Titta

UR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

UR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Om UR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Vatten blir en allt viktigare faktor när det gäller arkitektur och stadsplanering. Den globala uppvärmningen har skapat ett klimat där städer och samhällen måste vara beredda på att ta hand om allt större vattenmängder. Men hur ska det gå till? I ett antal föreläsningar diskuteras här framtidens utmaningar med arkitekter och forskare från vattennära städer som London, Seattle och Göteborg. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Till första programmet

UR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden : Domen över DordrechtDela
  1. Det är en ära att få berätta om vår
    vattenanpassningsstrategi i Dordrecht.

  2. Jag ska bara hitta...

  3. Jag har arbetat i 13 år i Dordrecht. När
    vi började fanns det ingen vattenpolicy.

  4. I Nederländerna ansvarar städerna för
    avloppssystemet och fysisk planering-

  5. -men man samarbetade inte. Jag vill visa
    vad vi har byggt upp under 13 år.

  6. Det finns saker i vår strategi
    som vi kan ta lärdom av.

  7. Jag ger en bakgrund-

  8. -och sen berättar jag om
    staden i vattnet och vattnet i staden.

  9. Dordrecht
    är den äldsta staden i Holland.

  10. Den är intressant. År 2020 har den haft
    sina stadsprivilegier i 800 år-

  11. -så vi firar
    ett år tidigare än Göteborg.

  12. Kanske kan vi lära oss något av
    hur de planerar sitt firande.

  13. Det är den äldsta staden-

  14. -och fram till år 1421 var den också
    Hollands mest betydelsefulla stad.

  15. Vi hade nämligen
    även stapelrättigheter.

  16. Alla fartyg som passerade Dordrecht var
    tvungna att sälja sina varor där-

  17. -och vi levde gott på skatteintäkterna,
    så Dordrecht var en rik stad-

  18. -och därför inflytelserik.

  19. Men 1421 var det en stor översvämning,
    och vi förlorade mycket.

  20. På bilden längst upp till höger ser ni
    att det fanns en mur runt staden-

  21. -så själva staden klarade sig,
    men baklandet var borta.

  22. Maten - lantbruket - är borta.

  23. Och här ser ni att fartygen
    kunde ta en annan väg-

  24. -så inkomsterna var borta. Vi förlorade
    vår ställning och tvingades köpa mat.

  25. Vi fick aldrig samma ställning igen.

  26. Det är viktigt
    att vi som bor i Dordrecht vet-

  27. -att vatten är en tillgång
    men också ett hot.

  28. Som ni ser på bilderna
    har vi tagit tillbaka landytor.

  29. Här ser ni Dordrecht i dag.
    Det är en ö.

  30. Längst upp ser ni staden, och på
    den södra delen är det enbart jordbruk.

  31. 26 procent av Nederländerna ligger under
    havsnivån - även Dordrecht.

  32. Här ser ni var staden är belägen.

  33. Den ligger 25 kilometer inåt land
    från Rotterdam.

  34. Om man kommer med båt
    passerar man först Rotterdam.

  35. Det är intressant att staden påverkas
    både av en flods utlopp och av havet.

  36. Högt flodvatten orsakar problem,
    och stormfloder orsakar problem.

  37. Tidvattnet påverkar, vilket kan vara
    intressant för den fysiska planeringen.

  38. Här ser ni vattnet i staden
    och staden i vattnet.

  39. Vi skiljer på det eftersom
    olika offentliga organ är ansvariga.

  40. För staden i vattnet
    gör inte Dordrechts stad mycket.

  41. Man sköter den fysiska planeringen, men
    där händer inte så mycket.

  42. Beträffande vattnet i staden sköter man
    avloppssystemet och dagvattnet.

  43. För staden i vattnet
    är floden och havet statens ansvar.

  44. Så olika organ är ansvariga.

  45. Jag vill säga något om staden i vattnet-

  46. -den äldsta delen,
    som klarade översvämningen 1421.

  47. Den är mycket vacker
    med tusen kulturminnesmärkta hus.

  48. Folk uppskattar verkligen att bo där,
    men det blir översvämning-

  49. -i genomsnitt en gång vart femte år-

  50. -men nu har det hänt tre år i rad.

