Titta

UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2014

UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2014

Om UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2014

Föreläsningar av 2014 års Nobelpristagare i litteratur, medicin, fysik, kemi och ekonomi. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien och Svenska Akademien. Inspelat i december 2014.

Till första programmet

UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2014 : Hiroshi Amano, FysikDela
  1. God morgon, mina damer och herrar.

  2. Jag kan fortfarande inte tro att jag
    ska hålla en Nobelföreläsning.

  3. Först och främst vill jag tacka-

  4. -Kungliga Vetenskapsakademien.

  5. I dag ska jag tala om två saker:

  6. Framställning av galliumnitrid
    på safirsubstrat-

  7. -och galliumnitrid av p-typ.

  8. En stor del av min föreläsning
    överlappar-

  9. -föregående talares,
    professor Akasaki.

  10. Men jag vill berätta om våra framsteg
    ur en ung forskares perspektiv.

  11. I slutet av föreläsningen har jag
    en uppmaning till yngre generationer.

  12. Först vill jag visa exempel på-

  13. -hur blå lysdioder
    har förändrat våra liv.

  14. För yngre generationer...

  15. ...är de mest välbekanta föremålen...

  16. ...bärbara spelkonsoler...

  17. ...och mobiltelefoner
    eller smartmobiler.

  18. De första bärbara spelkonsolerna-

  19. -fanns till salu 1976.

  20. De första mobiltelefonerna-

  21. -blev tillgängliga 1989.

  22. Men fram till slutet av 1990-talet...

  23. ...var alla bildskärmar svartvita.

  24. Jag vill betona
    för yngre generationer-

  25. -att ni kan njuta av färgskärmar
    tack vare de blå lysdioderna.

  26. Det här är den berömda grafen-

  27. -som visar hur lysdiodernas
    effektivitet förbättras.

  28. Professor...

  29. Den skapades av dr Haitz i USA,
    som nu är pensionär.

  30. 1962...

  31. ...uppfann den amerikanske professorn
    Nick Holonyak...

  32. ...den kommersiellt gångbara
    röda lysdioden...

  33. ...genom att använda
    galliumarsenidfosfid.

  34. Sen dess har
    lysdiodernas effektivitet-

  35. -förbättrats tjugofalt per decennium.

  36. Den här förbättringen
    kallas "Haitzs lag".

  37. Den påminner
    om Moores lag om LSI.

  38. Efter de röda lysdioderna...

  39. ...har även gula och gröna lysdioder
    kommersialiserats.

  40. Vad gäller de blå lysdioderna...

  41. 1971 utvecklade
    professor Jacques Pankove...

  42. ...galliumnitridbaserade lysdioder.

  43. Men de var av metallisolatortyp
    och inte kommersiellt gångbara.

  44. Jag påbörjade nitridforskningen 1982.

  45. Efter fjorton års
    forskning och experiment-

  46. -lämnade professor Akasaki företaget
    och kom till Nagoyauniversitet 1981.

  47. Jag gick med
    i hans forskningsgrupp 1982...

  48. ...som student på grundnivå.

  49. Jag valde hans laboratorium eftersom-

  50. -forskningsämnet,
    nitridbaserade blå lysdioder-

  51. -var så enkelt och fascinerande.

  52. På den tiden tyckte jag
    att tv-apparater med katodstrålerör-

  53. -var alldeles för otympliga.

  54. Om jag kunde skapa blå lysdioder
    skulle jag förändra världen-

  55. -genom att minska storleken
    på bildskärmarna.

  56. På den tiden visste jag inte
    att det här ämnet var jättesvårt.

  57. Jag tyckte att det verkade enkelt.

  58. Jag ska förklara varför det var så
    svårt att framställa galliumnitrid.

  59. För att framställa
    stora mängder galliumnitrid-

  60. -behövs högt tryck
    och hög temperatur-

  61. -som när man framställer syntetiska
    diamanter, eller ännu högre.

  62. Så man behöver använda...

  63. ...kemiska reaktioner för
    att sänka trycket och temperaturen.

  64. Dessutom behöver
    man ett främmande substrat-

  65. -för epitaxi-tillväxt
    av galliumnitrid.

  66. Men ammoniaken...

  67. ...kvävekällan är så reaktiv
    vid höga temperaturer-

  68. -att antalet möjliga substratmaterial
    är väldigt begränsat.

  69. Safir var
    ett av de mest lovande substraten-

  70. -då det inte reagerar så starkt
    på ammoniak.

