Titta

UR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

UR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Om UR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Föreläsningar från Skolans ledarkonvent 2014. Vilka krav ställs på skolledare? Vilka förutsättningar och verktyg behöver medarbetarna för att bedriva ett bra arbete? Inspelat den 26-27 november 2014 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Till första programmet

UR Samtiden - Ledarskap i skolans värld: Tillsammans kan vi höja resultaten i skolanDela
  1. Hej och tack
    för det varma välkomnandet.

  2. Vilken härlig dag att gå genom
    Stockholm i den här dimman-

  3. -och närma sig Münchenbryggeriet.

  4. Hoppas att ni tog er tid att titta ut
    över fjärden. Det var det väl värt.

  5. Jag tänkte prata
    om den här ganska utmanande rubriken.

  6. "Tillsammans kan vi förbättra
    resultaten i skolan."

  7. I den här rubriken finns det
    väldigt många viktiga ord.

  8. Ordet "tillsammans" är förstås
    viktigt. Min övertygelse är-

  9. -att den svenska skolan,
    om vi ska nå en resultatförbättring-

  10. -måste ha en mycket högre grad
    av samarbete.

  11. Och en mycket högre grad av att vi
    krokar arm mellan de olika nivåerna.

  12. "Kan" är också ett viktigt ord.

  13. Min övertygelse är också
    att det är fullt möjligt-

  14. -att höja kunskapsresultaten
    i den svenska skolan.

  15. "Vi", nästa viktiga ord.

  16. Vi som sitter i det rummet
    representerar många olika delar-

  17. -av den ganska komplicerade
    verksamheten skola.

  18. Vi:et är jag mån om att upprätthålla
    så att det inte blir "vi och dom".

  19. Och sen "förbättra".

  20. Är vi överens om att den
    svenska skolan behöver förbättras?

  21. Finns det en rejäl insikt i landet
    och bland skolans folk-

  22. -om att det finns
    ett behov av förbättring?

  23. "Resultaten" är heller inget
    dåligt ord. Vad är skolans resultat?

  24. Vad är det för resultat
    vi ska förbättra?

  25. De här sakerna hoppas jag åtminstone
    nudda vid nu under inledningstiden-

  26. -som jag har fått förmånen
    att få tillsammans med er.

  27. Jag tänkte börja med att visa-

  28. -den svenska valrörelsens
    mest omdiskuterade kurva.

  29. Det här är PISA-resultaten.

  30. Jag tänkte gå in på några ord
    eller förklaringar kring resultaten.

  31. Den första frågan som man ofta får-

  32. -i alla fall när man träffar ungdomar
    som har läst statistik-

  33. -och det gör de i skolan nuförtiden,
    är: "Vad är det för knasig kurva?"

  34. "Vad är det för axel egentligen?"

  35. "Hur kan man presentera
    en kurva som stupar så brant neråt"-

  36. -"när man börjar
    på 480 och slutar på 515?"

  37. "Om man hade börjat på noll
    hade kurvan varit ganska platt."

  38. Svaret där är att PISA-skalan-

  39. -är en skala som är konstruerad
    för själva PISA-undersökningen.

  40. OECD har skapat den här skalan
    för just den här undersökningen.

  41. 500 som går där, det är medelvärdet.
    Det är OECD-medelvärdet.

  42. Sen är skalan konstruerad för att
    man ska få just den här bilden.

  43. Tycker man inte att utvecklingen är
    dramatisk och vill se en mer platt-

  44. -kan man ändå betänka att
    resultattappet som vi ser här-

  45. -det är OECD:s största.

  46. Inget annat land inom OECD
    har tappat så stadigt och så stort-

  47. -i samtliga tre kunskapsområden
    under PISA-undersökningens historia.

  48. Man kan jämföra och säga att den här
    skalan är lite som en feberskala.

  49. Med 0 till 100 ser skillnaden mellan
    37 och 39 graders feber inte stor ut.

  50. Men alla som har feber
    vet att skillnaden är jättestor.

  51. Eller en skostorlekskala.

  52. Det är inte så skönt att pressa in
    mina 39:or i ett par 37:or.

  53. Det blev mycket 39 och 37 där.
    Undrar vad det betyder.

  54. De här tre olika kunskapsområdena
    är tre viktiga områden.

  55. Rosa är matematik, lila läsförståelse
    och gulgrön naturvetenskap.

  56. Men är det här en bild
    av hela svenska skolans resultat?

  57. Nej. Det här är tre viktiga områden
    och en mätning på femtonåringar.

  58. Men svenska skolan är mer än så.

  59. I våra stora och vida styrdokument
    finns det mycket fler förmågor-

  60. -mycket fler egenskaper
    och mer vi ska jobba med-

  61. -än enbart matematik, läsförståelse
    och naturvetenskap för femtonåringar.

  62. Vi har många fler årskurser,
    skolformer och andra kunskapsområden.

  63. Så det här
    är inte hela bilden av resultaten.

  64. Men samtidigt är det en viktig bild.

  65. Matematik och naturvetenskap
    är viktiga ämnen för våra elever-

  66. -och för Sverige för kunskapsnation,
    som ser sig som en industrination.