  51. Det hände för tre veckor sedan.

  52. Bilderna längst ner är tagna då.

  53. Vi vill veta
    vad folk tycker om det här.

  54. Om det här händer allt oftare
    kommer de att flytta då?

  55. Vi frågade dem var deras gräns
    för översvämningar går.

  56. Två gånger per år var acceptabelt.
    "När flyttar ni?" - "Vi flyttar aldrig!"

  57. Det är svårt för oss att se var gränsen
    går. När skulle folk flytta därifrån?

  58. Det är viktigt att veta att de som bor
    utanför de primära skyddsbarriärerna-

  59. -måste skydda sina tillhörigheter
    själva. Det är inte stadens ansvar.

  60. Det enda som Dordrechts stad gör
    är att förvarna dem-

  61. -och vi tillhandahåller sandsäckar,
    men de måste själva hämta dem.

  62. Om vi ansvarar för det
    riskerar vi att få betala skadestånd.

  63. Vi gör så mycket som möjligt-

  64. -utan att ta över ansvaret
    och riskera skadeståndskrav.

  65. Det är knepigt,
    för vi vill ju att folk ska bo där.

  66. Byggnaderna bör vårdas av folk som bor
    där, så det är en intressant fråga.

  67. Vi samarbetar med invånarna,
    som inte ger upp i första taget.

  68. Staden har ju funnits i 800 år,
    och man har anpassat sig.

  69. Vår stadspromenad på temat översvämning
    är mycket populär.

  70. Jag såg den här teckningen
    i en nationell tidning.

  71. JA, HÄR SVÄMMAR DET ÖVER,
    TURISTBYRÅN KAN BERÄTTA MER

  72. Vi försöker
    att uppmärksamma det här problemet.

  73. Det fungerar. Det är så här vi gör:

  74. Vi berättar om både de bra
    och de dåliga sidorna i nyheterna.

  75. Jag ska berätta om något annat
    som rör staden i vattnet.

  76. Det här började år 2000...

  77. Klimatförändringarna gjorde
    att man tog fram en vattenplan.

  78. Vattennämnden,
    som ansvarar för dagvattnet-

  79. -och Dordrechts stad,
    med ansvar för avloppssystemet-

  80. -skulle samarbeta för ökad effektivitet.
    Det var tanken.

  81. Det här var nytt, så vi ville göra det
    grundligt och engagera invånarna-

  82. -och fråga vad de ville med vattnet.

  83. Det tog tre år att ta fram planen.

  84. Det första året ställde vi frågor.

  85. Staden består av tre distrikt
    med fyra bostadsområden i varje.

  86. Vi satte oss ned
    med invånarna i distrikten-

  87. -och frågade dem
    om deras tankar om vattnet.

  88. Det luktade, de såg döda fiskar
    och de gillade inte växten andmat.

  89. Men de sa även: "Vi vill ha en kanotled,
    vi vill kunna åka skridskor på vintern."

  90. Vi antecknade allt och undrade
    hur vi skulle kunna hantera det.

  91. Klimatfrågan hade hamnat i fokus, så vi
    visste redan att något måste göras.

  92. Det var mer eller mindre lagstadgat,
    så vi måste ordna mer plats för vattnet.

  93. Hur skulle vi kunna förena invånarnas
    önskningar med de nya kraven?

  94. De var mycket engagerade
    och satte sig in i det här.

  95. Efter tre år...

  96. Vi hade en lista med deras namn
    och skickade mötesprotokollen till dem.

  97. Vi sa: "De som har medverkat
    är vattenambassadörer."

  98. Vi hade 800 vattenambassadörer
    när vi var färdiga.

  99. Det gick ganska enkelt
    att ordna mer plats för vatten.

  100. Det fanns redan planer på en ekologisk
    zon. Det var främst en grön zon.

  101. Ni ser det i den blå cirkeln här.

  102. Vi ville göra det mer blått,
    så vi tillförde mer blått.

  103. Vi ville se till att vattnet i staden
    kunde komma dit.

  104. Det fanns en barriär-

  105. -men järnvägen
    gick under den barriären-

  106. -så vi kunde utnyttja det.
    Vi gjorde flera saker samtidigt.

  107. Nya och gamla investeringar samordnades.

  108. 2008 hade vi planerat alla platser
    där vattnet kunde ansamlas-

  109. -och de var klara året därpå,
    så vi var snabba.

