ny sida.

  159. Om du får samma resultat
    har du nog inte gjort ett slarvfel.

  160. Men om du får olika resultat
    kan du jämföra dina uträkningar-

  161. -och fundera över
    vad som har gått snett.

  162. Det känns ovant att
    plugga matte så kontrollerat.

  163. Först var det frustrerande,
    men sen gick det bättre.

  164. Nu är det dags för prov
    och det känns bra.

  165. Som Martin sa, ska jag inte stressa
    upp mig om nån blir klar före.

  166. Jag var lugnare nu, för jag hade
    koll på vad som skulle komma.

  167. Jag satt kvar lite längre.

  168. Om jag fastnade på en uppgift
    fortsatte jag-

  169. -och gick tillbaka till den senare.

  170. Tjena, Albin! Var det nåt som var
    jättelätt eller jättesvårt?

  171. Albins utmaning
    var att skaffa kontroll.

  172. Jag vill att hans känsla
    för resultatet ska stämma.

  173. -Är du laddad?
    -Ja.

  174. -Hur känns det som att det gick?
    -Ganska bra, tror jag.

  175. Du skrev 26 av 40 - mycket bättre
    än vad du brukar få.

  176. Så du har lyckats med att
    förutsäga ditt resultat.

  177. -Vad gjorde du annorlunda?
    -Jag satt kvar längre...

  178. ...och stressade inte upp mig.

  179. -Varför var du mindre stressad?
    -Jag var mer förberedd nu.

  180. -Hade du ett annat självförtroende?
    -Ja, det tror jag.

  181. -Och kontrollräkningarna?
    -Jag kontrollräknade.

  182. -Du har ju ett mål med matten.
    -Ja, att höja mitt betyg till ett C.

  183. När jag ser det här,
    tänker jag att allt är möjligt.

  184. Betyget var inte poängen nu,
    men du har höjt dig från E till D.

  185. Till nästa prov vill jag att du
    når ditt mål. Börja tänka matte-

  186. -prata matte och vara matte.
    Då kommer det här att gå galant!

  187. Jag vill se höjningen och att du
    verkligen satsar för att nå ditt mål.

  188. Att vara systematisk
    för att få kontroll över matten-

  189. -är ett bra första steg.
    Sen är det bra att utmana sig själv-

  190. -och prova fler sätt
    att lösa uppgifter på.

  191. Nu ska eleverna få släppa matteboken
    och jobba kreativt med matten.

  192. I dag ska ni få bredda ert sätt
    att angripa ett matteproblem.

  193. I dag ska ni sköta snacket,
    så jag tycker att vi kör!

  194. Kom, mina vänner.

  195. Första gruppen ska rita en bild.

  196. Med hjälp av bilden ska de
    förklara problemet för nästa grupp.

  197. "En bil kör tur och retur Mora-Sala.
    Dit kör bilen i 60 km/h."

  198. "På hemvägen kör den dubbelt så fort.
    Vad är medelhastigheten?"

  199. Vi kollar vad vi vet
    och vad vi inte vet.

  200. När vi målade bilden tyckte jag
    att det var ganska lätt att förstå.

  201. En bild kan hjälpa hjärnan
    att sortera information-

  202. -och på det sättet
    hjälpa oss att förstå bättre.

  203. Den andra gruppen ska med hjälp
    av bilden förstå problemet.

  204. Sen ska de utifrån det hitta på
    ett eget, liknande problem-

  205. -som de lämnar över till nästa grupp.

  206. -"Martin cyklar..."
    -"...till skolan i uppförsbacke."

  207. Egna uppgifter är ett bra sätt
    att öva sig i att tänka själv.

  208. Om du kan skapa
    ett nytt, liknande problem-

  209. -då har du verkligen fattat grejen.

  210. På en mattelektion har man ju
    alltid facit framför sig.

  211. Nu var man riktigt tvungen
    att tänka.

  212. -Så!
    -Nu är vi klara.

  213. Kolla, vad snyggt!

  214. Grupp 3 ska försöka lösa uppgiften
    som den förra gruppen hittade på.

  215. Sen ska de hitta på ett fel
    som man skulle kunna göra.

  216. Vi skulle kunna räkna ut
    medelvärdet av hastigheten.

  217. Vi tog medelvärdet
    i stället för medelhastigheten.

  218. Eftersom båda heter "medel"
    är det lätt att ta fel.

  219. Att göra ett medvetet fel-

  220. -kan vara en lika stor utmaning
    som att göra den egna uppgiften.

  221. Här handlar det om
    att förstå varje moment-

  222. -för att veta
    var och vad som kan gå snett.

  223. Den sista gruppen ska hitta
    det konstruerade felet-

  224. -och lösa uppgiften.

  225. Vi kom på att de hade räknat ut
    medelvärdet, inte medelhastigheten.

  226. Då blir det 15 km/h.

  227. Genom felsökning lär man sig
    att granska en beräkning-

  228. -oavsett om det är konstruerade fel
    eller en egen uträkning.