  67. Matematik öppnar dörrar
    till många andra kunskapsområden.

  68. För att inte tala om läsförståelse.

  69. Ett område som i princip öppnar
    dörrar till alla områden i skolan.

  70. Med de nya kursplanerna kan man med
    fog säga alla andra områden i skolan.

  71. Vidare studier,
    hur man lyckas i arbetslivet.

  72. Men inte minst
    hur eleverna ska klara sig-

  73. -som aktiva samhällsmedborgare
    i det framtida samhället.

  74. Där de ska leva i ansvarig frihet,
    som vår läroplan säger.

  75. Vet ni att när man tittar
    extra noga just på läsförståelse-

  76. -så säger åtminstone PISA att
    var tredje pojke i nionde klass-

  77. -inte kan förstå och ta till sig
    en faktatext-

  78. -på de allra enklaste två nivåerna?

  79. Det är ju en insikt-

  80. -som säger åtminstone mig att här har
    vi nåt riktigt viktigt att jobba med.

  81. Och hur viktigt det är att vi i
    kommande lässatsningar som Läslyftet-

  82. -är noga med den del av läsförståelse
    som handlar om skönlitteratur.

  83. Men att vi aldrig glömmer
    hur viktigt det är-

  84. -med läsförståelse när det gäller
    faktatexter och ämnesspråk.

  85. Hur mycket av de sjunkande resultaten
    i matematik här i PISA-

  86. -är beroende
    av sjunkande läsförståelse?

  87. PISA-provet är byggt
    på mycket mer talad matematik-

  88. -än de svenska nationella proven är.

  89. Så min tes är att det här
    ger oss en viktig information.

  90. Det ger oss inte hela bilden av den
    svenska skolan, men en viktig bild.

  91. Och en bild som vi
    ska ta på mycket stort allvar.

  92. Vad vet vi om
    kunskapsutvecklingen i andra ämnen?

  93. Ganska lite, faktiskt.

  94. Jag tycker att det är en brist i
    den svenska utvärderingen av skolan-

  95. -att vi inte har en ordentlig
    och kontinuerlig utvärdering-

  96. -av kunskapsutvecklingen i skolan.
    Många andra länder har det.

  97. Där är Sverige annorlunda.
    Vi har nationella prov.

  98. Men de ska framförallt
    vara betygsstödjande-

  99. -och stödja lärarna i deras arbete.

  100. De är inte designade så att
    de på samma sätt som PISA-provet-

  101. -mäter kunskapsutvecklingen över tid.
    Ett sånt instrument anser jag behövs.

  102. Vi ska vara glada över PISA men inte
    tro att den säger hela sanningen.

  103. Några andra kunskapsmätningar. Ni
    känner säkert till att i engelska-

  104. -når våra svenska elever toppresultat
    i internationella jämförelser.

  105. I en stor europeisk jämförelse
    för två år sen-

  106. -kom våra svenska elever
    högst i engelska.

  107. Lika bra som eleverna på Malta,
    där engelska är ett officiellt språk.

  108. Hörde ni några jubelskrin
    från politiker, lärare, skolledare-

  109. -föräldrar eller elever
    när vi presenterade de resultaten?

  110. Vi gjorde ett glatt pressmeddelande
    från Skolverkets sida och skrev...

  111. Jag ville skriva att det var skolans
    och engelsklärarnas förtjänst.

  112. Men då sa statistikerna att den
    kausaliteten inte kunde hittas.

  113. För eleverna tycker själva
    att engelska är så viktigt-

  114. -och håller på med det så mycket
    på fritiden. Det har stor betydelse.

  115. Men jag fick tillstånd av
    våra stränga statistiker att skriva-

  116. -att det var roligt att skolan
    och engelsklärarna kunde bidra-

  117. -till ett så fint resultat.

  118. Då fick jag faktiskt ett mejl från
    en riktigt upprörd engelsklärare:

  119. "Nej, vi har inte alls bidragit.
    Det här är inte skolans förtjänst."

  120. "Det är eleverna själva som ser
    så mycket på tv och datorspel."

  121. Förmågan till konstruktiv, positiv
    kritik verkar inte så utvecklad-

  122. -och vi har heller inte tränat
    så mycket på det i svenska skolan.

  123. Men det är ett viktigt budskap
    att stora delar går väldigt bra.

  124. Dem ska vi hålla hårt i
    och vara rädda om.

  125. Elev- och lärarrelationer,
    till exempel.

  126. Det är ett område där svenska skolan
    ligger i jättebra läge.

  127. Förekomsten av kränkningar
    och negativ särbehandling.

  128. Där har vi förbättrat läget
    jättemycket under ganska många år.

  129. Det är fortfarande för mycket,
    men vi har gjort stora förbättringar.

  130. Det ska vi hålla hårt i för att inte
    glömma att bygga på det vi gör bra.

  131. Här tänkte jag komma in
    på nästa bild ur PISA-

  132. -som är en bild som jag själv
    tycker är ruggigt viktig.