  110. Invånarna var med och
    utformade staden, så det var speciellt.

  111. Det fanns en del pengar kvar-

  112. -så två gånger om året
    hade vi så kallade kampanjveckor.

  113. Vi bjöd in dem som hade deltagit
    när något nytt var på plats.

  114. Om en ny del av dammarna var klar-

  115. -bjöd vi in alla och firade invigningen.

  116. De gillade verkligen att åka kanot.
    Det finns en bild på det.

  117. Vi såg till att kanotisterna...

  118. Kanotisterna tog med sig sina kanoter-

  119. -och man ordnade tävlingar
    för skolbarnen.

  120. Det var mycket uppskattat. Alla de här
    sakerna gjorde verkligen skillnad.

  121. Folk fick ökad kunskap, och politikerna
    uppskattade att det fungerade så bra.

  122. Det var informellt
    och fungerade mycket bra.

  123. För oss
    var cyklonen Katrina intressant.

  124. Just Katrina blev verkligen en
    väckarklocka för hela Nederländerna.

  125. Tidningarna skrev:
    "Kan det här hända i Nederländerna?"

  126. "Ja, och då ligger Dordrecht sämst till.
    Det är den mest sårbara staden."

  127. Om det står så i tidningarna
    tänkte vi att vi måste göra något.

  128. Då startade vi det här projektet.
    Staden var inte initiativtagare-

  129. -utan Chris Zevenbergen,
    som är professor vid UNESCO-IHE-

  130. -som är FN:s vatteninstitut.

  131. Han föreslog att vattennämnden
    i Dordrecht skulle starta projektet.

  132. Hur kan vi lösa problemen
    som finns på ön?

  133. Hur hanterar vi den ökade
    översvämningsrisken?

  134. Vi började med tre-

  135. -men efter några år fick vi med oss
    alla offentliga organ.

  136. Staten deltar
    och regionen - provinsen-

  137. -men också säkerhetsregionen,
    vattennämnden och staden.

  138. Så fem offentliga organ har arbetat-

  139. -nästan från 2005 fram till i dag med
    samarbetspartners från akademin.

  140. Det är UNESCI-IHE
    och även Delfts tekniska universitet-

  141. -Deltares,
    och i dag är det fler universitet.

  142. Det kunskaps- och handlings- samarbetet
    har varit till stor hjälp.

  143. Nu finns vi med
    i olika vetenskapliga forum.

  144. Forskarna som studerar staden
    har gjort Dordrecht känt där.

  145. Olika offentliga organ använder våra
    erfarenheter när de tar fram en policy.

  146. Dordrecht
    är välkänt hos olika offentliga organ.

  147. Det här är också intressant
    för stadens politiker-

  148. -för MARE-projektet och vårt lokala
    projekt är EU-finansierade projekt.

  149. Det gillar politiker.

  150. För oss är det intressant att ha det här
    kunskaps- och handlingssamarbetet-

  151. -och att lära sig av andra städer
    är verkligen mycket intressant.

  152. Ett annat exempel på vad vi har lärt oss
    när det gäller staden i vattnet:

  153. Det här är förstås
    utanför de primära skyddsbarriärerna.

  154. Området är i förändring. Det
    var lastkajer här för 10-15 år sen.

  155. Man planerar att bygga bostäder där.

  156. Inom ramen för kunskapssamarbetet
    analyserades vårt vattensystem.

  157. Det var intressant. Vi måste ju hantera
    vad som händer med vattensystemet.

  158. Vi har till exempel lärt oss...

  159. Man kan tro att det är farligt
    utanför de primära skyddsvallarna-

  160. -men vi ligger i slutet av flodmynningen
    så vattnet har en långsam hastighet.

  161. Havsvattnet kommer
    också med långsam hastighet.

  162. Även vid extrema förhållanden
    är hastigheten låg.

  163. Vattennivån höjs,
    men vattnet kommer inte snabbt.

  164. Det är intressant ur skadesynpunkt.
    Vattnet kan bli en del av stadsplanen.

  165. Till vänster ser ni att vattensystemet
    måste analyseras och skräddarsys.

  166. Hur ser det ut just där?

  167. Våra stadsplanerare
    är i hög grad inblandade.

  168. Man har fört en dialog
    och på så vis kommit på nya lösningar.

  169. Om det är något nytt
    som inte är tillåtet-

  170. -involverar vi politikerna, som
    ändrar föreskrifterna om det behövs.

