Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2015)

Om En bok, en författare (2015)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : Motorspriten kommerDela
  1. Vi har försökt zooma in
    på större samhälleliga kriser.

  2. Första världskriget nämnde jag. Samma
    problematik uppstod vid det andra-

  3. -med avspärrningar och import.

  4. Men då var inte etanol
    samhällets huvudfokus-

  5. -utan etanolen producerades
    men togs åt sidan för försvaret.

  6. Välkommen hit, Christer Nordlund.

  7. Du är en av författarna
    bakom boken "Motorspriten kommer!"

  8. Det låter som teknik och motorer.

  9. Det handlar lite om det
    men framför allt om drivmedel-

  10. -bränslen för att driva fordon.

  11. Det handlar mycket om idéer
    om drivmedel och politik kring det.

  12. -Och ekonomi och miljö.
    -Varifrån kommer titeln?

  13. Titeln och omslaget är från
    en reklamaffisch för motorsprit.

  14. Man gjorde reklam för att sälja
    motorsprit. Den är från 20-talet.

  15. Motorsprit, alltså alkohol-

  16. -var då en relativt ny och häftig
    typ av drivmedel för fordon.

  17. Vi började jobba med boken när
    etanolen var som mest hajpad här-

  18. -och i en del andra länder 2006-2008.

  19. Min kollega, Bosse Sundin,
    hade skrivit en uppsats-

  20. -som handlade om när etanol var
    framtidens drivmedel för 100 år sen.

  21. Han visade att det
    under första världskriget-

  22. -byggdes upp en industri i Sverige
    med cirka 20 fabriker-

  23. -som sen klingade av.
    Vi var nyfikna på det.

  24. Om etanolen skulle vara
    framtidens drivmedel år 2007-

  25. -men redan hade varit det
    ungefär 100 år tidigare-

  26. -varför trodde man så då
    och varför blev det inte det då?

  27. -Varför blev det inte så?
    -Det är en komplicerad historia.

  28. Ett skäl var att nykterhetsrörelsen
    var kritisk till-

  29. -att man skulle
    producera sprit helt enkelt.

  30. Vissa var oroliga för att folk skulle
    dricka och berusa sig med drivmedlet.

  31. Det var en rätt så stor andel
    av de svenska politikerna-

  32. -som var nykterhetsivrare
    och var emot.

  33. Det fanns också en spänning
    mellan jordbrukare-

  34. -som hade fått göra brännvin
    av tradition-

  35. -och den här tidiga motorspriten
    som kom från cellulosaindustrin.

  36. De fabrikerna låg huvudsakligen
    längs Norrlandskusten.

  37. Ett annat viktigt skäl till
    att det inte blev nån stor succé-

  38. -var att det kostade mycket pengar.

  39. Är det priset som har gjort
    att bensinen har överlevt-

  40. -som bränsle,
    trots att man sett problemen?

  41. Prisbilden på olja är
    en utomordentligt viktig faktor.

  42. Det var inte självklart i början av
    1800-talet när världen motoriserades-

  43. -och vi började få bilar på vägarna-

  44. -vilken typ av drivmedel
    man skulle ha.

  45. De flesta drivmedel som finns i dag
    utvecklades i slutet av 1800-talet.

  46. Det stod lite och vägde
    mellan bensin, sprit-

  47. -vätgas eller
    om det skulle vara eldrift.

  48. Det var turbulent vid första världs-
    kriget när importen försvårades.

  49. Då fanns en öppning för etanol här.

  50. Men efter krigsslutet
    så blev det enklare-

  51. -att importera olja och bensin igen.

  52. Ni använder ett spännande begrepp:
    sociotekniska system.

  53. Vad är det?

  54. Det man vill fånga
    med det begreppet är att tekniken-

  55. -och samhället, det sociala,
    hänger ihop mycket-

  56. -när man rör sig på en högre nivå,
    på en systemnivå.

  57. Om man vill lansera en ny teknik
    på ett framgångsrikt sätt-

  58. -måste samhället hänga med.

  59. Det räcker inte med
    att man utvecklar en ny teknik.

  60. Inget förändras i världen om inte
    också världen samtidigt förändras.

  61. Tekniken ska funka, priset vara
    attraktivt, det politiska stämma.

  62. -Vilka fler faktorer finns?
    -Kulturen.

