Titta

UR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

UR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Om UR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Vatten blir en allt viktigare faktor när det gäller arkitektur och stadsplanering. Den globala uppvärmningen har skapat ett klimat där städer och samhällen måste vara beredda på att ta hand om allt större vattenmängder. Men hur ska det gå till? I ett antal föreläsningar diskuteras här framtidens utmaningar med arkitekter och forskare från vattennära städer som London, Seattle och Göteborg. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Till första programmet

UR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden : En klimatkatastrof i KöpenhamnDela
  1. Jag ska tala
    om klimatanpassning i Köpenhamn.

  2. Vi har arbetat med vatten och miljö
    i många år.

  3. Vi började 1992,
    då vi lade upp en plan-

  4. -för att göra vår hamn
    ren nog att simma i.

  5. År 2002 hade vi lyckats, tack vare
    att vi förändrade avloppssystemet.

  6. Vi har ett kombinerat avloppssystem
    i större delen av Köpenhamn.

  7. De allra nyaste områdena
    har duplikatsystem-

  8. -men annars är det kombinerat.
    Nu kan man alltså simma i hamnen.

  9. 2008-2009 började vi arbeta med
    mer övergripande klimatanpassning.

  10. Vi tittade på vad som kan hända
    med vår stad och gjorde en plan.

  11. 2012 tog vi fram
    "Cloudburst Management Plan".

  12. Dessa huvuddokument
    ligger till grund för vårt arbete.

  13. I dag ska jag framför allt tala
    om hur vi hanterar dagvatten-

  14. -och inte så mycket
    om höjda havsnivåer.

  15. Vädret i Köpenhamn
    blir varmare, våtare och vildare-

  16. -precis som i de flesta andra städer-

  17. -i norra Europa.
    Om vi tittar på hoten...

  18. Jag vet inte vad det här är för nåt...
    Nu fick jag bort det.

  19. Den här bilden
    visar en riskkarta över Köpenhamn.

  20. Det saknas inte risker
    i det här området-

  21. -men området
    tillhör en annan kommun.

  22. På senare kartor finns det med.

  23. I kartan till vänster ser vi riskerna
    i samband med regn.

  24. Till höger ser vi risker med havsnivå-
    höjning. Ju rödare prickarna är...

  25. ...desto högre är risken, och desto
    större är de förväntade skadorna.

  26. Det är de centrala delarna av staden-

  27. -som påverkas mest.
    De är även mest tätbefolkade.

  28. Samma sak gäller
    för havsnivåhöjningar.

  29. Vi ser inga permanenta...

  30. Det beror förstås på hur negativ
    den allmänna utvecklingen blir-

  31. -men vi ser en risk för stormfloder.
    Inte stora vågor-

  32. -för vi är ganska väl skyddade
    i Östersjön.

  33. Vi skyddas av Öresund.

  34. Vid en stormflod stiger vattnet.

  35. Men vi kan hantera en havsnivåhöjning på
    upp till 1,6 meter-

  36. -utan att det får allvarliga följder.

  37. Om det blir mer än så
    börjar vi få problem.

  38. Men vi har redan fått uppleva-

  39. -hur skyfall påverkar oss.

  40. Det här är en huvudled till Köpenhamn.

  41. Det ni ser här är taket på en bil.
    Så mycket vatten var det.

  42. Bilden togs i augusti 2010-

  43. -men vi hade kunnat
    ta ungefär samma bild i augusti 2011-

  44. -eller för bara två månader sen.

  45. Vi har alltså fått en försmak
    av framtiden.

  46. Självklart har det här gett ett starkt
    incitament att börja arbeta med frågan-

  47. -för problemen är redan här.

  48. Nåt annat som var avgörande för
    att staden skulle skrida till handling-

  49. -var det som hände juli 2011.

  50. Då kom det 150 mm regn
    på två timmar.

  51. Skyfallet byggdes upp över Sverige,
    så vi skyller på er.

  52. Det drev in över Köpenhamn-

  53. -och där tömdes det ut
    över centrala Köpenhamn.

  54. Skadorna kostade
    närmare en miljard euro.

  55. Nån sa 700 miljoner tidigare-

  56. -men i slutändan
    kom vi nära en miljard euro.

