Titta

UR Samtiden - EAT 2014

UR Samtiden - EAT 2014

Om UR Samtiden - EAT 2014

Under EAT Nordic Food Forum 2014 i Stockholm diskuteras hälsa, vetenskap och mat. Forskare från Harvard samsas på scen med gerillaodlare från Los Angeles. Rösterna är unisona i en sak: vi måste samarbeta för att förändra den globala matpolitiken och - i förlängningen - världen. Inspelat på Clarion Sign, Stockholm, 26-27 maj 2014. Arrangör: Stordalen Foundation.

Till första programmet

UR Samtiden - EAT 2014: Ett hälsosammare BrasilienDela
  1. God eftermiddag. Jag ska tala om
    nationella kostriktlinjer-

  2. -som är ett potentiellt verktyg
    för att främja en hållbar kost.

  3. Jag säger "potentiellt" då många
    nuvarande nationella kostriktlinjer-

  4. -har en snäv syn på förhållandet mellan
    kost, hälsa och välmående.

  5. Det finns minst tre problem med
    de flesta nationella kostriktlinjer.

  6. Först och främst ses mat
    enbart som bärare av näringsämnen.

  7. Man ignorerar matens komplexitet och
    hur näringsämnena är organiserade.

  8. Det andra problemet är att man
    förbiser matens kulturella dimension.

  9. Matens symboliska värde ignoreras.
    Det viktiga för vårt möte-

  10. -är att man ignorerar kopplingar
    mellan kost och hållbar utveckling.

  11. Det vi försöker göra i Brasilien
    är att undvika dessa begränsningar.

  12. Jag måste fatta mig kort, men
    jag ska berätta lite om vår kostguide.

  13. Länken finns på korten.

  14. Där hittar ni en engelsk översättning
    av våra nya kostriktlinjer.

  15. Vi började utarbeta dem
    för två år sedan.

  16. Vårt syfte var inte bara
    att förebygga sjukdomar.

  17. Vi ville få en bred förståelse
    för kostens inverkan-

  18. -på vår fysiska hälsa,
    kroppen, själen och planeten.

  19. De förväntade fördelarna för kroppen-

  20. -är viktminskning, färre kroniska
    sjukdomar samt längre och bättre liv.

  21. Några exempel för själen är
    ökad matglädje, kulturell mångfald-

  22. -autonomi, sällskaplighet
    och samspel med naturen.

  23. Och för planeten:

  24. Skydd av naturresurser i allmänhet,
    färre utsläpp och mindre avfall.

  25. Många fördelar, men som Murray sa kräver
    de en kompromiss.

  26. Det blir inte enkelt,
    men de goda nyheterna-

  27. -är att vi nådde en kompromiss
    mellan de tre zonerna.

  28. Våra rekommendationer
    tar hänsyn till de tre aspekterna.

  29. De andra goda nyheterna är-

  30. -att rekommendationerna
    kan reproduceras i andra länder.

  31. Särskilt i länder som fortfarande
    har en måltidsbaserad kost.

  32. Här är en översikt av guiden.

  33. Vi börjar med de principer som
    underbygger våra rekommendationer.

  34. Sedan pratar vi specifikt om mat
    och måltider.

  35. Vi ägnade ett kapitel åt
    medvetet ätande och sällskaplighet.

  36. I ett kapitel diskuterar vi
    hur man övervinner hinder.

  37. Det finns ett flertal,
    men vi kan övervinna dem.

  38. Vi har sex principer.
    Den första har jag redan nämnt:

  39. Kost är mer än intag av näringsämnen.

  40. Kost tillfredsställer fysiska, mentala
    och sociala behov.

  41. Kost måste härröra
    från ett hållbart livsmedelssystem.

  42. En viktig princip är
    att kostråd upplyser konsumenter-

  43. -och ger medborgare möjlighet
    att övervinna de hinder jag nämnde.

  44. Kostråd måste baseras
    på många omfattande bevis.

  45. Allt från historiska bevis till
    randomiserad kontrollerad prövning-

  46. -och inte bara det senare.