  63. Hur människor uppfattar en teknik
    kan spela en stor roll.

  64. Om man upplever att det är nåt
    positivt man vill främja.

  65. Om man trivs med tekniken
    och det känns okej.

  66. Ni antyder också kön som en faktor.
    Hur då?

  67. Det är ju rätt slående
    i en sån här typ av studie-

  68. -och det såg vi ganska snart-

  69. -att de som hade verkat för
    att utveckla drivmedel och bilar-

  70. -var män. Politikerna
    som drev dessa frågor var män.

  71. Även de journalister som skrev
    och än i dag skriver om motorism-

  72. -är män. Och vi funderade på
    vilken roll det kunde ha.

  73. Det kan ju spela en roll för
    intresset för bilar överhuvudtaget.

  74. Att män har gillat bilar.

  75. Att bilar och drivmedel har varit
    manligt kodat, snarare än kvinnligt.

  76. Medan kollektivtrafik
    kanske uppfattas mer kvinnligt.

  77. Men det spelar nog även roll
    i vilken utsträckning-

  78. -olika typer av drivmedel
    eller bilar slagit igenom.

  79. Vi nämner exemplet elbilar.

  80. De var hyfsat populära i USA i slutet
    av 1800- och början av 1900-talet.

  81. Men som snabbt klingade av
    och inte fick nåt större genomslag-

  82. -förrän alldeles helt nyligen.

  83. Det kan ha hängt ihop med att elbilar
    uppfattades som kvinnliga artefakter.

  84. Man kunde inte köra så långt,
    utan bara korta turer i städerna.

  85. De var tysta och luktade ingenting.

  86. De var som skapta för
    den viktorianska kvinnan.

  87. Det kan ha bidragit till att män inte
    tyckte att de var så intressanta.

  88. Farmor Anka kör en elbil.
    Därför blev den ingen hit bland män?

  89. Det kanske är en komponent.

  90. I dag tror jag att elbilen
    kan ha en större chans.

  91. Nu uppfattas nog elbilen också
    som ganska...

  92. ...modern och hightech.
    Lite exklusiv, den är ganska dyr.

  93. Dyrt är bra
    om det är män som bestämmer?

  94. Det skulle jag kanske inte säga-

  95. -men den typen av genusrelaterad
    dimension finns nog.

  96. Ni beskriver några tillfällen
    under 1900-talet-

  97. -när det verkar som om etanol
    kunde bli ett alternativ.

  98. Vad har hänt då?

  99. Vi har försökt zooma in
    på större samhälleliga kriser.

  100. Första världskriget nämnde jag. Samma
    problematik uppstod vid det andra-

  101. -med avspärrningar och import.

  102. Men då var inte etanol
    samhällets huvudfokus-

  103. -utan etanolen producerades
    men togs åt sidan för försvaret-

  104. -tillsammans med oljereserverna,
    medan man i övrigt använde gengas.

  105. En teknik som funnits i Sverige
    sen 30-talet med gengasfabriker.

  106. Det fick ett genomslag
    under andra världskriget.

  107. Under oljekriserna på 70-talet-

  108. -blev det en ny boom för alkohol.

  109. Men då satsade man inte
    på etanol i Sverige-

  110. -utan då var det metanol.
    Alltså det vi kallar för träsprit.

  111. Det blev ingenting heller.

  112. Volvo och staten hade ett samarbete-

  113. -med företaget SMAB,
    Svensk Metanolutveckling AB.

  114. Men det rann ut i sanden.
    Först på 80-talet-

  115. -och nu med klimatdebatten,
    är etanolet ett alternativ igen.

  116. Nästan alla argument vi hör
    mot oljebaserade bränslen-

  117. -har använts i 100 år.
    Ändå har så lite hänt.

  118. Vad saknas för att vi
    ska tröttna på bensin?

  119. Argumentet att förbränning av olje-
    baserade drivmedel påverkar klimatet-

  120. -är inte så gammalt.
    Det fanns inte för 100 år sen.

  121. Det har blossat upp
    de senaste decennierna.

  122. Men man har vetat om att förbränning
    av den drivmedelstypen-

  123. -orsakar luftproblem...

  124. -Och att det snart är slut på olja.
    -Det har man alltid trott.