  133. Har alla hört mig
    prata om det här förut?

  134. Nej, vad skönt. Ni som har hört mig
    förut kan stänga av öronen-

  135. -för nu blir det statistikjargong.

  136. Det här är nämligen så kallade
    percentildiagram. Jag tar en klunk.

  137. På kurvorna ser ni matematik till
    vänster och till höger läsförståelse.

  138. Det är svenska elevers PISA-resultat
    i år jämfört med ett antal år sen.

  139. Den här mörklila där uppe är
    matematik respektive läsförståelse.

  140. De svenska elevernas resultat
    år 2003 respektive 2000.

  141. Förra gången ämnet var huvudämne.
    Noll där är OECD-genomsnittet.

  142. Längst till vänster, pluppen där,
    är den tjugondedel av svenska elever-

  143. -som presterar allra sämst i Sverige.

  144. Längst till höger är klicken
    som presterar allra bäst i Sverige.

  145. Vi jämför dem med nollstrecket,
    som är de som presterar sämst i OECD-

  146. -och de som presterar bäst i OECD.

  147. Då ser vi att... Vad blir det?

  148. Ett antal år sen, nio år sen-

  149. -så presterade de svenska eleverna
    riktigt bra i matematik.

  150. Både de som presterade sämst
    och de som var bäst.

  151. Högt och jämnt låg de, så där
    tio poäng över OECD-genomsnittet.

  152. En poäng är ungefär ett tredjedels
    läsår i kunskapsutveckling.

  153. Men det är bara en grov tumregel.

  154. Det som hänt är att vi har haft en
    resultatförsämring över hela linjen.

  155. De som har tappat mest är faktiskt
    de som presterar allra mest.

  156. De mest högpresterande har tappat
    i princip en hel årskull-

  157. -kan man jämföra det med
    om man slarvar lite med skalan.

  158. Medan de som presterar sämst,
    de har också tappat.

  159. Här ser vi alltså att alla rakt över
    har förlorat i kunskapsresultat.

  160. Under den här tidsperioden.

  161. Vad ser vi då i läsförståelsen?
    Vi ser en dramatiskt annorlunda bild.

  162. För tolv år sen var den svenska
    paradgrenen läsförståelse.

  163. I synnerhet hur vi lyckades
    för dem som presterar allra sämst.

  164. Där låg vi tjugo poäng, vilket
    är mycket, över OECD-genomsnittet.

  165. De bäst presterande var också väl
    över snittet. Men det som har hänt-

  166. -är att de bäst presterande eleverna
    i läsförståelse ligger fortsatt högt.

  167. Det är de elever som skriver långa,
    engagerade, jättebra mejl till mig-

  168. -om nackdelen med nåt kunskapskrav
    eller nationella provens utformande.

  169. Ni har säkert också dem i era skolor.

  170. Verkligen en mycket hög förmåga
    när det gäller läs- och skrivförmåga.

  171. Men hos de elever som presterar sämst
    har vi haft en enorm försämring.

  172. Den försämringen
    är som ni ser jättestor-

  173. -och en väldigt allvarlig bild
    av den svenska skolan.

  174. Utifrån ett likvärdighetsperspektiv-

  175. -så har resultaten i matematik
    sjunkit ganska jämlikt.

  176. Men i läsförståelse har de sjunkit
    på ett dramatiskt olikvärdigt sätt.

  177. Det här gör mig väldigt orolig.
    De sjunkande resultaten-

  178. -och den väldigt skeva fördelningen
    när det gäller läsförståelse.

  179. Som jag tycker
    är en viktig samhällsfråga.

  180. Inte bara för skolan, arbetslivet och
    högre utbildning utan hela samhället.

  181. Vilka åtgärder behöver prioriteras?

  182. Skolverket har när vi diskuterar
    de sjunkande resultaten i PISA-

  183. -varit väldigt angelägna
    om att det är en sak som vi tycker-

  184. -är nästan som ett mantra
    som ska gå igenom allt vi tänker på.

  185. Det är vikten av att vi arbetar med
    att höja kvaliteten i undervisningen-

  186. -för att öka förutsättningarna
    för ett bra lärande i skolan.

  187. Att fokusera på undervisningen-

  188. -är nåt som jag tycker är viktigt att
    Skolverket tänker på och bidrar till.

  189. Tänk på alla våra utvecklingsuppdrag.

  190. Förra året hade vi över hundra
    uppdrag från Regeringskansliet.

  191. Vi är utan jämförelse den myndighet
    som har mest regeringsuppdrag.

  192. Det är för att skolan är så politiskt
    viktig och så politiskt tung.

  193. Vi är samtidigt medvetna
    om att alla de här uppdragen...

  194. Vart och ett är de välmotiverade.

  195. Men de hundra uppdragen betraktade i
    rektors- eller huvudmannaperspektiv-

  196. -eller ett lärar- eller
    för den delen ett elevperspektiv.

  197. När jag började för tre år sen talade
    vi om ett duggregn av åtgärder-

  198. -som kommer ner över huvudmännen. Nu
    kan man nästan tala om ett slagregn.

