Titta

UR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

UR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Om UR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Vatten blir en allt viktigare faktor när det gäller arkitektur och stadsplanering. Den globala uppvärmningen har skapat ett klimat där städer och samhällen måste vara beredda på att ta hand om allt större vattenmängder. Men hur ska det gå till? I ett antal föreläsningar diskuteras här framtidens utmaningar med arkitekter och forskare från vattennära städer som London, Seattle och Göteborg. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Till första programmet

UR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden: Ett översvämmat LondonDela
  1. God eftermiddag.
    Det är kul att vara i Göteborg-

  2. -och det är ett privilegium att få
    tala till er under denna konferens.

  3. Jag jobbar på Thames Water,
    som Per-Arne sa.

  4. Det är Storbritanniens
    största vattenbolag.

  5. Jag vill börja med
    att ge er ett sammanhang.

  6. Jag är stolt över
    att jobba på ett företag...

  7. Jag har jobbat där i 40 år nu, så...

  8. Ledsen...
    Jag har långt kvar till era 400, men...

  9. Jag är stolt över att jobba för ett
    företag som tar hållbarhet på allvar.

  10. För ett antal år sen insåg vi vikten
    av att reducera koldioxidutsläppen-

  11. -och satte upp ett mål,
    att reducera utsläppen med 34 %-

  12. -till år 2020
    jämfört med 1990 års nivåer.

  13. Ett högt ställt mål för ett vattenbolag.

  14. Några saker vi har gjort...
    De senaste åren har vi installerat-

  15. -solcellspaneler på många av våra
    byggnader runt i och kring London.

  16. De täcker för närvarande en yta
    motsvarande tio fotbollsplaner-

  17. -och producerar 3 500 mWh.
    Det är en sak vi har gjort.

  18. Och 16 % av vårt energibehov-

  19. -tillgodoses
    genom att elda biometangas-

  20. -som genereras
    under nedbrytning av bottenslam.

  21. Om man pratar projekt
    så har vi nyligen anmält oss-

  22. -till Infrastructure Carbon Review, ett
    kontrollorgan för infrastrukturprojekt-

  23. -för att se till att vi följer
    rådande hållbarhetspraxis.

  24. Innan jag fortsätter-

  25. -ska jag belysa problemet
    och prata lite om det.

  26. Som ni säkert ser är det här
    filmat från luften över London.

  27. Ni ser London Eye och parlamentet-

  28. -och om vi zoomar in på en plats
    längs floden ser ni snart nånting...

  29. En välbekant syn i städer
    i Europa och runt om i världen.

  30. Problemet med att kombinerade avlopp
    svämmar över och rinner ut i floden.

  31. Det här är i Chelsea,
    och man ser hur det påverkar floden-

  32. -fisken och vattenmiljön.
    Det är ett problem i många städer.

  33. Här är de viktigaste punkterna
    jag ska ta upp i dag.

  34. Behovet av projektet,
    det föreslagna projektets omfattning-

  35. -ansökan om tillstånd för genomförandet
    - m.a.o. ett bygglov-

  36. -och våra mål
    för vad vi vill lämna efter oss.

  37. Ordet hållbarhet förekommer inte
    på den här bilden-

  38. -men det finns i allt vi gör.

  39. Det är en del av vår kultur.
    450 personer arbetar i projektteamet-

  40. -och det är en del
    av vårt dagliga arbete.

  41. Presentationen förlorar sin slagkraft-

  42. -om jag inte förklarar vårt problem,
    för om man inte förstår problemet-

  43. -kan det vara
    svårt att förstå lösningen.

  44. Londons upptagningsområde
    har avvattnats i hundratusentals år-

  45. -av ett antal biflöden
    som på bilden ses som blå linjer-

  46. -som rinner ut i Themsen.

  47. Och under de senaste 300 åren-

  48. -har majoriteten av dessa biflöden
    byggts in på nåt sätt-

  49. -i kulvertar
    av antingen tegel eller betong.

  50. Vattnet leddes därigenom för att man
    skulle kunna bygga vid sidan om dem-

  51. -och ibland även ovanpå dem.

  52. Det pågick länge, och var en del av
    Londons naturliga dräneringssystem.

  53. Det var först runt 1830
    som det blev ett problem.

  54. Kees talade tidigare om att vi inte ska
    upprepa våra föregångares misstag-

  55. -men enligt
    ett parlamentsbeslut från 1830-

  56. -blev det tillåtet
    att släppa ut avloppsvatten-

  57. -i detta system, som ju var avsett
    för regnvatten och markdränering.

