Titta

UR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

UR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Om UR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Föreläsningar av Nobelpristagare för gymnasieelever. Medverkande: Stefan W Hell, William E Moerner och Eric Betzig, 2014 års Nobelpris i kemi, Hiroshi Amano och Shuji Nakamura, fysik, och Jean Tirole, ekonomi. Vetenskapsjournalisten Ann Fernholm berättar om kemipriset, ordföranden i Nobelkommittén för kemi Sven Lidin ger bakgrunden och forskarna Sara Strandberg och Maria Tenje berättar om sina yrkesval. Inspelat på Tumba gymnasium, Kungsholmens gymnasium och Norra Real, Stockholm, i december 2014. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014: Hur jag blev forskare i mikrosystemteknikDela
  1. Jag har blivit inbjuden för att prata om
    varför jag valde att bli forskare.

  2. Jag vill först säga en sak:

  3. Att vara här och lyssna på andra
    som har haft forskningskarriärer-

  4. -gör mig säker på
    att jag har tagit rätt beslut.

  5. Att vara forskare är verkligen skoj.

  6. Det är nog det min första tanke
    när jag tänker på vetenskap.

  7. Men jag ska försöka berätta varför
    jag blev forskare, eller snarare hur.

  8. När jag började förbereda mig
    inför det här-

  9. -och fundera på varför jag gjorde det-

  10. -ställde jag mig frågan
    om hur jag hamnade här-

  11. -i en karriär där jag har märkliga vita
    eller blå kläder och jobbar i ett labb.

  12. Det var inte alls uppenbart för mig,
    så det var intressant att fundera på.

  13. I er ålder trivdes jag i skolan
    och tyckte om att lära mig saker.

  14. Jag tyckte om vetenskap.

  15. Men det som jag verkligen
    tyckte var spännande var musik.

  16. Att spela piano och gitarr.

  17. Och att vara med i en dramagrupp.

  18. Jag tog varje tillfälle
    att vara med i skolans teater.

  19. Jag sjöng i kör. Det var det
    som jag verkligen tyckte om.

  20. Jag tänkte mig ett framtida jobb där jag
    fick användning för all min kreativitet.

  21. Ett jobb som skulle
    kännas mer som en hobby-

  22. -där jag kunde använda min kreativitet
    och tycka att arbetet var roligt.

  23. Jag ville också göra nåt
    som inbegrep samarbete.

  24. I en pjäs har vi alla
    våra individuella roller-

  25. -men när vi möts som skådespelare
    blir det till nåt mycket större.

  26. Jag ville alltså använda min kreativitet
    tillsammans med andra människor.

  27. Att det kunde innebära att jag blev
    forskare hade jag inte en tanke på.

  28. Jag kommer inte från
    en akademikerfamilj.

  29. Ingen i min familj eller bland mina
    nära vänner hade högre utbildning.

  30. Men när jag var halvvägs
    genom gymnasiet-

  31. -flyttade vi till Sri Lanka.
    Där fick jag gå i en brittisk skola-

  32. -och hamnade i en helt annan miljö.

  33. Där vara alla inriktade på
    att gå på universitetet-

  34. -och bli läkare, advokater
    eller ingenjörer.

  35. Om alla andra skulle göra det
    fick jag väl också läsa vidare.

  36. Sen skulle jag välja ämne.
    Jag tyckte att fysik var roligt-

  37. -och det kunde jag gärna studera.

  38. Tre år senare
    hade jag tagit kandidatexamen i fysik.

  39. Jag hade verkligen haft roligt.

  40. Jag beslöt mig också för
    att läsa i London.

  41. Där har vi ju musikaler
    och ett rikt uteliv-

  42. -vilket kanske var viktigare för mig.

  43. Men jag tog min examen i fysik.

  44. Det kändes bra.
    Fysik är ett extremt brett ämne.

  45. Vi har vårt fascinerande universum
    och sen ner till mindre skala.

  46. Det var faktiskt inte förrän jag
    fortsatte på avancerad nivå-

  47. -först med mitt examensarbete
    och sen som doktorand-

  48. -som jag stötte på mikroteknik.