  171. Våra vetenskapliga samarbetspartners
    kommer med nya metoder och idéer.

  172. Vi behöver en analys
    och kunskap om hur vi ska bygga.

  173. Vi arbetar tillsammans inom ramen för
    kunskaps- och handlingssamarbetet.

  174. Det går mycket snabbt.

  175. Här är ett exempel på
    vad vi har vunnit på det här.

  176. Stadswerven ligger
    nära det historiska hamnområdet.

  177. Folk gillar att bo där trots att
    det är vatten på kajen då och då.

  178. De uppskattar närheten till vattnet.

  179. Tanken var att vi skulle kunna
    njuta av tidvattnet-

  180. -och låta tidvattnet komma in
    då och då.

  181. Men vid extrema förhållanden
    får det förstås inte orsaka skador.

  182. Här är några exempel
    på hur man har byggt.

  183. Till vänster är förhållandena normala,
    till höger är det extrema förhållanden.

  184. Bilderna längst ner
    är tänkta att inspirera.

  185. Det här är ett resultat av
    kunskaps- och handlingssamarbetet.

  186. Det här är ett torg,
    som troligen kommer att se ut så här.

  187. Det är en referens till Markusplatsen.

  188. Man har kontrollerade förhållanden
    så att inte tidvattnet når byggnaderna.

  189. Det är ett exempel
    på kapacitetsbyggande i en stad.

  190. Våra stadsplanerare kan hantera
    vattenfrågorna mycket bra just nu.

  191. Jag ska ge ett annat exempel på
    vad vi har lärt oss.

  192. Det handlar om vattnet i staden.
    Här är området Wielwijk.

  193. Det byggdes på 1950-talet.
    För närvarande fungerar det inte.

  194. Husen har inte modern standard,
    och det finns sociala problem.

  195. Så var det redan 2008.

  196. Det finns en hel del pengar
    avsatta till området: statliga pengar-

  197. -pengar från bostadsbolagen-

  198. -och även pengar från staden.

  199. Vi kan faktiskt göra ganska mycket.

  200. Till vänster ser ni hur det är nu
    och till höger ser ni visionen-

  201. -som togs fram av projektet som jag
    berättade om - och av invånarna där.

  202. Vattenplanen var känd och de tyckte om
    den, så vattnet fanns redan med.

  203. Vi vattenrepresentanter
    behövde inte göra något.

  204. De kände till vattenplanen
    och använde den.

  205. De vill ha en cirkel med grönt
    på torget.

  206. Det är en del av det gröna stråket.

  207. De vill ha
    fler gröna rekreationsområden.

  208. Det vill ha den stora vägen utanför
    för att slippa buller och avgaser.

  209. Den här förändringen ville de ha
    redan innan vi kom med i bilden.

  210. Tillfartsvägen är mycket bullrig.

  211. Folk tog alltid bilen till
    det stora torget där man kan handla.

  212. Det är inte långt dit,
    men det är inte trevligt att gå.

  213. De ville ha den vägen
    utanför området i stället.

  214. Här ser ni hur den är utanför området
    och att man har inkluderat vatten.

  215. Det är en mycket kostsam investering,
    men invånarna ville ha det här-

  216. -och alla involverade parter
    var beredda att betala.

  217. Det här skedde utan vår medverkan.

  218. Vi tyckte att det var okej.

  219. När vi jobbade med vattnet i staden-

  220. -ville vi undersöka hur vattensystemet
    fungerade och kunde användas.

  221. Vi arbetade med brytpunkter
    och möjligheter.

  222. Det hinner jag inte förklara nu.

  223. Men det finns till exempel
    normer för avloppssystemet:

  224. Det får inte svämma över
    oftare än vartannat år.

  225. Med hjälp av en modell
    kan man se när det blir översvämning.

  226. Den vattenmängden
    hör ihop med en situation-

  227. -som kan vara
    mer eller mindre extrem.

  228. Man kan se när avloppssystemet inte
    uppfyller normen längre.

  229. Det är mycket intressant.

  230. Man kan se att om situationen är lugn
    kan avloppssystemet kanske fungera-

  231. -till år 2035.