  58. Man anar ju hur det gick. London
    växte snabbt i början på 1800-talet-

  59. -och efter 1830 såg det allt mörkare ut
    för situationen i floden.

  60. Floden blev alldeles svart, och det
    ledde till en berömd händelse år 1858-

  61. -som kallades "Den stora stanken",
    då floden luktade så illa-

  62. -att parlamentet inte längre stod ut-

  63. -utan fick flytta till Oxford
    i några år.

  64. Men det fungerade som en katalysator.
    Som folk har nämnt tidigare-

  65. -behövs ibland en katalysator
    för att nåt ska hända-

  66. -och det här blev katalysatorn
    som fick sir Joseph Bazalgette-

  67. -att bygga de uppfångande kloakerna,
    vars uppgift antyds av namnet.

  68. De fångade upp kloakvattnet
    innan det nådde floden.

  69. De byggdes under kulvertarna,
    som man gjorde hål i.

  70. Avloppsvattnet
    leddes ner i kloakerna och vidare-

  71. -till östra London,
    till höger på bilden.

  72. Där förvarades det i balanstankar innan
    det spolades ut med lågvattnet.

  73. Det var lite om historien
    bakom Londons avloppssystem-

  74. -och hur det har utvecklats
    genom århundradena.

  75. Poängen är att sir Joseph Bazalgette
    byggde systemet på 1860-talet-

  76. -och det utgör fortfarande ryggraden
    i Londons avloppssystem.

  77. Det är den stora poängen.

  78. Sir Joseph Bazalgette var en
    mycket visionär, viktoriansk ingenjör-

  79. -och 1860 bodde det
    runt två miljoner människor i London.

  80. Han ville bygga ett system
    för fyra miljoner människor-

  81. -och i dag bor det
    runt åtta miljoner människor i London.

  82. Man uppskattar att London kommer att ha
    ytterligare en miljon invånare 2030.

  83. Så man behöver inte ha
    en särskilt vild fantasi-

  84. -för att förstå varför kloakvattnet
    rinner ut som det gjorde på videon.

  85. Så ett genomsnittligt år-

  86. -rinner 39 miljoner ton avloppsvatten
    ut i Themsen.

  87. I fjol regnade det mer än vanligt,
    och då var det 55 ton avloppsvatten-

  88. -som släpptes ut i floden, och det
    sker i genomsnitt en gång i veckan.

  89. Man har känt till det här problemet
    i flera år.

  90. År 2000 skapades gruppen Thames Tideway
    Strategic Study Group-

  91. -och de fick uppgiften
    att definiera problemet-

  92. -och hitta ett antal lösningar
    som skulle kunna lösa problemet.

  93. Här ser vi "Åtgärder före avlopp",
    med bl.a. hållbara dräneringssystem.

  94. Jag vill bara säga att vi
    stöder hållbara dräneringssystem-

  95. -våra egna policybeslut
    och Londons planbeslut-

  96. -och när det gäller alla nya byggnader-

  97. -så inser vi vikten av att skilja
    på avloppsvatten och regnvatten.

  98. Vi planerar just nu en del försök,
    som Richard nämnde tidigare-

  99. -i Counter's Creek i London.

  100. Den största anledningen till
    att det alternativet är överkryssat-

  101. -är storleken på problemet i London-

  102. -och mängden
    blandat avlopp som skapas-

  103. -när vi får mer än två millimeter regn.

  104. Problemets storlek ställer till det, men
    även befolkningstätheten i London-

  105. -och då tänker jag särskilt på bostads-
    bebyggelsen i bl.a. västra London.

  106. Och vad gäller den lösningen-

  107. -så är det svårare i en stad med
    sediment av lera och mättad sand-

  108. -eftersom vattnet inte sjunker undan.

  109. Och på grund av Londons storlek
    och storleken på problemet-

  110. -hade det blivit väldigt dyrt.

  111. Vi uppskattade kostnaden för den här
    lösningen till runt 13 miljarder pund-

  112. -och störningarna skulle bli enorma-

  113. -för man skulle behöva gräva upp många
    av Londons gator.

  114. Den andra lösningen-

  115. -var att titta på lokala förvarings-
    möjligheter och separeringsprocesser-

  116. -och möjligheten att bygga
    ett helt nytt avloppssystem.

