Titta

Pluggkoden

Pluggkoden

Om Pluggkoden

"Att plugga utan strategier är som att leta efter en skatt utan skattkarta." Det säger guldäpplebelönade läraren Martin Fernström som här tillhandahåller enklare, snabbare och mer effektiva sätt att plugga. I varje program följer han en elev när denne tillämpar nya strategier, tekniker och tankesätt för att uppnå bättre resultat i skolan. Det är strategier som ska ge eleverna självförtroende och motivation till en roligare och mer givande skolgång, där kunskaper lättare fastnar och stannar kvar.

Till första programmet

Pluggkoden: Fokusera och planeraMaterialDela
  1. Det går rätt bra för mig i skolan,
    men jag vill att det går bättre.

  2. Jag har bara så svårt att fokusera.

  3. När det är stökigt runt mig
    har jag svårt att koncentrera mig.

  4. Om jag ska läsa en text
    får jag hålla för öronen.

  5. Jag brukar skjuta upp alla läxor,
    ta allt på en gång och bara köra.

  6. Det är inte så bra.

  7. Många säger att talang och begåvning
    avgör hur bra det går i skolan.

  8. Det är inte sant. Viktigare än talang
    är hur du använder din tid-

  9. -och vilken attityd du har.

  10. Men framförallt, vilka strategier
    du använder när du lär dig.

  11. Att plugga utan strategier är som
    att leta efter en skatt utan karta.

  12. Jag heter Martin Fernström.
    Jag är lärare och jag vet-

  13. -att alla kan bli sjukt mycket bättre
    med rätt lärstrategier.

  14. Jag kommer att besöka en vanlig klass
    med målet att få dem att inse-

  15. -hur mycket roligare och lättare
    skolan blir med rätt strategier.

  16. I varje program följer jag en elev
    lite närmare-

  17. -för att se hur lärstrategier kan
    hjälpa just den eleven att utvecklas.

  18. Nu ska det handla om fokus och
    distraktioner, sånt som stör fokus.

  19. Det är massor av saker
    som trängs i våra hjärnor.

  20. De tävlar om vår uppmärksamhet.

  21. Människor har haft samma hjärna
    sen stenåldern.

  22. Hjärnan fungerar bäst
    om den får göra en sak i taget.

  23. Vi klarar att göra flera saker,
    frågan är bara hur bra.

  24. Det här är information
    som jag ska ta in.

  25. Skulle du kunna bombardera mig
    med lite information?

  26. Så. Inte så himla svårt.

  27. Det är för att jag kan koncentrera
    mig på den här bollen.

  28. Vet du vad vi ska göra nu?
    Ta lite flera bollar.

  29. Kör!

  30. En.

  31. Och vad kan vi lära oss av det här?

  32. Det går att göra en sak i taget.

  33. Men vi gillar
    att göra flera saker samtidigt.

  34. Alla som gillar tv-spel
    kan räcka upp en hand.

  35. Alla som gillar musik
    kan räcka upp en hand.

  36. Eftersom vår hjärna är så himla cool,
    den är så himla bra-

  37. -så himla kraftfull, så är det så
    att den gillar att bli utmanad.

  38. Den gillar att sträckas.
    Den gillar att bli lite störd.

  39. Men den funkar fortfarande bäst
    om den får göra en sak i taget.

  40. Upp till klassrummet!

  41. Nu kommer det riktiga experimentet.
    Vi delar klassen i två grupper.

  42. Den ena gruppen
    får vara utan störningsmoment.

  43. Den andra gruppen ska bombarderas-

  44. -med alla störningar
    vi som moderna människor utsätts för.

  45. Under de här förutsättningarna
    ska de få göra ett läsförståelsetest.

  46. Hej. Slå er ner.

  47. I det stökiga rummet finns godis,
    chips. Det står på en film.

  48. Det finns läsk, det står på musik.

  49. Alla snackar med varann,
    det kommer in sms.

  50. Det är inte helt olikt
    hur de flesta har det hemma idag.

  51. I det lugna rummet försöker vi
    ta bort alla störningsmoment.

  52. Det finns bara en bänk,
    en penna och ett sudd.

  53. Allt annat ska bort.

  54. Ja, nu byter vi låt.
    Alla märkte att vi bytte låt.

  55. Det var helt omöjligt.
    Det var världens orkan runt mig.

  56. Det var inte kul.
    Jag kunde inte koncentrera mig.

  57. Det finns inte mycket att säga
    om det lugna rummet.

  58. När vi väl hade fått bort flaskor
    från borden gick det fort.

  59. Ingen använde tiden ut,
    alla var klara före.

  60. Då är det en minut kvar.
    Kom igen, nu!

  61. Det stökiga klassrummet var kaotiskt.
    Det var tjockt rörigt.

  62. Tre, två, ett...
    Tack så mycket, mina käraste vänner.

  63. -Hur kändes alla störningarna?
    -Jag är van.