  199. Min fasa är att mängden uppdrag, alla
    med var sin redovisningstidpunkt-

  200. -var sitt statsbidrag
    och var sin uppsättning regler.

  201. Och ett krav på att rektor, huvudman
    och lärare ska vara engagerade.

  202. Risken är stor att vi skickar er
    ett mejl på måndag om Mattelyftet-

  203. -ett på tisdag
    om sex- och samlevnadssatsning.

  204. På onsdag ett om elevhälsan och på
    torsdag en påminnelse om Mattelyftet.

  205. På fredag aviserar vi med förtjusning
    att ett nytt Läslyft snart kommer.

  206. Och när ni kommer på måndag ligger
    det mejl om förstelärare och annat.

  207. Alla de här åtgärderna var för sig-

  208. -är motiverade, viktiga och politiskt
    väldigt högt prioriterade.

  209. Men risken är förstås för det första
    ett ojämnt utnyttjande över landet.

  210. Vi ser i hur ni söker olika
    statsbidrag och deltar i satsningar-

  211. -att de som behöver det mest ofta
    inte är de som deltar allra mest.

  212. Vi har vita fläckar där kommuner och
    friskolor inte utnyttjar statsbidrag.

  213. Där vi inte alltid men ofta ser-

  214. -att med resultatutvecklingen
    i åtanke borde de stå först och söka.

  215. Men där vet vi,
    genom att vi har pratat med er-

  216. -att orsaken ofta är att det saknas
    mottagarkapacitet på huvudmannasidan-

  217. -eller på rektorssidan.

  218. Nåväl. Nu gjorde jag en utvidgning.

  219. Jag ska återkomma till vad vi gör
    med den här ganska svåra frågan.

  220. Syftet med regeringsuppdragen är ändå
    att vi ska bidra från Skolverket-

  221. -till att ni kan jobba med kvaliteten
    i undervisningen. Frågan är viktig.

  222. Det som vi ändå försöker prioritera.

  223. När vi talar med statsmakten om
    vilka insatser som behövs i skolan-

  224. -har vi vid Skolverket
    fastnat för tre L.

  225. Vi börjar längst ner
    med långsiktigheten.

  226. Den har jag nuddat lite vid
    när jag har talat om riskerna.

  227. De risker som finns i och med att
    vi har så starkt fokus på utveckling-

  228. -men ganska splittrade
    utvecklingsuppdrag.

  229. Vår tes är att vi har genomfört
    stora förändringar i svensk skola.

  230. Det är lite av en svensk tradition-

  231. -att vi inte ändrar pö om pö
    i kursplaner och läroplaner.

  232. Vi har kommit in i en vana att ändra
    vart femtonde år med buller och bång.

  233. Ut med det gamla, in med det nya.
    Det nya som kom 2011 och delvis 2012-

  234. -är som jag ser det beslutat,
    det är skrivet-

  235. -det är tryckt, printat ut
    och utskickat till er.

  236. Mitt viktigaste budskap till
    politikerna är att det inte är klart.

  237. Vi är inte klara med den reformen-

  238. -och kan snabbt sätta igång med
    nästa stora reform i svensk skola.

  239. Den här reformen är bara påbörjad.

  240. Det är svårt att skriva
    en ny läroplan och nya kursplaner.

  241. Men svårigheten och arbetet där
    är så här litet jämfört med arbetet-

  242. -att se till att de vackra orden i
    kurs- och läroplaner blir verklighet-

  243. -i form av en bättre och annorlunda
    undervisning ute i klassrummen.

  244. Det här behovet av långsiktighet-

  245. -och långsiktigt stöd i de här
    implementeringsinsatserna.

  246. Och man kan säga behovet av statligt
    systematiskt kvalitetsarbete.

  247. Att vi från statens sida
    gör det som vi kräver av er.

  248. Beslutar, utvärderar, stödjer. Och
    tar tillbaka det och gör justeringar.

  249. Det kräver vi av er,
    så varför inte också av oss själva?

  250. Det är en bön som vi från
    Skolverkets sida har skickat uppåt.

  251. Det andra L:et
    jag vill peka på är lärarna.

  252. Massor av studier visar-

  253. -hur viktiga lärarna är och vikten
    av välutbildade och kunniga lärare.

  254. Och lärare som undervisningsskickliga
    också i den svenska skolan.

  255. Vi ser i studie efter studie
    att behörighetsläget är väldigt illa.

  256. Vi kom med en studie för
    inte så särskilt många veckor sen.

  257. Den visade
    hur otroligt många lärare det är-

  258. -som undervisar i ämnen som de inte
    har utbildning i eller är behöriga i.

  259. De flesta av dem är lärare,
    det känner ni till. Oj, hör ni mig?

  260. Ja, vad bra. - Ni längst bak
    får vinka annars. Lova det.

  261. Eller hur ska ni kunna vinka om ni
    inte hör? Vinka om ni hör istället.

  262. Ja, nån vinkar. Det känns tryggt.

  263. Ja, de flesta "kvackar",
    som det lite slarvigt heter.

  264. Man är behörig i vissa ämnen men får
    undervisa även i andra av olika skäl.

  265. Men en ganska stor andel lärare,
    både i grundskolan och gymnasiet-

  266. -har ingen lärarutbildning eller en
    akademisk utbildning överhuvudtaget-

  267. -i de ämnen de undervisar i.
    Det här har vi vetat ganska lite om.