  117. Men även det
    skulle kosta 13-14 miljarder pund.

  118. Det sista krysset var "På floden".
    Vi har ett antal båtar-

  119. -som vi skickar ut
    när avloppsvatten kommer ut i floden-

  120. -för att hjälpa till
    med syresättningen av floden.

  121. När mycket avloppsvatten
    har runnit ut-

  122. -försöker vi minska
    effekterna av syrebristen i floden.

  123. Vi har även båtar som tar upp allt skräp
    som följer med avloppsvattnet.

  124. Man skulle behöva hundratals båtar, man
    skulle bara behandla symptomen-

  125. -och det skulle inte ha nån effekt
    på flodens vattenkvalitet.

  126. Det är därför
    det alternativet är överkryssat.

  127. Alternativet som återstår
    är "Fånga upp överflödet".

  128. Det är det förslaget vi föreslår, och
    plankommissionen har godkänt det.

  129. Det är ett bortforslingssystem
    baserat på tunneln som vi föreslår.

  130. Det jag vill betona med den här bilden
    är att vi under beslutsprocessen-

  131. -använde ett holistiskt perspektiv
    ur hållbarhetssynpunkt-

  132. -och beaktade miljöaspekter samt
    ekonomiska och sociala aspekter.

  133. Och vi känner att det här
    är rätt lösning för London.

  134. Det innebär inte att det måste vara
    rätt lösning för alla städer.

  135. När man bygger nya städer
    och nya områden-

  136. -är det naturligtvis viktigt att
    separera avloppsvatten och regnvatten.

  137. Det är viktigt.
    Och om man har gott om mark...

  138. I Göteborg verkar ni inte vara
    lika trångbodda som vi är i London-

  139. -och har man mycket öppna ytor så har
    man tillgång till flera alternativ-

  140. -vad gäller hållbara dräneringssystem.

  141. Det finns tre aspekter att tänka på
    när det gäller dessa förbättringar.

  142. Till att börja med måste vi förbättra
    Londons fem reningsverk.

  143. De är de orangea prickarna på bilden.
    Jag ska inte räkna upp dem.

  144. Nästa steg var att bygga Lee-tunneln-

  145. -en sju kilometer lång tunnel
    från pumpstationen i Abbey Mills-

  146. -till reningsverket i Beckton.

  147. Tunneln är 7,2 meter i diameter
    och sju kilometer lång.

  148. Den sista biten i pusslet
    är att bygga tunneln under Themsen-

  149. -från Acton till Abbey Mills,
    där den går ihop med Lee-tunneln.

  150. Den har samma diameter, ligger
    på samma nivå vid Abbey Mills-

  151. -och har samma självfallsvinkel.

  152. Abbey Mills
    ligger nära Olympiaparken.

  153. Resultatet när vi har...

  154. Förlåt, det gick lite snabbt där.

  155. När vi har byggt reningsverket
    vid Lee-tunneln-

  156. -kommer vi att reducera utsläppen
    i floden Lee-

  157. -även från en del reningsverk.

  158. Men först
    med tunneln under Themsen...

  159. Här ser vi de stora
    utsläppsplatserna längs floden-

  160. -och när vi har byggt tunneln
    under Themsen...

  161. ...så ser man hur mycket utsläppen
    minskar. När den tunneln är klar-

  162. -kommer vi att fånga upp
    95 % av dagens utsläpp.

  163. Angående den föreslagna dragningen och
    byggarbetsplatserna-

  164. -vill jag bara säga att kostnaden
    beräknas till 4,2 miljarder pund.

  165. Det är ungefär 46 miljarder kronor.

  166. Så det är ett kostsamt projekt. Per-Arne
    nämnde-

  167. -att det är Europas största privat
    finansierade infrastrukturprojekt.

  168. Så det är ett stort projekt.

  169. De gula prickarna är de tre
    stora borrplatserna som behövs.

  170. Från nummer elva i mitten borrar vi
    västerut mot sjuan, i Hammersmith-

  171. -och från nummer elva i Southwark borrar
    vi öster ut mot...

  172. Förlåt, elvan är i Battersea,
    och vi borrar mot sjutton i Southwark-

  173. -och därifrån borrar vi till mottag-
    ningsplatserna i Acton och Abbey Mills.

