Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2015)

Om En bok, en författare (2015)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : Pionjär och veteran - 50 år med KinaDela
  1. Man kan se det hoppfullt ena dagen.
    Andra dagen ser man de mörka sidorna-

  2. -och hur mycket gamla traditioner-

  3. -hela den konfucianska
    lydnadskulturen-

  4. -fortfarande spelar en stor roll.
    Så länge det är någorlunda-

  5. -ekonomisk utveckling,
    känner sig partiet inte så hotat.

  6. Välkommen, Göran Leijonhufvud.

  7. Du har skrivit den här boken.
    En riktigt tung en.

  8. "Pionjär och veteran.
    50 år med Kina".

  9. Du var 25 år-

  10. -och kom med transsibiriska järnvägen
    till Kina första gången.

  11. Vad var det för Kina du mötte?

  12. Det var ju ett fattigt
    och underutvecklat land.

  13. Det visste vi. Jag kom med
    en grupp studenter, och vi kom med...

  14. -Det var 1966.
    -Exakt. I juni.

  15. Det vi inte visste var att vi
    skulle komma rakt in i utbrottet-

  16. -av kulturrevolutionen.
    Det blev ganska omskakande.

  17. Första kvällen var vi på Stora
    torget, och där körde lastbilar-

  18. -fram och tillbaka
    med ungdomar på flaken.

  19. De slog på trummor
    och ropade slagord.

  20. Det var lite förvirrande,
    och våra guider kunde inte heller-

  21. -riktigt förklara vad det gick ut på.

  22. -Och du förstod inte heller.
    -Nej, det var först senare...

  23. ...som det började klarna.
    Det var en väldig aktivitet-

  24. -och en väldig glädje.
    Det kände man från början.

  25. Sen spårade kulturrevolutionen ur,
    och blev en väldigt våldsam-

  26. -och elakartad historia,
    åtminstone de första tre åren.

  27. Sen har du som sagt
    levt med Kina i 50 år.

  28. När du åker till Kina i dag,
    50 år senare-

  29. -vad är den största förvandlingen
    som du tycker att du ser?

  30. Ja, det är väl två saker.
    Det är både fysiskt och mentalt.

  31. Peking var en stad med låg
    bebyggelse. Ingen fick bygga högre-

  32. -än kejsarens palats.

  33. Det var egentligen som en väldigt
    stor by, till och med i centrum.

  34. I dag är det en jättestad-

  35. -med skyskrapor
    i glas och betong överallt-

  36. -så den fysiska förvandlingen
    är väldigt påtaglig.

  37. Men det är också mentalt.
    Människor har blivit öppnare.

  38. De var väldigt strikt kontrollerade
    när vi kom dit 1966-

  39. -och även under hela
    min första period som korrespondent.

  40. I dag vågar de visa sig själva-

  41. -och de är ju individualister
    precis som vi.

  42. De är väldigt öppna och nyfikna.

  43. Du var inte maoist från början,
    men du blev det.

  44. Vad var det som gjorde
    att du förvandlades så?

  45. Just det. Dels var det intrycken
    från den här första resan.

  46. Efter de intensiva dagarna i Peking
    var vi runt i hela Kina.

  47. Vi såg massor med industrier,
    jordbruk, daghem och sjukhus.

  48. Det var från kinesernas synpunkt
    en välordnad propagandaresa-

  49. -och vi blev lite imponerade.

  50. Det var ett läge där tredje världen
    hade kommit i blickfånget-

  51. -på ett helt nytt sätt. Det handlade
    inte bara om stormaktsspelet mellan-

  52. -USA och Sovjetunionen,
    de här blocken.

  53. Afrikas frigörelse hade börjat,
    och vi uppfattade-

  54. -att den kinesiska modellen
    kanske var nånting-

  55. -för övriga länder i tredje världen.
    Jag började läsa skildringar-

  56. -av den kinesiska revolutionen-

  57. -som fick mig-

  58. -att bli maoist.

  59. Du skriver i boken att du
    kallade dig en oorganiserad maoist.

  60. Men nånting började skava hos dig.

  61. Vad var det
    som inte riktigt kändes bekvämt?

  62. Jag kom dit 1971-

  63. -som korrespondent för DN.