  57. Men det var det minsta problemet.
    Det viktigaste var-

  58. -att vi såg hur sårbara vi var,
    eftersom viktig infrastruktur skadades.

  59. Vägar blev oframkomliga, och vi
    tvingades nästan evakuera ett sjukhus.

  60. Det blev strömavbrott
    i Rigshospitalets akutmottagning.

  61. Deras hissar slutade fungera,
    och reservaggregatet stod i källaren.

  62. Vi insåg att våra ingenjörer
    hade planerat staden-

  63. -utan tanke på översvämmade källare.
    Vissa järnvägsspår blev oframkomliga.

  64. Larmcentralen, som man ringer till
    när man behöver polis eller brandkår-

  65. -stängdes nästan ner
    på grund av översvämningar.

  66. Den räddades av några modiga brandmän
    som bar upp servrarna.

  67. Vi såg att det här var nåt som orsakade
    allvarliga störningar i staden-

  68. -på ett sätt som inte är acceptabelt i
    en stad där saker och ting ska fungera.

  69. Så idén bakom vårt arbete-

  70. -är att vi ska ta reda på hur vi löser
    problemen i en stad som Köpenhamn.

  71. Staden är redan uppbyggd,
    och det finns väldigt lite utrymme kvar.

  72. Ett sätt kan vara att utvidga
    det befintliga avloppssystemet-

  73. -och att bygga en tunnel
    eller nåt liknande.

  74. Det kan också vara
    att arbeta med grön infrastruktur.

  75. Vi har valt en sorts medelväg.

  76. Vi bygger en annorlunda typ av
    infrastruktur. Jag återkommer till det-

  77. -men det är en infrastruktur
    som enbart är utformad för dagvatten.

  78. Inte bara vid skyfall, utan även
    under mer normala omständigheter.

  79. Här har jag glömt att översätta.
    Förlåt.

  80. Men många av er är svenskar.

  81. Klimatanpassning handlar om att ge
    ett lyft till staden, att förbättra den.

  82. Det gäller inte bara att lösa ett
    problem, utan att skapa en bättre stad-

  83. -och att förbättra den stad vi har.

  84. Vi vill ha mer grönt.
    Vi vill ha mångfunktionella områden-

  85. -som fungerar som nåt annat
    när de inte samlar dagvatten.

  86. Och vi vill
    höja stadsbornas livskvalitet.

  87. Vi blev också tvungna att se över-

  88. -de juridiska
    och ekonomiska aspekterna.

  89. Den infrastruktur som vi ville bygga-

  90. -fungerade inte med dansk lagstiftning.

  91. I Danmark
    hanteras dagvatten av bolag.

  92. De finansieras genom skatter. Man
    betalar för varje använd kubikmeter-

  93. -och alla hushåll
    har egna vattenmätare.

  94. Men vi vill bygga en ytstruktur
    som måste finansieras av kommunen.

  95. Men varför skulle vi ta på oss
    vattenbolagens ansvar?

  96. Vi gör ju deras jobb, även om vi
    bygger en annan typ av infrastruktur.

  97. Och vi lyckades faktiskt få igenom
    en ändring i lagstiftningen-

  98. -som möjliggjorde
    en ekonomisk lösning-

  99. -där vi kunde dela på finansieringen med
    bolagen.

  100. De betalar för vattenvården, medan vi
    betalar för förbättringar i stadsrummet.

  101. Det är fortfarande stadens ansvar -
    inte en vattenvårdsfråga.

  102. Vi försöker hålla isär saker och ting.
    Det här är alltså en viktig bild.

  103. Det kommer inte att bli billigt.
    Sammanlagt uppgår investeringarna-

  104. -för hela skyfallsplanen
    till 1,3 miljarder euro-

  105. -under tjugo år.

  106. Staden räknar med
    att betala en miljard danska kronor.

  107. Här ser vi vad som ska betalas
    av vattenbolagen.

  108. Den gröna delen betalas av privat-
    personer - husägare och så vidare.

  109. De måste själva säkra sina hus.
    Vi kan inte lösa alla problem.

  110. Privatpersoner,
    husägare och markägare-

  111. -måste också ta ansvar för
    att deras byggnader klarar av vattnet.