  71. Men det största problemet
    med att använda safir var-

  72. -de stora skillnaderna
    i gitterkonstanten, hela 16 %.

  73. Generellt sett bör skillnaden vara
    mindre än 1 % vid epitaxi.

  74. Med så pass dåligt överensstämmande
    gitter är odling nästan omöjlig.

  75. Professor Pankove framställde 1971...

  76. ...galliumnitrid med metallisolator
    genom hybrid-baserad gasfasepitaxi-

  77. -med gallium,
    väteklorid och ammoniak.

  78. Men de lyckades inte uppnå p-dopning
    så effektiviteten var relativt låg.

  79. Dessutom har en annan svårighet-

  80. -med att skapa blå ljusemission-

  81. -med det mänskliga ögats
    känslighet att göra.

  82. Den spektrala känsligheten
    för blått ljus är bara 3 %-

  83. -jämfört med gulaktigt grönt ljus-

  84. -som ligger på 555 nanometer.

  85. Så...

  86. Studenterna försökte
    påbörja forskningen-

  87. -om galliumnitridframställning
    genom metallorganisk gasfasepitaxi.

  88. Finansieringen av japanska
    universitet i mitten av 1980-talet-

  89. -var inte riktigt tillräcklig.

  90. Så vi studenter fick själva utveckla-

  91. -en reaktor för kristalltillväxt,
    under ledning av dr Koide.

  92. Men den situationen
    visade sig vara väldigt bra för oss-

  93. -för då kunde vi kontrollera
    konfigurationen själv.

  94. Jag har gjort mer än 1 500 försök-

  95. -genom att ändra växtförutsättningar
    som temperatur, tillväxthastighet...

  96. ...konfigurationer,
    vinklar och former, och så vidare.

  97. Men jag lyckades inte framställa
    galliumnitridfilm av hög kvalitet.

  98. För mig var de ej överensstämmande
    gittren ett alltför stort problem.

  99. Det gick två år
    utan nån direkt framgång.

  100. I februari 1985...

  101. Det var nästan min sista månad...

  102. ...på masterutbildningen.

  103. Då var det bara
    en utbytesstudent och jag-

  104. -som valde att påbörja
    doktorandutbildningen i april.

  105. Medan andra japanska studenter
    roade sig på examensresan...

  106. ...utförde jag experiment
    i all ensamhet.

  107. Dr Koide...en ett år äldre student-

  108. -fokuserade
    på aluminiumgalliumnitrid-

  109. -medan jag fokuserade
    på galliumnitrid.

  110. Om man jämför
    materialens ytstrukturer...

  111. ...tycktes hans AlGaN vara bättre
    än min GaN.

  112. Så jag tänkte
    att aluminium i materialet...

  113. ...till och med AlN, behövdes
    för att förbättra ytstrukturen.

  114. Så jag använde aluminiumnitrid före
    framställningen av galliumnitrid.

  115. Men jag visste
    att substrattemperaturen...

  116. ...ska vara högre än 1 200 grader
    för epitaxi av aluminiumnitrid.

  117. Men som jag nämnde tidigare använde
    vi en väldigt gammal oscillator.

  118. Den funkade inte så bra,
    trots att jag kunde kontrollera den.

  119. Då kom jag ihåg...

  120. ...en ledtråd
    från en diskussion i laboratoriet.

  121. Dr Sawaki, docenten, hade nämnt-

  122. -att vid framställning
    av borfosfid på silikon...

  123. ...då gitterkonstanterna
    har skillnader upp till 24 %-

  124. -kan fosforgas effektivt förbättra
    ytstrukturen.

  125. Han hävdade att fosforatomen
    fungerade som kärnbildning.

  126. Så jag tänkte att deponering
    av aluminiumnitrid-

  127. -och lite aluminiumnitrid borde
    fungera som kärnbildning.

  128. Sen fortsatte jag
    med framställningen av galliumnitrid.

  129. När jag tog ut provet
    ur reaktorn...

  130. ...var det nästan likadant
    som safirsubstratet.

  131. Alldeles slätt
    och helt genomskinligt.

  132. Så min första tanke var:

  133. "Jag har glömt
    att tillsätta galliumkällan!"

  134. Men när jag gick igenom det
    hade jag visst gjort rätt.

  135. Jag kontrollerade provet
    i ett DIC-mikroskop-

  136. -och såg att vi hade lyckats
    framställa...

  137. ...slät galliumnitridfilm
    för första gången.