  64. Mot slutet av den perioden var
    jag med om en väggtidningskampanj-

  65. -som plötsligt blommade upp.

  66. Det var en diskussion om
    vart kulturrevolutionen skulle gå.

  67. Men enskilda människor passade på att
    sätta upp sina egna väggtidningar-

  68. -med personliga klagomål.
    Där kom det fram mycket om systemet-

  69. -som inte var så känt för oss.

  70. Om misshandel och folk som råkade
    illa ut i byråkratin. Såna problem.

  71. Och sen var det en period när det
    hände många saker i staden Wuhan.

  72. Jag kunde inte resa dit, men jag
    började samla in all information.

  73. Du hade ett stort skrivbord.
    Berätta hur du jobbade.

  74. Där var olika ledtrådar, pappershögar
    och anteckningar.

  75. Till slut förstod jag att
    om jag tittade på en enskild plats-

  76. -och följde den under några år,
    var det mycket som fungerade dåligt.

  77. Ledarnas interna uppgörelser-

  78. -blev väldigt plågsamma
    för gemene man och såna saker.

  79. Jag reste därifrån
    med starka, begynnande tvivel-

  80. -och sen rann maoismen
    av mig helt efterhand.

  81. Du har jobbat där som korrespondent
    för DN i ett par, tre omgångar.

  82. Men du fick inte resa vart du ville
    eller träffa vem du ville.

  83. Hur kunde du jobba överhuvudtaget?

  84. Särskilt under den första perioden-

  85. -på 70-talet och delvis under
    80-talet, var vi väldigt begränsade.

  86. Det var helt enkelt förbjudet
    att ha ett samtal...

  87. ...av längre art med en vanlig kines.

  88. Alla intervjuer och allting
    måste vara godkänt på förhand.

  89. Och vi fick bara besöka-

  90. -fem andra platser, och dessutom
    bara läsa ytterst lite...

  91. Var platserna mönstersamhällen?

  92. Det var andra städer, men om vi
    till exempel skulle till Shanghai-

  93. -var det en myndighetsperson
    som följde oss hela tiden.

  94. Allt var otroligt kontrollerat. Det
    man kunde göra var att lägga pussel-

  95. -att läsa mellan raderna
    i partiorganet Folkets Dagblad-

  96. -att prata med kollegor, diplomater
    och så vidare-

  97. -och försöka hjälpa varann.

  98. Att kunna kinesiska var nödvändigt-

  99. -om man skulle få inblick i hur
    det kinesiska samhället fungerade.

  100. Helt nödvändigt vet jag inte,
    men det var verkligen en stor hjälp.

  101. Men trots att du lägger en bild
    undrar man hur sann den bilden var.

  102. Hur sann var bilden du fick som
    korrespondent, och förmedlade vidare?

  103. Ja...

  104. I början-

  105. -hade jag kanske skygglappar.

  106. Jag var ju positivt inställd till
    systemet, men samtidigt hade jag-

  107. -en gedigen bakgrund som journalist
    när jag kom dit.

  108. Jag försökte verkligen-

  109. -sträva efter
    att få fram en objektiv bild, men...

  110. ...den var begränsad.
    Kunskapen om vad som hände...

  111. Under en tidigare period,
    under slutet av 50-talet-

  112. -och början av 60-talet,
    gjorde Mao enorma misstag-

  113. -och försökte
    piska fram utvecklingen.

  114. Det ledde till stor hungersnöd, och
    till att 45 miljoner människor omkom.

  115. Den kunskapen fanns inte riktigt-

  116. -när jag började.

  117. Och hade den funnits hade kanske alla
    haft en annan uppfattning om Mao.

  118. Du har följt
    Kinas förvandling genom...

  119. Första gången du träffade
    pojken Wujiaping var han åtta år.

  120. Om du jämför hans liv med
    hur hans föräldrars liv var-

  121. -vad är den största förändringen?

  122. Ja, det är återigen-

  123. -materiellt och mentalt.