  112. En av våra viktigaste uppgifter är
    att få alla som bor i staden att inse-

  113. -att de måste vänja sig vid
    att bo i en stad som blir allt våtare.

  114. Folk måste sluta tänka att man kan
    bo i källaren, som många danskar gör.

  115. Särskilt om man har tonåringar
    är det bra att få ner dem där.

  116. Men i framtiden är det kanske
    ingen bra idé att göra så-

  117. -för försäkringsbolagen
    kommer inte att fortsätta betala-

  118. -för skador som inte har att göra
    med vanlig källarförvaring.

  119. Vi har gjort en nyttokalkyl-

  120. -och ekonomin ser väldigt bra ut för
    den här mångfunktionella lösningen.

  121. Priset
    för att använda traditionella lösningar-

  122. -som underjordiska magasin
    och utvidgade avloppssystem-

  123. -skulle vara dubbelt så högt.

  124. Vi har alltså tagit fram en lösning
    som är billigare-

  125. -men som också medför ett antal andra
    socioekonomiska fördelar-

  126. -för staden. Färre översvämningar
    innebär färre skador.

  127. Vi får lägre försäkringskostnader,
    och en annan fördel är-

  128. -att om det finns grön infrastruktur-

  129. -så gynnar det huspriserna
    och gör staden bättre att bo i.

  130. Självklart kostar det också pengar.

  131. För ett enfamiljshus som använder
    170 kubikmeter vatten per år-

  132. -kostar det omkring 125 euro extra
    per år.

  133. Bor man i lägenhet blir det
    lite mindre än 100 euro per år.

  134. Men vi tror att detta kan sparas in
    på försäkringspremierna-

  135. -när vi gör dessa investeringar.
    Vad har vi då gjort?

  136. Vi bestämde oss för att titta på staden
    på ett nytt sätt.

  137. Vi tog en ny titt på staden,
    och fokuserade på vattnet.

  138. Här ser ni att det inte finns nåt "hål"
    i mitten längre.

  139. Vi tog nämligen fram planen tillsammans
    med kommunen där.

  140. Deras vatten
    måste ju gå genom Köpenhamn.

  141. Det hade inte varit rimligt
    att utelämna dem.

  142. Där har vi ett gemensamt projekt.

  143. Dessutom tittade vi på hur vattnet
    skulle rinna om vi inte styrde det-

  144. -och det fick följa
    stadens naturliga topografi.

  145. Precis som i kartan över London
    som ni visade-

  146. -ser vi en rad naturliga vattendrag
    som stämmer väldigt väl in-

  147. -på de vattendrag
    som tidigare fanns i staden.

  148. Många av dem är borta, eller
    går genom underjordiska ledningar-

  149. -men det här vattendraget finns
    fortfarande. Det syns inte så bra här-

  150. -men vi har även byggt vägar och
    järnvägar som påverkar vattendragen.

  151. Utifrån detta identifierade vi
    sju avrinningsområden.

  152. För vart och ett
    av avrinningsområdena-

  153. -försökte vi
    identifiera problemområdena.

  154. Var uppstår mest översvämningar
    vid skyfall?

  155. Hur använder vi den naturliga topografin
    till vår fördel?

  156. En utmaning är att hindra vattnet
    att komma hit alltför snabbt.

  157. Hur håller vi vattnet här uppe,
    på en högre höjd-

  158. -så att översvämningarna begränsas?

  159. Och hur får vi bort överskottsvattnet?

  160. För vart och ett
    av avrinningsområdena-

  161. -har vi tittat på olika lösningar-

  162. -så att våra politiker
    får se några olika alternativ.

  163. Jag återkommer till de gröna, blå
    och rosa linjerna om några minuter.

  164. Vi arbetade också med att ta fram
    ett system för olika lösningar-

  165. -och här börjar vi försöka
    kombinera olika saker.