  174. Då pratar vi om huvudtunneln,
    som har en diameter på 7,2 meter.

  175. Vi har även några mindre tunnlar som tar
    hand om andra utsläppsplatser.

  176. Vi kommer att ha
    sjutton uppfångningsschakt-

  177. -som byggs
    vid de existerande utsläppsplatserna-

  178. -för att fånga upp avloppsvattnet
    och föra ned det i huvudtunneln-

  179. -som forslar det vidare till Abbey Mills
    och reningsanläggningen i Beckton-

  180. -där det tas om hand.

  181. Som jag sa handlar det om 25 km tunnel
    med en diameter på 7,2 meter.

  182. Tunneln har ett självfall
    på en meter per 790 meter-

  183. -och har en volym
    på 1,6 miljoner kubikmeter.

  184. Så det är en stor tunnel. Det jag vill
    få fram här är problemets storlek.

  185. Det här är Lee- tunneln.
    Vi har borrat huvudtunneln.

  186. Föreställ er
    att ni står i den här tunneln-

  187. -där man får plats med tre
    dubbeldäckarbussar bredvid varandra.

  188. När Lee-tunneln har anslutits
    till tunneln under Themsen-

  189. -kan man gå därifrån i 32 kilometer.

  190. Det hjälper en att förstå-

  191. -hur mycket
    avloppsvatten vi måste hantera-

  192. -nämligen 1,6 miljoner kubikmeter.

  193. Om tunneln var klar i dag
    skulle den fyllas helt och hållet-

  194. -sju gånger om året. Den skulle
    fyllas delvis en gång i veckan-

  195. -men helt och hållet sju gånger per år.

  196. Så det är storleken på vårt problem.

  197. Jag ska inte prata om att den
    passerar hela Londons geologi-

  198. -från borrplatserna i mitten
    och de två mottagningsplatserna.

  199. Som mest är den nere
    på 65 meter djup.

  200. Föreställ er att ni står på taket
    på ett hus med 22 våningar.

  201. Så långt ner går tunneln,
    så den är djup.

  202. Den passerar nästan hela Londons
    infrastruktur och 45 andra tunnlar.

  203. Vi tog in många synpunkter på projektet.
    Jag har några prickar här.

  204. I den första fasen skrev vi
    till en tredjedels miljon Londonbor.

  205. Det var intressant. Jag lärde mig
    att inte ha mitt namn på breven.

  206. Ett tips:
    Låt nån annan sätta sitt namn på det.

  207. Man får mycket post, och vänner
    man inte visste att man behövde.

  208. Vi hade en bred samrådsprocess,
    som varade i 30 månader.

  209. Vi skickade ut våra provisoriska planer-

  210. -vi lyssnade på folk och ändrade
    på våra planer om det gick.

  211. Sen inleddes en andra samrådsfas.

  212. En nyckelfråga
    där var hållbarhet och miljö-

  213. -och vi lyssnade på vad folk sa,
    och en viktig synpunkt som vi fick-

  214. -var att vi skulle använda floden
    som transportled, inte Londons vägar.

  215. Vi skulle inte göra försämra Londons
    luftkvalitet mer än nödvändigt-

  216. -för det är redan ett problem,
    och vi skulle inte störa folk-

  217. -genom att blockera vägarna så att
    folk inte kommer till skola och jobb.

  218. Under de senaste 6,5 åren-

  219. -har vi aldrig vägrat ge nån
    en genomgång av projektet.

  220. Vidare till bygglovet.

  221. Som sagt är det den största bygg-
    lovsansökan nånsin i Storbritannien.

  222. Infrastrukturprojekt av nationell
    betydelse lyder under 2008 års planlag.

  223. Vår ansökan
    bestod av 125 000 sidor totalt.

  224. Ett stort dokument, alltså.

  225. Ansökan behandlades i ett halvår,
    och man höll 45 utfrågningar.

  226. Som en del av ansökan lämnade vi
    in en hållbarhetsredogörelse-

  227. -och en 25 000 sidor lång
    miljöredogörelse.

  228. Många analyser av vår miljöpåverkan och
    vilka åtgärder vi kunde vidta.

  229. Jag nämnde transportfrågan nyss.

  230. Den goda nyheten är att vi
    har lyckats övertyga flertalet experter.

  231. Miljöbyrån, olika myndigheter
    som hanterar miljöfrågor-

  232. -och själva regeringen,
    och vi har fått ett bygglov-

  233. -som gör att vi kan sätta igång.
    Vi har nog inte övertygat Richard än-

  234. -men det får Richard förklara sen.