  64. Det är olika vad man är van vid. Jag
    är uppväxt med stök, så det är lugnt.

  65. Vincent, hur var det att sitta
    med alla störningsmoment?

  66. Det var helt kaos. Jag hann inte
    svara på alla frågorna.

  67. Jag är lättstörd. Jag kan inte
    koncentrera mig med ljud runt mig.

  68. Emmy som satt bredvid mig jobbade på,
    och Isabelle verkade jobba bra.

  69. Det är ju olika för alla
    hur man har vant sig och så.

  70. Ni som satt i det ostörda
    lugna klassrummet-

  71. -skriver ett snitt på 11,8/12.

  72. I det godis-, musik-, film-
    och störningsfyllda klassrummet-

  73. -så skrev ni 4,8/12.

  74. Hur känns det?
    Vad kan ni lära er av det?

  75. Man jobbar bättre när det är tyst
    fast man inte tänker på det.

  76. Man sitter ju aldrig och lyssnar
    på musik och tv samtidigt hemma.

  77. -Jo.
    -Vänta, det finns de som gör det.

  78. -Båda sakerna samtidigt?
    -Ja.

  79. Man har ju tv:n på. Sen kanske man
    sätter på musik och läser texten.

  80. Man kollar samtidigt som man lyssnar
    på musik och har mobilen bredvid.

  81. Så man får inte
    så mycket gjort hemma.

  82. De som blev störda lyckades hälften
    så bra som de som fick lugn och ro.

  83. Då kan man fråga sig
    hur mycket hjärnan klarar av.

  84. Då kommer vi in på
    hjärnans arbetsmotor.

  85. Minnet kan delas upp i två delar:

  86. Arbetsminnet och långtidsminnet.

  87. Långtidsminnet sparar saker
    över lång tid.

  88. Kunskaper och erfarenheter
    kan plockas fram efter flera år.

  89. Arbetsminnet är hjärnans arbetsmotor.

  90. Det håller saker i huvudet
    medan vi löser problem.

  91. Arbetsminnet kan hantera
    sju saker samtidigt.

  92. Blir det mer, då spiller det över.

  93. Det gör att vi blir stressade och
    måste påminnas om vad vi höll på med.

  94. Vad kan vi lära oss av det?

  95. Ge hjärnan lugn och ro.
    Gör en sak i taget.

  96. Blir det en massa distraktioner
    kommer det att spilla över.

  97. När jag orienterar är jag fokuserad.

  98. Jag har hållit på i tre år
    och det är jätteroligt.

  99. När man orienterar
    behöver man bra kondition-

  100. -och kunna planera framåt,
    så man springer smartaste vägen.

  101. Det är nåt
    jag vill bli riktigt bra på.

  102. Lika planerad och fokuserad
    ska Vincent vara när han pluggar.

  103. Vincent behöver smartare pluggvanor
    om han vill nå längre.

  104. Han vill ju storsatsa.

  105. Okej, vi behöver en gemensam bild
    av din utveckling.

  106. Vi ska gå upp i trappan.
    Var är din skolgång nu...

  107. ...om högst upp är världsbäst och
    längst ner är att allt är svårt?

  108. Kanske här?

  109. Man ser
    att det går bra för Vincent i skolan.

  110. Men det skulle gå ännu bättre
    om han planerade sin skolgång.

  111. Vilka ämnen
    skulle du beskriva som utmaningar?

  112. -SO och svenska.
    -So och svenska?

  113. Det första steget som Vincent ska ta
    är att planera-

  114. -hur han ska jobba med de ämnen
    han tycker är störst utmaningar.

  115. Steg två är att planera likadant
    för de ämnen som det går bäst i-

  116. -för att få ut maximalt
    av skolan och lärandet.

