Titta

UR Samtiden - Att bygga hållbart

UR Samtiden - Att bygga hållbart

Om UR Samtiden - Att bygga hållbart

En nordisk konferens om hållbart byggande. Moderator är Tomas Kåberger. Inspelat den 10 november 2014 på Stockholm Waterfront. Arrangör: Sweden green building council och Stockholms stad.

Till första programmet

UR Samtiden - Att bygga hållbart : Miljöbyggnad 3.0Dela
  1. Hej och välkomna
    till den första sessionen-

  2. -på vår konferens,
    av de här specialarna.

  3. Session A1.
    Vi ska prata om Miljöbyggnad 3.0-

  4. -en stund fram nu.

  5. Jag heter Catarina Warfvinge
    och är teknisk chef på SGBC.

  6. Jag är ansvarig för det som står
    i systemen och ska ändra på det-

  7. -i den mån jag får lov.

  8. Tanken med sessionen
    är att vi ska lämna-

  9. -ATT vi ska bygga hållbart
    och miljömässigt bra.

  10. Nu går vi över till HUR vi ska göra.

  11. Hur ska vi bära oss åt
    för att det ska bli av?

  12. Först när vi gör nåt
    i de verkliga projekten-

  13. -när projektledaren
    och företagsledningen fattar beslut-

  14. -blir det nånting av
    med hållbarheten.

  15. Det lär bli rätt så tekniskt.

  16. Jag känner igen många här
    som jobbar med Miljöbyggnad.

  17. För er andra: Det är ett
    certifieringssystem för byggnader.

  18. Bara byggnaden, inget annat-

  19. -försöker man göra
    miljömässigt hållbar.

  20. Miljöbyggnad används som ett verktyg.

  21. Företagsledningar använder det
    för att se vilken vision man har.

  22. "Vi ska bygga allt i Miljöbyggnad
    silver" är en typisk statement-

  23. -som man kan göra.

  24. Sen har vi projektledare,
    projektörer och entreprenörer-

  25. -som använder Miljöbyggnad som
    ett verktyg för hur det ska bli av.

  26. Systemet har varit i drift i fyra år.

  27. Det börjar bli dags för
    en utvärdering-

  28. -men också en uppdatering
    av kriterierna.

  29. Den bästa miljömässigt hållbara tekniken
    för fyra år sen-

  30. -har nästan blivit
    en vardagslösning nu.

  31. Så det är dags
    att flytta fram positionerna.

  32. Så här ser Miljöbyggnad ut i dag.
    Det här är tre områden.

  33. Det är indikatorerna.
    Nu ska vi diskutera-

  34. -om man ska utöka det där.

  35. Om vi ändå ska uppdatera kan man
    kanske lägga in nåt nytt.

  36. Kanske inte bara titta på huset,
    utan ge sig ut i andra områden också.

  37. I dag ska vi höra hur det
    eventuellt skulle kunna se ut.

  38. Frågetecknen skulle
    man kunna ersätta med nånting.

  39. För att göra det klart
    har vi bjudit in tre personer-

  40. -som ska prata om hur man skulle kunna
    inkludera det här i byggfasen.

  41. Kan man ta nåt från byggskedet
    och flytta in i Miljöbyggnad?

  42. Det gör vi inte, men entreprenörerna
    vill också visa att de kan-

  43. -och hur långt de har kommit.
    Vi ska få exempel på det.

  44. Vi har tre personer som ska prata.

  45. Martin Erlandsson
    Du får resa på dig.

  46. Så ser han ut. Maria Brogren
    från Sveriges byggindustrier.

  47. Och Marianne Hedberg,
    också från Sveriges byggindustrier.

  48. De brinner för sina olika ämnen.

  49. Det handlar om klimatpåverkan,
    energianvändning och avfall-

  50. -som kan vara intressant.

  51. Jag ska säga en sak till:

  52. Det här kommer inte att ske hipp
    som happ att förändra Miljöbyggnad.

  53. Det är ett stort utvecklingsarbete-

  54. -som förhoppningsvis startar
    efter nyår.

  55. Det finns en plan för detta.

  56. Den startar med att vi utvärderar
    hur Miljöbyggnad har fungerat.

  57. Vi går igenom vilka områden som ska
    hanteras av Miljöbyggnad framöver.

  58. När det är bestämt
    tittar vi på indikatorerna.

  59. När de är bestämda
    tittar vi på betygskalorna.

  60. Sen tar vi fram instruktioner,
    det ska testas-

  61. -och sen ska MB3 kunna lanseras.
    Det lär ta ungefär 1,5 år.