  47. Kostråd måste vara konsekventa-

  48. -och bidra till att garantera rätten
    till en fullgod och näringsrik kost.

  49. Vi försökte göra vår guide
    så enkel som möjligt.

  50. Därför delade vi upp
    människors behov i sex kategorier.

  51. Tre matkategorier
    och tre produktkategorier.

  52. Jag ska redogöra för dem
    på bilderna som följer.

  53. Vår första rekommendation om mat:

  54. Vi tar upp oprocessad, minimalt
    processad och måttligt processad mat.

  55. Måttligt processad innebär
    att en del av råvaran har avlägsnats.

  56. I minimalt processade livsmedel
    har ingenting tagits bort.

  57. Oprocessade livsmedel modifieras inte
    under industribehandlingen.

  58. Vi ger fyra rekommendationer.

  59. Den första, och vi räknar inte in
    livsmedelsprodukter än, är:

  60. Basera din kost på riktig mat.

  61. Vi har tre krav för mat:

  62. Stor variation,
    huvudsakligen vegetabilisk-

  63. -och helst oprocessad.

  64. Sedan förklarar vi för läsaren
    hur de här tre kraven-

  65. -kan gynna hälsan, miljön
    och även den sociala miljön.

  66. Ta exemplet med stor variation.

  67. När man stimulerar matvariation
    kompletterar man livsmedel-

  68. -med olika näringsämnen
    och främjar biologisk mångfald.

  69. Råden uppnår en synergieffekt.

  70. Nästa rekommendation berör
    en väldigt speciell livsmedelsgrupp:

  71. Smaksättare.

  72. All processad mat uppfattas
    som dålig, men så är inte fallet.

  73. Smaksättare har givetvis
    ett obalanserat näringsinnehåll.

  74. Alltså fett, olja, socker och salt.
    De äts inte för sig själv-

  75. -men används i förberedning, tillredning
    och smaksättning av mat-

  76. -som omvandlas till måltider.
    Utan dem kan man inte laga mat.

  77. Bara någon som inte lagar mat
    tror att man klarar sig utan dem.

  78. Budskapet är att de bör användas
    i måttlig mängd, alltså små mängder.

  79. Använder man dem i stora mängder-

  80. -försämras matens
    potentiella näringsvärde.

  81. Vår tredje rekommendation
    berör processade färdigprodukter.

  82. Alltså enkla, behandlade råvaror
    plus socker och fett-

  83. -som i grund och botten är mat.
    Exempel är ost, bröd och sötad frukt.

  84. Vilka är våra rekommendationer?
    Jo, återigen i måttlig mängd.

  85. Framförallt ska de här produkterna
    inte ersätta mat utan ingå i måltiderna.

  86. Vi pratar mycket om processning,
    och försöker kvalificera den.

  87. Livsmedelsprocessningen
    bakom alla de här kategorierna-

  88. -kan vara väldigt fördelaktig.

  89. Syftet med processning
    är att förlänga hållbarheten.

  90. Förlängd hållbarhet är viktigt
    för matens säkerhet.

  91. Det blir även lättare, roligare
    och mer intressant-

  92. -att tillreda rätter och måltider.

  93. Med de här fem matvarutyperna-

  94. -kan man laga ris med bönor,
    en typisk brasiliansk rätt.

  95. Vi kan laga pasta med grönsaker, typiskt
    för Italien.

  96. Jag försökte hitta bildexempel
    på skandinavisk mat i går-

  97. -men jag låter bli att visa dem.

  98. Särskilt efter de här fina bilderna.
    Jag beklagar.

  99. Kategori sex är den vi bör begränsa.

  100. Vissa kallar den skräpmat, men vi
    föredrar ultra-processad färdigmat.

  101. Vi föreslår även en definition.

  102. Vi pratar inte om matvaror,
    utan om en ingrediensformel.

  103. Produkterna innehåller kanske
    några jordnötter-

  104. -men är i grunden en formel
    av fetter, oljor, transfetter-

  105. -fettersättare och tillsatser.