  124. Det var fattigt på landsbygden,
    och det här var en bergsby-

  125. -nästan ett dygns resa från Peking
    på den tiden.

  126. Det var till exempel så att jag
    var med på ett möte för hela byn-

  127. -inför höstskörden.

  128. De tjatade mycket om att de måste
    ta tillvara på vartenda sädeskorn.

  129. Det var inte bara ett tomt slagord,
    utan det var verklighet.

  130. Det var en trakt där man fortfarande
    blandade bark i majsbrödet.

  131. -I dag är det inte alls så.
    -Även de har fått en standardhöjning.

  132. Längre in i landet
    finns det fortfarande stor fattigdom-

  133. -och inte den standarden. Men i
    den här byn har han som var åtta år-

  134. -första gången jag träffade honom-

  135. -kunnat köpa en villa,
    som kommunen, eller byn, har byggt-

  136. -i ett nytt område. Han har fått
    en väldigt hög bostadsstandard.

  137. Du skriver om andra små detaljer.
    Nuförtiden äter man inte hund längre.

  138. -Vad beror det på?
    -Många äter faktiskt hund.

  139. -De fattiga?
    -Det är en vana i vissa trakter...

  140. ...att äta hund.
    Det anses vara bra kött på vintern.

  141. -Har du smakat?
    -Det finns en restaurang i Peking...

  142. ...som serverar det. Det är helt
    okej. Det finns väl olika hundar-

  143. -men poängen är ju den här:

  144. Förut kunde de flesta människor
    tänka sig att äta hund.

  145. I dag har många människor hund
    som sällskapsdjur.

  146. Det ligger
    en sorts standardhöjning i det.

  147. Det är många äldre-

  148. -som kanske är ensamma.
    Det är inte alltid tre generationer-

  149. -under ett tak längre.
    Och De skaffar hund.

  150. Det här med luftföroreningarna har
    vi följt väldigt väl på senare år-

  151. -när det gäller Kina och Peking.

  152. Ibland råder de en
    att inte gå utanför dörren.

  153. Men hur känns det att leva...
    att andas den där förorenade luften?

  154. Många gånger
    känns det ganska förfärligt.

  155. Man går ständigt
    och harklar sig och hostar.

  156. Efter bara ett dygn
    blir det svart när man snyter sig.

  157. Andra dagar kan det kännas okej.

  158. Men när man sen tittar på värdena
    för mikropartiklar-

  159. -som är så små att blotta ögat
    inte uppfattar dem-

  160. -kan de vara 10-20 gånger
    över den lägsta standard-

  161. -som WHO rekommenderar.

  162. Man undrar ju varför partiledningen
    mörkar det här för medborgarna.

  163. Det är svårt att förstå. Vad tror du?

  164. Det handlar ju om att de fortfarande
    känner att de måste ha utveckling-

  165. -till varje pris.
    Och så länge energisektorn-

  166. -är så beroende av kol...
    70 % av energin hämtar de från kol-

  167. -och kolet har ganska dålig kvalitet.

  168. De måste leverera tillväxt.
    Det finns en sorts oskrivet kontrakt-

  169. -att så länge partiet kan leverera
    tillväxt och standardhöjning-

  170. -sitter de säkert i sadeln.
    Därför fortsätter de.

  171. I och för sig har folk börjat
    klaga mycket på luftföroreningar-

  172. -så de kan inte mörka till den grad
    som förut.

  173. Men de manipulerar
    fortfarande statistiken.

  174. Vem av alla kinesiska ledare du har
    träffat har imponerat mest på dig?

  175. Det är väl två.

  176. Yuwen Lei var premiärminister
    under många, många år.

  177. Han hade en fantastisk utstrålning
    och var blixtrande klar i samtal-

  178. -och påläst och kunnig.

  179. En annan som har imponerat
    är Deng Xiaoping-

  180. -som faktiskt vände
    på hela utvecklingen.

  181. Efter kulturrevolutionen
    var Kina i princip fortfarande-

  182. -ett fattigt U-land.
    Och genom ekonomiska reformer-

  183. -och genom att tillåta större
    friheter i utländska investeringar-

  184. -har Kina vänt. Det var
    tack vare hans starka personlighet.