  166. Vi pratar om "skyfallsboulevarder".

  167. Det är nog en ny term
    inom stadsplanering.

  168. Det handlar om att transportera vatten
    på vägar som redan finns.

  169. I stället för att bygga underjordiska
    ledningar använder vi infrastrukturen.

  170. Om vi kontrollerar mängden vatten på
    vägarna kan staden fortsätta fungera.

  171. Den som är vägingenjör
    lägger nog märke till vägens form.

  172. En normal väg är högre i mitten.
    Den här är lägre.

  173. Då samlas vattnet i mitten och
    följer den naturliga topografin neråt.

  174. Om vi har högst en decimeter vatten
    på vägarna-

  175. -kan trafiken fortsätta fungera.

  176. Det kanske går lite långsammare,
    men staden fortsätter att fungera.

  177. Vi har också vägar
    som ska hålla tillbaka vattnet.

  178. De ligger till exempel i områden
    med stora höjdskillnader.

  179. Där vill vi att vattnet ska röra sig
    neråt, men kanske inte så fort-

  180. -för vi kan inte hantera
    så mycket vatten på lägre höjd.

  181. De kan även användas
    för att transportera vatten-

  182. -men de kommer att ha gröna inslag eller
    lösningar som saktar ner trafiken-

  183. -och detta kommer också
    att påverka vattnets hastighet.

  184. Vi pratar även om vattentorg-

  185. -alltså ytor där vatten kan ansamlas.

  186. Det kan vara i parker,
    eller på torg som i Rotterdam-

  187. -där vi kan lagra vatten tillfälligt
    under en begränsad tid.

  188. Om det går kan vi också
    låta vattnet sjunka ner i marken.

  189. Det är svårt med infiltration
    i Köpenhamn.

  190. Vi har högt grundvatten,
    som stiger med klimatförändringarna-

  191. -och staden är byggd på lera.

  192. Lera är inte bra
    ur infiltrationssynpunkt.

  193. Dessutom har vi problemet med
    föroreningarna och vattenskyddet.

  194. Vi gjorde en studie
    om var infiltrationen är möjlig-

  195. -och vi hoppas på att kunna avleda
    trettio procent av vattnet från tak-

  196. -men hur mycket som kan infiltreras
    är oklart.

  197. Det hela handlar alltså
    om tre grundläggande system.

  198. Dessutom
    kommer vi att lägga ledningar.

  199. Det finns platser i staden
    där stora vägar måste korsas-

  200. -och topografin kanske inte tillåter
    att vattnet leds ut i hamnen-

  201. -eller så saknas utrymme att lagra det.

  202. Därför kommer vi att bygga ledningar på
    några ställen.

  203. Vissa av dem blir stora-

  204. -i klass med några
    av världens största ledningar.

  205. De måste nämligen kunna transportera
    stora mängder vatten till hamnen.

  206. Nåt som vi har lärt oss
    under de enorma skyfallen-

  207. -är att det är mycket vatten
    som ska hanteras på kort tid.

  208. Så alla trädkramare - ni kan åka hem. Ni
    kan inte hantera det här.

  209. Vi måste kombinera
    en rad olika lösningar.

  210. Jag ska visa er några exempel.

  211. En av kartorna visade Vesterbro,
    en central del av staden.

  212. Så här såg det ut för två månader sen.

  213. Det här är inte en flod, utan en gata.

  214. En sak som vi tittar på där...

  215. ...för att sänka kostnaderna...

  216. Vesterbro är här nere. Här har vi stora
    översvämningar med mycket vatten-

  217. -och vi har även översvämningar
    här nere.

  218. Den mest uppenbara lösningen
    är att bygga en ledning här-

  219. -och leda in ytvattnet i ledningen
    och vidare till hamnen.

  220. Men vi kom fram till att vi
    kan använda de sjöar som redan finns.

  221. En av dem, som ligger i söder,
    är faktiskt ganska djup.

  222. Om vi sänker vattennivån med några meter
    så ryms det mycket vatten i sjön.

  223. Då kan vi använda den
    som ett dagvattenmagasin-

  224. -under skyfall. När det inte regnar
    blir stränderna bredare än förut.

  225. Varför inte använda dem till nåt bra?
    Vi kan bygga en park i ett område-

  226. -där det saknas grönområden och
    rekreationsområden för stadsborna.

  227. Vi kan utforma parken
    så att den klarar av översvämningar-

  228. -precis som man har gjort
    med grönområdena i Hamburg.