  235. Vi har tagit fram ett dokument med
    mål för arvet vi vill lämna efter oss.

  236. Det handlar om
    hur vi maximerar chansen-

  237. -att skapa gynnsamma bieffekter
    med projektet.

  238. Det handlar framför allt om miljöfrågor
    och ekonomiska och sociala frågor.

  239. Vattenkvaliteten i floden kommer
    naturligtvis att förbättras avsevärt-

  240. -och vi ska minimera
    vår negativa påverkan på luftkvaliteten.

  241. Men även biologisk mångfald och bättre
    vandringsvägar för fiskarna.

  242. Hälsa och säkerhet är viktigt.

  243. Vi har en nollvision,
    som är väldigt viktig för oss-

  244. -och vi vill höja ribban för hälsa och
    säkerhet i stora infrastrukturprojekt.

  245. Projektet kommer att ge
    Londons ekonomi en ordentlig skjuts-

  246. -och när det är som störst
    kommer det att skapa 9 350 jobb.

  247. Vad gäller människor
    är vårt mål att göra London...

  248. På grund av flodens skick har man vänt
    blickarna åt andra hållet-

  249. -och vårt mål är att få folk
    att se fördelarna med floden-

  250. -så att vi
    vänder ansiktet mot floden igen.

  251. Vi vill att folk ska njuta av floden
    och fritidsaktiviteterna den erbjuder.

  252. På flera ställen
    kommer vi att bygga ut i floden-

  253. -och där kommer vi att skapa offentliga
    utrymmen som folk kan utnyttja-

  254. -och njuta av floden.

  255. Några saker när det gäller
    arvet vi vill lämna efter oss...

  256. Det här är Blackfriars,
    nära Westminster.

  257. Man ser hur det ser ut nu
    och hur det kommer att se ut-

  258. -och hur vi kan göra platsen till
    ett ställe som folk kan glädjas åt.

  259. Och njuta av floden. Man ser hela vägen
    till parlamentet, London Eye-

  260. -och Canary Wharf.

  261. Det här är en park i Tower Hamlets.

  262. Vi måste fånga upp avloppsvattnet
    antingen i parken eller vid stranden-

  263. -och här ser man hur vi
    har utökat det offentliga utrymmet-

  264. -och sammanfogat det med parken.
    Vi kommer att bygga ut parken-

  265. -för att ge folk en möjlighet
    att använda den-

  266. -och komma närmare floden.

  267. Vad gäller planeringen...
    Vi har som sagt fått vårt bygglov-

  268. -och vi håller på att bilda
    ett separat företag-

  269. -som ska finansiera och genomföra
    projektet. Så det jobbar vi på nu.

  270. Vi ska utse en huvudentreprenör
    till nästa sommar-

  271. -och de kommer
    att anlita byggföretagen-

  272. -vars bud vi nu utvärderar.

  273. Bygget inleds i början av 2016-

  274. -och projektet ska vara färdigt år 2023.

  275. Jag har försökt beskriva
    projektets behov och omfattning.

  276. Jag har förklarat planeringsprocessen
    och vikten av att ta in åsikter utifrån.

  277. Jag har pratat om att vi har fått
    bygglov, och nu kan sätta igång-

  278. -och jag har pratat lite om vårt arv
    och en del positiva bieffekter.

  279. Det jag har försökt förklara är att det
    inte är rätt lösning för alla städer-

  280. -men förhoppningsvis förstår ni varför
    vi har gjort det här valet för London.

  281. Vi tror att vi genom att anta en
    helhetssyn på hållbarhetsfrågan-

  282. -med miljö, ekonomi och sociala
    faktorer, har gjort rätt val för London.

  283. Tack så mycket.

  284. Tack, Phil.

  285. Jag börjar med en fråga.

  286. Jag undrar över
    vilket ansvar Thames Water har.

  287. Du pratade
    om strandområden och parker-

  288. -som ni ska planera och bygga.

  289. Hör det till uppgiften?

  290. Det är vi som kommer att bygga dem-

  291. -men Thames Water är inte ett företag
    som tar hand om parker.

  292. Vi kommer att ge de respektive
    stadsdelarna en klumpsumma-

  293. -och så får de sköta
    det långsiktiga underhållet.