  138. Jag följde professor Akasakis råd-

  139. -och kontrollerade kristallkvalitet,
    elektriska och optiska egenskaper-

  140. -och såg att alla egenskaper
    var långt bättre-

  141. -än vad tidigare resultat visade.

  142. Det här kallas för
    bufferskikt för låga temperaturer.

  143. -och kan användas
    av många forskare världen över.

  144. Så här.

  145. Sen var självfallet vårt nästa mål-

  146. -att förverkliga
    galliumnitrid av p-typ.

  147. Från 1985 till 1988-

  148. -fokuserade jag på att framställa
    zinkdopad galliumnitrid.

  149. Men alla prover var resistiva
    eller av n-typ.

  150. När jag mätte luminiscensen
    i kryogen temperatur-

  151. -såg jag en väldigt begränsad
    fotoluminiscens från excitonen.

  152. Jag blev väldigt uppspelt
    och försökte lägga fram resultaten-

  153. -på JSAP:s årsmöte,
    som hölls på Nagoyauniversitet.

  154. Och...

  155. När jag kom in i rummet förvånades
    jag över att bara fyra personer-

  156. -inklusive professor Akasaki,
    ordföranden och jag, var närvarande.

  157. På den tiden
    var de flesta forskare intresserade-

  158. -av zinkselenid eller zinksulfid.

  159. Forskarna som fokuserade på nitrid
    var i minoritet.

  160. Jag la också märke till
    det här fenomenet...

  161. ...när vi mätte katodluminescensen
    av zinkdopad galliumnitrid...

  162. ...och den blå luminiscensen
    var permanent förhöjd.

  163. Jag kallade den här bestrålning med
    lågenergetiska elektroner för LEEBI.

  164. Men även efter att ha använt LEEBI-

  165. -uppvisade den zinkdopade
    galliumnitriden ingen p-ledning.

  166. 1989 blev jag...forskarassistent...

  167. ...på professor Akasakis
    laboratorium.

  168. När jag läste "Bonds and Bands in
    Semiconductors" av J. C. Phillips...

  169. ...så tilltalade
    den här grafen mig enormt.

  170. Den visar tydligt
    att för galliumfosfid...

  171. ...så är magnesium bättre än zink-

  172. -när det gäller
    att aktivera acceptorn.

  173. Angående magnesium
    borde jag nämna-

  174. -att professor Maruska,
    som då var student vid Stanford...

  175. ...utvecklade
    världens första lila lysdiod...

  176. ...med magnesiumdopad galliumnitrid.

  177. Okej...

  178. Dr Kito, som på den tiden
    var mastersstudent, och jag-

  179. -framställde mycket
    magnesiumdopad galliumnitrid.

  180. Den magnesiumdopade galliumnitriden
    var väldigt resistiv-

  181. -men efter att den hade behandlats
    med LEEBI...

  182. ...sa dr Kito, uppvisade vissa prover
    p-typegenskaper.

  183. Men jag visste
    att ledningstest med elektrod...

  184. Jag visste att ledningstest
    med elektrod inte är så pålitliga.

  185. Därför skulle kanske ingen tro
    på resultaten om vi presenterade dem.

  186. Så han mätte Halleffekten...

  187. ...och till sist insåg vi...

  188. ...att vi hade lyckats
    framställa GaN av p-typ.

  189. 1992 hävdade professor Nakamura...

  190. ...att han kunde framställa p-typ GaN
    på ett enklare sätt-

  191. -nämligen via värmebehandling.

  192. Här ser vi hur det fungerar.

  193. I provet passiverades
    magnesiumet av väte.

  194. Så elektronstrål-
    och värmebehandlingen-

  195. -lyckas båda upplösa vätet
    från det passiverade magnesiumet.

  196. Det förklarades först
    av professor Van Vechten 1992.

  197. Okej.

  198. Vi måste fortfarande
    lösa problemen...

  199. ...med blå emission.

  200. Galliumnitrid har ett bandgap
    som ligger inom UV-spektrumet.

  201. För blå emission-

  202. -behöver vi indiumlegeringen
    indiumgalliumnitrid.

  203. Vi har naturligtvis försökt
    att framställa indiumgalliumnitrid-

  204. -men det är också
    väldigt, väldigt svårt.

  205. Så vi framställde indiumgalliumnitrid
    med mindre än 3 % indium.

  206. Bandgapet är då fortfarande
    i UV-spektrumet.

  207. 1989 lyckades dr Matsuoka-

  208. -framställa indiumgalliumnitrid med
    blå luminiscens genom att använda-

  209. -höga halter aluminiumfluorid-

  210. -och kvävgasatmosfär.