  125. -Men varför har så lite hänt?
    -Ja, det är den stora frågan.

  126. Det viktigaste argumentet för att så
    lite har hänt är att både forskare-

  127. -politiker och företag har varit
    inriktade på att fundera kring-

  128. -vad nästa innovation och teknik blir
    som kan ersätta oljan.

  129. Samtidigt har man inte diskuterat
    varför. Vi har olja överallt.

  130. Vi har ju bensinstationer
    över hela landet.

  131. Det är ett utbyggt
    sociotekniskt system-

  132. -som drivs av multinationella
    företag. Det är en enorm ekonomi.

  133. När ett sånt sociotekniskt system
    har byggts ut-

  134. -och blivit etablerat
    är de extremt tröga att förändra.

  135. De sitter som berg.

  136. Det är nog
    den viktigaste orsaken till-

  137. -att vi inte fått bukt med bensinen.
    Oljeberoendet är svårt att bryta.

  138. Det sitter i systemet.

  139. För att man ska kunna ersätta bensin
    på bred front-

  140. -räcker det inte att addera nåt nytt.

  141. Man måste också ta bort det gamla.

  142. Jag överraskades av
    att Sverige har egna oljeresurser.

  143. Alunskiffern. Vad var det?

  144. De politiker som ägnade möda åt-

  145. -att hantera bränslefrågan i Sverige
    var upprörda i början av 1900-talet-

  146. -när Sverige hade kartlagts
    i slutet av 1800-talet-

  147. -av Sveriges geologiska undersökning
    för att hitta naturresurser.

  148. Man hittade mycket
    men ingen kol eller olja.

  149. Det var ett bryderi.

  150. En sorts olja kunde man ändå
    få fram i alunskiffer.

  151. I en viss typ av markområden
    huvudsakligen i Närke-

  152. -kan man få fram en viss typ av olja
    som kallas för skifferolja.

  153. Det är väldigt kostsamt
    och inga jättestora mängder.

  154. Men man prövade
    efter andra världskriget-

  155. -att bygga ut en industri kring det.

  156. Det funkade inte?

  157. Det funkade på det viset
    att man fick fram olja-

  158. -som gick att använda,
    men det kostade oerhörda resurser.

  159. Och man bryter ju sönder
    landskapet i hög grad.

  160. Ni talar inte mycket
    om fordonsgas i boken-

  161. -men det är en av de stora globala
    energifrågorna nu med skiffergaser.

  162. Att få fram "shale gas".

  163. Det skulle kunna få enorma politiska
    internationella konsekvenser.

  164. Vilka är konsekvenserna
    för det vi talar om?

  165. Det gjordes även såna försök.

  166. På 60-talet borrade man djupa hål
    i marken och skickade ner element-

  167. -drivna av ström. Man tänkte att de
    smidigt kunde kopplas mot kärnkraft.

  168. Man värmer upp marken,
    så att gasen stiger upp.

  169. Det är en ren rovdrift
    på naturresurser.

  170. Det är den typen av fordonsgas.
    Men det var en kort historia.

  171. Det är en stor debatt
    inte minst i USA-

  172. -att möjligheten finns.

  173. En naturresurs-reserv som ligger
    och väntar på att utnyttjas.

  174. Är man tillräckligt rovdriftig kan
    man göra det, men det kostar i miljö.

  175. Perspektivet i boken är
    att privatbilismen är en konstant.

  176. Ingenstans resonerar ni om
    att vi borde försöka få bort den.

  177. Vilka sociotekniska betingelser-

  178. -skulle behövas för att
    privatbilismen skulle bli omodern?

  179. Ett skäl till att vi inte skriver
    särskilt mycket om den saken är-

  180. -att de forskare, politiker
    och ingenjörer som vi har studerat-

  181. -inte pratar mycket om det.

  182. Man vill hellre hitta
    en ny typ av teknik och bil-

  183. -och öka produktionen totalt sett.

  184. När man ska göra satsningar
    på det ena eller andra-

  185. -vill man samtidigt stärka en näring.
    Skogsnäring eller jordbruksnäring-

  186. -eller bilindustri eller nåt annat.

  187. Men det har förstås förts
    en diskussion i andra fora-

  188. -om hur man ska minska
    bilanvändningen generellt sett.

