Titta

UR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

UR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Om UR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Vatten blir en allt viktigare faktor när det gäller arkitektur och stadsplanering. Den globala uppvärmningen har skapat ett klimat där städer och samhällen måste vara beredda på att ta hand om allt större vattenmängder. Men hur ska det gå till? I ett antal föreläsningar diskuteras här framtidens utmaningar med arkitekter och forskare från vattennära städer som London, Seattle och Göteborg. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Till första programmet

UR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden : Hamburgs Blå NätverkDela
  1. Jag börjar med att berätta
    om Hamburgs dagvattenhantering–

  2. –för att sen fortsätta med
    tre olika internationella tekniker–

  3. –för att ta hand om dagvatten,
    och som liknar det vi hört tidigare.

  4. Jag börjar med lite fakta om Hamburg.

  5. Hamburg har mycket öppet vatten,
    så dagvattenhantering är viktigt.

  6. Mängden regnvatten kan jämföras med
    Göteborgs och säkert även Seattles.

  7. I Hamburg bor nu
    1,75 miljoner människor.

  8. Hamburg har ständigt varit i tillväxt.

  9. Här ser vi att tillväxten
    de senaste hundra åren–

  10. –har skett i utkanterna av staden.

  11. Med tanke på att vi fortfarande växer–

  12. –har politikerna beslutat
    att vi behöver–

  13. –6 000 nya bostäder
    till överkomligt pris varje år.

  14. Det ska ske genom
    förtätning av stadskärnan.

  15. Här finns ett kombinerat avlopps- system
    som är 150 år gammalt.

  16. Ogenomträngliga ytor
    leder till större vattenavrinning–

  17. –vilket avloppssystemet
    inte klarar av.

  18. Resultatet av det
    blir fler översvämningar.

  19. Räknar man in klimatförändringarna
    kan det bli ännu värre även i Hamburg.

  20. Här ser vi en bild
    från sommaren 2011–

  21. –när vi har haft ett skyfall.

  22. Vi är inte lika hårt drabbade som
    Köpenhamn, som vi får höra mer om–

  23. –men vi behöver
    anpassa oss till klimatförändringarna.

  24. Därför inleddes det här projektet
    för fem år sen.

  25. Det finansieras av ministeriet för
    stads- och miljöplanering i Hamburg–

  26. –samt Hamburgs kommunala
    vattenbolag, Hamburg Wasser.

  27. Ni har säkert hört talas om dem.

  28. Det pågår året ut, så nu är alla
    i full gång med att färdigställa–

  29. –alla de dokument
    som politikerna behöver–

  30. –för att kunna besluta
    om vi kan gå vidare.

  31. Om vi kan förverkliga de planer
    som vi arbetat med under fem år.

  32. Det kommer att bli intressant
    att se vad som ska hända under våren.

  33. Projektet kallas RISA och det står för
    Rain Infrastructure Adaptation.

  34. Vi har arbetat i fyra olika
    tvärvetenskapliga grupper.

  35. Den första gruppen
    fokuserade på dränering i staden–

  36. –den andra på stadsplanering,
    den tredje på trafikplanering–

  37. –och den fjärde på flodbäddar
    och skötsel.

  38. Universitetet var med
    i den andra gruppen–

  39. –så vi har gått djupt in på
    stadsplanering och landskapsplanering.

  40. I början av processen gjorde
    universitetet i ordning en verktygslåda–

  41. –för en integrerad dagvattenhantering.

  42. Termen syftar på ett tvärvetenskapligt
    samarbete mellan dränering, skötsel–

  43. –samt stads-, landskaps-
    och trafikplanering.

  44. Det har vi redan hört om
    från Seattle och London.

  45. Målet är att kunna ordna
    översvämningsskydd, vattenskydd–

  46. –och en hållbar vattenbalans.
    Det som hittills saknas...

  47. Eftersom projektet leds av ingenjörer
    tänker de inte så mycket på utförande–

  48. –och hur det påverkar allmänna ytor.