  229. De klarar av att ligga under vatten
    under en kort tid.

  230. En ledning ska leda vatten från sjön-

  231. -och ledningen kan även transportera
    ytvatten från andra områden.

  232. Det här är gatan
    som var översvämmad.

  233. Här har den byggts om
    för att sakta ner vattnet.

  234. Grönområdena kan användas
    av stadsborna när det inte regnar.

  235. När det regnar så transporterar gatan
    vattnet och bromsar dess framfart.

  236. Här är en huvudgata i Köpenhamn, med
    rådhuset till vänster.

  237. Det är en möjlig skyfallsboulevard.

  238. Den kan leda vattnet ner till hamnen-

  239. -samtidigt som trafiken kommer fram även
    när det regnar mycket.

  240. Lösningarna
    måste alltså integreras i staden.

  241. Vi arbetar med landskapsarkitekter-

  242. -ingenjörer, stadsplanerare,
    trafikplanerare och så vidare-

  243. -för att kunna ta fram lösningar som
    passar med våra visioner för staden.

  244. Det handlar inte bara om vattenvård-

  245. -utan om att få det att fungera
    med resten av staden.

  246. Nu har vi tre hundra projekt.

  247. Våra politiker avsatte en hel dag
    till ett möte-

  248. -och vi diskuterade planen
    för en månad sen.

  249. Vi gav dem 1 200 sidor att läsa.

  250. De tyckte att det var en mycket bra idé-

  251. -och de vill se synergieffekter
    i samverkan med andra stadsprojekt-

  252. -och fokusera på att förbättra
    stadsmiljön och stadsrummet.

  253. När det gäller genomförandet-

  254. -räknar vi med att det ska ta tjugo år.

  255. Varje år ska vi presentera
    ett nytt projektpaket för årets projekt-

  256. -och diskutera prioriteringar.
    Det handlar så klart om vattenvård-

  257. -men även om att samverka
    med andra projekt i staden.

  258. När vi gräver upp en massa
    värmeledningar i staden-

  259. -kan vi lika gärna titta
    på vattenvårdsfrågorna samtidigt.

  260. Det sparar mycket besvär och pengar-

  261. -om vi bara
    behöver gräva upp en väg en gång.

  262. Här är en överblick över systemet.

  263. Här är projektet jag nämnde innan-

  264. -med sjön och vattenledningen.

  265. Här använder vi naturliga vattendrag.

  266. Det här systemet kommer att bli stort.
    Det ska dränera hela det här området-

  267. -genom olika ytvattenprojekt som
    ska leda vattnet mot vattenledningen.

  268. Det var här den översvämmade vägen låg.
    Det är ett riktigt problemområde.

  269. Här ser ni alla projekten.

  270. Det finns nog inget område i staden som
    vi inte kommer att bygga i.

  271. Jag kommer att prata mer i morgon-

  272. -om samarbetet med vattenbolagen.

  273. Vi har ett nära samarbete
    på alla områden.

  274. Vi samarbetar även med invånarna.
    Vi har haft offentliga möten om planen.

  275. Folk är mycket positiva.

  276. Precis som politikerna undrar de ibland
    varför det hela måste ta tjugo år.

  277. Men när vi lyckas förklara
    hur komplext det är-

  278. -och hur integrerat allt är
    så brukar de förstå.

  279. Vi samarbetar med privata markägare och
    organisationer.

  280. Vi har nära samarbeten
    med andra kommuner-

  281. -och med lokala utskott och projekt,
    så att vi verkligen har lokalförankring.

  282. I slutändan är det invånarna som vet
    bäst vad som händer i deras områden-

  283. -och vad de behöver.
    Vi måste förklara hur vattnet ska rinna-

  284. -men när vi utformar stadsmiljöer måste
    vi ha stadsborna med oss.

  285. Det är väldigt viktigt med delaktighet,
    att det inte bara kommer ovanifrån.

  286. Och för att avsluta
    så är det här mitt...

  287. ...mitt mantra. För mig är det viktigt-

  288. -att inte tänka på klimatanpassning som
    ett tillägg.

  289. Det är en nödvändig förutsättning
    för vår framtida stadsplanering.

  290. Det är inget
    vi bara ska prata om ibland-

  291. -utan nåt vi alltid ska tänka på när vi
    arbetar i städer och planerar dem.