  268. Det här skiljer Sverige från andra
    länder. Det är inte så vanligt...

  269. När jag är ute och träffar kollegor
    är det nåt man häpnar över.

  270. Det vanliga i andra länder
    är att man har ganska strikta regler-

  271. -för vilken utbildning lärare ska ha.

  272. Och att det är självklart att de som
    undervisar har en lärarutbildning.

  273. Medan vi i Sverige på nåt vis
    har vant oss, på det lokala planet.

  274. I en kombination av lärarbrist och
    att det är svårt att pussla ihop.

  275. Skolenheterna är rätt små och landet
    långt, med små skolor i glesbygd.

  276. Det kan så klart vara utmaningar att
    hitta behöriga lärare i varje ämne.

  277. Men vi har också vant oss vid
    att det här är okej i svenska skolan.

  278. Och det är inte okej i andra skolor.

  279. Här måste vi jobba jättemycket.
    Här kommer vi:et in.

  280. Här finns så mycket som
    ni på huvudmannasidan måste göra-

  281. -men också väldigt mycket som vi
    på den statliga sidan måste göra.

  282. Vårt budskap till statsmakten är att
    Lärarlyftet 2 bör vara en insats-

  283. -som är anpassad efter huvudmäns och
    lärares behov av vidareutbildning.

  284. Och att det bör finnas
    systematik i det här.

  285. Att det finns ett samarbete.
    Huvudmän, Skolverket, lärosäten.

  286. Gärna via regionala utvecklingscentra
    som håller koll på behörighetsläget-

  287. -och hjälper huvudmännen med att
    se till att det finns bra kurser.

  288. Men det behövs förstås också ett
    stort engagemang från huvudmännen.

  289. Jag har full respekt
    för svårigheterna.

  290. Men att se till att behörighetsläget
    kan förbättras med de lärare vi har.

  291. Det är fortfarande så att Lärarlyftet
    2 nu går långt ifrån fullsatt-

  292. -trots att vi vet
    att behoven är dramatiskt stora.

  293. Respiten med övergångsbestämmelserna
    i lärarlegitimationsreglerna-

  294. -är ju en respit på ett antal år
    och inte för evigt.

  295. Den ska inte användas till att pusta
    ut och tänka att problemet är över-

  296. -utan för att bädda för en bättre
    framtid när det gäller behörigheten.

  297. Den framtiden kommer ganska snart.

  298. Sen den tredje punkten:
    likvärdigheten.

  299. Ibland sägs det att svenska skolan är
    väldigt likvärdig jämfört med andra.

  300. Vi vet ganska lite om det.
    Den viktigaste källan vi har är PISA.

  301. Men då ska ni veta att i Sverige
    gäller PISA 15-åringar i grundskolan.

  302. Men i många andra länder
    går 15-åringar i gymnasiet.

  303. Då är det självklart att skillnaderna
    mellan skolor blir mycket större-

  304. -om man jämför gymnasieskolan,
    jämfört med grundskolan.

  305. Det vi vet av de svenska studierna,
    som vi är väldigt säkra på-

  306. -är att mellanskolsvariationen,
    skillnaden i resultat mellan skolor-

  307. -har ökat väldigt mycket i Sverige
    under de senaste 15-20 åren.

  308. Från Skolverkets sida
    tycker vi att det är dåligt.

  309. Vi tycker att det är dåligt
    främst av den orsaken att vi vet-

  310. -att för elevernas lärande
    pekar en hel del studier-

  311. -på att kamrateffekter och
    förväntanseffekter har stor kraft.

  312. Om vi har en skola
    där det smyger sig in en förväntan-

  313. -att här är eleverna inte
    duktigare än så här-

  314. -är det inte bra för deras lärande,
    något Skolinspektionen ofta pekar på.

  315. Men också tillgången till nätverk,
    socialt kapital och liknande-

  316. -blir förstås väldigt olika ju mer
    skillnaderna ökar mellan skolorna.

  317. Det är viktigt att jobba med om alla
    skolor ska utvecklas till bra skolor.

  318. Och för att det inte ska vara så att
    elever vars föräldrar gör aktiva val-

  319. -för dem finns det
    stora och fantastiska möjligheter.

  320. Men vi ska vara angelägna om att de
    vars föräldrar inte gör aktiva val-

  321. -också ska ha samma rätt
    till en väldigt bra skolgång.