  62. Vi får se om det
    som vi ska höra nu blir aktuellt.

  63. Martin, kom upp.

  64. Martin ska berätta om klimatpåverkan-

  65. -hur man skulle kunna titta på den
    i Miljöbyggnad.

  66. När Martin, Maria och Marianne-

  67. -har berättat om sina planer
    för Miljöbyggnad-

  68. -kommer det att ifrågasättas av
    tre luttrade fastighetsförvaltare-

  69. -och en entreprenör.
    De ska ställa lite besvärliga frågor.

  70. De sitter här nere med vässade öron.

  71. Det är Jerker Nyblom
    från Akademiska hus.

  72. Sen har vi Charlotta från Riksbyggen.
    Hon kan allt om bostäder.

  73. Sen har vi Kristina Gabriellii
    från PEAB.

  74. Hon ska komma med kritiska frågor från
    entreprenörshåll.

  75. När de har ställt sina frågor
    lämnar vi över ordet till publiken.

  76. En del av er
    vill väl också veta lite mer-

  77. -om det.

  78. -Martin, välkommen.
    -Tackar.

  79. Grönt betyder fram, röd bak.

  80. Martin Erlandsson,
    från IVL Svenska miljöinstitutet.

  81. LCA har jag jobbat med sen 1990,
    så jag är lite miljöskadad.

  82. Jag gillar förstås LCA.

  83. Jag ska ta tillfället i akt och se
    om ni är lika intresserade av LCA.

  84. Jag har också jobbat med nationella
    definitioner av passivhus.

  85. Förra året hade vi
    ett stort projekt, Robust LCA.

  86. Jag var också med
    i det första systemet:

  87. Bygga Bos klassningssystem,
    som sen blev Miljöbyggnad.

  88. Vi var faktiskt flera stycken där
    som jobbade med LCA-

  89. -men vi föreslog aldrig det
    som ett sätt att bedöma en byggnad.

  90. Det skulle vara så enkelt
    att man inte ens behövde en konsult.

  91. Då fanns det inte plats för LCA,
    men nu har tiden kommit i kapp-

  92. -och vi har ett annat perspektiv.
    Man bör fundera på att lägga in LCA-

  93. -som ett bedömningsverktyg.

  94. Fem i tolv frågade Katarina:
    "Ska du förklara LCA?"

  95. "Nej, inte en chans
    på femton minuter", sa jag.

  96. Vi tar i stället en tillbakablick
    och säger: "Hur brukar vi göra?"

  97. När vi ska bedöma byggprodukter
    tar vi fram ett antal kriterier-

  98. -som vi tycker är lämpliga.

  99. Kriterierna är viktiga,
    annars skulle vi inte ställa frågan.

  100. Oftast är det enkelt att bedöma
    produkten utifrån kriterierna.

  101. Tyvärr kommer olika bedömningssystem
    fram till olika resultat.

  102. Sen undrar man från materialindustrin
    varför man tyckt olika saker.

  103. Det brukar resultera i rött,
    gult eller grönt.

  104. Det kan vara sura gubbar,
    pilar upp och ner och så vidare.

  105. Låt oss ta ett exempel.
    Så där kan det se ut.

  106. Vi har material A och B och tittar
    på andelen återvunnet material.

  107. Ganska klockren indikator.
    Andel förnybar energi och så vidare.

  108. Vi ställer upp kriterierna,
    och vad händer?

  109. Vi är inte riktigt nöjda, utan
    lägger på möjligheter att justera.

  110. Vi kan vikta indikatorer
    mot varandra.

  111. För att göra det ringer vi
    de här kloka gubbarna och gummorna.

  112. De fixar finjusteringen så att vi
    hamnar där vi hade bestämt.

  113. Då ställer man sig frågan:

  114. Ska vi jobba vidare med såna system
    eller nåt annat?

  115. Självklart nåt annat, tycker jag.
    Här kommer LCA in.

  116. Det är en analytisk metod.
    Metodiken ger ett numeriskt tal.

  117. Det är dessutom en metod
    som är vetenskapligt förankrad.

  118. En del av er har säkert hört
    att LCA ger olika svar.

  119. Självklart.
    Det är helt rätt uppfattat.

  120. Men kopplat
    till byggproduktförordningen-

  121. -har man tagit fram ett sätt att räkna i
    LCA som ger ETT svar.