  49. Då gick jag från fysiken,
    där tonvikten låg på teori-

  50. -till mer tekniska områden.

  51. Jag började
    på Danmarks tekniska universitet.

  52. Vi såg de här skalorna förut,
    men vi gick inte längre upp än...

  53. Jag ska börja med fotbollen, 20 cm.

  54. Tusen fotbollar på varandra
    blir lika högt som Eiffeltornet.

  55. Nej, man får lägga till några stycken,
    för det är trehundra meter högt.

  56. Om vi i stället delar fotbollen
    i tusen delar-

  57. -kommer vi ner till
    ett mänskligt hårstrå.

  58. Det är ett vanligt exempel. Ett hårstrå
    är hundra mikrometer tjockt.

  59. Om vi delar upp det ännu mer
    når vi ner till nanometerskalan.

  60. Här, mellan hundra nanometer
    och några hundra mikrometer-

  61. -har jag tillbringat
    min vetenskapliga karriär.

  62. Jag har jobbat
    med mekaniska biosensorer-

  63. -med böjbara stänger.

  64. Strukturerna på bilden är ungefär
    femtio mikrometer breda.

  65. Hälften så breda som ett hårstrå.

  66. Och de är femhundra mikrometer
    långa, alltså en halv millimeter.

  67. På den här mikroskalan-

  68. -överväger materialets yteffekt
    dess bulkeffekt.

  69. Om vi då kan aktivera
    den ena sida av de här stängerna-

  70. -och där binda molekyler-

  71. -som reagerar
    med molekyler i lösningen-

  72. -då kan vi mäta molekylerna
    i lösningen.

  73. Molekylerna börjar interagera
    och trycka sig mot varandra.

  74. Det innebär att stängerna böjer sig.

  75. Sen mäter vi hur mycket de böjer sig-

  76. -och får ett mått på hur många
    molekyler vi har i lösningen.

  77. Detta möjliggör
    mycket effektiva sensorer.

  78. Att minska sensorernas storlek-

  79. -gör det möjligt att mäta
    mycket lägre koncentrationer-

  80. -än vad vi vanligtvis kan göra.

  81. Det gör det också möjligt
    att utveckla bärbara apparater-

  82. -i storlek med den här mikrofonen.

  83. Ett bärbart system
    som man till exempel kan ha hemma.

  84. Säg att man tar medicin
    och hela tiden måste kontrollera-

  85. -att man tar rätt doser.

  86. I stället för att gå till en läkare
    kan man ha en apparat hemma.

  87. Man tar en droppe blod, låter systemet
    analysera den och får direkt veta-

  88. -vilken koncentrationen i blodet är.

  89. Sen talar den om ifall man
    måste öka eller minska sin dos-

  90. -eller bara fortsätta som man gör.

  91. Det skulle verkligen
    förbättra livskvaliteten-

  92. -att själv kunna mäta det.

  93. Ett annat område där
    de här sensorerna kan tillämpas-

  94. -är när man måste mäta
    vattenkvaliteten på landsbygden.

  95. Den nedre bilden är
    ett sånt här chip med stänger.

  96. Nu ser de vita ut, eftersom
    de har täckts med ett guldlager-

  97. -för att användas som elektroder
    som avger elektriska signaler.

  98. Vi kan alltså både studera böjningen,
    för att få ett mått på koncentrationen-

  99. -och få information om konformations-
    förändringar via elektriska signaler.

  100. Så kan man upptäcka tungmetalljoner
    i till exempel dricksvatten.

  101. Det är sånt som motiverar mig.

  102. Att gå från fysiken,
    på ett mer teoretiskt plan-

  103. -till det tekniska området
    och tillverka komponenter-

  104. -som är till nytta och förbättrar
    livskvaliteten för många människor.

  105. Men det andra
    som också intresserar mig-

  106. -är själva tillverkningstekniken.

  107. Som jag sa bär vi
    såna här särskilda blå kläder-

  108. -och arbetar i labb
    som kallas för renrum-

  109. -eftersom luften måste vara helt ren.