  292. Det påverkar
    hur vi utnyttjar stadsrummet-

  293. -och det är nåt
    som kommer att förändras.

  294. Många frågar
    varför vi går så fort fram i Köpenhamn.

  295. Vore det inte bättre att vänta? Kanske
    nån kommer på bättre lösningar?

  296. Men nån måste börja-

  297. -och genomföra första, andra och tredje
    generationens anpassningar.

  298. På så sätt lär vi oss saker
    och utvecklas.

  299. När jag om tjugo år visar för mitt
    barnbarn vad jag har arbetat med-

  300. -kommer det säkert att finnas unga
    arkitekter som ifrågasätter allt.

  301. Men vi gör det vi gör
    utifrån den kunskap vi har.

  302. Vi bör nog inte tala om att "upprepa
    historiens misstag", som nån sa.

  303. Ingen gör misstag. Man gör så gott
    man kan vid varje given tidpunkt.

  304. Man kommer att kritisera mig
    för mina misstag-

  305. -men mina intentioner är goda, och jag
    utgår från den kunskap vi har nu.

  306. Utvecklingen av rekreationsområden och
    stadsmiljöer kommer att påverkas-

  307. -och vi måste se till att det är vi
    som styr vattnet i framtiden.

  308. Då kommer vi även till det som vi
    ännu inte är så bra på i Köpenhamn-

  309. -nämligen att återvinna regnvatten.

  310. Jag hoppas att det är nåt vi kan få in
    i planen framöver. Tack så mycket.

  311. Tack så mycket, Lykke.

  312. Frågor? - Vi har nån där bak.
    Skicka mikrofonen.

  313. Du nämnde ett ord som jag har längtat
    efter att få höra: synergi.

  314. Ingen har nämnt det förut,
    men jag tänker att det är viktigt.

  315. Synergin är viktig. Det är viktigt-

  316. -att tänka på saker i samverkan.

  317. Och när man talar om stadsrummet-

  318. -och mångfunktionalitet
    så handlar det också om synergi.

  319. Flexibilitet är också viktigt.
    Vi utgår från de prognoser vi har nu-

  320. -men de kan förändras på tjugo år.

  321. -Det gör de förmodligen.
    -Förmodligen.

  322. -Vi tar en fråga.
    -Hej.

  323. Jag kommer från Lunds universitet.

  324. Hur informerar ni arkitekter
    som ska börja med ett nytt projekt?

  325. Finns den här informationen
    i en översiktsplan-

  326. -eller i detaljplaner?
    Hur kommunicerar ni med dem?

  327. Vi har turen att ha en stadsförvaltning
    som verkligen stöttar oss.

  328. Vi har maximalt stöd. De har förklarat
    att det här ska vara en topprioritet-

  329. -de kommande tjugo åren.

  330. Alla nya planer
    måste ta hänsyn till detta.

  331. Vare sig det gäller
    detaljplaner eller översiktsplaner-

  332. -så måste de
    omfatta klimatanpassning.

  333. Alla nya projekt måste granskas
    ur det hänseendet-

  334. -och vi får till och med gå in och
    stoppa projekt på planeringsstadiet-

  335. -och kräva att de klimatanpassas,
    även om det innebär förseningar.

  336. Hellre det, än att behöva
    gräva upp allt igen några år senare.

  337. Det här har skapat spänningar
    i staden.

  338. De gillar inte när jag
    kommer och stoppar ett projekt-

  339. -för att det måste anpassas
    till vattenvården.

  340. Men det är bra att jag
    har stadens tillåtelse att göra det.

  341. Dessutom
    har vi ett anbudsförfarande i staden-

  342. -så arkitekter och konsulter
    som vill arbeta för staden-

  343. -får självklart all information
    i den processen.

  344. Vi har en fråga här.

  345. Tack så mycket, Lykke.

  346. Ditt arbete är intressant,
    och jag följer det noga.

  347. Kritik är förresten
    en motivationshöjare-

  348. -så ta initiativet,
    och låt folk kritisera dig.