  122. Oavsett vem som räknar
    kommer man fram till samma sak.

  123. Man har entydig LCA, och det är denna
    som jag pratar om här.

  124. Systemet kan inte vara beroende av
    vilken konsult som bedömer produkten.

  125. LCA i ett nötskal för en byggnad, då. Vi
    sa klimatpåverkan.

  126. Vi kan räkna försurning, övergödning,
    markozon eller resurseffektivitet-

  127. -men i dag är det väldigt mycket fokus
    på klimatpåverkan.

  128. I ett livscykelperspektiv
    följer vi alla flöden-

  129. -från att ta ut dem ur jordskorpan till
    produkt till att de återvinns-

  130. -eller blir till utsläpp igen.

  131. En vanlig indelning är att titta
    på själva den fysiska byggnaden-

  132. -och sen vad som går åt för drift:

  133. Energi, vatten, avlopp, avfalls-
    hantering - alltså verksamheten.

  134. Vi skulle kunna
    lägga till kemikalier.

  135. Projekt pågår för att försöka
    lägga in miljötoxicitet.

  136. Det är på forskningsstadiet och är inte
    aktuellt inom överskådlig tid-

  137. -så där finns det andra
    fullgoda kriterier i systemet.

  138. För markanvändning finns det också
    projekt, om biologiskt mångfald.

  139. Men där ligger också LCA:n efter.
    Dessa är ännu på utvecklingssidan.

  140. Dem bör man inte ta med
    när man tittar på Miljöbyggnad.

  141. Jag tänkte att vi skulle titta på
    det som är mest aktuellt.

  142. Det är framför allt klimatpåverkan, men
    även de andra, om man vill.

  143. Systemet skulle alltså vara så enkelt
    att ingen konsult behövdes.

  144. Även med LCA-metodiken
    måste det vara ett enkelt system.

  145. Alla måste kunna uppnå
    de lägsta nivåerna.

  146. Om man sen vill ha högre nivåer
    får man investera lite.

  147. Jag gjorde en utredning åt social-
    departementet om klimatpåverkan.

  148. Det är de röda plupparna.

  149. Ett medelvärde för en byggnad ligger på
    500 kilo per kvadratmeter.

  150. Men vad ser man mer?
    En enorm spridning.

  151. För mig betyder det att
    här finns möjlighet att förbättra.

  152. Då kan man se att det hus som är bäst
    har lägst energianvändning-

  153. -alltså de blå staplarna.
    Det finns ingen konflikt-

  154. -mellan ett klimatanpassat
    och ett resurseffektivt byggande.

  155. Visst, vi måste ha mer isolering
    för att uppnå en bra energiprestanda-

  156. -men relativt sett har andra materialval
    större betydelse.

  157. Sen ska man inte uppfinna hjulet. Varför
    inte göra som andra?

  158. Vilka är då de andra?

  159. De är LEED, BREEAM och CEEQUAL
    och ett tyskt system.

  160. I de tre övre systemen är det
    bonuspoäng. Sen gör man en design-

  161. -och får möjlighet att förbättra den.

  162. Gör man då den 20-30 procent bättre
    och kan erbjuda ett alternativ-

  163. -då får man ytterligare bonuspoäng.
    Det är ju redan tillämpat-

  164. -så man bör hänga på
    det sättet att använda LCA.

  165. Fördelen är att det inte är lika noga
    att metodiken är hårt reglerad.

  166. Det är lite lättare att acceptera
    att man räknar lite, lite olika.

  167. Miljöbyggnad har mycket det här
    att man ska välja ambitionsnivå.

  168. Jag kan inte utveckla ett helt system
    för det här föredraget-

  169. -men vilka ambitionsnivåer
    kan man titta på?

  170. Tittar man på beräkningsverktyg
    kan man fråga vad man vill ha in.

  171. För byggnaden är
    en produktionskalkyl det ideala-

  172. -eller om man tar från en CAD-fil.

  173. Det är basnivån, och för att
    räkna om till miljöpåverkan-

  174. -finns det gratis Excel-snurror. Varför
    inte låta folk använda dem?

  175. På högsta ambitionsnivån ska man
    kanske ha LCA-verktyg för proffs.

  176. Men alla måste kunna jobba
    på nån nivå i systemet.

  177. Man kan också bara titta på stommen.
    Mycket miljöpåverkan ligger där.

  178. En annan bit är att lägga på bygg
    och hoppa över installationer.

  179. Den sista biten är
    att även lägga på installationssidan.

  180. Men entreprenören köper installation på
    entreprenad-

  181. -och vet inte vad den innehåller. Därför
    är det svårt att få fram data.