  117. Matte och NO är viktigt.

  118. Jag planerar att gå natur på
    gymnasiet och kanske bli ingenjör.

  119. Då börjar vi med första trappsteget.
    Kom, jag ska visa en grej.

  120. Tidigare har Vincent lagt allt plugg
    på en dag och kört i tre timmar.

  121. Håller man på så
    blir hjärnan helt mosig.

  122. Vincent, min vän,
    det här är din vecka.

  123. Vincent ska sprida ut sitt pluggande
    på tre fasta dagar.

  124. Han ska inte sitta längre
    än 30 minuter.

  125. Det känns som en bra idé,
    men det känns som att...

  126. Jag kommer knappt att hinna nåt på en
    halvtimme. Jag sitter i tre timmar.

  127. Nu du, Vincent,
    så har jag en tre-veckors till dig.

  128. Det är för att du ska få en utmaning.
    Du ska skriva en debattartikel.

  129. -Hur känns det?
    -Jobbig uppgift.

  130. Vincent ska angripa sina största
    utmaningar, svenska och SO-

  131. -i samma arbete,
    och det blir en debattartikel.

  132. Ett sånt arbete kräver struktur,
    att man tar lite i taget-

  133. -att man låter det vara en process
    och låter det växa fram.

  134. Inte att man gör allt på en gång
    i sista minuten.

  135. -Det ser mycket ut.
    -Vad är det som ser mest ut?

  136. Jag tror att det är
    så mycket färger och så...

  137. När Vincent ser artikeln uppspaltad
    över tre veckor tänker han:

  138. "Hur mycket är det egentligen?"

  139. Ungefär så mycket att man inte ska
    göra det på en kväll på tre timmar.

  140. Ungefär så mycket. Vad trodde du?

  141. Det här kommer att bli grymt.

  142. Här är din vecka, eller snarare,
    din uppsats på tre veckor.

  143. Hur var det nu? Förut pluggade
    Vincent en gång i veckan.

  144. Han samlade ihop allt
    på ett monsterpass.

  145. Nu ska han sprida ut pluggandet
    över tre kortare pass.

  146. Dessutom kan han ta till två småpass
    om det skulle behövas.

  147. Det känns som en stor,
    kanske lite knölig uppgift-

  148. -som kommer att ta mycket av min tid.

  149. Vincent är rädd att inte hinna
    på korta pass.

  150. Med planerat plugg utspritt
    blir man effektivare.

  151. Poängen är att lägga mindre tid
    och få ut mer.

  152. En annan viktig sak
    är att få feedback.

  153. Det kan ju vara jobbigt att höra
    att saker i ens text inte är bra.

  154. Man kan ju försöka ta in det
    och göra texten bättre.

  155. -Hej.
    -Kom in.

  156. Jag tänker att eftersom så många
    röster läggs på SD i landsbygden-

  157. -kanske många vill uttrycka missnöje,
    för att nåt är fel där.

  158. Du skulle kunna prata lite mer om
    vad de vill förbättra.

  159. Ge lite exempel så man fattar
    vad du menar med det.

  160. -Utveckla det.
    -Ja, utveckla det. Precis.

  161. Nu har jag följt planeringen.

  162. Det har gjort att det blir
    små mängder arbete varje dag.

  163. Jag tror
    att jag har lagt ner mer tid.

  164. Fast det känns inte som mer tid,
    för det var så kort varje gång.

  165. Jag är nyfiken på hur det har gått
    för Vincent.

  166. Han tycker det är jobbigt
    med stavning och läsning.

  167. Så jag hoppas
    att det här har gått jättebra.

  168. Tja! Slå dig ner.

  169. Nu är jag läskigt nyfiken.
    Hur gick det?

  170. Det bedömdes i svenska och SO.

  171. -Jag fick B i svenska och C i SO.
    -Alltså...

  172. Det är ju bara att lägga dit den.

  173. B! Det är ju ett helt betygssteg.

  174. Du kliver ju uppför din trappa
    som om det vore löjligt enkelt.

  175. Hur har det känts att dela upp det
    och göra lite i taget?

  176. När jag följde schemat
    kändes det väldigt effektivt.

  177. När man har saker planerade,
    då gör man dem.

  178. Nu ska vi plocka ut alla bra grejer
    som du har gjort-

  179. -och sen blåser vi upp det
    till hela din skolgång.