  106. Exempel på ultra-processade produkter är
    snacks, läsk, godis och kakor.

  107. Listan är enormt lång.

  108. Ultra-processade produkter
    har ett obalanserat näringsinnehåll.

  109. Men ett ännu större problem
    är att de ersätter mat.

  110. Man kan inte använda dem i måltider. De
    är färdiga att äta-

  111. -och passar inte ihop med annan mat.

  112. Man får inte i sig rätt saker,
    och förlorar dubbelt.

  113. Vår rekommendation är att undvika
    den här typen av produkter.

  114. Varför?
    Näringsinnehållet är obalanserat-

  115. -och de tillverkas och marknadsförs
    för att överkonsumeras.

  116. De associeras med
    överkonsumtion av energi och fetma-

  117. -och är typiska exempel på produkter som
    främjar tanklöst ätande.

  118. Man äter dem ensam, på jobbet
    eller medan man gör något annat.

  119. De påverkar även miljön-

  120. -genom att stimulera en jordbrukstyp med
    hög miljömässig påverkan.

  121. Lägg sedan till avfall, energi, vatten
    och så vidare.

  122. Vi sammanfattar våra fyra råd
    med en gyllene regel:

  123. Välj alltid färsk och färsklagad mat
    i stället för färdigprodukter-

  124. -och undvik ultra-processade varor.

  125. Vad äter man då?
    Vilka måltider bör man äta?

  126. Vårt förslag är nyskapande.
    I stället för att tala om portioner-

  127. -studerade vi den senaste
    nationella kostundersökningen.

  128. Studien omfattade 30 000 personer.

  129. Vi valde ut de personer
    som hamnade i den första kvintilen-

  130. -beträffande konsumtion
    av färdigprodukter.

  131. Personer som baserar sin kost
    på riktig mat och måltider.

  132. Sedan tog vi bilder av frukostar,
    luncher och middagar.

  133. Vi ger inga exakta anvisningar,
    men rekommenderar en modell.

  134. Vi ger förslag på en varierad kost.

  135. Man kan använda
    olika sorters bönor och linser-

  136. -spannmål, ris, gryn, majs-

  137. -rotsaker och olika grönsaker.

  138. Vi beskriver inte enbart
    deras näringsegenskaper-

  139. -utan hur de tillagas på bästa sätt.

  140. Vi pratar om frukt, mjölk och kött.

  141. Befolkningens kost är nästan perfekt-

  142. -men har två problem:
    För mycket kött och salt.

  143. Även de som äter mer traditionell mat
    måste skära ner på kött och salt.

  144. Resten behöver de inte ändra på.

  145. Andra bör sträva efter
    att tillhöra den här gruppen.

  146. Om vatten säger vi:
    Drick inte vatten på flaska.

  147. Vi rekommenderar inte flaskvatten.

  148. De som äter riktig mat och måltider-

  149. -får mycket av sitt vatten därigenom.
    Det får man inte av snacks.

  150. I kapitel fyra diskuterar vi
    medvetet ätande och sällskaplighet.

  151. Det är ett vackert kapitel
    eftersom vi pratar om njutning.

  152. Vi ger tre råd:
    Ät regelbundet och medvetet.

  153. Ät i en trevlig miljö, och om möjligt
    tillsammans med andra.

  154. Vi anser det vara en viktig punkt.

  155. Vi tar upp hur man övervinner hinder.

  156. Vi för en ärlig diskussion,
    och påstår inte-

  157. -att våra rekommendationer
    är enkla att följa.

  158. I vissa fall hänger det på individen,
    och i andra på miljön.

  159. Vi vänder oss till individer
    och medborgare-

  160. -som vill förändra samhället.

  161. Medborgare bör kräva en politik
    som reglerar marknadsföring-

  162. -och andra saker som gör det lättare
    att följa kostråden.