  185. Han öppnade världen för Kina.

  186. I dag är Kina världens
    största ekonomi, och har gått om USA.

  187. Per capita släpar Kina efter,
    men bara det är en otrolig grej-

  188. -som han initierade.

  189. Vad skulle du kalla
    det politiska systemet?

  190. Det är ju där som det fortfarande
    inte har hänt nåt-

  191. -utan det är samma enpartidiktatur
    som förut.

  192. -När får Kina demokrati?
    -Jag vägrar svara.

  193. Det är väldigt svårt att förutse.
    Det finns så många faktorer.

  194. Det är ett stort land. Det är
    21 gånger större än Sverige och...

  195. Det som... Det är kalejdoskopiskt.
    Man kan se det hoppfullt ena dagen-

  196. -och andra dagen ser man de mörka
    sidorna av hur mycket traditioner-

  197. -hela den
    konfucianska lydnadskulturen-

  198. -fortfarande spelar en stor roll.

  199. Så länge det är någorlunda ekonomisk
    utveckling känner sig partiet-

  200. -inte så hotat.

  201. -Tack, Göran Leijonhufvud.
    -Tack själv.

  202. Om jag skulle skriva nåt om Kina,
    skulle jag kanske gå in-

  203. -på kulturlivet.
    Det är väldigt spännande-

  204. -även om vad som är tillåtet och inte
    hela tiden skiftar.

  205. Det skulle kanske vara tennis
    eller jazzmusik.

  206. Ja, du...

  207. Jag är en drygt 70-årig man,
    som har haft en fantastisk tur-

  208. -som har fått följa
    ett sånt här intressant land-

  209. -med en sån dramatisk utveckling.

  210. Textning: Karolina Gustafsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Pionjär och veteran - 50 år med Kina

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Göran Leijonhufvud skriver i "Pionjär och veteran - 50 år med Kina" om hur ett isolerat u-land blev världsekonomins tillväxtmotor. Som ung student i Peking hamnar han mitt i kulturrevolutionen. Hemma i Sverige igen lär han sig kinesiska för att några år senare återvända som journalist. Under 45 år arbetar han som korrespondent och forskare i Kina. Hans långa och unika perspektiv innefattar Mao Zedongs Kina fram till dagens spända balans i landet. Intervjuare: Anita Kratz.

Ämnen:
Geografi > Asien, Historia > Efter ca 1900 > Efterkrigstiden
Ämnesord:
1900-talet, Historia, Journalister, Kina, Kinas historia, Leijonhufvud, Göran, 1941-, Sinologer, Sverige
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Boskapsskötseln under medeltiden

I "Boskapsskötseln under medeltiden" har Janken Myrdal använt källor som landskapslagar, ordspråk, bildkonst samt träarkeologi. Kvinnorna fick under senmedeltiden större ansvar för boskapsskötseln. Produktionen blev också allt mera effektiv och specialiserad. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

En droppe svart blod

Rasbegreppet är fortfarande högst levande i USA. I ”En droppe svart blod” skriver journalisten Karin Henriksson om ras och tolerans i USA. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kvinnors entreprenörskap under 400 år

Anita Du Rietz, nationalekonom, menar att kvinnor förr inte alls var undertryckta - tvärtom. Före 1900-talet var kvinnor fria att göra väldigt mycket, menar hon. Kvinnors ageranden utgjorde en pådrivande faktor bakom upptakten till den industriella revolutionen, även i Sverige. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ett sötare blod

Aldrig tidigare har mänskligheten ätit så mycket socker som nu. "Ett sötare blod - om hälsoeffekterna av ett sekel med socker" är skriven av Ann Fernholm. Sockret triggar en inflammation som påverkar hjärta, hjärna, blodådror och muskler. Hjärt- och diabetespatienter har rekommenderats att äta mat med lite fett, när de borde följa kost med så lite blodsockerhöjande kolhydrater som möjligt. Intervjuare: Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Food junkie