  211. Genom att kombinera
    högkvalitetskristallteknologin-

  212. -p-typ GaN-teknologin-

  213. -InGaN och GaN-

  214. -lyckades professor Nakamura
    göra det kommersiellt gångbart-

  215. -med nitridbaserade
    blå lysdioder 1993.

  216. Dessutom skapade
    hans forskningsgrupp-

  217. -denna kvantbrunnstruktur 1995-

  218. -som var viktig för att förbättra
    lysdiodernas effektivitet.

  219. Han kanske förklarar hur
    i nästa föreläsning.

  220. Jag ska förklara
    hur indiumgalliumnitrid-lysdioder-

  221. -bidrar till energibesparing.

  222. Ni kanske minns...

  223. ...den stora jordbävning
    som drabbade östra Japan 2011.

  224. Före 2011...

  225. ...stod kärnkraftverk för 30 %...

  226. ...av elproduktionen i Japan.

  227. Men nu...

  228. Nu är ingen
    av de 48 reaktorerna i drift.

  229. Varenda reaktor...är tagen ur drift.

  230. Så vi måste hitta en lösning...

  231. ...för att ersätta
    dessa 30 % elektricitet.

  232. Ett forskningsföretag i Japan
    har förutspått-

  233. -att vid år 2020...

  234. ...så kommer mer än 70 %
    av belysningen...

  235. ...att vara ersatt med LED-lampor.

  236. Då kan vi spara ungefär 7 %-

  237. -av den totala energiförbrukningen
    till år 2020.

  238. Men ännu viktigare är
    att man genom att kombinera-

  239. -LED-lampor
    med solceller och batterier....

  240. ...kan tillhandahålla
    enkla ljussystem...

  241. ...framför allt
    för yngre generationer och barn...

  242. ...som inte har tillgång
    till elektricitet.

  243. Vi kan ge dessa barn belysning-

  244. -så att de kan läsa böcker
    eller göra läxor även på kvällen.

  245. Det här är min uppmaning
    till unga forskare:

  246. När vi knäckte bufferskiktet-

  247. -var jag bara 24 år gammal.

  248. När vi framställde p-typ GaN-

  249. -var jag 28 år gammal.

  250. Jag hade en oerhörd tur...

  251. ...som fick bedriva forskning...

  252. ...under fantastiskt handledande av
    professor Akasaki och mina kollegor.

  253. Men nu för tiden...

  254. ...borde redskapen och finansieringen
    vara mycket bättre-

  255. -än de var på 80-talet.

  256. Så jag skulle vilja se...

  257. ...den yngre generationen
    ta på sig ännu mer...

  258. ...av det svårare målet...

  259. ...att bidra med förbättringar...

  260. ...till mänsklighetens livsstil.

  261. Jag skulle vilja tacka
    mina framstående kollegor.

  262. Nagoyauniversitetet,
    Meijouniversitetet-

  263. -Toyoda Gosei, Toyota Central,
    UVCR och Nikkiso.

  264. Och till sist
    vill jag tacka min familj...

  265. ...för deras oupphörliga stöd.

  266. Tack för er vänliga uppmärksamhet.

  267. Översättning: Karin Arnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Hiroshi Amano, Fysik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hiroshi Amano tilldelades tillsammans med Isamu Akasaki och Shuji Nakamura 2014 års Nobelpris i fysik. Han föreläser här om hur de lyckades utveckla det blå LED-ljuset. Sedan tidigare fanns röda och gröna lysdioder, men för att få vitt ljus krävs även blå lysdioder. Det här har revolutionerat ljustekniken på grund av det stora användningsområdet och dess energisnålhet. Inspelat den 8 december 2014 vid Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Fysik
Ämnesord:
Fysik, Ljus, Naturvetenskap, Nobelpriset i fysik, Nobelpristagare, Optik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2014

Patrick Modiano, Litteratur

Den franske författaren Patrick Modiano är 2014 års Nobelpristagare i litteratur. Han håller här en föreläsning där han berättar om sina drivkrafter bakom sitt författarskap, skrivandet, livet och litteraturen. Svenska Akademiens Peter Englund inleder. Inspelat den 7 december 2014. Arrangör: Svenska Akademien.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2014

Isamu Akasaki, Fysik

Isamu Akasaki tilldelades tillsammans med Hiroshi Amano och Shuji Nakamura 2014 års Nobelpris i fysik. Han föreläser här om hur de lyckades utveckla det blå LED-ljuset, som har revolutionerat ljustekniken för dess stora användningsområde och energisnålhet. Inspelat den 8 december 2014. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2014