  182. Nästa bit är tidsskeden.

  183. Vi pratar om att bygga huset
    och sen har vi byggskedet.

  184. Normalt sett med LCA kan man
    lägga på underhåll av materialen-

  185. -men det är lika vanligt att man lägger
    på energianvändningen.

  186. På bilden med socialdepartementet
    kom vi fram till-

  187. -att halva miljöpåverkan ligger på
    byggandet och halva på uppvärmning.

  188. Här ligger energikraven separat-

  189. -men LCA-metodiken beskriver
    hur man ska räkna.

  190. Det här är som sagt
    inget färdigt system-

  191. -men jag kan tänka mig
    att ett steg i systemet-

  192. -är att man ställer samman vilka
    material som faktiskt har gått åt.

  193. Det betyder att även om jag som bygger
    eller köper inte har LCA-

  194. -så finns det ett underlag
    att senare göra beräkningarna.

  195. Sen kan man lägga på klimatkalkylen
    eller all miljöpåverkan.

  196. Man kan också öka från stomme till bygg
    och lägga på installationer.

  197. Sen är frågan var i systemet
    man vill hantera energianvändningen.

  198. Man kan använda samma metod
    som när räknar för byggmaterialen.

  199. Därför kan man ställa dem mot varandra.
    Det vore önskvärt.

  200. Sen finns det tyska systemet, DGNB.
    Tyskarna har hög precision-

  201. -och nöjer sig inte
    med 20 procents förbättring.

  202. Det ska vara mindre än 500 kg.

  203. Vi är inte mogna för så hårda krav.
    Vi bör ta det lite försiktigare-

  204. -och jobba med alternativkalkylerna
    i stället.

  205. Nu är ni bekymrade. Hur ska
    det här gå till i verkligheten?

  206. Det låter avancerat och dyrt,
    och man måste köpa en konsult ändå.

  207. Och inte en konsult.
    Det ska vara en forskare, säger nån.

  208. Om vi då tittar på två deklarationer,
    från Skanska och NCC...

  209. Det finns en gemensam nämnare,
    men det kan ni inte gissa.

  210. De är framtagna med ett koncept
    som heter Anivitor-konceptet.

  211. Det fick man
    årets innovation för 2007.

  212. Det är ett förenklat koncept.
    Vem som helst kan sno det.

  213. Man gör en LCA-beräkning-

  214. -genom att "korsreferera". Vad är
    då det här korsrefererandet?

  215. Vi utgår från en produktionskalkyl.

  216. Man kan ha 35 000
    olika kalkylresurser.

  217. Vi kan ta exemplet träreglar.
    Där finns det ett antal dimensioner.

  218. Man kan gruppera dem
    till 2 500 enkla material.

  219. Med hjälp av densitet räknar man
    om det till sågad vara, som är en.

  220. En sågad vara motsvarar kanske 150
    såna här resurser i mittlådan.

  221. Sen olika artiklar från olika
    leverantörer, så jäser det bara.

  222. För att räkna
    en byggnadsmiljöprestanda-

  223. -räcker mindre än tusen LCA-resurser.

  224. Och det är trots allt tusen resurser.

  225. Kommer nån ihåg hur många som fanns
    i Stockholm stads lista?

  226. Under femtio,
    så det är lite skillnad.

  227. Då måste man jobba rationellt.

  228. När de här IT-verktygen
    möter LCA-data-

  229. -måste man införa ett resursregister.

  230. Jag skulle bli glad om man kunde ta vårt
    register på IVL-

  231. -och säga att det är branschens.

  232. När vi pratar om gipsskivor
    så pratar vi om vår gipsskiva.

  233. Gruppera alla tillverkare
    mot den resursen.

  234. Då hittar man enkelt-

  235. -vilken miljöresurs
    som hör ihop med vilken artikel.

  236. Det finns nog även synergier med andra
    system som BASTA.

  237. I dag har vi en databas på IVL-

  238. -men kanske skulle det vara
    sektorns miljödatabas.

  239. Sen måste näringslivet, som vill
    ha företagsunika deklarationer-

  240. -kunna konkurrera med sina produkter.

  241. Systemet måste ha ett sätt
    att få in företagsunika produkter.

  242. Där brister de internationella systemen.
    Det får vi ta hänsyn till.

  243. Om jag förstår Åsa rätt
    finns det här med i diskussionerna-

  244. -men inget utvecklingsprojekt
    är kopplat till det.