  110. Komponenterna som vi tillverkar
    är nämligen lika stora dammkorn.

  111. Vi har skyddskläder,
    inte för att skydda oss själva-

  112. -utan för att skydda
    komponenterna som vi utvecklar-

  113. -så att vi inte fäller partiklar.

  114. Man får inte ha smink.

  115. Lite mascara kan fullständigt förstöra
    komponenten som man utvecklar.

  116. På den gula bilden
    använder jag UV-litografi.

  117. Det nämndes kort tidigare.

  118. En teknik för att göra mönster-

  119. -i de olika material
    som vi bygger systemen med.

  120. Vi kan använda konventionella
    mikroteknikmaterial, som kisel-

  121. -eller så kan vi jobba med glas. Jag
    har utvecklat system i plastmaterial.

  122. Det sänker kostnaderna
    och ger mer effektiva komponenter-

  123. -så att vi når
    en större grupp användare.

  124. Att utveckla och tillverka komponenter
    i den här storleken-

  125. -är i sig en oerhört svår uppgift.

  126. Man måste ha stort tålamod
    och ständigt prova sig fram.

  127. Och optimera alla steg
    i tillverkningsprocessen.

  128. Så ena sidan är att man gör nåt
    som andra människor får nytta av-

  129. -men sen är själva tillverkningen
    också väldigt skoj att syssla med.

  130. I dag har jag bytt fokus en aning-

  131. -till "organ på chip".

  132. Här utnyttjar vi möjligheten att
    tillverka på nano- och mikronivå-

  133. -för att bygga ställningar
    i vilka vi kan odla celler.

  134. Inom läkemedelsforskning
    och medicinsk forskning-

  135. -används mycket ofta försöksdjur.

  136. Varje år använder vi
    fler än tio miljoner försöksdjur-

  137. -och det är bara i Europa.

  138. Många djur får offra livet varje år
    inom forskningen.

  139. Kanske kan man utveckla
    artificiella organ eller system-

  140. -som vi kan använda som modeller
    för kroppens biologiska barriärer.

  141. Det svåraste
    när man utvecklar nya läkemedel-

  142. -är att se till
    att det kommer ut i kroppen-

  143. -i just det område där det ska verka.

  144. Det är det huvudsakliga skälet till att
    många nya läkemedel misslyckas.

  145. Nu vill jag utnyttja min kunskap-

  146. -om att bygga 3D-ställningar
    i mikrometerstorlek-

  147. -odla celler på dem
    och använda dem som modellsystem-

  148. -för exempelvis lungorna,
    tarmväggarna eller blod-hjärnbarriären.

  149. Dessa är typiska barriärer
    som läkemedlen måste överbrygga.

  150. Systemen kan också användas
    för grundforskning.

  151. Hur fungerar övergången?
    Vilka molekylära principer spelar in?

  152. Vi undersöker om systemen kan
    användas för nanotoxikologistudier.

  153. Vi utsätts för många nanopartiklar
    i vår omgivning.

  154. Hur interagerar de
    med kroppens biologiska barriärer?

  155. Det är alltså därför jag gör det.

  156. Nu kan jag tänka tillbaka på min dröm:

  157. Att ha ett kreativt arbete,
    jobba med intressanta människor-

  158. -i en dynamisk miljö-

  159. -där jag ständigt får nya kunskaper-

  160. -som jag kan utnyttja
    och dela med andra forskare-

  161. -och alltid ha en utmaning
    och försöka göra det lite bättre.

  162. Och bara att njuta av arbetet.

  163. Därför gör jag det,
    och därför bör ni göra det-

  164. -om ni har fått smak för det!