  180. Vincent vill höja sin matte och NO,
    för han funderar på att bli ingenjör.

  181. Hur gör man för att planera
    hela sin skolgång så här?

  182. Då måste du ta reda på ett par saker:
    När har jag prov eller inlämning?

  183. Vad behöver jag kunna,
    och hur mycket?

  184. Hur många dagar kommer det att ta?

  185. Sen är det bara att sätta igång,
    ta lite i taget och börja i tid.

  186. Slarva inte med planeringen,
    då funkar inte det här.

  187. Hela din skolgång ska vi fixa. Ditt
    fokus är naturligtvis matte och NO.

  188. -Hur känns det?
    -Det känns bra.

  189. Nu ska vi köra så det ryker.

  190. När man höjer förväntningarna
    är det lätt att höja stressnivåerna.

  191. Därför får Vincent och ett par
    kompisar gå till en stresscoach.

  192. De ska få lära sig om stress
    och hur man kan hantera den.

  193. Vi kan börja med stress i skolan.

  194. Ge mig exempel på situationer som är
    verkligt stressiga i skolan.

  195. När vi har flera prov på en vecka.

  196. Alla sitter på rasterna och läser.

  197. Jag tror inte det hjälper. Det är
    bättre att vara ute i god tid.

  198. Dagen innan provet
    sitter alla och läser på rasterna.

  199. Tidigare i veckan har ingen pluggat,
    men alla vet att det blir prov-

  200. -men ingen har tagit initiativ
    till att göra något.

  201. Jag vill att allting ska vara
    perfekt, så jag skjuter upp det.

  202. Om jag börjar göra det nu,
    så kommer någonting att bli fel.

  203. Om jag tänker lite mer på det kommer
    jag kanske att komma på nåt bättre.

  204. Det är jobbigt
    när elever skjuter upp saker-

  205. -för att de vill
    att det ska bli perfekt.

  206. Det är som om de väntar på
    att nåt perfekt ska landa i huvudet.

  207. Men så funkar det inte. Saker som
    blir svinbra är alltid en process.

  208. Man måste våga
    göra fult och dåligt först-

  209. -för att kunna
    göra snyggt och svinbra sen.

  210. Jag brukar skjuta upp mina läxor
    till sista dagen.

  211. Jag har gitarrlektion på torsdagar,
    för vi har alltid läxor till fredag.

  212. Då sitter jag på kvällen och gör alla
    läxor samtidigt i tre timmar.

  213. -Gör du inga läxor de andra dagarna?
    -Inte så ofta.

  214. Jag tror det är mest att jag inte
    orkar. Jag gör det hellre senare.

  215. Vad får du av det?
    Alltså, positiva belöningar.

  216. Jag får mer tid när jag kan göra
    andra saker, som att spela gitarr.

  217. Så, på kort sikt är det bara vinst.

  218. Och på lång sikt är det förlust
    därför att du betalar med stress.

  219. När det är stressigt
    blir man trött i hjärnan.

  220. Man måste prestera så mycket
    även om man inte riktigt orkar det.

  221. Man kör för mycket med sig själv.

  222. Jag vill att ni lägger en hand
    på magen och en hand på bröstet.

  223. Och så andas vi.

  224. Om man känner att man blir stressad
    finns det knep för att lugna sig.

  225. Andningsövningar är bra
    om man behöver en paus.

  226. Jättelångsamt ut.

  227. När vi flyr eller kämpar
    så hyperventilerar vi.

  228. Vi andas fort genom bröstet.

  229. Men när vi slappnar av släpper vi in
    luften hela vägen in i magen.

  230. Och så kan vi känna att magen är
    som en ballong som vi blåser upp.

  231. Men om man känner att man är
    så stressad att man mår dåligt-

  232. -då är det bra att prata med nån
    om det och få hjälp.

  233. På vår orienteringsdag
    hade jag siktat in mig på ett betyg-

  234. -som jag hade klarat året innan. Jag
    kände att det jag hade gjort räckte.

  235. Jag tror jag hittade
    första kontrollen.

  236. När jag skulle till nästa
    sprang jag fel och blev stressad.

  237. Sen ramlade jag, och det var jobbigt,
    för jag förlorade tid på det.

  238. Jag tänkte: "Jag kan inte." Det var
    bara en massa negativa tankar.

  239. Rädsla att misslyckas
    är värsta fienden-

  240. -för nån som har höga krav
    på sig själv.