  322. Vad händer? Titta,
    nu blir det lite dystra siffror här.

  323. Om ni var ledsna när ni såg PISA
    kommer ni att bli jätteledsna nu.

  324. Det är kanske lite svaga färger,
    men vi ska försöka gå igenom den.

  325. Det här är en bild ur TALIS,
    en annan intressant undersökning.

  326. Det handlar om läraryrkets status
    apropå det här med lärarbehörigheten.

  327. Här ser ni att Sverige
    ligger längst ut till höger.

  328. I Sverige anser bara en av tjugo
    lärare att yrket har en hög status.

  329. Vad "hög status" nu är kan vi ha
    ett helt eget seminarium om.

  330. Det intressanta som jag tycker att ni
    ska titta på är den här blå stapeln.

  331. "Om jag fick välja på nytt skulle jag
    fortfarande välja att bli lärare."

  332. Där svarar de svenska lärarna i lägst
    utsträckning av alla länder ja.

  333. Bara hälften svarar att
    de klart skulle välja det på nytt.

  334. Det är en siffra som hugger i hjärtat
    när man tänker: Vad har hänt?

  335. Vad kan vi göra för att läraryrket
    ska vara det yrke som det bör vara?

  336. Som är ett attraktivt yrke
    att vara kvar i och söka sig till.

  337. Jag tänker på... Nu ska jag
    avslöja min ålder. Jag är 55 år.

  338. När jag sökte min högskoleutbildning-

  339. -kom jag inte in
    på ämneslärarutbildningen.

  340. Jag hade bara 4,6
    från naturvetenskaplig linje.

  341. Det året var det 4,9-

  342. Så jag fick bli jurist istället. Där
    var det bara 2,3 för att komma in.

  343. Skälet till att mina kompisar som kom
    in på utbildningen ville bli lärare-

  344. -var att de gillade ämnena,
    barn och elever och att undervisa.

  345. De tre komponenterna är oslagbara.
    Vilket yrke kan slå de tre delarna?

  346. Och hur har vi lyckats,
    eller misslyckats-

  347. -när vi ser att en så stor andel av
    lärarna är missnöjda med yrkesvalet?

  348. Nästa bild är också intressant
    och kan ge ett av många svar.

  349. Tänk på alla huvudmannakonferenserna
    som ni har varit med och anordnat.

  350. Där ni har bjudit in
    lärare och rektorer.

  351. Och så har guruer stått här på scen
    och pratat om det vi numera vet.

  352. Vad som spelar roll för att höja
    kvaliteten i undervisningen-

  353. -och öka elevernas möjligheter
    till lärande.

  354. Då brukar vi tala om kollegialt...

  355. Olika former av kollegialt...
    Nu tappar jag orden.

  356. Kollegialitet i läraryrket.

  357. Vi brukar tala om feedback
    och formativ bedömning-

  358. -inte bara för eleverna
    utan också för lärarna.

  359. Här ser vi att när vi jämför Sverige
    med ett TALIS-genomsnitt-

  360. -det är också ett antal OECD-länder-

  361. -ser vi att svenska lärare
    får återkoppling av rektor-

  362. -i ungefär samma utsträckning
    som OECD-genomsnittet.

  363. Men de får i lägre utsträckning
    återkoppling från skolledningsgrupp.

  364. Jag tolkar det som olika former
    av experter på skolor som bidrar.

  365. Utomlands ser man i skolledningarna
    ofta experter på bra utbildning-

  366. -som sitter med i en ledningsgrupp
    precis som en IT- eller ekonomichef.

  367. Andra lärare. Ja, där är
    det hyggligt. Men titta här.

  368. "Aldrig fått återkoppling."
    Där ligger Sverige på...

  369. Över 20 % av lärarna i Sverige anger
    att de aldrig har fått återkoppling.

  370. Det här är intressant eftersom det är
    nåt vi har pratat otroligt mycket om.

  371. Slår man upp en lärartidning
    eller en rektorstidning-

  372. -så är det detta som det handlar om,
    och som forskningen har betonat.

  373. Svenska rektorers förutsättningar
    ser vi också en hel del av i TALIS-

  374. -när vi jämför hur de har svarat
    jämfört med rektorer i andra länder.

  375. Lite tid att vara pedagogiska ledare.

  376. Vi har små skolor och små grupper
    jämfört med andra länder.

  377. Och mycket mer administration-

  378. -än vad både lärare och rektorer
    svarar i andra länder.

  379. Högre andel rektorer
    deltar i kompetensutveckling.

  380. Men intressant nog ser vi av
    TALIS-undersökningen att lärarna-

  381. -får mindre kompetensutveckling
    än lärare i andra länder.

  382. Och de svenska lärarnas
    kompetensutveckling är i mindre grad-

  383. -kopplad till klassrumspraktiken.

  384. De anger i liten utsträckning
    att den kompetensutveckling de får-

  385. -får en påverkan
    på hur de arbetar och undervisar.

  386. Det är väldigt
    intressant information från TALIS.

  387. Den visar att mycket av det som
    vi har pratat om och skrivit om-

  388. -i flera år nu och som Skolverkets
    utvecklingsprojekt mycket bygger på-

  389. -har fått ett ganska begränsat
    genomslag ute i klassrummet.