Mons Kallentofts besök på sjukhusakuten får honom att reflektera över sitt sätt att leva. Restaurangerna, dryckerna och maten har fått Mons att spendera en förmögenhet och försaka nästan allt i ett maniskt sökande efter den ultimata smakupplevelsen. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Framtidsutmaningar

Vilka samhällsutmaningar står Sverige inför? Professor Jesper Strömbäck är huvudsekreterare i regeringens Framtidskommission som ska identifiera framtida utmaningar inom områden som hållbar utveckling, social sammanhållning och demokrati. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hemmafixarbibeln

I ”Hemmafixarbibeln” ger Martin Timell, Karin Hedin Röös och Daniel Röös handfasta tips och råd till den som vill fixa hemma. Boken innehåller såväl pedagogiska bygginstruktioner som guider för verktyg och material. Martin Timell intervjuas av Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hur en trädgård blir till

"Hur en trädgård blir till - förverkliga din trädgårdsdröm" av landskapsarkitekten Torsten Wallin visar hur man kan förvandla ett gammalt 1700-talstorp. När Petra och Sven Lindvall tog över torpet i Sörmland var trädgården helt igenvuxen. Tio år senare har de förverkligat sin trädgårdsdröm. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

I saknadens tid

I maj 2002 omkom Jonas Weiss i en bilolycka i Irak där han var posterad som ambassadråd. ”I saknadens tid” är hans pappas, journalisten Lars Weiss, berättelse om ett saknat barn, och om en ung utrikestjänsteman vars rastlöshet och okonventionella arbetssätt förde honom långt bort från skrivbordet. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag vill ju vara fri

Detta är den första biografin om den folkkära skådespelerskan Lena Nyman. I "Jag vill ju vara fri" skriver Annika Persson om en person som alltid ville gå sin egen väg. Genom de skandalomsusade filmerna ”Jag är nyfiken” blev hon också känd internationellt. Lena Nyman är en av de största skådespelarna inom svensk film och teater. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jakten på liv i universum

I "Jakten på liv i universum" berättar Peter Linde hur rymdforskningen har utvecklats. Sedan 1995 har astronomerna hittat närmare tusen exoplaneter, planeter runt andra stjärnor än vår egen sol. Vad händer om vi får kontakt med en annan civilisation? Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kärleken är starkare än döden

Malin Sävstam berättar i "Kärleken är starkare än döden" om sorgen efter maken och barnen som omkom i tsunamin år 2004. Hon berättar hur hon fann livskraften igen efter denna svåra förlust. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Livstid

Existensen är märklig och svindlande. Hur tar man bäst tillvara på den? Nyligen fick idéhistorikern Sven-Eric Liedman sitt första barnbarnsbarn. Det ledde till tankar om vilka val vi gör i livet, medvetet eller omedvetet. Livstid är en filosofisk text om vad som formar en människas liv. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2014
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Katastrofdoktorn

Johan von Schreeb har 25 års erfarenhet av att arbeta som kirurg på slagfält. "Katastrofdoktorn" handlar om varför han har sökt sig till platser som andra hjälporganisationer flyr. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Civilsamhället klämt mellan stat och kapital

Lars Trägårdh och hans medförfattare har analyserat centrala framtidsfrågor. I "Civilsamhället klämt mellan stat och kapital" synas utmaningar, som när det homogena folkhemmet ska övergå till ett pluralistiskt medborgarsamhälle. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju så jävla easy going

Jenny Jägerfelds roman ”Jag är så jävla easy going” handlar om 18-åriga Joanna som har adhd, är ganska impulsiv och inte alltid så genomtänkt. Men diagnosen är inget större problem så länge hon äter sin medicin. Men när familjen inte längre har råd med den och Joanna blir kär i Audrey blir det värre. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Giv mig, min son, ditt hjärta

Eskil Franck växte upp i en familj där prästämbetet gått i arv i generationer, och själv vigdes han till präst som mycket ung. Han blir framgångsrik inom kyrkan men kämpar mot tvivel. I ”Giv mig, min son, ditt hjärta” skriver han om vägen bort från tron och kyrkan och ut mot ovissheten. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En halv sanning är också en lögn