  189. Det finns också en lång debatt
    om behovet av en fungerande...

  190. ...kommunaltrafik
    med bussar, tåg och cyklar.

  191. Man kan skriva en hel bok
    om cykelvägarnas betydelse.

  192. Vi har en väldigt svår ekonomisk tid
    just nu med fallande oljepris.

  193. Var i den sociotekniska processen
    befinner vi oss nu?

  194. Ja, just det. Det är en svår fråga.

  195. Jag tror att vi befinner oss i en tid
    där oljan fortfarande är för billig-

  196. -för att stora förändringar ska ske.
    Vi lär hitta nya oljeresurser.

  197. Det införs nog inte ett förbud
    mot olja. Det verkar orimligt.

  198. Vi kommer heller inte med skattemedel
    göra så att oljan blir jättedyr.

  199. Men det skulle naturligtvis
    vara en möjlighet.

  200. Just nu är tendensen
    att det går mer mot eldrift.

  201. Men en trend i dag handlar om hälsa,
    välmående. Att använda kroppen.

  202. Det finns en drivkraft att kanske
    minska biltrafik överhuvudtaget.

  203. Att det ersätts av
    ett ökat bruk av cykel-

  204. -och att man går,
    i kombination med buss och tåg.

  205. -Vad kör du själv?
    -Jag kör en flexifuel-bil.

  206. Man kan tanka både bensin och etanol.
    Uppfinningen är från sent 1800-tal.

  207. -Tack, Christer Nordlund.
    -Tack.

  208. Textning: Karin Hellstadius
    www.btistudios.com

  209. Jag vill skriva
    en bok om kreativitet.

  210. "Vetenskapen och förnuftet" av finske
    filosofen Georg Henrik von Wright.

  211. Om bangolf.

  212. Jag har en teori om att det
    borde heta folkhem på filtmatta.

  213. Det var en viktig sport
    under folkhemstiden.

  214. Professor i idéhistoria,
    pappa och make.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Motorspriten kommer

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Christer Nordlund skriver tillsammans med andra forskare i "Motorspriten kommer" om olika försök att utveckla alternativ till oljebaserade drivmedel i Sverige. Boken rör sig över drygt ett sekel och tar avstamp i slutet av 1800-talet. Drivmedel som tas upp är bland annat sulfitsprit, gengas och etanol. Man fokuserar på motiven bakom dessa alternativ och problem och hinder som har uppkommit i samband med detta. Boken bygger på forskning från ett tvärvetenskapligt projekt om framtidens drivmedel. Intervjuare: Per Enerud.

Ämnen:
Teknik > Teknikhistoria
Ämnesord:
Bränslen, Etanol som bränsle, Förnybara energikällor, Gengas, Kemisk industri, Kemisk teknik, Sverige, Teknik, Teknik och politik
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Boskapsskötseln under medeltiden

I "Boskapsskötseln under medeltiden" har Janken Myrdal använt källor som landskapslagar, ordspråk, bildkonst samt träarkeologi. Kvinnorna fick under senmedeltiden större ansvar för boskapsskötseln. Produktionen blev också allt mera effektiv och specialiserad. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

En droppe svart blod

Rasbegreppet är fortfarande högst levande i USA. I ”En droppe svart blod” skriver journalisten Karin Henriksson om ras och tolerans i USA. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kvinnors entreprenörskap under 400 år

Anita Du Rietz, nationalekonom, menar att kvinnor förr inte alls var undertryckta - tvärtom. Före 1900-talet var kvinnor fria att göra väldigt mycket, menar hon. Kvinnors ageranden utgjorde en pådrivande faktor bakom upptakten till den industriella revolutionen, även i Sverige. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ett sötare blod

Aldrig tidigare har mänskligheten ätit så mycket socker som nu. "Ett sötare blod - om hälsoeffekterna av ett sekel med socker" är skriven av Ann Fernholm. Sockret triggar en inflammation som påverkar hjärta, hjärna, blodådror och muskler. Hjärt- och diabetespatienter har rekommenderats att äta mat med lite fett, när de borde följa kost med så lite blodsockerhöjande kolhydrater som möjligt. Intervjuare: Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Food junkie