  245. Vi skulle gärna starta ett sånt om
    det är intressant för Miljöbyggnad-

  246. -för att se om det går att komma dit
    där vi räknar allt med LCA-

  247. -på ett enkelt och billigt sätt.
    Tack så mycket.

  248. Maria Brogren, energi- och miljöchef på
    Sverige byggindustrier.

  249. Jag ska prata om energianvändning och
    klimatpåverkan från byggprocessen.

  250. När jag började på Sveriges
    byggindustrier för fyra år sen-

  251. -berättade nån att energianvändning och
    klimatpåverkan från byggfasen-

  252. -står för ungefär 15 procent
    under hela byggnadens livslängd-

  253. -och driften för 85 procent av
    energianvändning och klimatpåverkan.

  254. Det var den etablerade uppfattningen i
    byggbranschen, en sorts tumregel.

  255. Det har naturligtvis bidragit till
    att mycket fokus har lagts på-

  256. -att få ner energianvändning och
    klimatpåverkan från byggnadens drift-

  257. -men lite kraft har lagts
    på minskningar från byggfasen.

  258. Kraftsamlingen på lågenergibyggande-

  259. -har fått utvecklingen att gå snabbt.
    Byggnader blir mer energieffektiva.

  260. Vi håller också på att fasa ut fossila
    bränslen från uppvärmning-

  261. -och vi har en stadigt ökande andel
    förnybar energi i energisystemet.

  262. Då frågar jag mig: Gäller den här gamla
    tumregeln fortfarande?

  263. För ett par år sen bestämde vi oss för
    att titta närmare på det-

  264. -och ha mer fakta.

  265. Vi ville kartlägga klimatpåverkan från
    hela byggprocessen-

  266. -med fokus på materialproduktionen och
    byggfasen.

  267. Var klimatpåverkan verkligen
    så liten i sammanhanget?

  268. I ett projekt för SBUF,
    byggbranschens utvecklingsfond-

  269. -har forskare från KTH och IVL,
    bland annat Martin-

  270. -gjort noggranna livscykelanalyser
    för ett nybyggt flerbostadshus-

  271. -och beräknat fördelningen
    av klimatpåverkan på byggfasen-

  272. -respektive driftsfasen.

  273. Det kallas ibland
    "uppströms" respektive "nedströms".

  274. Beräkningarna ger en helt
    annan bild än den gamla tumregeln.

  275. I ett energieffektivt betonghus-

  276. -står byggprocessen för halva
    klimatpåverkan i dess livscykel-

  277. -lite beroende på
    vilka antaganden man gör.

  278. Det handlar bland annat om
    val av beräkningsperiod.

  279. Om man räknar på femtio eller hundra år
    slår det naturligtvis.

  280. Vi har valt femtio år,
    enligt den europeiska standarden.

  281. En annan faktor är
    mängden köpt energi för driften.

  282. Här blir produktionsfasen viktigare ju
    energisnålare hus vi bygger.

  283. Sen får man bestämma ur vems
    perspektiv man gör beräkningarna.

  284. Om man enbart analyserar det som
    byggherren har rådighet över-

  285. -kan man utelämna hushållselen.
    Så gör man i Boverkets byggregler.

  286. Men vi har tagit med den
    för att visa helheten.

  287. Den tredje faktorn är energislagen och
    vilken klimatbelastning de har.

  288. Man kan ställa upp olika scenarier och
    göra känslighetsanalyser.

  289. Det är många antaganden.

  290. Det man ska ta med sig från bilden
    är inte de exakta procenttalen-

  291. -utan att när byggnaderna
    blir mer energieffektiva-

  292. -och vi får mer förnybar energi
    i systemet blir det viktigare-

  293. -att även titta på klimatpåverkan och
    energianvändning under byggfasen.

  294. Tillsammans med bland andra Kungliga
    ingenjörsvetenskapsakademien-

  295. -har vi lagt ihop resultaten
    från projektet som jag visade nyss-

  296. -med tidigare studier-

  297. -och beräknat total klimatpåverkan från
    byggandet i Sverige.

  298. Den här sammanvägda studien
    visar den totala klimatpåverkan-

  299. -från alla byggprocesser
    som pågår i Sverige-

  300. -inklusive produktion
    av byggmaterial, transporter-

  301. -och processerna på byggplatsen.

  302. Det är ungefär tio miljoner ton
    koldioxidekvivalenter på år.

  303. Fyra miljoner ton för husbyggande och
    sex miljoner för anläggningsbyggande.

  304. Klimatpåverkan från byggande
    är av samma storleksordning-

  305. -som från Sveriges
    samlade personbilstrafik.