  349. Jag är väldigt tacksam för ditt arbete.

  350. Jag vill verkligen
    förstå er nyttokalkyl.

  351. Du började med att säga att ni
    hade skador för nästan en miljard euro.

  352. Om jag minns rätt föreslog ni sen
    en plan som skulle kosta 1,3 miljarder-

  353. -men som skulle kunna
    förhindra skador för en miljard.

  354. Var det lätt att övertyga politikerna
    om att det är dyrare att vara passiv-

  355. -än att agera?

  356. Vi hade uppskattat att vi
    under de kommande hundra åren-

  357. -skulle få uppleva skador
    till följd av skyfall-

  358. -för omkring två miljarder euro.

  359. Samtidigt kunde vi säga till politikerna
    att under de första fyra åren-

  360. -så hade vi redan fått skador
    för mer än 1,2 miljarder euro.

  361. Att då tänka sig att vi bara
    skulle få skador för en miljard euro-

  362. -på 96 år var orealistiskt.
    Det var en bra utgångspunkt.

  363. Dessutom kunde vi säga att
    även om vi utgår från vår beräkning-

  364. -på skador för drygt två miljarder euro-

  365. -så är det en bra idé
    att investera 1,3 miljarder euro.

  366. Vi kan ju lägga till allt positivt
    som vi samtidigt gör för staden.

  367. När jag gick till det där mötet
    med politikerna-

  368. -och skulle förklara allt detta
    i detalj, så var jag verkligen nervös.

  369. Jag undrade om de skulle förstå
    eller bara sitta där och säga:

  370. "Jättebra,
    men vi har annat att satsa på också."

  371. Men de lyssnade verkligen. De insåg-

  372. -att det här var ett hot mot staden. De
    såg att vi kunde förlora investeringar.

  373. Vi har haft några incidenter.

  374. Till exempel har WHO
    ett kontor i Köpenhamn.

  375. När deras kontor översvämmades
    för tredje gången på tre år-

  376. -så hotade de med att flytta
    om vi inte löste problemet.

  377. Sånt är inte bra. Det kom
    till och med upp på regeringsnivå-

  378. -och vi tvingades agera snabbt.

  379. Det hade varit väldigt dåligt
    för Köpenhamns rykte om de flyttade.

  380. Dessutom hade det varit dåligt
    för världen. Om WHO inte fungerar-

  381. -är det inte bara nån sekreterare
    som blir blöt om fötterna-

  382. -utan ett internationellt system
    som slås ut.

  383. Det är inte bara ett irritationsmoment
    utan en mänsklig tragedi.

  384. En sista fråga... Jaha, en fråga till.

  385. Jag heter Liu Jinhan
    och kommer från Kina.

  386. Jag är anställd
    inom Pekings stadsförvaltning.

  387. Du sa att Köpenhamn
    har påverkats mycket av skyfall.

  388. I Peking har vi haft några såna skyfall-

  389. -men det sker inte så ofta.
    År 2011 hade vi översvämningar-

  390. -som orsakade stor skada.

  391. Vid tiden för översvämningen
    var politikerna väldigt oroade-

  392. -men under de senaste åren
    har vi inte haft så mycket regn.

  393. Det är ju ett torrt område, men ibland
    ser vi den här typen av skador.

  394. Vad har du för råd till vår stad?

  395. Ska vi investera i ett sånt här projekt?

  396. Vi ska faktiskt
    skriva ett PM tillsammans med Peking-

  397. -bland annat om vattenvård.

  398. Men jag kan nog inte ge några råd
    om vad Peking ska göra.

  399. Man måste titta på de klimatprognoser
    som görs för ens eget område-

  400. -och försöka agera efter dem.

  401. Utifrån mitt perspektiv har vi haft tur
    som har haft fyra incidenter.

  402. Det har fått politikerna att förstå-

  403. -att oavsett om dessa händelser
    beror på klimatförändringar-

  404. -så är de oacceptabla
    i en välfungerande stad.

  405. Vi har också undrat hur länge intresset
    kommer att upprätthållas i staden.

  406. 2012 och 2013 hände ju ingenting här-

  407. -och då dalade intresset.

  408. Sen beställde jag ett skyfall
    till den 31 augusti-

  409. -precis innan budgetförhandlingarna.