  163. Tillgång har vi diskuterat. Vi pratar
    ingående om matlagningskunskaper.

  164. Vi ser dem som en tillgång
    och ett kapital för befolkningen.

  165. Lär dig, respektera, uppskatta
    och dela matlagningskunskaper.

  166. De är kunskaper värda att rädda.

  167. Vi gjorde samma sak för amning.
    Nu måste vi rädda matkunskaper.

  168. Tid, information och propaganda
    är andra problem.

  169. Slutligen har vi en sammanfattande
    tiopunktslista. Punkterna lyder:

  170. Basera din kost
    på varierade vegetabilier.

  171. Använd olja, fett, socker och salt
    i små mängder vid matlagning.

  172. Begränsa eller undvik färdigmat.

  173. Ät färsklagade måltider regelbundet,
    medvetet och i en trevlig miljö.

  174. Ät tillsammans med andra. Handla
    på ställen som erbjuder färska varor.

  175. Lär dig, utveckla
    och dela matlagningskunskaper.

  176. Låt goda måltider vara en viktig del
    av vardagen.

  177. Ät ute på ställen som serverar
    färsklagad mat, inte snabbmat.

  178. Se upp med information från källor med
    motstridiga intressen.

  179. Slutligen erbjuder vi läsaren...
    Guiden är kort, runt 80 sidor lång.

  180. Vi föreslår vidare läsning i slutet.

  181. Vi valde ut några böcker
    som inspirerade vårt arbete-

  182. -och sammanfattade var och en.

  183. Flera av författarna deltar i mötet.

  184. Vi hänvisar till källor
    om livsmedelsprocessning och hälsa-

  185. -ett ämne vi vet mycket lite om.
    Vi hänvisar till existerande studier.

  186. Guiden är ett samarbete, så här kommer
    en lista på mina kollegor.

  187. Tack så mycket.

  188. Översättning: Elisabeth Lantz
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Ett hälsosammare Brasilien

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Drick inte buteljerat vatten! Det är ett av råden som den brasilianska staten föreslagit i en nationell diskussion om mat och hälsa. Carlos Monteiro från universitetet i Sao Paulo berättar här om initiativet som ska engagera medborgarna till förändring för bättre mat och mer välmående. Kostråden ska förändra brasilianarnas inställning till snabbmat och tungt processad mat. Inspelat den 26 maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation.

Ämnen:
Miljö
Ämnesord:
Brasilien, Dietik, Dryck, Mat, Matvanor, Medicin, Terapimetoder
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - EAT 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2014

Mat som en rättvisemarkör

Jordens människor står vid ett vägskäl där svält och näring står i centrum. Det säger professor Johan Rockström, som i denna föreläsning talar om rättvisefrågor, svält och klimat. Inspelat den 27 maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2014

En mer matig politik

Mat och hälsa har glidit isär i dagens politik. Det är ett misslyckande. Det menar Arbeiderpartiets Jonas Gahr Støre, före detta hälso- och omsorgsminister i Norge. I den här föreläsningen vill han diskutera samtidens vårdsystem, som mest är optimerat för att laga benbrott eller bota infektioner. Inspelat den 26 maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2014

En global smart diet

Vi måste bli bättre på att äta nyttigare fetter och proteiner, menar Walter Willett, näringsexpert på Harvard. I sitt tal fokuserar på näringsrelaterade orsaker till dödsfall men kommer också med några tänkbara lösningar för en global, hälsosam diet. Inspelat den 26 maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2014

Näring i centrum

Kost och näring måste vara i centrum i en global agenda om hållbarhet. Det säger Bente Mikkelsen från Världshälsoorganisationen (WHO) i sitt föredrag. Idag är 842 miljoner människor undernärda. Att försöka eliminera världshunger och alla former av undernäring är det viktigaste politiska målet för WHO. Inspelat den 26 maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2014