  241. Då kommer 10 000-kronorsfrågan.

  242. Hur stärker vi ett självförtroende
    som kanske inte är superbra?

  243. Här tror jag att det handlar om att
    sluta kolla på vad andra klarar av-

  244. -och istället lägga fokus på saker
    som du klarar av.

  245. Vad har du lärt dig?

  246. Om vi tänker oss att du står
    i en trappa måste du kolla nedåt.

  247. "Alltså, shit! Har jag gjort den här
    klättringen? Vad grym jag är."

  248. "Allt jag har
    lärt mig."

  249. Kan du se på dina vinster,
    saker du har klarat av-

  250. -då kommer självförtroendet att öka.

  251. Dessutom så är det här en jättebra
    medicin mot stress.

  252. Du vet, den här stenåldershjärnan
    som vi har, den har en begränsning.

  253. Den lär sig väldigt dåligt
    under hård stress.

  254. Stress och oro
    tar upp kopplingar i hjärnan.

  255. Det gör att det blir svårt, eller
    ibland omöjligt att lära sig saker.

  256. Det här, det är vårt fokus.

  257. Det här är en viktig uppgift.

  258. Tricket är att inte benhårt försöka
    hålla kvar fokus vid en sak.

  259. När det dyker upp en störning
    som tar vårt fokus-

  260. Då gäller det att komma ihåg
    vad man höll på med-

  261. -och sen ta tillbaka fokuset igen.

  262. Ju mer störningar...

  263. Ju mer saker vi har att göra,
    ju mer stress...

  264. ...desto svårare blir det att ta
    tillbaka fokus till uppgiften.

  265. Vad kan vi lära oss?

  266. Ta bort alla störningsmoment
    som du har kontroll över-

  267. -så du slipper bli stressad.

  268. Du ska vara välplanerad
    och välfokuserad.

  269. Är du inte välplanerad
    blir du stressad.

  270. Du kan till och med
    vilja låta bli uppgiften.

  271. Är du välplanerad, välfokuserad
    och inte stressad blir det fett kul.

  272. Okej, nu gäller det för Vincent
    att maxa och köra hårt.

  273. Först ut så blir det biologiprov.

  274. -Tror du det blir svårt?
    -Det brukar vara fem stora frågor.

  275. Man får resonera mycket, då kan man
    rädda sig om man inte har pluggat.

  276. Jag är bättre på fakta
    än att resonera.

  277. Jag har pluggat en vecka före provet
    varje dag i ungefär 20 minuter.

  278. Det känns bra, fast jag är lite
    stressad över hur det ska gå.

  279. Det gick bra. Det var svårt,
    men jag tror att det gick bra.

  280. Den sista frågan var lite klurig, men
    jag tror att jag fick med det mesta.

  281. Det är Vincents favoritgren
    och han har spritt ut pluggandet.

  282. Han har gjort lite i taget.

  283. Nu var jag mycket mer förberedd.

  284. Det gjorde att jag kunde fokusera på
    att göra tydliga uträkningar.

  285. Det får vi ju också poäng för.

  286. Jag hoppas att det kommer att funka
    för honom. Jag hoppas!

  287. Vi tar det en gång till. Målet är
    att behålla fokus på uppgiften.

  288. Hur gör du det på bästa sätt?

  289. Kanske det viktigaste är att planera,
    så man kan sprida ut plugget-

  290. -och slippa bli stressad.

  291. När du tappar fokus, öva på
    att dra tillbaka det till uppgiften.

  292. Du kan hjälpa dig själv
    genom att stänga av mobilen-

  293. -och allt annat som stjäl ditt fokus.

  294. Du kan dela upp arbetet
    i mindre delar.

  295. Och du kan göra en sak i taget.

  296. -Hej.
    -Kom och sätt dig.

  297. Hör du, nu är jag sjukt nyfiken.
    Hur funkade det med matten?

  298. På det senaste provet
    fick jag ett solkart B.

  299. Yes box!

  300. Vad cool du är! Det är så himla bra.

  301. -Hur kom du dit?
    -Jag pluggade smart.

  302. Så klart.

  303. I och med att jag gör det utspritt
    sitter jag aldrig och gör läxorna-

  304. -för att jag gör dem hela tiden.
    Jag gör allting lite varje dag.