  294. Okej. - Några frågor till Phil?

  295. Lykke var nog först.

  296. Lykke Leonardsen
    från Köpenhamns stad.

  297. Jag vill återvända till bilden med de
    röda kryssen och ett grönt alternativ.

  298. Du framställde det
    som om det var antingen eller.

  299. Kan man inte göra både och?
    Kan man inte göra tunneln mindre-

  300. -om man kombinerar olika alternativ?
    Måste det vara antingen eller?

  301. Nej, det måste inte vara varken eller-

  302. -och en tunnellösning och hållbara
    dräneringssystem är inte oförenliga.

  303. Du har rätt i
    att man måste göra både och-

  304. -och det är därför jag nämnde
    det vi gör vid Counter's Creek.

  305. Så vi installerar även
    hållbara dräneringssystem-

  306. -för även om vi för närvarande
    har ett enormt problem-

  307. -på grund av allt avloppsvatten
    vi måste hantera-

  308. -så måste vi på längre sikt
    se till att ny bebyggelse-

  309. -har separata system
    för avloppsvatten och regnvatten.

  310. Och där det är möjligt
    ser vi till att regnvattnet-

  311. -förs ut i ett vattendrag,
    så att det inte bidrar till problemet.

  312. Och då måste vi även se till
    att lösningen vi väljer varar längre-

  313. -för att framtidssäkra den.
    För vi vill inte bidra till problemet.

  314. Så det är nåt vi måste göra
    när vi bygger nytt.

  315. Vi kan nog inte minska storleken
    på tunneln vi bygger nu-

  316. -med tanke på
    alla gamla hus vi har i London.

  317. Men ja, båda lösningarna krävs.

  318. Claes Johansson, politiker i Göteborg.

  319. Vad händer i slutet av tunneln?
    Finns det en reningsanläggning där-

  320. -som kan ta hand om allt vatten?

  321. Ja. Mina presentationer
    brukar vara lite längre-

  322. -och då pratar jag även
    om reningsverken.

  323. Vi har just uppgraderat fem anläggningar
    för 675 miljoner pund-

  324. -och anläggningen i Beckton,
    som tar emot flödet från tunnlarna-

  325. -har fått sin kapacitet ökad med 60 %.

  326. Från 17 kubikmeter per sekund
    till 27 kubikmeter.

  327. Man pumpar upp... Tunneln är hela
    75 meter djup när den når Beckton-

  328. -och där pumpas vattnet upp och renas
    innan det släpps ut i floden.

  329. Fler frågor?

  330. Ja?

  331. Tack. En fråga om vattenreningen.

  332. Jag imponerades när jag gjorde
    en bedömning av Hamburg-

  333. -där man har ett enormt reningsverk som
    genererar mycket metangas-

  334. -och hela avskiljningsprocessen
    är energineutral.

  335. Så investeringen har gett utdelning. Man
    har inte näringsåtervinning ännu-

  336. -men det har man i Amsterdam.

  337. Har ni planer på att bygga
    ett sånt avancerat reningsverk-

  338. -där man även
    kan bidra till koldioxidmålet?

  339. För metangas är ju ett stort problem.

  340. Gör ni det i London?

  341. Till att börja med
    är Beckton och Hamburg-

  342. -Europas största reningsverk,
    så de har mycket gemensamt.

  343. Vi gör allt vi kan för att återvinna
    så mycket energi som möjligt-

  344. -för att vara
    så koldioxidneutrala som möjligt.

  345. Det finns ett exempel i Storbritannien-

  346. -där ett vattenbolag i södra England-

  347. -har byggt
    ett energineutralt reningsverk.

  348. Så det går att göra,
    och vår första prioritet-

  349. -var att bygga ut reningskapaciteten-

  350. -men vi har flera projekt,
    bland annat med termisk hydrolys-

  351. -som kommer att öka
    Becktons självförsörjning av energi.

  352. Det är planen. Men vi är inte
    framme vid näringsåtervinning ännu.

  353. Ni är på god väg. Tack.

  354. En sista fråga?

  355. Det sitter några från Malmö i publiken.

  356. De planerar en liknande tunnel.

  357. Fast lite mindre och lite billigare.
    Men ändå dyr.

  358. Vad skulle du ge dem för råd?

  359. Vad ska man göra respektive undvika?

  360. -Vilket stadium är arbetet i?
    -Ett tidigt stadium.