Mons Kallentofts besök på sjukhusakuten får honom att reflektera över sitt sätt att leva. Restaurangerna, dryckerna och maten har fått Mons att spendera en förmögenhet och försaka nästan allt i ett maniskt sökande efter den ultimata smakupplevelsen. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Framtidsutmaningar

Vilka samhällsutmaningar står Sverige inför? Professor Jesper Strömbäck är huvudsekreterare i regeringens Framtidskommission som ska identifiera framtida utmaningar inom områden som hållbar utveckling, social sammanhållning och demokrati. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hemmafixarbibeln

I ”Hemmafixarbibeln” ger Martin Timell, Karin Hedin Röös och Daniel Röös handfasta tips och råd till den som vill fixa hemma. Boken innehåller såväl pedagogiska bygginstruktioner som guider för verktyg och material. Martin Timell intervjuas av Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hur en trädgård blir till

"Hur en trädgård blir till - förverkliga din trädgårdsdröm" av landskapsarkitekten Torsten Wallin visar hur man kan förvandla ett gammalt 1700-talstorp. När Petra och Sven Lindvall tog över torpet i Sörmland var trädgården helt igenvuxen. Tio år senare har de förverkligat sin trädgårdsdröm. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

I saknadens tid

I maj 2002 omkom Jonas Weiss i en bilolycka i Irak där han var posterad som ambassadråd. ”I saknadens tid” är hans pappas, journalisten Lars Weiss, berättelse om ett saknat barn, och om en ung utrikestjänsteman vars rastlöshet och okonventionella arbetssätt förde honom långt bort från skrivbordet. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag vill ju vara fri

Detta är den första biografin om den folkkära skådespelerskan Lena Nyman. I "Jag vill ju vara fri" skriver Annika Persson om en person som alltid ville gå sin egen väg. Genom de skandalomsusade filmerna ”Jag är nyfiken” blev hon också känd internationellt. Lena Nyman är en av de största skådespelarna inom svensk film och teater. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jakten på liv i universum

I "Jakten på liv i universum" berättar Peter Linde hur rymdforskningen har utvecklats. Sedan 1995 har astronomerna hittat närmare tusen exoplaneter, planeter runt andra stjärnor än vår egen sol. Vad händer om vi får kontakt med en annan civilisation? Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kärleken är starkare än döden

Malin Sävstam berättar i "Kärleken är starkare än döden" om sorgen efter maken och barnen som omkom i tsunamin år 2004. Hon berättar hur hon fann livskraften igen efter denna svåra förlust. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Livstid

Existensen är märklig och svindlande. Hur tar man bäst tillvara på den? Nyligen fick idéhistorikern Sven-Eric Liedman sitt första barnbarnsbarn. Det ledde till tankar om vilka val vi gör i livet, medvetet eller omedvetet. Livstid är en filosofisk text om vad som formar en människas liv. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2014
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Katastrofdoktorn

Johan von Schreeb har 25 års erfarenhet av att arbeta som kirurg på slagfält. "Katastrofdoktorn" handlar om varför han har sökt sig till platser som andra hjälporganisationer flyr. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Civilsamhället klämt mellan stat och kapital

Lars Trägårdh och hans medförfattare har analyserat centrala framtidsfrågor. I "Civilsamhället klämt mellan stat och kapital" synas utmaningar, som när det homogena folkhemmet ska övergå till ett pluralistiskt medborgarsamhälle. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju så jävla easy going

Jenny Jägerfelds roman ”Jag är så jävla easy going” handlar om 18-åriga Joanna som har adhd, är ganska impulsiv och inte alltid så genomtänkt. Men diagnosen är inget större problem så länge hon äter sin medicin. Men när familjen inte längre har råd med den och Joanna blir kär i Audrey blir det värre. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Giv mig, min son, ditt hjärta

Eskil Franck växte upp i en familj där prästämbetet gått i arv i generationer, och själv vigdes han till präst som mycket ung. Han blir framgångsrik inom kyrkan men kämpar mot tvivel. I ”Giv mig, min son, ditt hjärta” skriver han om vägen bort från tron och kyrkan och ut mot ovissheten. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En halv sanning är också en lögn

Journalisten Hanne Kjöller uppmärksammar fall i media där hon menar att läsare och tittare har vilseförts. I "En halv sanning är också en lögn" ger hon sin kritiska syn på delar av journalistkårens förhållningssätt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lappväsendet