  390. Det har rätt mycket stannat
    i föreläsningssalar och seminarierum.

  391. Så här finns det, tycker jag, ett
    viktigt budskap till svenska skolan.

  392. Att länderna som vi jämför oss med
    jobbar mer med kompetensutveckling.

  393. Och den kompetensutveckling
    de jobbar med har större anknytning-

  394. -till arbetet i klassrummet.

  395. De svenska rektorerna
    har en stark ledarskapsutbildning.

  396. Det går igen hela tiden och ser
    bra ut, men skälet att det är så-

  397. -är ganska mycket att svenska
    rektorer har en ledarskapsutbildning.

  398. Det är inte vanligt
    på samma sätt i andra länder.

  399. Rektorsutbildningen finns. Man kan ha
    synpunkter och jag får mejl från er-

  400. -om hur den kan förbättras. Fortsätt
    att skicka såna - de är jättebra.

  401. Men den anses internationellt
    vara väldigt bra.

  402. Så de positiva omdömen som svenska
    rektorer ger rektorsutbildningen-

  403. -går igen också internationellt.

  404. Vi har mindre klasser
    och färre elever per lärare.

  405. Ni har säkert hört att Hattie säger-

  406. -att klasstorleken inte spelar roll.
    Det gör han inte.

  407. Han säger att den spelar roll
    men inte har jättestor betydelse.

  408. Men den spelar roll.

  409. Mindre klasser och färre elever
    tycker jag är en styrkeposition-

  410. -som vi kan bygga vidare på.
    Tredje punkten är fantastisk.

  411. Svenska lärare och rektorer
    trivs på sin skola.

  412. Vem kunde tro det när lärarna ångrar
    sitt yrkesval i sån utsträckning?

  413. Det är väl ungefär
    samma mekanism bakom det-

  414. -som bakom förhållandet att de
    svenska föräldrarna i våra enkäter-

  415. -alltid brukar svara att den svenska
    skolan är dålig och lärarna inte bra.

  416. "Men mina barns skola är jättefin
    och våra lärare är underbara."

  417. Alla har dragit vinstlotten,
    verkar det som.

  418. Det är lite samma mekanism.
    Det finns ett missnöje-

  419. -men många lärare, rektorer och
    elever trivs mycket bra på sin skola.

  420. Goda relationer mellan lärare och
    elever är en fantastisk tillgång.

  421. Nåt som vi verkligen ska värna om-

  422. -och som jag tror
    att vi kan bygga mycket på.

  423. Då ska vi gå vidare. Ja, tillsammans
    kan vi faktiskt förbättra-

  424. -resultaten i svenska skolan.
    Det är min övertygelse.

  425. Det som vi har
    är många saker på plats.

  426. Men lite saknas det att vi får ihop
    allt till ett fungerande samarbete.

  427. Kommer ni ihåg det jag sa
    om duggregnet eller slagregnet-

  428. -av statliga utvecklingsinsatser
    som vi består er med?

  429. I vårt budgetunderlag för nåt år sen
    skrev vi till regeringen och bad-

  430. -att vi skulle få ett ändrat uppdrag.

  431. De olika utvecklingsinsatser
    som vi får är allihopa bra.

  432. Men tänk om vi kunde få använda dem
    något friare på Skolverket-

  433. -så att vi kunde anpassa dem
    bättre till enskilda huvudmäns behov.

  434. I synnerhet de huvudmän som idag
    inte får särskilt mycket stöd.

  435. De vita fläckarna på kartan. Vi fick
    respons i årets budgetproposition.

  436. Så vi har fått två stora uppdrag
    som vi ska förbereda.

  437. Det ena kallas
    nationella skolutvecklingsprogram-

  438. -och där är tanken just det vi skrev.

  439. Att vi ska få en möjlighet att prata
    med och närma oss huvudmännen-

  440. -och se hur vi kan få till
    skolutvecklingsinsatserna-

  441. -så att de bättre passar
    olika huvudmäns behov.

  442. Och olika elevers behov, förstås.

  443. Det andra heter
    samverkan för bättre skola.

  444. Där är det meningen
    att vi ska välja ut de skolor-

  445. -som har störst utmaningar
    och tuffast förutsättningar.

  446. Så ska vi göra riktade insatser
    i skolutveckling gentemot dem.

  447. Här har vi redan tjuvstartat lite.
    Vi började nämligen i år-

  448. -med ett pilotprojekt
    tillsammans med Skolinspektionen.

  449. Det här gjorde vi efter att ha
    träffat huvudmän som var rätt sura-

  450. -på mig och Ann-Marie Begler.

  451. "Här kommer ni och skäller på oss,
    men ni säger aldrig vad vi ska göra."

  452. "Hjälp oss istället för att skälla."

  453. Vi gick tillbaka och gjorde
    ett projekt där vi valde ut huvudmän-

  454. -som fick ungefär samma sorts kritik.
    Så bjöd vi in dem.

  455. Skolinspektionen hjälpte till med
    urvalet och Skolverket bjöd in dem-

  456. -och vill ha dialogseminarier
    där vi diskuterar-

  457. -vad man kan dra för slutsatser av
    kritiken och hur vi kan hjälpa till.