  229. Vad är det som har gått fel?

  230. Ett helt annat sätt att jobba på.
    Det blev mer intressant.

  231. I början verkade det ganska svårt.

  232. Men när man började fatta
    blev det mycket lättare och roligare.

  233. Hej på er! - Det var jättekul
    att se eleverna snacka matte.

  234. Och att de började diskutera
    om deras resultat var rimliga.

  235. Att fundera över rimligheten
    är en av de viktigaste strategierna-

  236. -för att nå
    djupare förståelse i matte.

  237. Nu är det dags för Albin att maxa
    inför sitt nästa matteprov.

  238. Jag vill att han
    fortsätter diskutera matte-

  239. -och det gör man så klart
    tillsammans med andra.

  240. Jag gillar att jobba med nån.

  241. Jag trodde inte att det var min grej,
    men det visade sig vara roligt.

  242. Ska vi göra filmen
    om Pythagoras sats?

  243. Jag och några kompisar kom på att vi
    kunde göra filmer till varandra.

  244. Klara, färdiga, kör.

  245. Hej! I dag ska jag berätta
    om Pythagoras sats.

  246. Filmer där man förklarar matteproblem
    är verkligen nåt jag rekommenderar.

  247. Du förklarar vad du kan.

  248. Sen kan du dela med dig av filmerna
    till nån annan.

  249. Då får man reda på
    att hypotenusan är 8,6 cm lång.

  250. När man gör en mattefilm
    läser man på mer och gör omtagningar.

  251. Då fastnar det till slut.

  252. När man tittar på nån annans film,
    ser man hur de har löst uppgiften.

  253. Det är bra att se hur andra tänker
    och att försöka lära sig av det.

  254. Vad bra!

  255. För att kunna förklara,
    så måste du förstå.

  256. Därför är mitt bästa tips:
    Förklara för varandra.

  257. Om du kan förklara nåt,
    är det ett kvitto på att du kan det.

  258. Den du förklarar för
    måste inte vara en klasskompis.

  259. Det kan vara en förälder
    eller ett småsyskon.

  260. Nu tänkte jag lära dig lite
    om area och volym.

  261. Jag lärde mig mycket av att
    förklara för min lillebror.

  262. Då lär du dig själv. Du tvingas
    lära dig för att kunna förklara.

  263. Det är ett bra sätt
    att kunna förstå nåt.

  264. Här har vi en bägare, en sten...

  265. ...och några små klossar.

  266. Hur många klossar tror du behövs
    för att få samma volym som stenen?

  267. Om jag ställer en fråga
    måste jag kunna svara på den.

  268. Då släpper vi ner den och kollar.
    Hur mycket höjdes det?

  269. Varje är fem, sa du.
    Fem... Tio!

  270. Det är viktigt att du använder
    dina egna förklaringar och egna ord.

  271. -Vad gissade du?
    -Åtta.

  272. Det var grymt nära. Bra jobbat!

  273. -Så det saknades två?
    -Ja, exakt.

  274. När man övar på sina strategier
    är det bra att göra som Albin:

  275. Börja med det grundläggande
    och fortsätt därifrån.

  276. Kan man allt som Albin kan nu,
    kommer man väldigt långt.

  277. Men om man vill
    kan man gå ännu lite längre.

  278. Albin började med att jobba med
    sin attityd. Sluta stressa-

  279. -och skaffa självförtroende nog
    för att sluta tävla.

  280. Han jobbade också med ett par
    grundläggande och konkreta tekniker.

  281. Nästa steg
    var att fördjupa förståelsen.

  282. Albin skulle göra matten till sin
    genom att snacka matte-

  283. -och göra egna uppgifter.

  284. Om man vill gå ännu lite längre,
    har jag några till tips.

  285. Ett sätt att slippa stress över
    nya uppgifter, är att känna igen dem.

  286. Därför - kolla upp nästa avsnitt
    i förväg.

  287. Det räcker att ha sett det
    för att minska stressen-

  288. -när ni sen ska gå igenom
    nåt nytt tillsammans.

  289. Om man vill utmana sig själv, kan man
    försöka hitta på egna lösningar-

  290. -innan man kollar hur matteboken
    föreslår att man ska lösa dem.