  49. Det försöker vi jobba med,
    men är inte klara än.

  50. Det handlar om fem olika delområden.

  51. Det första delområdet gäller
    planeringsinstrument som detaljplaner.

  52. Vi tittar även
    på teknik vi inte använt förut–

  53. –och hur den kan användas
    i ett hållbart dräneringssystem.

  54. Vi tittar på gröna tak
    och multifunktionella områden.

  55. Vi diskuterar med ingenjörerna
    hur det kan användas–

  56. –och hur vi kan räkna
    på de gröna takens effekter.

  57. Det håller vi fortfarande på med.

  58. Det handlar även om
    ekonomisk uppmuntran.

  59. Hamburgs stad har just satt upp
    en strategi för gröna tak.

  60. Från och med nästa år får man bidrag
    om man bygger ett grönt tak.

  61. Vi har även sänkt dagvattenskatten.

  62. Det är nog Tyskland ensamt om.

  63. Om man ombesörjer ett fungerande
    dräneringssystem på sin mark–

  64. –får man sänkt dagvattenskatt.

  65. Därför är det bra
    att överväga det som markägare.

  66. Det handlar mycket om kommunikation.

  67. Vi har upptäckt att många
    redan har lyckats i Hamburg–

  68. –men det pågår
    för lite utbyte av erfarenheter–

  69. –av hur man gör det på rätt sätt
    och vad som kan behöva förbättras.

  70. Det handlar även om lagar och regler.

  71. Vilka regler kan behöva förändras?

  72. Det här ingår i RISA-projektet.

  73. En av mina kolleger, Sabina Andrén–

  74. –har tittat närmare
    på planeringsprocessen i Hamburg–

  75. –och på vad som inträffar mellan
    detaljplanering och implementering.

  76. Med tanke på ett hållbart
    dränerings- och dagvattensystem.

  77. I Hamburg råder det
    just nu osäkerhet kring–

  78. –vem som är ansvarig
    för alla vattenrelaterade aspekter.

  79. Det är invecklat,
    inte ens myndigheterna vet.

  80. Så kunde vi inte ha det,
    det behövde vi ändra på.

  81. Planerarna känner oftast inte till
    de olika vattenaspekterna.

  82. De måste dessutom
    räkna med klimatförändringar.

  83. Där behövs det mer kunskapstillförsel.

  84. Ibland är det svårt att hitta
    bra lösningar inom projektområdet.

  85. Man kan behöva utöka området
    för att hitta passande lösningar–

  86. –och en del projekt går inte igenom
    eftersom vi inte kan hantera vattnet.

  87. Ibland tar inte planerarna
    hänsyn till topografin–

  88. –och just nu saknar vi politiskt stöd.

  89. Det är det vi försöker uppnå
    med det här projektet.

  90. Vi behöver även bättre kontroller
    av processen.

  91. Just nu saknar vi arbetskraft till det.

  92. Så här kan det gå,
    det här är inget bra exempel.

  93. Planen var att det här skulle bli
    ett grönbevuxet avrinningsdike.

  94. När markägaren ville ha mer plats–

  95. –byggde de upp små stugor på sänkan
    som nu är en cementkanal.

  96. Hela konceptet har gått förlorat.

  97. Här har vi ett bättre exempel.

  98. Det här gjordes för 15 år sen,
    så vi har lång erfarenhet av–

  99. –att förverkliga
    hållbara dräneringssystem.

  100. Men vi måste fortsätta
    att informera myndigheterna.

  101. Därför rekommenderar vi
    en gemensam stadsvattenplanering.

  102. Det gäller inte bara vattenplanering–

  103. –utan även landskapsplanering
    och utförande.

  104. På detaljplansnivå vill vi implementera
    en "Wasserwirtschaftlicher Begleitplan".

  105. Jag kunde inte översätta titeln,
    det är ett typiskt tyskt ord.

  106. Det är som en checklista–

  107. –där planeraren kan se
    att alla aspekter är inräknade.

  108. Att klimataspekten är med,
    att topografin är kontrollerad–

  109. –och att man tillåter sig
    att tänka utanför ramarna.

  110. På det här sättet
    vill vi säkerhetsställa vattnets värde–

  111. –under planeringsprocessen.

  112. En grupp har satt upp
    konstruktionsriktlinjer för skolan.

  113. De som har hand om skolorna
    har ett tusental projekt på gång–

  114. –bara i Hamburg.
    En hel del måste ändras enligt lagen.

  115. En del projekt är små och enkla,
    men vissa är större.

  116. De kan behöva bygga helt nya skolor.

  117. När skolgårdarna ska byggas om vill vi
    att de tänker på dagvattenproblemet.

  118. Därför är det viktigt för oss
    att idéerna förverkligas.

  119. Den finns bara på tyska,
    men den finns att ladda ner på internet.

  120. Grupperna har även tittat
    på olika verktyg som behövs–

  121. –för att se till att fler tänker på
    integrerad dagvattenhantering.

  122. De har tagit fram nya verktyg
    och ett informationssystem.

  123. Här ser vi resultatet av det.

  124. Det är en karta där man
    kan utläsa infiltrationskapaciteten.

  125. En del ansåg att det var en omöjlighet.

  126. I de gröna områdena
    skulle infiltration fungera.

  127. I vissa områden är det svårt,
    men i andra har man valmöjligheter.

  128. Efter det gjorde man
    ytterligare en karta–

  129. –där man ser hur tomtägare kan
    koppla sig fria från avloppssystemet.

  130. Då får man sänkt dagvattenskatt.

  131. Det här är ett viktigt steg,
    det finns många småhus här.

  132. Det gäller hela Tyskland.

  133. Här kan man se några gator som
    de bedömde inte gick att koppla loss.

  134. Det borde man titta närmare på–

  135. –och det fokuserade jag på
    i min doktorsavhandling.

  136. Här ser vi en bild
    på en tätbefolkad stadsmiljö.

  137. Så här ser det ut
    i många europeiska städer.

  138. Vi har en stor andel bebyggd mark
    och små gårdar.

  139. Det finns nästan ingen plats
    att komplettera dräneringssystemet.

  140. Hur gör vi med de här stadskärnorna
    som påverkas av klimatförändringarna?

  141. Därför är det viktigt
    att fokusera på allmänna ytor.

  142. Det gör man redan i USA–

  143. –men i Tyskland och Hamburg
    är vi inte där än.

  144. Om avloppssystemet behöver bytas ut–

  145. –kan vi samtidigt
    stärka stadskonstruktionen.

  146. Det kanske inte löser allt, men det
    kan vara en kompletterande lösning.

  147. Därför har jag tittat närmare
    på olika planeringsstrategier.

  148. Det innebär en strategisk metod
    för dagvattenhantering–

  149. –samtidigt som man
    tittar på stadskonstruktionen.

  150. Strategin kan appliceras
    på hela staden–

  151. –och mot slutet av projektet
    ser man om den bör sättas i verket.

  152. Här har vi
    utgångssituationen i stadskärnan–

  153. –där en stor del av ytan är bebyggd.

  154. Så snart det börjar regna
    forsar vattnet fram–

  155. –och avloppssystemet svämmar över.

  156. De här områdena har ofta kombinerat
    dränerings- och kloaksystem.

  157. Jag har tittat på
    hur olika städer har gjort.

  158. Ett alternativ är att byta grått
    mot grönt, som man gjort i Seattle.

  159. Jag har tittat på New York, och här
    har vi en typisk bild från Manhattan.

  160. Många genomträngliga ytor,
    mycket tät bebyggelse–

  161. –och många offentliga ytor,
    framför allt vägar.

  162. Där började man med en grön
    infrastrukturplan inom varje område–

  163. –och undersökte var de kunde sätta in
    hållbara dräneringssystem.

  164. De tittade närmare
    på de urbana strukturer som fanns.

  165. Industriområden, parhus,
    kommersiella byggnader...

  166. Vad det nu kunde vara.

  167. Det är lätt att fokusera på de allmänna
    ytorna som utgör 30 procent.

  168. Därför är det klokt
    att arbeta med de delarna.

  169. Det de gjorde...
    Här har vi utgångssituationen igen.

  170. De kompletterade med ett grönt
    lager ovanpå det urbana systemet.

  171. Vi fick höra talas om projektet där
    en miljon träd planterades i New York.

  172. Man planterade alltså nya träd
    och kompletterade med infiltration–

  173. –längs gatorna, samt skapade
    nya parker eller byggde om gamla.

  174. På det här sättet kan de
    infiltrera mer dagvatten på plats.

  175. Då minskar man översvämningar
    av nederbörd och i avloppssystem.

  176. Här ser ni ett par bilder
    på en typisk grön gata.

  177. Det här är några av de träd
    som har planterats längs gatorna.

  178. Om man vill
    applicera det här på en stad–

  179. –måste man
    kunna bygga till infiltration.

  180. Genomsläppliga ytor,
    tillräckligt avstånd till grundvatten–

  181. –och man måste tänka på
    markens förorening.

  182. Dessutom måste man givetvis
    ha tillräckligt med plats.

  183. Strategin fungerar på vägar,
    gångvägar, parkeringar–

  184. –och befintliga planteringar
    och grönområden.

  185. Om de har bristande kvalitet
    och ändå ska byggas om–

  186. –är det klokt att tänka på
    att infiltrera dagvatten.

  187. En annan lösning
    har man använt sig av i Rotterdam–

  188. –där det gråa omvandlats till blått.

  189. Precis som Dordrecht ligger Rotterdam
    två meter under havsytan.

  190. De har ett avancerat pumpsystem
    för att hålla staden torr.

  191. Därför är infiltrering
    inte lika enkelt i Rotterdam.

  192. De utgick från ett tvärvetenskapligt
    planeringsinstrument – Water Plan 2.

  193. I början analyserade de
    varje upptagningsområde–

  194. –för att se var de behövde öka på
    kapaciteten för att hålla staden torr.

  195. I de röda områdena
    behövde den förbättras.

  196. De tillsatte ett temporärt lager
    på det urbana systemet.

  197. Ett blått system
    som fungerar på det här sättet.

  198. Det märks bara när det regnar,
    annars ser man det inte ens.

  199. Till det här systemet uppfann man
    en anpassningsåtgärd – Water Plaza.

  200. Det hörde vi om även från Dordrecht.

  201. De byggde några bassänger på ett torg.

  202. Här kan man spela fotboll
    och basket eller bara umgås.

  203. Man kan åka rullskridskor i bassängen.

  204. Om det blir en rejäl dagvattenökning
    fylls bassängen tillfälligt–

  205. –och hjälper till
    att hålla resten av staden torr.

  206. Den här strategin kan man använda sig
    av om infiltreringsmöjlighet saknas.

  207. Om man inte har genomsläpplig mark
    eller om grundvattennivån är för hög–

  208. –eller om marken är förorenad.

  209. Eller om man inte
    har plats nog till infiltration.

  210. Det här fungerar bra på torg,
    lekplatser och idrottsområden.

  211. Det går även bra med parkeringar, så
    länge folk inte blir blöta om fötterna.

  212. Man kan även använda en del av
    en gata till att anlägga bassänger.

  213. Det ser olika ut överallt, som
    flodsystemet i London, till exempel.

  214. Det finns även städer vid havet
    som i tätområden–

  215. –har försetts med kanaler
    eller rörledningar.

  216. Vid de tillfällen då det kommer
    extra stora vattenmängder–

  217. –kan det här systemet
    brista i kapacitet.

  218. Då kan man behöva byta taktik.

  219. Jag tog en titt på Singapore–

  220. –och de omvandlade
    grått och blått till blågrönt.

  221. Det är typiskt för Singapore
    med alla dessa kanaler.

  222. För att snabbt leda bort dagvattnet,
    men det är inte särskilt vackert.

  223. De valde att lägga till
    ett blågrönt system ovanpå.

  224. De kombinerar vattensystemet
    med omkringliggande grönområden.

  225. Det kräver stora ytor, men
    bara genom att göra om topografin–

  226. –kan man öka kapaciteten
    och bli av med dagvattnet.

  227. Samtidigt kan man få fram bra resultat
    vad gäller biologisk mångfald–

  228. –och förbättra vattenkvaliteten
    med renande biotoper.

  229. Så här ser det ut,
    förut gick det en cementkanal här.

  230. Nu har de byggt om
    och gjort floddelen naturlig igen.

  231. Invånarna får mer vattenkontakt
    och är mycket nöjda med sin park.

  232. Förutsättningarna skiljer sig.
    Här är infiltreringsmöjligheterna små–

  233. –men det krävs gott om plats,
    annars är den här strategin ingen idé.

  234. Det går att tillämpa
    i öppna eller slutna flodområden.

  235. Man kan även använda sig
    av öppna diken–

  236. –men då krävs det
    allmänna ytor i närheten–

  237. –annars måste gator ledas om
    eller privat mark köpas upp.

  238. Så att floden och parkområdet
    får den plats som krävs.

  239. Jag tittade även på
    hur de här städerna har gått till väga–

  240. –för att kunna få till
    bättre dagvattenhantering.

  241. Först tillsatte de
    en tvärvetenskaplig grupp.

  242. Sen identifierades
    de områden som skulle prioriteras.

  243. De tittade inte bara på vattnet,
    utan även på gemensamma miljöer.

  244. De gick igenom
    de olika urbana strukturer som finns.

  245. I Hamburg tittar vi bara på att få till
    hållbara system för privatpersoner–

  246. –men hur stadskärnan ska hanteras
    är fortfarande under diskussion.

  247. Sen måste man göra
    vissa förhandsbedömningar.

  248. Man måste analysera
    infiltreringskapaciteten–

  249. –och hur mycket utrymme som finns–

  250. –för att sen avgöra
    vilken strategi som är bäst.

  251. Det här hörde vi om förut...
    Vi måste ha en vision.

  252. Alla inblandade förstår
    vad det syftar på.

  253. Vill man ha en grön stad–

  254. –och då menar jag inte
    bara för klimatets skull–

  255. –utan att verkligen bygga upp en grön
    stad med gröna gator och fler träd–

  256. –så förstår alla vad ni menar.

  257. Det kräver politisk uppbackning
    eftersom det går åt mycket pengar.

  258. Det tar inte bara ett par år,
    utan 10, 20, kanske till och med 30 år.

  259. Sen ska man lägga upp en stadsplan
    där man kan placera ut de projekt–

  260. –som man behöver ta itu med.

  261. Efter det inleder man ett pilotprojekt,
    det har alla städer gjort.

  262. Alla städer skiljer sig åt.
    I Hamburg har jag lärt mig–

  263. –att myndigheterna
    enbart tror på projekt från Hamburg.

  264. Det skiljer sig så mycket åt
    att man inte kan titta på andra städer.

  265. I det här projektet
    kan man lyssna på invånarna–

  266. –och försöka involvera dem i arbetet
    med ett hållbart dräneringssystem.

  267. Nu är jag framme
    vid min sammanfattning.

  268. Med de här strategierna kan man
    uppehålla en hållbar urban utveckling.

  269. Man skapar plats för vattnet på olika
    sätt, beroende på förutsättningarna.

  270. Samtidigt förstärker man
    livskvaliteten i staden.

  271. Det kan de allmänna ytorna
    hjälpa till med–

  272. –det gäller bara
    att titta närmare på det.

  273. I de flesta fall är lagstiftade krav
    och kostnad-nytta-analyser pådrivande.

  274. Man kan inte spendera
    alla pengar på infrastrukturen–

  275. –om man inte får sociala
    och miljömässiga fördelar för det.

  276. De här strategierna passar städer
    med dräneringsproblem–

  277. –och där kvaliteten
    på de öppna ytorna brister.

  278. Det är nödvändigt med arbetsgrupper
    för integrerad dagvattenhantering.

  279. Det behövs en grupp människor
    som för idén framåt.

  280. Tvärvetenskapliga planeringsinstrument
    behövs–

  281. –för att kombinera alla aspekter.

  282. När man gått igenom de här stegen
    tror jag att man kan gå vidare.

  283. Nu vill jag tacka er
    och några av våra samarbetspartners.

  284. Hamburg Wasser
    har bidragit till presentationen.

  285. Tack för att ni har lyssnat.

  286. Översättning: Martina Nordkvist
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hamburgs Blå Nätverk

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hamburg står inför stora utmaningar för att staden ska kunna hantera allt regnvatten i de pågående klimatförändringarna. Det menar Elke Kruse, landskapsarkitekt på universitetet i Hafen City. Här visar hon de blå vattenstrategierna för staden Hamburg och jämför med hur New York har arbetat med sin vattenkapacitet och infrastruktur. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Ämnen:
Miljö > Klimatförändringar
Ämnesord:
Geofysik, Hamburg, Meteorologi, Naturvetenskap, Regn, Tyskland, Vatten, Vattenbyggnad
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Det nya Göteborg

Björn Siesjö, stadsarkitekt, talar om Göteborgs utveckling som hållbar stad. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Att bygga för stormen

Sander Schuur från White Architects berättar om arbetet med att skapa en urban social plats i Arverne East längs havslinjen Queens, New York - ett område som är känsligt för stormar. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Domen över Dordrecht

Orkanen Katrina fungerade som en väckarklocka för hela Holland, berättar Ellen Kelder i denna föreläsning. Hon arbetar med en beredskapsplan för översvämningar i staden Dordrecht. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Vattnet som globalt hot

Föreläsning med Kees van Leeuwen, vattenforskare från Holland, som menar att en bra stad är en stad som har gott om pengar att satsa vatteninfrastrukturen. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Ett översvämmat London

Phil Stride, projektchef för Thames Tideway Tunnel, berättar om Londons stora problem med att hantera vatten och avlopp. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Den urbana idén om vatten

Idén om den smarta framtidsstaden saknar ofta ett vattenperspektiv, menar Richard Ashley, professor vid Sheffields universitet. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Två städer en utmaning

Hur skapar man en stad som är lika tilltalande i regn som i sol? Steve Moddemeyer arbetar med just den utmaningen. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Hamburgs Blå Nätverk

Hamburg står inför stora utmaningar för att staden ska kunna hantera allt regnvatten i de pågående klimatförändringarna. Föreläsning med Elke Kruse, landskapsarkitekt på universitetet i Hafen City. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

En världsledande stadsdel

Greg Morrison, professor vid Chalmers universitet, berättar hur Johanneberg i Göteborg ska bli en av världens mest resurseffektiva stadsdelar. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

En klimatkatastrof i Köpenhamn

Hur förbereder man sig för en framtid med tvära kast i klimatet? Föreläsning med Lykke Leonardsen, chef för klimatenheten i Köpenhamns stad. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Odla i stan

Odla mat och gemenskap

Christina Schaffer är aktiv stadsodlare och berättar om olika sätt att odla i staden och hur det bidrar till gemenskapen. Från ”Odlingar i urbana miljöer”. Inspelat på Stockholmsmässan 21 mars 2014. Arrangör: Fritidsodlingens riksorganisation.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Sopor - en miljöbov och resurs

Bara i Peking kastas varje dag 11 000 ton matrester. Men allt hamnar inte på soptipparna - en del av avfallet omvandlas till gödningsmedel och biogas. Det svenska företaget Purac bygger biogasanläggningar i flera kinesiska storstäder.

Fråga oss