  232. Med en extrem situation
    kanske det är vatten på gatan 2020.

  233. Man har ett tidsspann
    inom vilket man måste anpassa sig.

  234. Om tillfälle ges, som i Wielwijk,
    bör man ta chansen och anpassa sig.

  235. Det fanns redan planer för området.

  236. Avloppssystemet
    skulle kanske kunna fungera till 2030-

  237. -men man hade inte tittat på-

  238. -att extrema situationer
    skulle ge översvämning.

  239. Vi avrådde inte från investeringarna,
    för de var bra. De ville ha det här.

  240. Vi tänkte inte bara på klimat-
    anpassning. Investeringarna gjordes-

  241. -men de var inte nödvändiga
    för en klimatanpassning.

  242. Det är intressant att se hur man kan
    anpassa för extrema förhållanden.

  243. Vi tittat på vad vi kan göra.
    Det finns många olika lösningar.

  244. Här kan ni se, i den röda ringen-

  245. -att det vid extrema förhållanden
    blir vatten på gatan.

  246. Lösningen var enkel:
    De ville ha mer grönska på gatan-

  247. -så vi grävde ur den lite,
    om det regnar samlas vattnet där.

  248. Det kan ni se längst ner till höger.
    Vi kan hantera extrema förhållanden.

  249. Det här var vårt förslag.
    Det var det enda vi ändrade på-

  250. -så att man också
    klarar extrema förhållanden.

  251. Det är några saker
    som jag tycker är mycket intressanta:

  252. Att engagera dem som bor i området.

  253. De senaste tretton åren-

  254. -har de skaffat sig mycket kunskap
    och är mycket engagerade.

  255. År 2015 har de utnämnt till Vattenåret,
    och de arrangerar det på egen hand.

  256. Det finns en vilja att göra saker nu,
    och det är mycket bra.

  257. Sen har vi kunskaps-
    och handlingssamarbetet.

  258. Vår stad är inte så stor.
    Med nederländska mått är den stor-

  259. -men jämfört med exempelvis Göteborg är
    den liten.

  260. Vi har inte mycket pengar-

  261. -men om man har samarbetspartners kan
    man nå ut med vad man har gjort-

  262. -och då kan man få mer pengar.

  263. Jag tycker det är intressant med det
    stöd vi får från lokalpolitikerna.

  264. Som sagt
    har jag jobbat i tretton år med det här.

  265. Vart fjärde år är det val,
    och då får jag mer pengar.

  266. Till och med nu
    har vi fått en budgetökning med 50 %-

  267. -så det vi gör
    är mycket populärt i Dordrecht.

  268. Vi arbetar som sagt
    med brytpunkter och möjligheter-

  269. -och vill kombinera allt som sker i
    staden med möjligheter till anpassning.

  270. Vi vet om det är nödvändigt eller inte.

  271. Vi vet vad vi själva investerar-

  272. -men det är intressant att se
    vad övrig offentlig sektor investerar-

  273. -och även vad stora privata företag
    investerar - kanske kan vi samarbeta.

  274. Det vore intressant att få med alla på
    tåget och se var man kan anpassa.

  275. Det var allt. Tack så mycket.

  276. TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN

  277. Frågor?

  278. Lena Goldkuhl,
    Dag och nät, Luleå tekniska högskola.

  279. Du sa att en procent av invånarna
    är vattenambassadörer.

  280. Kan du förklara
    vad vattenambassadörernas roll är?

  281. Tja... Det är inget officiellt.

  282. Vi är bara väldigt bra på
    att vårda våra relationer med dem.

  283. De personer som vi träffar
    håller vi nära kontakt med.

  284. Ibland när vi har blivit inbjudna
    till konferenser har vi låtit dem tala.

  285. Det är så det har fungerat. Vatten-
    ambassadörerna är mycket aktiva.

  286. De tar själva initiativ
    och frågar hur de ska göra.

  287. De har ingen officiell roll,
    men det är något vi har funderat på.

  288. Varje gång vi ber dem komma till oss
    är det en stor grupp som kommer.

  289. I början när vi skulle ta fram
    en policy sa man:

  290. "Inga invånare är intresserade
    av att ta fram en policy."