Utnämnandet av Adolf Suwe till lappfogde år 1885 var första steget mot bildandet av myndigheten lappväsendet. I ”Lappväsendet” skriver Patrik Lantto bland annat om hur lapptjänstemännen agerade, hur samerna betraktades och om lappväsendets funktion i statens samepolitik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Organ till salu

I ”Organ till salu” skriver etnologen Susanne Lundin om organhandelns dunkla värld där desperata patienter utgör små bitar i ett stort pussel. Hon skildrar en växande marknad någonstans mellan medicinsk spetskompetens och människohandel. Intervjuare: Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Plundrarna

Under 1930- och 40-talen stal nazisterna miljontals konstverk. Mycket hittades vid krigsslutet men en del försvann för att komma fram i ljuset igen långt senare. I ”Plundrarna” skriver Anders Rydell om nazisternas besatthet av konst och om dagens bittra kamp om rätten till den ”försvunna” konsten. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Det nya Afrika

Den ekonomiska utvecklingen i Afrika förbises ofta till förmån för gamla stereotyper. I ”Det nya Afrika” skriver SVT:s korrespondent Erika Bjerström om ett Afrika där fattigdomen minskar, demokratin är på uppgång och utvecklingen av sjukhus, utbildning och vägar drivs på av en allt större medelklass. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vina Vinas vargpinne

I Jujja Wieslanders barnbok ”Vina Vinas vargpinne” hittar Vina Vina en pinne. Den kan bli både motorsåg och metspö men är framför allt användbar när vargen kommer. Jujja Wieslander intervjuas av Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

På andra sidan oss

Max Bergander, 26 år gammal, skriver i diktsamlingen "På andra sidan oss" om de känslor han hade när han separerade från sin dotters mamma och hennes tidigare barn. Det handlar om rädsla och skam, men också om glädjen över att ha tagit ett beslut för att förändra sitt liv. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ingens mamma

I antologin ”Ingens mamma – tolv kvinnor om barnfrihet” skriver kvinnor som av olika skäl valt att inte få barn. Kvinnor som valt att sterilisera sig, som tycker att klimakteriet är befriande och som vänder sig mot den kulturella press samhället sätter på kvinnor att bli mammor. Anna Lindman intervjuar bokens redaktör Josefine Adolfsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Eremiten i Paris

Den rumänske filosofen Emil Cioran föddes i Rumänien 1911 och kom till Paris 1937. I ”Eremiten i Paris” vill Tobias Dahlkvist visa hur Cioran förvandlar den teoretiska pessimismen till en levnadskonst. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Som om vi hade glömt

Journalisten Daniel Poohl berättar om sin uppväxt i början av 1990-talet. När flyktingar från inbördeskriget i Jugoslavien flyttar till den lilla orten blir Daniel lycklig. Men i mellanstadieklassen uppstår en konflikt, likt den som pågår i övriga Sverige, när flera i klassen börjar kalla sig patrioter. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever

Isa Ståhl och Zandra Bergman vill ge unga kunskapen som krävs för att kunna påverka skola och studiesituation. "Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever" visar bland annat vad skolan enligt lag är skyldig att ta ansvar för. Isa Ståhl på Sveriges elevkårer intervjuas av Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Spelplanen - om framtiden för tv

Tekniken

Är 3D nästa stora steg inom tv och webb? Frågan ställs av Benny Norling från SES Sirius. Anders Appelqvist, vd i branschorganisationen ElektronikBranschen, talar om nya tv-tekniker som LED, OLED, 3D och också om vilka förändringar Internet och trådlöst kan ge. Arrangör: Branschkansliet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tillgänglighet i tiden

Tekniken och den framtida välfärden

Ända sen 1940- och 1950-talets rekordgeneration har ungdomar haft olika ideal. De senaste decennierna har individualismen framträtt tydligare än tidigare, men nu ser framtidsforskarna ett värderingsskifte. Familjeliv, omsorg, sammanhang och trygghet värderas allt högre bland unga människor. Det gamla har blivit det nya, menar Mats Olsson, framtidsstrateg på analysföretaget Kairos Future. Arrangör: Hjälpmedelsinstitutet.

Fråga oss