  361. Som damen från Köpenhamn sa-

  362. -skulle mitt råd bli att satsa mycket
    på hållbara dräneringssystem-

  363. -för de alternativen måste kombineras.

  364. Ett av våra misstag... Om man
    helt inriktar sig på en tunnellösning-

  365. -så stöter man bort de som
    stöder hållbara dräneringssystem.

  366. Så det är nog ett av våra misstag.

  367. Man ska vara säker på att man har en
    hållbar lösning, vilket ni säkert har-

  368. -och det är viktigt
    att man pratar med folk om projektet.

  369. Att man anordnar möten
    för allmänheten och så vidare.

  370. För i slutändan... Jag vet inte
    var Malmös tunnel ska byggas-

  371. -men i en stadsmiljö-

  372. -måste man övertyga intressenterna om
    att projektet verkligen behövs.

  373. Man kommer ju att arbeta
    där många av dem bor-

  374. -så man måste lyssna på folks far- hågor
    och ta med dem i beräkningen.

  375. Det gäller att göra allt man kan
    för att få folk att förstå vad man gör-

  376. -vad de betalar för, och att man tänker
    göra allt för att minimera besvären.

  377. Det skulle vara mina råd.

  378. -Nöjda?
    -Mycket.

  379. -Tack, Chris. Phil, menar jag. Förlåt.
    -Ingen fara.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Ett översvämmat London

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Miljoner ton avfall rinner ut i floden Themsen varje år. Storstaden London har stora problem med ett överbelastat system för att hantera vatten och avlopp. Det berättar Phil Stride som är projektchef för Thames Tideway Tunnel, det största privatfinansierade projektet i Europa för att balansera avlopp och vattenmängder som behövs för att skapa en miljövänligare stad. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Ämnen:
Miljö > Klimatförändringar
Ämnesord:
Geofysik, Klimatförändringar, London, Meteorologi, Naturvetenskap, Vattenbyggnad
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Det nya Göteborg

Björn Siesjö, stadsarkitekt, talar om Göteborgs utveckling som hållbar stad. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Att bygga för stormen

Sander Schuur från White Architects berättar om arbetet med att skapa en urban social plats i Arverne East längs havslinjen Queens, New York - ett område som är känsligt för stormar. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Domen över Dordrecht

Orkanen Katrina fungerade som en väckarklocka för hela Holland, berättar Ellen Kelder i denna föreläsning. Hon arbetar med en beredskapsplan för översvämningar i staden Dordrecht. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Vattnet som globalt hot

Föreläsning med Kees van Leeuwen, vattenforskare från Holland, som menar att en bra stad är en stad som har gott om pengar att satsa vatteninfrastrukturen. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Ett översvämmat London

Phil Stride, projektchef för Thames Tideway Tunnel, berättar om Londons stora problem med att hantera vatten och avlopp. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Den urbana idén om vatten

Idén om den smarta framtidsstaden saknar ofta ett vattenperspektiv, menar Richard Ashley, professor vid Sheffields universitet. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Två städer en utmaning

Hur skapar man en stad som är lika tilltalande i regn som i sol? Steve Moddemeyer arbetar med just den utmaningen. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Hamburgs Blå Nätverk

Hamburg står inför stora utmaningar för att staden ska kunna hantera allt regnvatten i de pågående klimatförändringarna. Föreläsning med Elke Kruse, landskapsarkitekt på universitetet i Hafen City. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

En världsledande stadsdel

Greg Morrison, professor vid Chalmers universitet, berättar hur Johanneberg i Göteborg ska bli en av världens mest resurseffektiva stadsdelar. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

En klimatkatastrof i Köpenhamn

Hur förbereder man sig för en framtid med tvära kast i klimatet? Föreläsning med Lykke Leonardsen, chef för klimatenheten i Köpenhamns stad. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Att transportera människor

Annika Nordlund, forskare i psykologi vid Umeå universitet, pratar om hur vi kan vända vår inställning till bilåkandet när stora delar av samhället, som köpcentra, bygger på bilism. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Sopor - en miljöbov och resurs

Bara i Peking kastas varje dag 11 000 ton matrester. Men allt hamnar inte på soptipparna - en del av avfallet omvandlas till gödningsmedel och biogas. Det svenska företaget Purac bygger biogasanläggningar i flera kinesiska storstäder.

Fråga oss