Hiroshi Amano, Fysik

Hiroshi Amano tilldelades tillsammans med Isamu Akasaki och Shuji Nakamura 2014 års Nobelpris i fysik. Han föreläser här om hur de lyckades utveckla det blå LED-ljuset, som har revolutionerat ljustekniken för dess stora användningsområde och energisnålhet. Inspelat den 8 december 2014. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2014

Shuji Nakamura, Fysik

Shuji Nakamura tilldelades tillsammans med Isamu Akasaki och Hiroshi Amano 2014 års Nobelpris i fysik. Han föreläser här om hur de lyckades utveckla det blå LED-ljuset, som har revolutionerat ljustekniken för dess stora användningsområde och energisnålhet. Inspelat den 8 december 2014. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2014

Stefan W Hell, Kemi

Stefan W Hell tilldelades tillsammans med Eric Betzig och William E Moerner 2014 års Nobelpris i kemi. Här berättar han om utvecklingen av STED-mikroskopet som kan göra att man får upp till tio gånger högre upplösning än med ett vanligt ljusmikroskop. Inspelat den 8 december 2014 vid Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2014

William E Moerner, Kemi

William E Moerner tilldelades tillsammans med Eric Betzig och Stefan W Hell 2014 års Nobelpris i kemi. Här berättar han om sin upptäckt av ett grönlysande protein som tillsammans med Eric Betzigs arbete ligger till grund för enmolekylmikroskopin som gör att man kan skapa bilder av mänsklighetens minsta delar. Inspelat den 8 december 2014. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2014

Eric Betzig, Kemi

Eric Betzig tilldelades tillsammans med Stefan W Hell och William E Moerner 2014 års Nobelpris i kemi. Han berättar här om upptäckten av nanoskopin och att med ett vanligt ljusmikroskop kunna skapa en bild av mänsklighetens minsta delar. Inspelat den 8 december 2014 vid Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2014

Jean Tirole, Ekonomi

Hur kan företag garanteras lönsamhet samtidigt som konsumenternas kvalitetskrav tillgodoses? Jean Tirole är 2014 års Nobelpristagare i ekonomi. Han har prisats för sina modeller som ska hjälpa till att bidra till reglering av marknaden så att alla blir nöjda. Inspelat den 8 december 2014. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2014

John O'Keefe, Medicin

Nobelpriset i medicin 2014 delas mellan de tre forskarna John O'Keefe, May-Britt Moser och Edvard I Moser. John O'Keefe är professor i kognitiv neurovetenskap och var först med att upptäcka de så kallade platscellerna som medverkar till vår förmåga att orientera oss. Inspelat den 7 december 2014. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2014

Edvard I. Moser, Medicin

Nobelpriset i medicin 2014 delas mellan de tre forskarna Edvard I Moser, May-Britt Moser och John O'Keefe. Edvard I Moser berättar här om hur han tillsammans med May-Britt Moser identifierat en typ av rutnätsceller i hjärnans orienteringssystem. Inspelat den 7 december 2014. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobelföreläsningar 2014

May-Britt Moser, Medicin

May-Britt Moser är en av mottagarna av Nobelpriset i medicin 2014. Hon berättar här om hur hon tillsammans med Edvard I Moser upptäckt det koordinatsystem i hjärnan som gör att vi kan bestämma var vi befinner oss och hur vi kan hitta vägen mellan olika platser. Inspelat den 7 december 2014. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Kvinnliga forskare i rampljuset

Kombinera ledarskap med familjeliv

Margaret Buckingham, forskningsledare på Pasteurinstitutet i Paris, berättar här om sin forskning och om att förena en framgångsrik karriär med familjeliv. För henne blev föräldrarna goda förebilder då de hade egna akademiska karriärer. Även lärarna under hennes skolgång blev viktiga, speciellt en kvinnlig lärare som inspirerade henne till att studera biologi. Inspelat på Uppsala universitet den 22 maj 2015. Arrangör: Uppsala universitet, SciLifeLab och Young Academy of Europe.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2014

Shuji Nakamura, Fysik

Shuji Nakamura tilldelades tillsammans med Isamu Akasaki och Hiroshi Amano 2014 års Nobelpris i fysik. Han föreläser här om hur de lyckades utveckla det blå LED-ljuset, som har revolutionerat ljustekniken för dess stora användningsområde och energisnålhet. Inspelat den 8 december 2014. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Fråga oss