  458. Och framförallt
    vad ni kan göra själva.

  459. Initiativet har mötts av otroligt
    stort och positivt gensvar-

  460. -från de huvudmän vi hört av oss
    till. Både fristående och kommunala.

  461. Vår tanke är att vi med det här
    arbetssättet kan bygga vidare-

  462. -om det faller väl ut,
    vilket allt talar för.

  463. Så vi hoppas att de statliga
    utvecklingsanslagen vi jobbar med-

  464. -det här slagregnet eller duggregnet,
    att vi tillsammans ska omvandla det-

  465. -till sjöar som ni kan ösa ur.

  466. Istället för att stå med hinkar
    och försöka plocka upp alla insatser.

  467. Så att alla våra fantastiska insatser
    blir tillgängliga när ni behöver dem-

  468. -och inte bara när insatsen pågår
    och när statsbidraget ska sökas.

  469. Vi har mycket att göra, men främst
    måste vi arbeta tillsammans.

  470. Det bör vi göra med en utgångspunkt-

  471. -att den svenska skolan
    har resultatproblem.

  472. Inte på alla områden, men på viktiga.

  473. De problemen är fullt möjliga att
    göra nåt åt om vi jobbar tillsammans.

  474. Det var mina ord till er. Tack för
    att ni har lyssnat så tålmodigt.

  475. Tack så mycket.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Tillsammans kan vi höja resultaten i skolan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Skolverkets generaldirektör Anna Ekström föreläser om hur Sverige kan höja sina resultat i Pisa-undersökningen. I viktiga ämnen som matematik och svenska har svenska elever halkat efter. Men, i resultaten över elev- och lärarrelationer ligger Sverige i topp. Inspelat den 26 november 2014 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning, Utbildningsvärdering
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Tillsammans kan vi höja resultaten i skolan

Skolverkets generaldirektör Anna Ekström föreläser om hur Sverige kan höja sina resultat i Pisa-undersökningen. I viktiga ämnen som matematik och svenska har svenska elever halkat efter. Men, i resultaten över elev- och lärarrelationer ligger Sverige i topp. Inspelat den 26 november 2014. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Sverige som stärkt kunskapsnation

Camilo von Greiff var tidigare forskningsledare för SNS Utbildningskommission. Han berättar om SNS skolforskning och arbetet med att ta fram underlag för beslutsfattare inom politik, näringsliv och offentlig förvaltning. Inspelat den 26 november 2014. Arrangör: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Kommunikation som styrmedel

Niclas Rönnström är utbildningschef för rektorsprogrammet och föreläser om vikten av kommunikation i skolans ledarskap. Inspelat den 26 november 2014 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Ny syn på PISA-resultat

Anders Jakobsson är professor i naturvetenskapernas didaktik. Här föreläser han om att synen på Pisa-undersökningarna har förändrats under de senaste åren och att de har fått större medialt genomslag. Inspelat den 26 november 2014 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Ledarskap i ett mätfixerat samhälle

Professor Lars Strannegård föreläser om att mäta tillståndet i skolan. Går det, och mäts rätt saker? Aldrig förr har så mycket data om skolan samlats in som nu, men det finns en risk att man inte tar hänsyn till kunskap som inte är mätbar. Inspelat den 26 november 2014. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Vad är en framgångsrik skola?

Professor Jonas Höög från Centrum för skolledarutveckling föreläser här om vilka resultat från Pisa-undersökningarna som är värda att jobba vidare med. Hur skapar man en framgångsrik skola? Inspelat den 26 november 2014. Arrangör: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Rektors ledarskap vid skolutveckling

Med digitaliseringen som exempel talar utvecklingschefen Edward Jensinger om hur ett förändringsarbete i skolan kan genomföras och hur rektorer kan föregå med gott exempel. Inspelat den 26 november 2014. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Effektivare skola med data-team

Kim Schildkamp är docent vid beteendevetenskapliga fakulteten vid the University of Twente i Nederländerna. Hon föreläser här om framgångar man nått genom att låta speciella team analysera data som samlas in i skolan. Inspelat den 26 november 2014. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Att göra skillnad i klassrummet

Ragnar Åsbrink och Sara Knöfel från Skolverket berättar om hur man bedriver förändringsarbete i skolundervisningen med bra resultat. Inspelat den 26 november 2014. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Den gode byråkraten

Tomas Brytting är professor i organisationsteknik. Han föreläser om att lärare, rektorer och skolledare inte bara har ett pedagogiskt ansvar, de är också tjänstemän i den offentliga sektorn. Vad är en god byråkrat? Inspelat den 26 november 2014. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

1 till 1 lyfter resultaten

Lågstadieläraren Britt-Marie Hagman berättar hur möjligheterna med "1 till 1", en dator till varje elev, har lett till bättre resultat med läs- och skrivutvecklingen hos hennes elever. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet Dokumentär

Vi är överbegåvade

Erik och Gustav kunde läsa vid tre års ålder och tala och läsa engelska vid fyra. Idag är de tio år, går i årskurs sju och läser spetsmatte och kinesiska.

Fråga oss