  165. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Hur jag blev forskare i mikrosystemteknik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Maria Tenje från Sveriges Unga Akademi och Uppsala universitet berättar varför hon valde att satsa på en forskarkarriär. Hon drömde om ett fritt jobb där det fanns möjlighet att odla sin kreativitet, och forskare var inte det första hon tänkte på. Med tidigt intresse för fysik var valet av ämne lätt, men sedan handlade det om slumpen. Idag är jag jättenöjd med valet, berättar hon. Inspelat den 12 december 2014 på Kungsholmens gymnasium i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Fysik
Ämnesord:
Elektrisk industri, Elektronik, Elektroteknik, Forskning, Mikrosystemteknik, Teknik, Vetenskaplig verksamhet
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i UR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Jean Tirole - Nobelpristagare i ekonomi 2014

Jean Tirole är 2014 års Nobelpristagare i ekonomi. Här berättar han för gymnasieelever om sin teori som går ut på att förstå och reglera monopolmarknader. Inleder gör John Hassler vid Nobelkommittén för priset i ekonomisk vetenskap. Föreläsningen avslutas med frågor från eleverna. Inspelat den 9 december 2014 på Tumba gymnasium. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Populärt om Nobelpriset i kemi 2014

Vetenskapsjournalisten och författaren Ann Fernholm förklarar på ett enkelt sätt vad 2014 års Nobelpris i kemi handlar om. Priset delas mellan tre forskare som var och en har arbetat med utvecklingen av ett supermikroskop. Inspelat i december 2014 på Kungsholmens gymnasium. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

William E Moerner - Nobelpristagare i kemi 2014

Nobelpristagaren WE Moerner lyckades som första forskare i världen mäta ljusabsorptionen från en enskild molekyl. Här berättar han om sina upptäcker för nyfikna gymnasieelever. Inspelat den 12 december 2014 på Kungsholmens gymnasium i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Eric Betzig - Nobelpristagare i kemi 2014

Eric Betzig är en av 2014 års Nobelpristagare i kemi. Här talar han inför gymnasieelever om hemligheten bakom framgången och vikten att följa sin passion. Inspelat den 12 december 2014 på Kungsholmens gymnasium. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Frågestund med Nobelpristagare

Eric Betzig, Stefan W Hell och William E Moerner är Nobelpristagare i kemi 2014. Här svarar de på frågor från gymnasieelever och berättar om hur det känns att få priset. Inspelat i december 2014 på Kungsholmens gymnasium i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Hur får man ett Nobelpris?

Sven Lidin, ordförande i Nobelkommittén för kemi, talar för gymnasister och berättar om den säkraste vägen till ett Nobelpris. Inspelat den 12 december 2014 på Kungsholmens gymnasium i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Hur jag blev forskare i mikrosystemteknik

Maria Tenje från Sveriges Unga Akademi och Uppsala universitet berättar varför hon valde att satsa på en forskarkarriär, något hon gärna rekommenderar till studenter. Inspelat den 12 december 2014 på Kungsholmens gymnasium i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Populärt om Nobelpriset i fysik

Vetenskapsjournalisten Joanna Rose ger en introduktion till årets tre Nobelpristagare i fysik, som belönas för sina upptäckter av de effektiva blå lysdioderna som möjliggjort de så kallade LED-lamporna. Inspelat den 12 december 2014 på Norra Real i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Hiroshi Amano - Nobelpristagare i fysik

Den japanske forskaren Hiroshi Amano är en av 2014 års Nobelpristagare i fysik. Här talar han inför svenska gymnasieelever. Inspelat den 12 december 2014 på Norra Real i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Shuji Nakamura - Nobelpristagare i fysik

Shuji Nakamura, 2014 års Nobelpristagare i fysik, föreläser för gymnasieelever på Norra Latin i Stockholm. Inspelat i december 2014 på Norra Real i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nobel för gymnasister 2014

Hur jag blev forskare i fysik

Sara Strandberg från Sveriges Unga Akademi och Stockholms universitet berättar hur det kom sig att hon började forska i ämnet fysik. Inspelat den 12 december 2014 på Norra Real i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Världsvattendagen 2013

Vatten i rymden

I dag tror forskarna att vatten kom till jorden från kometer och asteroider som kolliderade med vår planet. Astronomen Aage Sandqvist berättar hur man med hjälp av satelliten Odin letar efter vatten i rymden. Inspelat 22 mars 2013. Arrangör: Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Naturvetenskap i Lund

Från nebulosor till svarta hål

Astronomen Ingemar Lundström berättar om de senaste rönen kring en stjärnas liv, från födelse till svart hål. En populärvetenskaplig föreläsning arrangerad av Lunds universitet.

Fråga oss