  410. Jag anklagades
    för att ha väldigt bra kontakter.

  411. Bilden där är från den dagen.
    Det är samma gata som ni såg förut.

  412. Bilen där flyter
    eftersom en våg slår emot den.

  413. Allt handlar alltså om...

  414. Även om det inte inträffar
    så här stora olyckor-

  415. -så kan man arbeta på det,
    som man gör i Hamburg.

  416. Man kan arbeta på att långsamt integrera
    det här i stadsplaneringen.

  417. Varje litet steg man tar
    gör att man kommer närmare målet.

  418. Om det är rätt läge kan man propagera
    för större, mer komplexa lösningar-

  419. -som våra lösningar i Köpenhamn.

  420. Men det här
    bör integreras i stadsplaneringen-

  421. -för klimatförändringarna kommer
    att påverka hur städerna fungerar.

  422. Med all säkerhet.
    Tack så mycket, Lykke.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

En klimatkatastrof i Köpenhamn

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Klimatet i Köpenhamn kommer i framtiden att vara varmare, våtare och vildare. Det säger Lykke Leonardsen, chef för klimatenheten i Köpenhamns stad. Men hur förbereder man sig för en framtid med tvära kast i klimatet, med häftiga skyfall som drar ner stora mängder vatten? Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Ämnen:
Miljö > Klimatförändringar
Ämnesord:
Geofysik, Klimatförändringar, Köpenhamn, Meteorologi, Naturvetenskap, Regn, Vattenbyggnad
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Det nya Göteborg

Björn Siesjö, stadsarkitekt, talar om Göteborgs utveckling som hållbar stad. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Att bygga för stormen

Sander Schuur från White Architects berättar om arbetet med att skapa en urban social plats i Arverne East längs havslinjen Queens, New York - ett område som är känsligt för stormar. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Domen över Dordrecht

Orkanen Katrina fungerade som en väckarklocka för hela Holland, berättar Ellen Kelder i denna föreläsning. Hon arbetar med en beredskapsplan för översvämningar i staden Dordrecht. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Vattnet som globalt hot

Föreläsning med Kees van Leeuwen, vattenforskare från Holland, som menar att en bra stad är en stad som har gott om pengar att satsa vatteninfrastrukturen. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Ett översvämmat London

Phil Stride, projektchef för Thames Tideway Tunnel, berättar om Londons stora problem med att hantera vatten och avlopp. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Den urbana idén om vatten

Idén om den smarta framtidsstaden saknar ofta ett vattenperspektiv, menar Richard Ashley, professor vid Sheffields universitet. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Två städer en utmaning

Hur skapar man en stad som är lika tilltalande i regn som i sol? Steve Moddemeyer arbetar med just den utmaningen. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

Hamburgs Blå Nätverk

Hamburg står inför stora utmaningar för att staden ska kunna hantera allt regnvatten i de pågående klimatförändringarna. Föreläsning med Elke Kruse, landskapsarkitekt på universitetet i Hafen City. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

En världsledande stadsdel

Greg Morrison, professor vid Chalmers universitet, berättar hur Johanneberg i Göteborg ska bli en av världens mest resurseffektiva stadsdelar. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattnet i den hållbara staden

En klimatkatastrof i Köpenhamn

Hur förbereder man sig för en framtid med tvära kast i klimatet? Föreläsning med Lykke Leonardsen, chef för klimatenheten i Köpenhamns stad. Inspelat 12 november 2014 på Hotel Riverton, Göteborg. Arrangör: Göteborgs stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - För miljön i tiden

Miljöarbetet på 70-talet

Bekämpningsmedlet hormoslyr användes på 70-talet. Det var en annan tid, säger Carina Håkansson, vd för Skogsindustrierna. I detta samtal om miljöarbetets utveckling deltar också Sofia Jannok, nordsamisk sångare och kompositör och miljödebattören Anders Wijkman. Inspelat i november 2013. Arrngör: Kungliga dramatiska teatern.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Sopor - en miljöbov och resurs

Bara i Peking kastas varje dag 11 000 ton matrester. Men allt hamnar inte på soptipparna - en del av avfallet omvandlas till gödningsmedel och biogas. Det svenska företaget Purac bygger biogasanläggningar i flera kinesiska storstäder.

Fråga oss