  305. Då blir det inga tretimmarspass. Då
    känns det inte som om jag har läxor.

  306. Det är vackert.
    Det är hur snyggt som helst.

  307. Du säger att du har blivit av med
    dina hemska tretimmarspass.

  308. Ändå så lyckas du bättre.

  309. Har du några tankar om vad du ska
    göra för att hålla kvar arbetssättet?

  310. Ja, börja planera. Jag tänker använda
    planscherna som jag fick.

  311. Om det är nåt stort arbete ska jag
    skriva och planera varje dag.

  312. Om vi tänker framåt, vad ska du ha
    strategierna till?

  313. Jag planerar att gå natur
    med musikinriktning.

  314. Fett! Både elgitarr och bygga broar.
    Det är typ det fetaste som finns.

  315. -Bra jobbat.
    -Tack.

  316. Hör du, kom nu! Nu drar vi.

  317. Nu har han plockat bort distraktioner
    och planerat och vässat sitt fokus.

  318. Och han har fått bättre resultat.

  319. Jag har gjort mig av med
    väldigt mycket stress.

  320. Jag har det mycket lättare bara,
    i vardagen.

  321. Visst har jag en bit kvar att gå.
    Biologin gick som den brukar.

  322. Men jag har blivit starkare
    i både svenska och matte.

  323. Kunskap som jag har pluggat in under
    en längre tid sitter kvar längre.

  324. Jag kommer ihåg det, inte bara
    inför provet, utan flera år senare.

  325. Nu gäller det bara att fortsätta,
    för då kan Vincent nog nå-

  326. -precis hur långt som helst.

  327. Textning: Aino Bergh
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Fokusera och planera

Avsnitt 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Med tekniken har ungdomar ständig tillgång till information. Det kan göra att det blir svårt att fokusera på en uppgift. Med god planering kan det bli lättare och man slipper onödig stress. Läraren Martin hjälper en elev att planera och sprida ut sitt skolarbete över flera kortare pass istället för ett långt. Martins klass får också göra ett experiment där halva klassen utsätts för störningsmoment, medan den andra hälften får jobba i lugn och ro. Några elever besöker också en stresscoach och pratar om perfektionism och problemen med att skjuta upp arbete.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Pedagogik, Studieteknik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Pluggkoden

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPluggkoden

Strategier för minnet

Avsnitt 1

Rihem är skoltrött och har svårt att minnas saker. När hon provar att plugga till prov med hjälp av olika metoder visar det sig att hon höjer sina resultat rejält. I programmet får vi tips på strategier som hjälper hjärnan att minnas bättre, till exempel genom association och repetition enligt ett särskilt mönster.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPluggkoden

Strategier för läsning

Avsnitt 2

Att vara en bra läsare är avgörande i nästan alla ämnen. Men det är inte bara att stoppa ner huvudet i boken och följa raderna, man behöver skaffa sig lässtrategier. Noah och läraren Martin ger oss tips på strategier att använda innan man läser, under läsningen och efter att man läst.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPluggkoden

Strategier för matematik

Avsnitt 3

Matematik förknippas ofta med dåligt självförtroende. Många tror att vissa är mattemänniskor och andra inte, men alla kan bli bättre med rätt strategier. Vi följer Albin i klass 9 som tycker att ämnet är svårt. Lärare Martin ger honom utmaningar och berättar om strategier han kan använda sig av för att få kontroll över inlärningen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPluggkoden

Fokusera och planera

Avsnitt 4

Med tekniken har ungdomar ständig tillgång till information. Det kan göra att det blir svårt att fokusera på en uppgift. Med god planering kan det bli lättare och man slipper onödig stress. Läraren Martin hjälper en elev att planera och sprida ut sitt skolarbete över flera kortare pass istället för ett långt. Martins klass får också göra ett experiment där halva klassen utsätts för störningsmoment, medan den andra hälften får jobba i lugn och ro. Några elever besöker också en stresscoach och pratar om perfektionism och problemen med att skjuta upp arbete.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning

Mer grundskola 7-9 & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFörstå kunskapskraven

Att utveckla ett resonemang

Ett av Skolverkets kunskapskrav i svenska för årskurs 9 förklaras: "Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk."

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFörstå kunskapskraven

Att lösa problem och föra resonemang

Ett av Skolverkets kunskapskrav i matematik för årskurs 9 förklaras: " Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt."

Fråga oss