  291. Men som tur var tyckte lokaltidningen
    att det var intressant.

  292. Vattenfrågan är ju speciell i Dordrecht,
    som jag har försökt förklara.

  293. Tidningen tryckte vår logotyp
    och rapporterade om allt.

  294. De var mycket entusiastiska. Det tror
    jag ökade allmänhetens intresse.

  295. Folk var entusiastiska
    över att vi hade nära kontakt med dem.

  296. De är mer vänner än ambassadörer
    Vi känner dem. Det är så det fungerar.

  297. Intressant. - Fler frågor?

  298. Jag tycker
    att ditt budskap var mycket bra och...

  299. Speciellt det om
    att städer kan lära av varandra.

  300. -Det är mycket intressant.
    -Det gör vi här.

  301. Ja, vi kan lära oss mycket av varandra.

  302. Bara man vet förutsättningarna kan
    stadsplanerarna bidra med lösningar.

  303. Det är bra
    att städer lär av varandra.

  304. Okej. Det är intressant
    att vi har hört om fyra städer-

  305. -Nanjing, New York, Göteborg och
    Dordrecht. Och folk vill bo kvar där.

  306. Ja.

  307. -Okej. Tack, Ellen.
    -Varsågod.

  308. Översättning: Sirje Rundqvist Talva
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Domen över Dordrecht

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Orkanen Katrina fungerade som en väckarklocka för hela Holland, berättar Ellen Kelder som arbetar med en beredskapsplan för översvämningar i staden Dordrecht. Katrina slog skoningslöst mot USA:s kust och gav en viktig påminnelse om hur sårbart Dordrecht och andra samhällen kan vara mot extrema vattenmassor. 26 procent av Holland ligger under havsnivån och arbetet med att skydda samhällena mot stigande vattennivåer är extremt viktigt. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Ämnen:
Miljö > Klimatförändringar
Ämnesord:
Geofysik, Hydrologi, Klimatförändringar, Meteorologi, Naturvetenskap, Översvämningar, Översvämningsskydd
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Det nya Göteborg

Björn Siesjö, stadsarkitekt, talar om Göteborgs utveckling som hållbar stad. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Att bygga för stormen

Sander Schuur från White Architects berättar om arbetet med att skapa en urban social plats i Arverne East längs havslinjen Queens, New York - ett område som är känsligt för stormar. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Domen över Dordrecht

Orkanen Katrina fungerade som en väckarklocka för hela Holland, berättar Ellen Kelder i denna föreläsning. Hon arbetar med en beredskapsplan för översvämningar i staden Dordrecht. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Vattnet som globalt hot

Föreläsning med Kees van Leeuwen, vattenforskare från Holland, som menar att en bra stad är en stad som har gott om pengar att satsa vatteninfrastrukturen. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Ett översvämmat London

Phil Stride, projektchef för Thames Tideway Tunnel, berättar om Londons stora problem med att hantera vatten och avlopp. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Den urbana idén om vatten

Idén om den smarta framtidsstaden saknar ofta ett vattenperspektiv, menar Richard Ashley, professor vid Sheffields universitet. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Två städer en utmaning

Hur skapar man en stad som är lika tilltalande i regn som i sol? Steve Moddemeyer arbetar med just den utmaningen. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Hamburgs Blå Nätverk

Hamburg står inför stora utmaningar för att staden ska kunna hantera allt regnvatten i de pågående klimatförändringarna. Föreläsning med Elke Kruse, landskapsarkitekt på universitetet i Hafen City. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

En världsledande stadsdel

Greg Morrison, professor vid Chalmers universitet, berättar hur Johanneberg i Göteborg ska bli en av världens mest resurseffektiva stadsdelar. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

En klimatkatastrof i Köpenhamn

Hur förbereder man sig för en framtid med tvära kast i klimatet? Föreläsning med Lykke Leonardsen, chef för klimatenheten i Köpenhamns stad. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Odla i stan

Trädgård på höjden

Trädgårdsdesignern Daniel Bell har i England arbetat med grönskande väggar och vertikala trädgårdar. Nu har han anpassat sin design till det svenska klimatet. Från ”Odlingar i urbana miljöer”. Inspelat på Stockholmsmässan 21 mars 2014. Arrangör: Fritidsodlingens riksorganisation.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Peking på hjul

I det en gång så cykeltäta Peking trängs idag lika många bilar som finns i hela Sverige. Ibland är luftföroreningarna så svåra att flyg får ställas in och motorvägar stängas av. Men nu satsar Peking på att begränsa biltrafiken och bygga ut kollektivtrafiken.

Fråga oss