Bara en moder jord

Företagen får inte vara rädda för att skapa ett hållbart samhälle. Det är enbart bra för affärerna. Det budskapet har Sven Mollekleiv, CSR-chef på Det Norske Veritas. Inspelat den 26 maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2014

Det onödiga överflödet av mat

Vi producerar mängder av mat och alltför mycket blir avfall. Det är det centrala i Tristram Stuarts budskap. Genom sin kampanj Feeding 5k vill Tristram Stuart väcka uppmärksamhet kring hur mycket mat som faktiskt slängs. Inspelat i maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2014

Ett måste med mindre antibiotika

Vi måste stoppa överanvändandet av antibiotika i djurindustrin, säger Christina Greko på Statens veterinärmedicinska anstalt i denna föreläsning och menar att köttindustrin kan lära av den norska laxproduktionen där man har minskat användandet av antibiotika med 98 procent. Inspelat den 26 maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2014

Samarbete är livsviktigt

Var sjätte sekund dör ett barn av svält. Samtidigt slänger vi mat varje år för nästan 6 000 miljarder kronor. Föredrag av Peter Bakker, ordförande i World Business Council for Sustainable Development, ett nätverk av 200 multinationella företag som strävar efter mer hållbarhet. Inspelat den 26 maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2014

Företagare måste ta ansvar

Privata företag har ett stort samhällsansvar. Det hävdar Feike Sijbesma, vd för Hollandsbaserade hälsoföretaget DSM, i sin föreläsning. Inspelat den 26 maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation. Inspelat den 26 maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2014

Ett hälsosammare Brasilien

Carlos Monteiro från universitetet i Sao Paulo berättar här om initiativet som ska engagera Brasiliens medborgare till förändring för bättre mat och mer välmående. Inspelat den 26 maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2014

Multinationella företag med samvete

Det hållbara företagandet, finns det? Paneldebatt med Peter Bakker, World Business Council for Sustainable Development, Feike Sijbesma, DSM, Henning Beltestad, Lerøy Seafood Group, Anna Bexell, FN:s utvecklingsprogram och Richard Bergfors, Max Hamburgerrestauranger. Inspelat den 27 maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2014

En nations dilemman

Politiker är bundna till kortsiktiga löften, eftersom långsiktiga löften inte vinner några val. Detta är ett problem, menar den indiske miljöaktivisten och ministern Shashi Tharoor. Han talar om att staten måste tänka mer på sina invånares hälsa, vilket är tätt kopplat med en nations välmående. Inspelat den 27 maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2014

En diet kan rädda världen

Matkonsumtion är en klassfråga. Christopher JL Murray vid universitetet i Washington berättar här om sin forskning som bland annat visar en stor överkonsumtion hos rika. Inspelat den 27 maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2014

Bättre hälsa ger fler barn

År 2014 räknas som det år då världen föder mest barn. Hur påverkar det människan? I det här talet målar professor Hans Rosling upp några visioner inför den nära framtiden där jämställdhet och hälsa går hand i hand med större familjebildning. Inspelat den 27 maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2014

Unga axlar det stora ansvaret

Panelsamtal kring hälsa och näring och om att unga bör inkluderas i de globala diskussionerna. Medverkande: Allesandro Demaio, Natasha Ardiani, Usman Mushtaq, José Zaglul, Jo Jewell och Natalia Brzezinski. Inspelat den 27 maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2014

Samarbete är livsviktigt

Var sjätte sekund dör ett barn av svält. Samtidigt slänger vi mat varje år för nästan 6 000 miljarder kronor. Föredrag av Peter Bakker, ordförande i World Business Council for Sustainable Development, ett nätverk av 200 multinationella företag som strävar efter mer hållbarhet. Inspelat den 26 maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Om miljöproblemen hänger på mig

I ”Om miljöproblemen hänger på mig” skriver Emmy Dahl om det individualiserade miljöansvaret. Boken bygger på en analys av fokusgrupp­samtal mellan människor i olika livssituationer. Intervjuare: Bengt Westerberg.

Fråga oss