  291. Genom det här hårdtränar du hjärnan
    i vad vi kan kalla "mattetänket".

  292. Kom ihåg: Du har massor av kapacitet.
    Använd det! Ta egna initiativ.

  293. Låt inte matteboken eller läraren
    styra ditt förhållande till matte.

  294. Nu är det matteprov. Det känns bra,
    för jag har pluggat ganska hårt.

  295. Jag hoppas att
    jag höjer mig till ett C.

  296. Jag säger lycka till.
    Ni har 90 minuter på er.

  297. Jag skärmade av alla klasskamrater
    och körde "all in".

  298. Innan var matte inte lika roligt.

  299. När man fattar och blir motiverad,
    så blir det mycket roligare.

  300. Det skulle betyda mycket om jag
    höjde mig, så jag var nervös.

  301. Det kändes skönt när jag fick reda på
    hur det hade gått.

  302. Slå dig ner.

  303. Albin! Ett C!

  304. Du prickar in alla dina mål.
    Jag blir så stolt över dig!

  305. På det förra provet tog du kontroll.

  306. Du minskade din stress
    och slutade tävla med kompisarna.

  307. Till det här provet har du gjort
    allt som vi har snackat om.

  308. Du har gjort matten till din egen.
    Vad är den största insikten?

  309. Jag har slutat tävla
    med mina klasskamrater.

  310. Jag har slutat stressa upp mig
    om nån blir klar före.

  311. -Har du roligare?
    -Ja, det har jag.

  312. Vad är du mest nöjd med?

  313. Att jag uppnådde målet med ett C.
    Jag trodde inte det från början.

  314. Det trodde jag!
    Kom igen, nu drar vi.

  315. Vi tar det en gång till.

  316. Vad kan du göra för att känna
    att du äger matten?

  317. Jo, släpp ibland matteboken
    och försök förstå på andra sätt.

  318. Till exempel genom att
    rita en bild av problemet.

  319. Se också till att snacka mycket matte
    genom att plugga med andra.

  320. Sen måste du göra själv. Det räcker
    inte att titta på när andra räknar.

  321. Ställ bra frågor om du kör fast,
    och kanske viktigast av allt:

  322. Stressa inte fram matte,
    utan låt förståelsen ta tid.

  323. Jag trodde inte
    att det skulle funka så här bra.

  324. Men jag fick två bra provresultat,
    så jag tänker fortsätta så här.

  325. Jag känner mig rätt duktig på matte!

  326. Textning: Katarina Lundqvist
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Strategier för matematik

Avsnitt 3

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Matematik förknippas ofta med dåligt självförtroende. Många tror att vissa är mattemänniskor och andra inte, men alla kan bli bättre med rätt strategier. Vi följer Albin i klass 9 som tycker att det är svårt med matematiken i skolan. Han tycker att hans vänner alltid förstår uppgifterna snabbare än han själv och blir lätt stressad. Lärare Martin ger honom utmaningar och berättar om strategier han kan använda sig av. Den första utmaningen är att minska känslan av stress. Albin får en tydlig checklista att arbeta med för att få kontroll över inlärningen inför ett kommande prov.

Ämnen:
Matematik, Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Matematik, Pedagogik, Studieteknik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Pluggkoden

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVPluggkoden

Strategier för minnet

Avsnitt 1

Rihem är skoltrött och har svårt att minnas saker. När hon provar att plugga till prov med hjälp av olika metoder visar det sig att hon höjer sina resultat rejält. I programmet får vi tips på strategier som hjälper hjärnan att minnas bättre, till exempel genom association och repetition enligt ett särskilt mönster.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVPluggkoden

Strategier för läsning

Avsnitt 2

Att vara en bra läsare är avgörande i nästan alla ämnen. Men det är inte bara att stoppa ner huvudet i boken och följa raderna, man behöver skaffa sig lässtrategier. Noah och läraren Martin ger oss tips på strategier att använda innan man läser, under läsningen och efter att man läst.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVPluggkoden

Strategier för matematik

Avsnitt 3

Matematik förknippas ofta med dåligt självförtroende. Många tror att vissa är mattemänniskor och andra inte, men alla kan bli bättre med rätt strategier. Vi följer Albin i klass 9 som tycker att ämnet är svårt. Lärare Martin ger honom utmaningar och berättar om strategier han kan använda sig av för att få kontroll över inlärningen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVPluggkoden

Fokusera och planera

Avsnitt 4

Med tekniken har ungdomar ständig tillgång till information. Det kan göra att det blir svårt att fokusera på en uppgift. Med god planering kan det bli lättare och man slipper onödig stress. Läraren Martin hjälper en elev att planera och sprida ut sitt skolarbete över flera kortare pass istället för ett långt. Martins klass får också göra ett experiment där halva klassen utsätts för störningsmoment, medan den andra hälften får jobba i lugn och ro. Några elever besöker också en stresscoach och pratar om perfektionism och problemen med att skjuta upp arbete.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning

Mer grundskola 7-9 & matematik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVFörstå kunskapskraven - romani chib/arli

Att lösa problem och föra resonemang

Ett av Skolverkets kunskapskrav i matematik för årskurs 9 förklaras: " Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt." Berättare: Veli Brijani.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TVFörstå kunskapskraven

Att lösa problem och föra resonemang

Ett av Skolverkets kunskapskrav i matematik för årskurs 9 förklaras: " Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt."