Titta

UR Samtiden - Skolforum 2014

UR Samtiden - Skolforum 2014

Om UR Samtiden - Skolforum 2014

Föreläsningar från Skolforum 2014 som vänder sig till lärare, studie- och yrkesvägledare samt studenter. Vi får lyssna till den senaste pedagogiska forskningen samtidigt som vi får med oss användbara verktyg som kan appliceras på den egna undervisningen. Inspelat 27-28 oktober 2014 på Älvsjömässan, Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolforum 2014: Hur kan lärare bemöta främlingsfientlighet?Dela
  1. Mitt namn är David Lifmark.

  2. Jag har arbetat
    som lärare i svenska och religion-

  3. -och arbetar sen 5-10 år-

  4. -vid Högskolan Dalarna
    som lektor i pedagogik.

  5. För fyra år sen blev jag klar
    med en avhandling-

  6. -om moraliska dilemman som lärare
    kan möta i värdegrundsarbetet.

  7. Jag använder då en teori om emotioner
    som jag ska tala lite om i dag.

  8. Men...

  9. Utgångspunkten för mig personligen är
    de erfarenheter jag hade som lärare-

  10. -med elever som jag arbetade med
    i svenska som andraspråk-

  11. -i en stad som då, för femton år sen-

  12. -präglades av hårda motsättningar-

  13. -mellan elever med invandrarbakgrund
    och elever med s.k. svensk bakgrund.

  14. Och...

  15. Det var på den tiden när
    Sverigedemokraterna var väldigt små-

  16. -även i min kommun.

  17. Men de var väldigt engagerade-

  18. -och spred material
    på gymnasie- och högstadieskolor.

  19. Flygblad delades ut titt som tätt.
    Och det var ganska grova saker.

  20. Invandringen kopplades ihop
    med gruppvåldtäkter-

  21. -och många andra eländigheter.

  22. Det var faktiskt
    på mina elevers initiativ-

  23. -som jag bjöd in den lokale
    SD-företrädaren till skolan.

  24. Min första reaktion var: "Varför då?
    De sitter inte ens i kommunen."

  25. "Och riksdagen
    lär de väl aldrig komma in i."

  26. Men elevers inflytande är viktigt
    och jag var nyfiken-

  27. -så jag gjorde helt enkelt så.

  28. Jag ringde upp den här människan-

  29. -och frågade om han var intresserad
    av att träffa mina elever.

  30. Och det var han.

  31. Men jag ville prata mer med honom.

  32. Mina elever i årskurs 3 i gymnasiet-

  33. -var oerhört slipade
    i argumentationsanalys med mera.

  34. Min första tanke var:
    "Det här lär gå illa"-

  35. -"om inte han är väl förberedd."

  36. Så jag satt vid hans köksbord
    en kväll-

  37. -och pratade igenom det hela.

  38. Sen kan det hända mycket i en kommun-

  39. -när det är känsliga saker som sker.

  40. Kommunalråd kan lägga sig i arbetet
    och säga att det strider mot praxis.

  41. Så var det där och då.

  42. Men mitt argument var
    att vi måste ta diskussionerna nu.

  43. Det kan vara så att det här växer.

  44. Då måste vi stå där med argument.

  45. Vi behövde förhållningssätt så att vi
    inte var så vilsna, som vi var då.

  46. Så det är lite
    av min personliga ingång i det hela.

  47. Ett dilemma som jag diskuterade
    med lärarna i min avhandling-

  48. -handlade just om föreställningar om
    etnicitet och främlingsfientlighet.

  49. Ett av resultaten i avhandlingen var
    att lärare kan tänka oerhört olika-

  50. -om vad som är problemet,
    vad som är lärarens uppdrag-

  51. -och vad som absolut inte
    är lärarens uppdrag.

  52. Den här dispositionen
    tänkte jag hålla mig till.

  53. Bara jättekort om hur det ser ut
    i dag med SD:s framgångar.

  54. Några små funderingar om
    vad som är problemet med det.

  55. Det diskuteras inte tillräckligt.
    Det är mina tankar-

  56. -så se det inte som hugget i sten.

  57. Jag ser jättegärna att ni efteråt
    invänder och protesterar-

  58. -men ni kan också gärna höra av er
    om ni vill, via mejl.

  59. Jag vill säga lite om vad som står i
    värdegrunden och lärarnas yrkesetik.

  60. Jag är ny ledamot i yrkesetiska
    rådet. Det glömde jag säga i början.

  61. Det här är intressant.

  62. Det är passager
    som kan relateras till-

  63. -diskussionen om hur vi kan tänka
    om främlingsfientlighet i skolan.

  64. Ett sätt att tänka på främlings-
    fientlighet och främlingsrädsla-

  65. -är i emotioner. Det kan göras olika.

  66. Jag ska kort berätta
    hur jag gör det i min avhandling-

  67. -så får vi se om det är nåt
    som landar i ert sätt att arbeta.

  68. Utifrån det ger jag ett förslag-

  69. -på vad man eventuellt kan enas om
    att främlingsfientlighet är.

  70. Ett grundproblem är
    att det är ett löst epitet.

  71. Det är nåt som man ofta trycker
    i pannan på nån: "Du är dum."

  72. Man kan kalla folk rasister också.

  73. Men det finns sällan enighet om
    vad man menar med orden.

  74. Jag tror att det alltid är viktigt-

  75. -att man är överens om
    vad orden innebär.

  76. Här känns det extra viktigt
    för det är moraliskt laddat.

  77. Ur en lärares perspektiv
    är det extra viktigt-

  78. -för man har trots allt
    en maktposition som lärare.

  79. Sen är lärare sårbara också,
    på olika sätt-

  80. -men vi har ändå en maktposition.

  81. Se det som ett diskussionsinlägg-

  82. -och fundera vidare på
    om det ligger nåt i mitt förslag.

  83. Till sist
    vill jag bara säga några ord om-

  84. -vad jag ser
    som några av utmaningarna för er-

  85. -och hur svårt ert jobb är.

  86. Och ni har ett mycket svårare jobb än
    Stefan Löfven, Annie Lööf och övriga.

  87. Mycket svårare jobb.

  88. Det låter lite anspråksfullt:
    "Vad göra?" Men det var rubriken.

  89. Min poäng är att ni ska göra det.

  90. Det är inte jag som föreläsare,
    er chef eller nån annan-

  91. -utan det är ni i era arbetslag,
    med era kolleger.

  92. Det är poängen.

  93. Jag svischar vidare.

  94. Jag tittade lite på statistiken.

  95. Jag mindes inte riktigt
    hur det var i förra valet.

  96. Om man jämför SD i riksdagsvalet
    så gick de ju fram enormt.

  97. Men jag visste inte att det inte
    var så i skolriksdagsvalet.

  98. Där var det tvärtom tydligen.
    De backade.

  99. Det sägs att om vill man veta vilka
    värderingar som rör sig i samhället-

  100. -ska man snacka med tonåringar,
    för de är receptiva och tar åt sig.

  101. Det kanske tyder på-

  102. -att de har nått en nivå
    där de stannar. Inte vet jag.

  103. Det står inte, men från 2006 gjorde
    de ett jättehopp i skolriksdagsvalet-

  104. -upp till 2010 års nivå
    på 13 procent.

  105. Det varierar oerhört,
    precis som i de vuxnas val-

  106. -hur det ser ut mellan städer-

  107. -stad och land och olika landskap.

  108. Jag pratade med ett gäng lärare
    som berättade om en högstadieskola-

  109. -där de hade fått 45 %, tror jag.
    Nästan hälften röstade på SD.

  110. Nu vet jag inte
    hur utbredd den här oron är-

  111. -men många skolledare
    har varit osäkra på-

  112. -huruvida man kan hindra SD
    från att besöka skolan.

  113. I vissa fall har det varit så att
    man tolkat Skolverkets lagtolkningar-

  114. -som att det är lika bra
    att stoppa alla partier i skolan.

  115. Vi kan inte stoppa SD,
    och då blir konsekvenserna så stora-

  116. -att det är bättre att strunta i det.

  117. Och det skulle vara
    ett enormt demokratiskt problem.

  118. Det är min uppfattning.

  119. Jag har mött många lärare
    som är rejält villrådiga om-

  120. -vad man får säga.

  121. Nån undrade t.o.m.: "Får man
    ens tänka så som jag tänker?"

  122. På många skolor är
    det även...konflikter som uppstår.

  123. Ungefär av den typen jag beskrev
    på skolan där jag arbetade.

  124. Det verkar ha accentuerats.

  125. Jag har inga vetenskapliga bevis,
    men...

  126. I stad efter stad över hela landet-

  127. -verkar de här konflikterna
    återkomma.

  128. Ja, vad är problemet?

  129. Jag listar några möjliga förslag.

  130. Min hemstad, Göteborg,
    är en av de kommuner-

  131. -där det blivit kommunfullmäktige-
    kaos. Hur ska man lösa det?

  132. Riksdagen känner ni till.

  133. I många kommuner runtom i landet
    har den demokratiska processen-

  134. -påverkats
    på ett väldigt negativt sätt.

  135. Eftersom de andra partierna inte
    vill ta i SD, än så länge, med tång.

  136. Problemet kan vara att så många
    är missnöjda med etablerade partier-

  137. -att de röstar på SD. Det är
    ett demokratiskt underskott i landet.

  138. Man tänker att det är proteströster
    i första hand.

  139. Ett annat synsätt är att fokusera-

  140. -på det som partiet har drivit
    under lång tid:

  141. En minskad invandring och minskat
    flyktingsmottagande i Sverige.

  142. Att så många inte bryr sig om-

  143. -att man kan bevisa att det är ett
    parti med rasistiska rötter i närtid.

  144. SD uttrycker sig rasistiskt,
    även om det inte sker offentligt.

  145. Ett antal mediaavslöjanden
    har ju visat, t.ex. på Twitter-

  146. -att där finns
    uttryckligen rasistiska yttranden.

  147. Är problemet i första hand-

  148. -att det är en putsad fasad
    över nåt rasistiskt?

  149. Jag argumenterar för...

  150. ...att man ska vara försiktig
    med uttrycket "rasism".

  151. Det är min ståndpunkt,
    men andra tänker annorlunda.

  152. Begreppet "kulturrasism" finns t.ex.

  153. Ett skäl är att det är så omtvistat
    vad rasism innebär-

  154. -men också att det är
    så tabubelagt att vara det.

  155. Det stänger av alla diskussioner,
    om man kallar nån rasist.

  156. "Främlingsfientlighet"
    är åtminstone användbart.

  157. Det är mitt utgångsläge.

  158. Det har förekommit andra förklaringar
    i media om att problemet är...

  159. ...att många som röstar på SD
    är marginaliserade.

  160. Känner ni till schablonen
    "lågutbildade män i landsbygd"?

  161. Det har uppenbarligen ändrats.
    Det är inte så enkelt.

  162. Människor röstar på SD
    och säger det offentligt.

  163. Det är inte skämskudde
    på samma sätt som tidigare.

  164. Och så beskriver det här partiet
    sig själva.

  165. Är problemet att människor
    med ursprung i andra länder-

  166. -ofta tillhöriga islam,
    känner sig utpekade?

  167. Rent hotade.
    Jag känner flera personer-

  168. -som efter det senaste
    riksdags- och kommunvalet-

  169. -känner ett starkt obehag
    att gå ut på stan.

  170. De tänker: "De vill inte ha mig här."

  171. Det kan vara ett stort problem.

  172. Så kan man tänka på Sverige som land
    eller de lokalsamhällen där ni lever.

  173. Där jag bor och arbetar-

  174. -så kan man nästan
    ta på splittringen.

  175. Det är en så ömsesidig misstro
    mot varandra.

  176. Vi delar inte
    samma moraliska universum längre.

  177. Det har man trott tidigare.

  178. Men nu blir det så otroligt uppenbart
    att vi tänker så olika.

  179. Ömsesidig misstro, rädsla,
    rentav fientlighet.

  180. Är det problemet?

  181. Socialdemokraterna pratade om
    att landet går itu-

  182. -i sin valkampanj.

  183. Då syftade de snarare på ekonomiska
    skillnader mellan människor.

  184. Här kan man säga att landet går itu
    ur nån slags...

  185. ...värderingsmässig synvinkel.

  186. Att så här på eftermiddagen
    ha högläsning i läroplanen...

  187. Nu fegar jag ur.
    Jag ska ta ställning-

  188. -men jag menar
    att de här fetmarkerade passagerna-

  189. -är relevanta för att diskutera hur
    olika politiska partier ställer sig.

  190. Vad menar man
    med människors lika värde?

  191. Vad innebär solidaritet med svaga?

  192. Det finns ju ingen i offentligheten
    eller nåt parti som vill säga:

  193. "Vi vill göra fattiga fattigare och
    utsatta mer utsatta." Så är det inte.

  194. Därav att Sverigedemokraterna
    under valdebatten sa:

  195. "Vi är egentligen godare än ni."
    Minns ni den argumentationen?

  196. "Eftersom vi vill hjälpa fler
    i närområdet"-

  197. -"i Syriens gränstrakter."

  198. Det sitter så djupt i alla.

  199. Vi måste alla åtminstone framstå
    som goda och solidariska.

  200. Det ligger ju i att de har anklagats
    för att strunta i att folk dör.

  201. I diskussionen mellan mina elever-

  202. -på den här gymnasieskolan...

  203. Ni kan tänka er
    att det var många uppdämda känslor.

  204. Och det spreds till andra elever.

  205. Helt plötsligt hade jag 150 i stället
    för 20 elever som ville komma in.

  206. Jag tog en liten stund med dem först
    och "hotade" dem och sa:

  207. "Sköter ni er inte
    och får en blick av mig..."

  208. "Var skarpa,
    men är ni oartiga får ni gå ut."

  209. Men jag inledde också
    seansen med honom med att säga:

  210. "Om politiken som ni företräder i dag
    hade gällt för 5-10 år sen"-

  211. -"hade flera av elevernas föräldrar
    varit döda eller torterade."

  212. "Och de hade själva levt ett liv
    som vi inte kan föreställa oss."

  213. "Men nu lever de här och klarar sig
    bra. Flera kommer att gå ut i livet"-

  214. -"med fantastiska framtidsutsikter."

  215. Då lugnade sig den upphetsade
    stämningen lite, för då var det sagt.

  216. Apropå solidaritet,
    generositet och tolerans.

  217. Jag ska komma in
    på toleransbegreppet lite.

  218. De inledande formuleringarna är...

  219. Det här är från LGR 11, men det är
    snarlikt i förskolan och gymnasiet.

  220. Diskrimineringsgrunderna kan vara
    etniska och religiösa, till exempel.

  221. Det kan direkt kopplas till,
    inte bara Sverigedemokraterna-

  222. -utan deras syskonpartiers
    politiska förslag runtom i Europa.

  223. Det är centralt:
    Vad menar vi med diskriminering?

  224. Jag går inte in på djupet, men det är
    viktigt om man tar det här på allvar.

  225. Det är ett citat ur diskriminerings-
    lagen som är infört i läroplanen.

  226. Det står att "främlingsfientlighet
    och intolerans"-

  227. -"måste bemötas med kunskap, öppen
    diskussion och aktiva insatser."

  228. Tål också att fundera på.

  229. Ni slipper inte undan.

  230. Formuleringen "inse de värden
    som ligger i en kulturell mångfald"-

  231. -triggade mig
    att skriva en doktorsavhandling.

  232. Jag gick runt och frågade kolleger,
    vänner och släktingar.

  233. "Vad lägger ni in i detta?"
    Det är ju på nåt vis...

  234. Kan man inte svara på den frågan med
    hjärnan och hjärtat på samma gång-

  235. -har man ju inga svar
    till dem som hävdar-

  236. -att landets största problem
    är kulturell mångfald.

  237. Man måste på nåt vis
    ha tänkt igenom det-

  238. -och pratat med sina kolleger.

  239. "...förmågan att förstå
    och leva sig in i andras villkor."

  240. "Skolan är en social och kulturell
    mötesplats som har ett ansvar"-

  241. -"att stärka denna förmåga", d.v.s.
    att leva sig in i andras villkor.

  242. Där kan jag bli lite bekymrad.

  243. Svenska skolor har alltid varit
    segregerade - gymnasiet könsmässigt-

  244. -och skolorna
    på grund av boendesegregation.

  245. Som jag har förstått det har detta
    eskalerat p.g.a. det fria skolvalet.

  246. Så det har blivit än mer segregerat.

  247. Hur förhåller man sig till det, om
    man tar de formuleringarna på allvar-

  248. -och skolan mindre och mindre
    blir en direkt mötesplats.

  249. Även grundskolor och förskolor.

  250. Det som får synapserna i min hjärna
    att lägga av är...

  251. Jag får inte ha laserpekare för tv.

  252. "Skolan ska vara öppen
    för skilda uppfattningar"-

  253. -"och framhålla betydelsen
    av personliga ställningstaganden."

  254. Och föräldrar
    ska ha förtroende för skolan.

  255. Barnen ska inte bli påverkade av
    er som lärare åt nåt håll, ensidigt.

  256. Men sen kommer det: "Skolan ska hävda
    värdena i skollagen och läroplanen"-

  257. -"och klart ta avstånd
    från det som strider mot dem."

  258. Krockar inte det ganska rejält?

  259. Å ena sidan tala om vad som gäller,
    å andra sidan uppmuntra.

  260. Och... Det var det jag ville studera.

  261. Hur tänker lärare i praktiken
    om detta?

  262. Somliga lutar oerhört mycket mer
    åt förmedlingspedagogiken-

  263. -men det beror på vad man talar om.

  264. Ur lärarnas yrkesetiska principer
    på www.läraresyrkesetik.se.

  265. Där finns de.

  266. För att göra reklam för de seminarier
    som anordnas av lärarfacken ihop.

  267. Lärarnas Riksförbund och Lärar-
    förbundet samarbetar om yrkesetiken.

  268. Där finns det inga motsättningar,
    utan bara...

  269. ...en uppriktig vilja
    att göra bra saker tillsammans.

  270. Principer tas fram och diskuteras,
    bl.a. under dessa seminarier.

  271. Lärare förbinder sig att "bemöta
    eleven med respekt för deras person".

  272. Och det gäller ju alla elever,
    oavsett vad de tänker.

  273. Oavsett var de står politiskt.

  274. "Vid utvärdering och betygssättning
    motstå otillbörlig påverkan."

  275. Det kanske är ovanligt,
    men jag talade med en elev-

  276. -som sa uttryckligen:
    "Jag vågar inte säga vad jag tycker."

  277. Jag vet inte hur vanligt det är,
    men det gällde den här frågan.

  278. Han sa: "Om jag skulle säga
    att jag röstade på SD"-

  279. -"hade jag nog fått F
    i samhällskunskap."

  280. Så den...

  281. Att bara den rädslan finns hos
    en elev är problematiskt, tänker jag.

  282. Hur utbrett det är
    har jag ingen aning om.

  283. Ungefär som i värdegrundstexten
    som är given av statsmakterna:

  284. "...förtroendefulla relationer
    med eleverna och deras föräldrar..."

  285. "...vara lyhörda för synpunkter."

  286. Det värdegrundsuppdraget
    är ju ett oerhört ansvar.

  287. Man borde föra politiska diskussioner
    med varje föräldragrupp.

  288. "Så här
    tolkar vi värdegrundsuppdraget."

  289. Nu målar jag upp ett ideal med styr-
    dokumenten och lärarnas yrkesetik.

  290. "...påtala tendenser i samhället
    som kan skada eleverna."

  291. Ja. Somliga lärare tänker att det
    som sker i land efter land i Europa-

  292. -med partier som betecknas
    som främlingsfientliga, högerextrema-

  293. -eller populistiska-

  294. -att det är en tendens
    som skadar elever.

  295. Inte bara elever, men elever också.

  296. "...att hålla de yrkesetiska
    principerna levande..."

  297. Ja, tala om de här sakerna.

  298. Om det är yrkesetiska dilemman
    vi pratar om här.

  299. Några utdrag från principerna till.

  300. "...påtala fel, komma
    med konstruktiv kritik och ingripa"-

  301. "-mot sånt som strider mot
    människosynen i lärarnas yrkesetik."

  302. Jättespännande. Vad menar man?
    Vad lägger lärare in i det?

  303. Och...

  304. Om vi hoppar
    till den avslutande formuleringen:

  305. "Lärare utgår
    från samhällets uppdrag..."

  306. Det vill säga:
    värdegrundsuppdraget vi pratade om.

  307. "...men reflekterar samtidigt
    över uppdraget och yrkesetiken."

  308. Här har vi statens uppdrag och här
    är det som överenskommits kollegialt-

  309. -genom våra respektive fack
    i samverkan.

  310. Man "...arbetar enligt det uppdrag
    man fått med demokratiska beslut..."

  311. Icke-demokratiska beslut räknas inte.

  312. "...om det inte strider
    mot dessa yrkesetiska principer."

  313. Häftigt. Om man tar det på allvar-

  314. -så är de yrkesetiska principerna
    överordnade värdegrundsuppdraget.

  315. Så tolkar jag det.
    Säg emot, Emma, som sitter i rådet.

  316. Men så kan det förstås i varje fall.

  317. Nu tänkte jag tala om
    vad emotioner kan vara-

  318. -och börja med...den här tanken:

  319. Å ena sidan...

  320. ...så är emotioner medkänsla
    med dem som har det svårt.

  321. "Solidaritet" står det i läroplanen.

  322. Men det är svårt att hitta människor
    som skulle argumentera emot-

  323. -att det är moraliskt önskvärt.

  324. Ingen förälder uppfostrar barnen...

  325. Det är patologiskt i så fall:
    "Nej, trampa på den som ligger."

  326. Det sker ju inte.
    Medkänslan sitter ganska djupt.

  327. Jag gissar att den är universell
    tills nån motbevisar mig.

  328. Precis som de flesta nog menar
    att det är rimligt att känna vrede-

  329. -i vissa sammanhang,
    mot det man ser som orättvisor.

  330. Kanske mot en själv, vänner
    eller sociala orättvisor.

  331. Varje politiskt engagemang
    bygger väl kanske på vrede-

  332. -över sakernas tillstånd.

  333. Man engagerar sig inte i Fi
    om man tycker att allt är jämställt-

  334. -utan man känner nån slags eld.
    "Det här vill jag ändra på."

  335. Ja, det är...

  336. Martha Nussbaum är en amerikansk
    filosof och litteraturvetare-

  337. -som lutar sig mycket mot Aristoteles
    och stoiska filosofer.

  338. I en av sina böcker berättar hon
    om ett möte med Elie Wiesel. Bekant?

  339. Överlevare från nazismen.

  340. Wiesel berättar i sin tur
    om en amerikansk soldat-

  341. -som kom in i ett av utrotnings-
    lägren, jag minns inte vilket.

  342. Han såg det som fanns att se.
    Ni har sett dokumentära bilder.

  343. Men föreställ er: Den mannen kunde
    inte föreställa sig nåt liknande.

  344. Vi som har sett bilderna har svårt...

  345. Jag har svårt att föreställa mig det
    fast jag ser bilderna och har läst.

  346. Tänk er att kliva rakt in i det.

  347. Vad den soldaten gjorde...
    Det var en svart soldat, minns jag.

  348. Han gick runt, runt
    och svor konstant-

  349. -alla förbannelser han kunde.

  350. Det är en rimlig vrede.

  351. Frågan är hur den kan bli nåt
    konstruktivt, det kanske hände.

  352. Det är möjligt.

  353. Å ena sidan det.

  354. "Å andra sidan: en tradition av
    att se emotioner som nåt negativt"-

  355. -"nåt kroppsligt som hotar
    människors förmågor att tänka klart"-

  356. -"och i förlängningen
    göra vad som är rätt."

  357. Kant hör till de filosoferna
    och Seneca, stoikern.

  358. Då är det ett annat exempel
    i samma bok-

  359. -med en soldat i Vietnamkriget.

  360. Han kände sig så pressad och
    desperat...ja, inga ord räcker till.

  361. Men det slutar med att han mejar
    ner en oskyldig by, familjer.

  362. Han massakrerar dem.

  363. Så bägge synsätten
    när det gäller emotioner finns-

  364. -och de finns i mig i varje fall.

  365. Ja...

  366. Den här krocken som filosofer
    och psykologer har identifierat...

  367. Vad är det?

  368. Vi behöver beskriva vad emotioner är.

  369. Det är nån form av erfarenhet,
    kan man säga.

  370. Vi måste beskriva det begreppsligt
    och deskriptivt-

  371. -och enas om vad det är.
    Om det kan lyckas.

  372. Nästa led är det jag började med
    - en normativ diskussion-

  373. -där man säger: Det här är önskvärt
    eller inte önskvärt.

  374. Och där kan man tänka väldigt olika,
    beroende på situation-

  375. -var man är uppvuxen och så vidare,
    tror jag.

  376. Okej.

  377. Nu kommer Martha Nussbaums teori om
    emotioner som kognitiva värdeomdömen.

  378. Det låter trist,
    men kan nog landa hos er.

  379. Utgångspunkt är en syn på människan.
    En dygdig människa...

  380. Vi pratar dygdetik.

  381. En sån människa är sårbar, p.g.a.
    saker som hen inte kan kontrollera.

  382. Kontra Platons synsätt: En dygdig
    människa står ovanför det där.

  383. En spik i foten är ingen fara.
    Blir du lämnad är det tråkigt-

  384. -men du tänker:
    "Jag klarar mig ändå"-

  385. -"eftersom jag har
    de här kvaliteterna."

  386. Men enligt Nussbaums
    och Aristoteles synsätt-

  387. -så är synen på människan en annan.

  388. Det händer saker av en slump
    och strukturer i samhället-

  389. -som vi inte kan påverka.
    Vår biologi och en massa andra saker.

  390. Historiska och ekonomiska faktorer
    som vi föds in i.

  391. Det är otroligt styrande
    för vilka vi blir-

  392. -och vilka möjligheter vi har
    att leva våra liv.

  393. Vi har ansvar för våra handlingar,
    men det vi inte kan påverka betonas.

  394. Det är det vi har
    att förhålla oss till.

  395. Andra punkten: tragiska konflikter.

  396. Det är begreppet livspusslet,
    fast på ett djupare plan.

  397. Enligt vissa filosofer kan man
    resonera sig till vad som är rätt-

  398. -genom att tänka på konsekvenser
    eller vilka plikter som är viktigast.

  399. Men enligt detta synsätt så är det
    nästan förljuget att göra det.

  400. Vi kan inte säga att vänskap
    till vänner som man haft i evigheter-

  401. -är viktigare än barnen,
    föräldrarna eller yrkeslivet.

  402. Fast barnen är ju viktigare
    än jobbet.

  403. Livet är fullt av viktiga saker,
    så tragiska konflikter är inbyggt.

  404. Mycket av den grekiska tragedin
    knyter an till det.

  405. Då skulle Platon ha sagt: "Bjäfs!"

  406. Och ganska många platoniker i dag,
    skulle jag säga.

  407. Nussbaums aristoteliska etik
    är universell.

  408. Det är kontroversiellt,
    men hon betonar starkt-

  409. -det som är gemensamt
    över kulturella, religiösa-

  410. -och könsmässiga gränser.

  411. Hon har en stark respekt
    för religiösa traditioner-

  412. -men man måste kunna kritisera-

  413. -både utifrån och inifrån.

  414. Hon tar ställning... Det är
    ett normativt ställningstagande.

  415. Man ska odla emotioner
    som kan ses som kosmopolitiska-

  416. -som medkänsla med utsatta, vrede
    mot sociala orättvisor o.s.v.

  417. Det bör vara en del
    av utbildningsprogram och läroplaner.

  418. Det finns ju i den svenska skolan-

  419. -men hur bedrivs det i praktiken?

  420. Ja...

  421. Fyra kännetecken på
    vad emotioner är enligt henne:

  422. Riktar sig alltid
    mot objekt av nåt slag.

  423. Vi kan tänka oss exemplet...

  424. En person som inser de värden som
    finns i ett mångkulturellt samhälle-

  425. -som läroplanen skriver.

  426. Men vi kan också tänka oss tvärtom.

  427. Vrede över det. Eller om man tänker
    sig en mer uppgiven nationalist.

  428. Man känner sorg
    över sakernas tillstånd.

  429. Riktar sig mot objekt - nåt utanför.

  430. Ni erfar emotioner - ni är subjektet.

  431. Emotionen riktar sig mot ett objekt
    inom eller utanför subjektet.

  432. Vi tänker oss att enskilda personer
    av annan kulturell bakgrund-

  433. -är objekten här.

  434. Det är de mötena man uppskattar
    och gillar.

  435. Man kan tänka mer generellt också.

  436. Man tänker på sitt land
    eller sin stad där man bor.

  437. Det är ett bättre ställe
    att leva på helt enkelt-

  438. -tack vare den blandning som finns.

  439. Staden där jag har arbetat mest-

  440. -förändrades mycket på 80-talet
    befolkningsmässigt. Den är bättre nu.

  441. Det är glädjefullare att leva där,
    för att det är inte bara...

  442. ...infödda svenskar från en viss del
    av landet som bor där.

  443. Ett samhälle som präglas av
    vad som är gott.

  444. Man har en uppfattning om-

  445. -att fler religiösa traditioner ger
    fler uppfattningar om ett gott liv.

  446. Tack vare invandringen till Sverige
    så kan vi möta det varje dag.

  447. Och det är nånting att glädjas åt.

  448. Jag ska tala kort
    om den andra punkten.

  449. Emotioner är intentionala. Det är
    alltså inte "intention" som avsikt-

  450. -utan det är ett filosofiskt begrepp
    - hur just du tänker.

  451. Vi tar ett annat exempel:
    en förälders kärlek till sina barn.

  452. Om vi tänker på två föräldrar.

  453. Deras kärlekar till barnet har
    likheter, men de är inte identiska.

  454. Varje emotion är unik för varje
    person. Det är en häftig tanke.

  455. För de präglas av punkt 3:
    omdömen av olika slag.

  456. Olika erfarenheter man gör.

  457. Om vi hoppar tillbaka till exemplet
    med glädje över mångkulturen-

  458. -så kan det vara så enkla saker som-

  459. -att man har kunskaper om
    vad som får människor att fly.

  460. I dagarna är Syrien väldigt aktuellt.

  461. Man kan känna
    nån form av "glädje" över-

  462. -att några människor har fått en
    fristad här och då har vi gjort gott.

  463. Ni som individer kanske har gjort-

  464. -lärdomar i möten med människor
    från andra traditioner eller länder-

  465. -som ni aldrig skulle ha gjort
    om ni bara umgicks i egna kretsar.

  466. Här kommer det kognitiva in:
    Det är tankar.

  467. Och det är ju nånting
    som man bygger upp under lång tid.

  468. Sen måste man utsätta sig för att
    möta folk som inte tänker likadant-

  469. -eller är uppvuxna på samma plats.

  470. Ett grekiskt ord: "eudaimonia",
    om jag nu uttalar det rätt.

  471. Men det betyder "mänskligt
    välbefinnande" eller "blomstring".

  472. Så skulle man kunna översätta det.

  473. Enligt Nussbaum så innehåller varje
    emotion värderingar av nåt slag.

  474. Det återspeglar våra uppfattningar om
    vad ett gott liv innebär.

  475. Annars vore livet mindre värt.

  476. Det är självklart
    om man tänker sig ett älskat barn.

  477. Om barnet rycks bort från livet, är
    livet kanske inte värt att leva alls.

  478. Det är nånting som står på spel.

  479. Om vi går från glädjen till vreden,
    så måste den tas på allvar.

  480. Ta det på allvar, det de röstande
    på Sverigedemokraterna säger.

  481. Vad är det för eudaimoniskt
    som står på spel?

  482. Och då måste man bena i några av
    förklaringarna jag nämnde i början-

  483. -för det kan vara olika.

  484. Det kan vara...

  485. Om man läser SD:s partiprogram
    så målas en bild av ett folkhem-

  486. -som levde i harmoni,
    nästan nåt slags paradistillstånd.

  487. Jag vet inte när det var som bäst,
    50- eller 60-talet kanske.

  488. Och om det inte är förstört
    så är det hotat.

  489. De som ska rädda det och återföra oss
    till det goda tillståndet-

  490. -är det här partiet.

  491. Alla andra är emot denna harmoniska,
    blomstrande tillvaro.

  492. Och det kan man ju diskutera.
    Man kan prata om det.

  493. Man kan ifrågasätta och granska det-

  494. -men det är viktigt
    att ta sig tiden att lyssna-

  495. -på hur man tänker.
    Jag ska komma in på det mer.

  496. Jag har inte sagt nåt om relationen
    mellan emotioner och känslor.

  497. Men om man tänker att känslouttryck
    är en följd av emotioner.

  498. Så det här är ju viktigt.

  499. Man kan inte bara säga: "Det är
    ett känslouttryck och oviktigt."

  500. Det kan vara uttryck för nånting-

  501. -som är fantastiskt centralt
    i en människas liv.

  502. Kanske viktigast av allt.

  503. Det finns många eudaimoniska ting
    - kärlek till barn, till yrket m.m.-

  504. -som man älskar eller värderar.

  505. En parentes: Det finns också en poäng
    med det här sättet att tänka.

  506. Det är att de av oss
    som inte alltid är så benägna...

  507. Det sägs ju att svenskar
    är dåliga på att uttrycka känslor.

  508. Den här teorin säger:
    Vi har lika starka emotioner-

  509. -som spanjorer, italienare
    eller vilka man nu jämför med.

  510. Det är bara att vi inte uttrycker dem
    så starkt alltid.

  511. Det gäller nog
    för många elever också-

  512. -som av olika skäl är mindre benägna
    att tala om vad de tänker.

  513. Ja, här är också en utgångspunkt
    för vad främlingsfientlighet innebär.

  514. Två av mina favoritdiktare:

  515. Ekelöf: "En värld är varje människa."

  516. Tranströmer är nästan sönderälskad.

  517. Av några i varje fall.

  518. Ni kanske minns:
    Han är inne i en kyrka i Rom-

  519. -och det är valv på valv där inne.

  520. Det snurrar liksom till i skallen
    på poeten.

  521. Sen går han ut på piazzan,
    och där viskar en ängel till honom:

  522. "Skäms inte för att du är människa,
    var stolt!"

  523. "Inne i dig öppnar sig
    valv bakom valv oändligt."

  524. Kyrkan har liksom flyttat in i honom.

  525. "Du blir aldrig färdig
    och det är som det skall."

  526. "Jag var blind av tårar
    och föstes ut"-

  527. -"med Mr och Mrs Jones,
    Herr Tanaka och Signora Sabatini."

  528. "Inne i dem alla öppnade sig valv
    bakom valv oändligt." Jag gillar den.

  529. Det är utgångspunkten, såna är vi.
    Varenda en av er-

  530. -innehåller mer
    än vad nån kan säga egentligen.

  531. Man kan göra det
    mycket mindre poetiskt.

  532. Tänk er en kvinna. Jag har skrivit
    ett exempel om nån jag träffat.

  533. Hon kan beskriva sig själv-

  534. -som mor, partipolitiskt aktiv,
    dotter, fotbollsfanatiker-

  535. -syster, troende, vän, palestinier,
    hustru, konstpassionerad-

  536. -kusin, musikälskare eller kvinna.

  537. Hon skulle kunna säga fler grejer.

  538. Men så som jag tänker
    är det valv bakom valv oändligt.

  539. Religiösa traditioner
    kan beskrivas på samma sätt-

  540. -precis som en kyrka eller moské
    skulle kunna beskrivas på samma sätt.

  541. Det är bakgrunden.
    Men om ni ska acceptera-

  542. -min definition
    av främlingsfientlighet-

  543. -måste ni acceptera människosynen,
    alltså valven.

  544. Man måste tänka så,
    annars försvinner det.

  545. Så...

  546. Vi tar dem... Där, ja.

  547. Vi pratar om främlingsfientlighet-

  548. -och har kopplat det
    till etnicitet och religiositet.

  549. Men det här kan appliceras på vilken
    form av främlingskap som helst.

  550. Man kan som homosexuell
    vara främmande-

  551. -inför heterosexualitet.
    Det kan man vara. Eller omvänt.

  552. Jag kan tänka mig
    många främlingskap.

  553. Många är idrottsrelaterade.

  554. Men tänk er att ni möter nåt
    eller har hört talas om nåt-

  555. -som för er är främmande.
    Man kan vara nyfiken på det.

  556. Man kan vilja veta mer.
    Man googlar eller frågar nån.

  557. Man frågar sin lärare eller sin elev.

  558. För att få veta mer
    om denna företeelse-

  559. -låt säga,
    religiös mångfald i Sverige.

  560. Och man tänker att det är nåt gott.
    Man gör den värderingen.

  561. Eller en person som man lärt känna
    kan tillhöra en religiös tradition.

  562. Och man inser att man tycker
    om personen delvis p.g.a. detta.

  563. Ett bejakande eller respekt.

  564. Jag lurar på orden, men det är
    nåt sånt. Ett glädjefullt bejakande.

  565. Det är inte nödvändigtvis så.

  566. Minns ni toleransbegreppet
    i läroplanen?

  567. Det framfördes som nåt
    entydigt positivt. Så läste jag det.

  568. Man ska bemöta intolerans. Men
    det finns två problematiska saker:

  569. Man tolererar ju nånting
    man inte gillar, eller hur?

  570. Jag tolererar dig
    - då är det nåt som är tok.

  571. Eller om du tolererar mig.

  572. Jag tittar ner på dig,
    så det är en maktaspekt.

  573. Säger jag att jag tolererar dig
    så har jag tagit mig den rätten.

  574. Ömsesidig respekt, när man är
    på samma nivå, finns kanske.

  575. Ömsesidig tolerans - det kännetecknar
    nog väldigt goda förhållanden.

  576. Ömsesidig tolerans.

  577. Men den som säger
    att det är viktigt med tolerans-

  578. -definierar
    och har ofta maktöverläget.

  579. Men tolerans kan vara vackert också.

  580. I ett samhälle med mycket mångfald
    är det väl orimligt-

  581. -att man ska bejaka allt?

  582. Gilla allt?
    Tycka allt är lika bra och härligt?

  583. Jag gör inte det i varje fall.
    Det är rätt mycket jag tolererar-

  584. -ibland motvilligt.

  585. Men vad är alternativet?

  586. Att i alla lägen försöka omvända
    den andre att tycka som jag?

  587. Tveksamt.

  588. Utan respekt
    för den andre som person.

  589. Hans eller hennes rätt att tänka
    och leva som han eller hon vill-

  590. -värderas högre än min önskan
    att försöka påverka.

  591. Så tolerans är problematiskt
    av de skäl jag nämnde-

  592. -men också förbaskat nödvändigt,
    tänker jag. Man kan vara tolerant.

  593. Men det är skillnad
    att vara medvetet tolerant-

  594. -mot att bara säga att det är bra
    för det står i läroplanen.

  595. Vrede... Jag talade
    om konstruktiv vrede tidigare.

  596. Vrede mot enskilda personer-

  597. -kan vara ett uttryck för respekt,
    rentav kärlek.

  598. Tycker och tror jag
    - i vissa sammanhang.

  599. "Du betyder så mycket för mig"-

  600. -"att det du tänker eller gör
    är värt att vredgas på."

  601. Är ni med på att det kan vara så?

  602. Det kan vara ett uttryck för respekt,
    rentav kärlek.

  603. En lärare som uttrycker detta...
    Det är lurigt i en skolsituation-

  604. -p.g.a. maktöverläget.
    Men det kan vara respekt.

  605. Men det kan också vara
    en destruktiv vrede naturligtvis.

  606. Så här långt är det lugnt
    i min värld-

  607. -men här
    kommer främlingsfientligheten in.

  608. Kalla det gärna nåt annat. Jag kallar
    det ett "ensidigt avståndstagande".

  609. Man kan ta avstånd från delar
    av en människas sätt att tänka-

  610. -men ett ensidigt avståndstagande är:

  611. Om ni tänker er själva och era
    medmänniskor som det där valvet.

  612. Alla valven.

  613. Så tar man en del av allt detta.

  614. Man hackar loss den, spottar på den-

  615. -och säger att den är nåt negativt.

  616. Ta den här kvinnan
    jag skrev om förut.

  617. Ta en del av allt det hon värderar,
    t.ex. hennes kristna tro.

  618. Och så säger vi
    att den är alltigenom negativ.

  619. Den föder kvinnoförtryck,
    terrorism och förakt mot barn.

  620. Den är gravt oförnuftig
    på olika sätt.

  621. Två saker har hänt då: För det första
    har man bortsett från allt annat-

  622. -i hennes universum och livsvärld.
    Det är illa nog.

  623. Det andra är att man har tagit
    nåt oerhört komplext-

  624. -hennes kristna tro...

  625. ...och reducerat den till nåt
    som är en illasinnad karikatyr.

  626. Man har hoppat på henne på två sätt.

  627. Det vanliga är att det sker med islam
    i dag. Det hände judendomen tidigare.

  628. Det sker fortfarande med judendomen
    för den delen.

  629. Då är min fråga till er,
    om ni tänker som jag.

  630. För mig är det fientligt.

  631. Jag undrar hur många som håller med.

  632. Om man tar bort valven,
    tar en del och spottar på den-

  633. -eller gör en karikatyr av den.

  634. Gjorde nån så med mig, så skulle jag
    se det som en fientlig handling.

  635. Oavsett vilken del
    man lyfter ner och spottar på.

  636. Var kommer hatet in? Jo, här.
    Det är ingen skillnad egentligen.

  637. Det är en känslomässig förstärkning
    av det ensidiga avståndstagandet.

  638. Man kan höra slipsklädda
    eller knytblusklädda människor-

  639. -tala väldigt stillsamt och till
    synes förnuftigt om saker och ting.

  640. Men lyssnar man noga, hör man att
    det är ett ensidigt avståndstagande.

  641. De personerna går inte ut
    med järnrör på stan.

  642. De argumenterar inte för att
    en religion eller ras ska utrotas.

  643. De gör inte så.

  644. Men för mig
    är det samma typ av tänkande.

  645. I hatet snurras det till några varv
    och så finns en önskan om att skada.

  646. Det där har jag sagt.

  647. Nu har jag inte testat det här
    empiriskt eller vetenskapligt-

  648. -men gör gärna det.
    Jag vill göra det nån gång.

  649. Jag tror att det går att pröva.

  650. Tänker man sig en elev i skolan...

  651. Om man möter en främlingsfientlig
    elev eller ett sånt yttrande-

  652. -så är det ändå möjligt
    att konstatera:

  653. Säger han eller hon
    nåt nyanserat om andra?

  654. Dem som han eller hon kritiserar?

  655. I ett politiskt parti - om man läser
    deras tidningar eller presentationer:

  656. Kommer det några utsagor som säger
    att det finns andra valv bakom?

  657. Att människan eller gruppen är
    mer mångfacetterad än vad det verkar?

  658. Man kan konstatera det och säga:
    "Så här sa du."

  659. Vi kan rikta den blicken mot oss
    själva också. Det är nog viktigast.

  660. Det är min naiva förhoppning
    att man kan komma ifrån-

  661. -att det blir en stämpel i pannan
    på nån, utan att det betyder nånting.

  662. Jösses, vad tiden går.

  663. Vilka värdegrundsfrågor
    bör ni som lärare uppmärksamma?

  664. Och vilka kriterier har man?
    Är det vad som är aktuellt i klassen?

  665. Det kan variera i klasserna.

  666. Är det vad som sker i lokalsamhället
    eller det som medierna tar upp?

  667. Tänker man vår världsdel
    eller tänker man globalt?

  668. Ofta hänger det ihop
    med världen vi lever i naturligtvis.

  669. Israel-Palestina rör svenska elever.

  670. I de klassrum som jag har jobbat i
    är det i varje fall så.

  671. Eller har man en egen plan?
    Jag förespråkar en balans:

  672. En egen plan
    och lyhördhet inför vad som händer.

  673. "Ideal och praktik i det
    svenska samhället." Otroligt viktigt.

  674. Jag hade velat prata hela tiden,
    om jag hade vetat nåt om det-

  675. -om lärarnas förhållningssätt
    till de människor-

  676. -som deras elever möter
    utanför affärerna varenda dag.

  677. De som tigger.

  678. Det plågar mig att tänka på,
    som förälder-

  679. -och som lärare,
    människa och allting.

  680. "Alla människors lika värde."
    Men barnen ser att så är det inte.

  681. De ser det. De är ofta
    i lagom höjd för att se det.

  682. Bättre än vi vuxna kan de se
    att människor har olika värde.

  683. I praktiken.

  684. "Det är inte ett nationellt ansvar",
    sa den nya ministern.

  685. "Det är kommunernas ansvar."

  686. Den heta potatisen kastas vidare.

  687. Det gäller inte bara fattigdom
    och där synen på etnicitet går igen.

  688. Jag tror
    att det är en jätteviktig diskussion.

  689. Och den är svår. Vi vill inte
    måla upp eländesbilder av Sverige-

  690. -men man kanske måste.
    Man måste hitta en balans-

  691. -mellan det uppbyggliga och resten.

  692. Både barn och vuxna behöver hjälp
    att förstå det som händer-

  693. -när det gäller fattigdomen.

  694. "Avvägningen mellan att förmedla,
    diskutera och gestalta värden."

  695. En av de lärare som medverkade
    i min avhandling beskriver en scen-

  696. -där han stannar kvar
    med en manlig elev.

  697. Han far illa p.g.a. omgivningens
    attityder till homosexualitet.

  698. Den här läraren gestaltade på nåt vis
    alla människors lika värde.

  699. Det var inget lätt samtal.
    Det plågade honom själv-

  700. -för medkänsla kan göra ont.

  701. De lärare han talade med i gruppen
    med mig uttryckte sin beundran.

  702. Vilken betydelse har en sån handling-

  703. -jämfört med att tala om
    vad som borde vara rätt?

  704. Läroplanen lämnar er i sticket,
    fast ni önskar kanske att det stod:

  705. "Du ska förmedla
    och gestalta värden."

  706. "Staten vet om att det är hopplöst,
    men ni måste ändå."

  707. Det kanske man inte
    kan begära av en riksdag.

  708. För det är så livet är.

  709. Det är så det fostrande uppdraget är.

  710. Tänk er att alla ni
    är ett kollegium på en skola.

  711. Och de vill börja borra
    i begreppet jämställdhet.

  712. Jag tror inte
    att ni definierar det på samma sätt.

  713. Men det bör man prata om.

  714. Där jag har jobbat är man inte ense
    om hur man bör förhålla sig till SD.

  715. Det är flera som skakar på huvudet.

  716. "Tänka på både strukturer,
    aktörer och organisationer."

  717. Det är en stor fråga.
    Samhällstrukturerna påverkar oss-

  718. -men vi är också enskilda aktörer.
    Och alltihop är relevant.

  719. Den lokala organisationen
    där ni arbetar spelar roll.

  720. Ni är en del av nånting större
    som påverkar er.

  721. Det där var jag inne på förut. Om man
    använder emotioner i undervisningen-

  722. -så behöver man diskutera
    vad som är gemensamt.

  723. Och vad som inte är det.

  724. Och varför.

  725. Och där kanske vi inte heller
    är överens, och det kanske är bra.

  726. Jag sa ju att ni har ett svårare jobb
    än Stefan Löfven.

  727. I det här avseendet.
    På andra sätt har han det svårare.

  728. Han kan ställa sig och tala...

  729. Nu är det ju Mattias Karlsson,
    Jimmie Åkessons stand-in.

  730. Han kan ställa sig och smälla på
    allt han kan i riksdagen.

  731. Det kan ju inte ni göra som lärare.

  732. Då tar ni inte
    ert yrkesetiska ansvar.

  733. Ni måste förmedla det ni tänker-

  734. -på ett respektfullt, kritiskt
    och rentav ömsint sätt.

  735. Man kan inte göra som i politiken:
    "Er pratar inte vi med."

  736. Då skadar man eleverna,
    och man har ansvar för alla-

  737. -även för dem som är verkligt
    rasistiska eller sexistiska.

  738. Lärare har ansvar
    för de eleverna också.

  739. Vad som uttrycks
    är också en utmaning. Vad är skämt?

  740. Vad är uttryck för grupptryck? Vad
    speglar nåt man verkligen tänker?

  741. Vad tänker man i sitt hjärta?
    Om man uttrycker det så.

  742. Främlingsfientlighet riktas inte bara
    från "etniska svenskar"-

  743. -mot andra grupper.
    Den kommer från olika håll.

  744. Det är en universell sak, det här.

  745. Det här är hoppfullt:
    Kunskap och öppen diskussion-

  746. -leder till att intolerans bemöts.

  747. Ja, så kan det vara,
    men det behöver inte vara så.

  748. Ju mer kunskap man får om nåt-

  749. -desto mer
    kanske man inte håller med.

  750. Eller man kanske känner vrede.

  751. Var bör man sträva efter bejakande?
    Var räcker det med tolerans?

  752. Du har visat nyfikenhet, det är okej.
    Vi lämnar det.

  753. Var bör man gå "all-in"?
    Kanske med rasister? Jag vet inte.

  754. Återigen:
    Det är inte jag som ska säga det.

  755. Det vore helt galet. Men jag tror
    att alla lärare bör tänka på det.

  756. Jag var inne på det förut:
    religiösa och andra traditioner.

  757. Otroligt viktigt
    om man ska bemöta islamofobi.

  758. Religiösa traditioner påverkar
    hur man tänker om gott och rätt.

  759. Men det gör andra saker också.

  760. Ens uppfostran, uppväxtmiljö... Många
    saker påverkar våra moraliska idéer.

  761. Det är det första.
    Det är inte bara religionen.

  762. Dessutom rymmer alla religiösa
    traditioner interna motsättningar.

  763. George Bushs kristendom är inte som
    K.G. Hammars eller Antje Jackeléns.

  764. De drar olika etiska slutsatser.

  765. Så är det inom hinduismen, islam och
    andra religiösa traditioner också.

  766. Otroligt viktigt, tänker jag.

  767. Har jag inte pratat om det redan?

  768. Nej, kanske inte.
    Magnus Blixt sitter där, va?

  769. Jag hörde honom föreläsa om
    relationer. Och det är grunden.

  770. Man kommer ingenstans-

  771. -om man inte skapar förtroendefulla
    relationer till alla elever-

  772. -i synnerhet till dem,
    vars åsikter man invänder emot.

  773. Annars blir det som med eleven som
    var rädd för ett F i samhällskunskap.

  774. Samtidigt ska ni utmana dem.
    De är i skolan för att bli utmanade.

  775. De är inte där
    för att bara bli bekräftade.

  776. Jag var inne på ökad segregation.
    Vad gör vi då?

  777. Då får vi väl svara på nåt sätt
    och skapa mötesplatser.

  778. Min dotter brevväxlar med barn i USA,
    så vi borde kunna mötas i samma stad-

  779. -på det ena eller andra sättet.

  780. "Ett långsiktigt, mångsidigt"-

  781. -"och ständigt kollegialt diskuterat
    värdegrunds-/yrkesetiskt arbete."

  782. Man får bråka med chefen
    så man får tid att göra det här.

  783. Men man hinner aldrig,
    så man får prata ändå-

  784. -över kaffet eller när man nu ses.

  785. Det är otroligt viktigt
    att inte ta på sig allting själv.

  786. Det måste ske
    i en kollegial diskussion.

  787. Tanken är att värdegrundsarbetet
    ska ingå i ämnesundervisningen.

  788. Yrkesetiska rådet har nog
    ett ställningstagande om detta.

  789. Det är inte i speciella program
    som värdegrundsarbetet ska ske.

  790. Det ska ske genomtänkt
    i den ordinarie undervisningen.

  791. Lätt sagt.

  792. Jag sätter stopp där.
    Tack för att ni kom på eftermiddagen.

  793. Det var en ära att få komma hit.

  794. Textning: Lotta Almqvist
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Hur kan lärare bemöta främlingsfientlighet?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

David Lifmark forskar kring främlingsfientlighet med utgångspunkt i de egna erfarenheter han gjort som gymnasielärare i ämnet svenska som andraspråk. Han berättar här om att man som lärare har en maktposition och därmed moraliskt ansvar att tackla de här svåra frågorna. Han menar att den enskilde läraren utifrån läroplanerna och yrkesetiken kan arbeta med frågor kring främlingsfientlighet i skolan. Inspelningen ägde rum den 27 oktober 2014 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap
Ämnesord:
Främlingsfientlighet, Lärarrollen, Skolan, Skolpersonal, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Skolforum 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2014

Skriv vidare!

I projektet "Skriv vidare!" har över 900 elever från hela landet medverkat. De har läst böcker och sedan skrivit egna fortsättningar och nya slut. Projektledaren Lena Lundgren berättar här om metoden och reflekterar över resultatet. Inspelning från den 28 oktober 2014 på Älvsjömässan, Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2014

För- och nackdelar med skriftliga omdömen

Högstadieläraren Minna Thullberg berättar om sin undersökning av för- och nackdelar med skriftliga omdömen. Inspelning från den 28 oktober 2014 på Älvsjömässan, Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2014

Konsten att göra ett bra prov

Forskaren Christina Wikström berättar om vad som kännetecknar ett bra prov, vad man kan och inte kan göra med prov och hur man bör tänka när man vill utveckla ett eget prov. Inspelning från den 27 oktober 2014 på Älvsjömässan, Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2014

Appar i matematikundervisningen

Hur ser utbudet av appar ut i matteundervisningen? Blir eleverna duktigare i matematik tack vare den nya tekniken? Läraren Eva Björklund berättar om sitt arbete. Inspelning från den 27 oktober 2014 på Älvsjömässan, Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2014

3D-printing - ett verktyg för skolan

Vad är 3D-printing, hur fungerar det och vad används det till? Kan skolan använda sig av den nya tekniken? Här föreläser två experter på området, Anders Tyrland och Daniel Ljungstig. Inspelning från den 27 oktober 2014 på Älvsjömässan, Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2014

Skola med omdöme i världsklass

Glada Hudikgymnasiet har fått utmärkelsen Svensk kvalitet 2013. Maria Viidas från Institutet för kvalitetsutveckling berättar om tanken med priset. Lena Lingman, rektor, och Martin Viklund, lärare, berättar om skolans arbete. Inspelning från den 27 oktober 2014 på Älvsjömässan, Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2014

Läsförståelse i praktiken

Många tror att när ett barn väl har knäckt läskoden så kommer resten av sig självt. Men det stämmer inte, menar läraren Malin Hugander. Det är först då som de riktigt stora utmaningarna börjar - att förstå vad man läser. Inspelning från den 27 oktober 2014 på Älvsjömässan, Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2014

Hur kan lärare bemöta främlingsfientlighet?

David Lifmark forskar kring främlingsfientlighet. Han berättar här om att man som lärare har en maktposition och därmed moraliskt ansvar att tackla de här svåra frågorna. Inspelningen ägde rum den 27 oktober 2014 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2014

Kreativ grammatik

Annelie Johansson och Camilla Grönvall berättar om hur man kan göra grammatikämnet mer meningsfullt för eleverna och så att det skiljer sig från gammaldags tragglande av regler i grammatikböckerna. Inspelat den 27 oktober 2014 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2014

Stresshantering i klassrummet

Ann Nygren är livsstilspedagog och berättar om stressen många ungdomar känner. Hon ger också verktyg för att kunna varva ner och framförallt sova bättre. Inspelningen ägde rum den 27 oktober 2014 på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens skolpolitik

Alla behövs och alla kan

Gustav Fridolin, språkrör för Miljöpartiet, talar om skolans utveckling de närmaste 40 åren. Inspelat i januari 2014. Arrangör: Steinbergs utbildning.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Barnen som skollagstiftarna glömde

Lavinia är 14 år och har pendlat mellan Uppsala och Rumänien i sju år. I Uppsala driver hon runt på stan medan hennes föräldrar försöker samla in pengar till deras försörjning. Helst av allt vill hon gå i skolan här. Men det får hon inte. Lavinias situation är verklighet för allt fler barn i Sverige.

Fråga oss