Journalisten Hanne Kjöller uppmärksammar fall i media där hon menar att läsare och tittare har vilseförts. I "En halv sanning är också en lögn" ger hon sin kritiska syn på delar av journalistkårens förhållningssätt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lappväsendet

Utnämnandet av Adolf Suwe till lappfogde år 1885 var första steget mot bildandet av myndigheten lappväsendet. I ”Lappväsendet” skriver Patrik Lantto bland annat om hur lapptjänstemännen agerade, hur samerna betraktades och om lappväsendets funktion i statens samepolitik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Organ till salu

I ”Organ till salu” skriver etnologen Susanne Lundin om organhandelns dunkla värld där desperata patienter utgör små bitar i ett stort pussel. Hon skildrar en växande marknad någonstans mellan medicinsk spetskompetens och människohandel. Intervjuare: Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Plundrarna

Under 1930- och 40-talen stal nazisterna miljontals konstverk. Mycket hittades vid krigsslutet men en del försvann för att komma fram i ljuset igen långt senare. I ”Plundrarna” skriver Anders Rydell om nazisternas besatthet av konst och om dagens bittra kamp om rätten till den ”försvunna” konsten. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Det nya Afrika

Den ekonomiska utvecklingen i Afrika förbises ofta till förmån för gamla stereotyper. I ”Det nya Afrika” skriver SVT:s korrespondent Erika Bjerström om ett Afrika där fattigdomen minskar, demokratin är på uppgång och utvecklingen av sjukhus, utbildning och vägar drivs på av en allt större medelklass. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vina Vinas vargpinne

I Jujja Wieslanders barnbok ”Vina Vinas vargpinne” hittar Vina Vina en pinne. Den kan bli både motorsåg och metspö men är framför allt användbar när vargen kommer. Jujja Wieslander intervjuas av Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

På andra sidan oss

Max Bergander, 26 år gammal, skriver i diktsamlingen "På andra sidan oss" om de känslor han hade när han separerade från sin dotters mamma och hennes tidigare barn. Det handlar om rädsla och skam, men också om glädjen över att ha tagit ett beslut för att förändra sitt liv. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ingens mamma

I antologin ”Ingens mamma – tolv kvinnor om barnfrihet” skriver kvinnor som av olika skäl valt att inte få barn. Kvinnor som valt att sterilisera sig, som tycker att klimakteriet är befriande och som vänder sig mot den kulturella press samhället sätter på kvinnor att bli mammor. Anna Lindman intervjuar bokens redaktör Josefine Adolfsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Eremiten i Paris

Den rumänske filosofen Emil Cioran föddes i Rumänien 1911 och kom till Paris 1937. I ”Eremiten i Paris” vill Tobias Dahlkvist visa hur Cioran förvandlar den teoretiska pessimismen till en levnadskonst. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Som om vi hade glömt

Journalisten Daniel Poohl berättar om sin uppväxt i början av 1990-talet. När flyktingar från inbördeskriget i Jugoslavien flyttar till den lilla orten blir Daniel lycklig. Men i mellanstadieklassen uppstår en konflikt, likt den som pågår i övriga Sverige, när flera i klassen börjar kalla sig patrioter. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever

Isa Ståhl och Zandra Bergman vill ge unga kunskapen som krävs för att kunna påverka skola och studiesituation. "Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever" visar bland annat vad skolan enligt lag är skyldig att ta ansvar för. Isa Ståhl på Sveriges elevkårer intervjuas av Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & geografi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Uppdrag skolväg

Ignas i Litauen

Ignas hinner både leka med legorobotar och spela datorspel innan skolan. På väg till skolan tänker Ignas att han vill göra ett dataspel som får människor att förstå vikten av vänskap och samarbete.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Uppdrag skolväg

Finya i Tyskland

Finya bor i Köln och åker skejtboard till skolan. Finya tänker på skolsystemet medan hon skejtar. Hon tyckte inte om sin gamla skola och har därför bytt till en Waldorfskola. Där får eleverna i hög grad bestämma över hur de studerar och Finya trivs med ett sådant undervisningssystem.

Fråga oss