  306. Men det är inte känt. Det pratas mycket
    om byggnadernas drift-

  307. -och även om väg- och flygtrafik-

  308. -men väldigt lite om klimatpåverkan från
    att bygga anläggningar och hus.

  309. Ur byggentreprenörernas perspektiv bör
    vi titta mer på den här frågan.

  310. Det är alltså de här delarna,
    som man brukar kalla "uppströms".

  311. Jag skulle vilja fokusera på...
    Nu ska vi se.

  312. Nu har det blivit oordning.

  313. Här.

  314. Jag ska säga en sak till om studien av
    passivhuset Blå Jungfrun.

  315. Vi har titta på vilka delar som
    har gett störst koldioxidutsläpp.

  316. Martin pratade mycket om material
    och nämnde transporter-

  317. -och processer på arbetsplatsen. Jag
    fokuserar på det gula och orangea.

  318. Det blir mitt bidrag
    till utvecklingen av Miljöbyggnad.

  319. Det är också de delar som entreprenören
    har mest rådighet över-

  320. -så det är smakfullt att vi säger
    att vi vill göra nåt-

  321. -och inte skjuter problemet på nån
    annan. Det här kan vi göra nåt åt.

  322. Jag ska visa den här.

  323. Här är en schematisk bild
    över informationsmodulerna-

  324. -i den europeiska standarden
    för livscykelanalys.

  325. Jag har markerat det som vi
    kan ta hand om i Miljöbyggnad:

  326. Transporter och processerna
    på byggarbetsplatsen.

  327. I standarden ingår även avfall
    som uppkommer i byggprocessen-

  328. -i den orangea delen, men vi tänkte ha
    en egen indikator för det.

  329. Marianne ska prata mer
    om avfallshanteringen.

  330. Så det ingår inte. Jag pratar om
    energianvändning i byggprocessen.

  331. Så det blir en avvikelse
    från den här standarden.

  332. Och indikatorerna i Miljöbyggnad
    ska koppla till lagkrav-

  333. -eller till branschpraxis. Bronsnivån
    innebär att man uppfyller det.

  334. På det området
    har vi ännu en situation-

  335. -då energianvändningen
    i byggfasen inte är reglerad.

  336. Det är ganska bortglömt,
    skulle jag vilja påstå.

  337. Vad utgår vi då ifrån i Miljöbyggnad,
    om man ska bygga på nåt lagkrav?

  338. Faktum är att det håller på
    att införas ett lagkrav-

  339. -som vi kan haka upp det på.

  340. I EU:s energieffektiviseringsdirektiv
    slås det fast-

  341. -att alla stora företag ska göra
    en energikartläggning.

  342. Då menar man företag med omsättning
    på minst 50 miljoner euro på år-

  343. -och minst 250 anställda.

  344. De ska genomföra energikartläggningar.

  345. I byggbranschen i Sverige i dag
    är det ungefär 25 företag-

  346. -som får det här kravet.

  347. Inte jättemånga, men jag kommer till
    hur man kan lösa det.

  348. I lagen om energikartläggning
    för stora företag-

  349. -står det att kartläggningen
    ska omfatta en ingående översyn-

  350. -av energianvändningen och förslag
    på kostnadseffektiva åtgärder.

  351. Det ska alltså leda till
    att man gör nåt.

  352. Syftet är att investera
    i energieffektivisering.

  353. En första kartläggning ska göras senast
    den 5 december 2015.

  354. Sen ska den uppdateras
    vart fjärde år.

  355. Energimyndigheten
    ska ta fram föreskrifter-

  356. -för vilka krav som ska ställas.

  357. Man förväntas fatta beslut
    om hur de ska se ut i nästa vecka.

  358. Troligtvis krävs ett certifierat
    energiledningssystem-

  359. -eller att man har en certifierad
    energikartläggare i företaget.

  360. Alternativt kan man handla upp
    en konsult som är certifierad.

  361. Ja... I vårt remissvar
    på föreskrifterna-

  362. -lyfte vi fram sånt som var oklart ur
    byggentreprenörernas perspektiv.

  363. Hur ska man göra det här
    i ett byggföretag-

  364. -för att få fram vettig information för
    åtgärderna?

  365. Byggbranschen skiljer sig mycket
    från fast industri eller handel.

  366. Till exempel kan man ta det faktum-

  367. -att verksamheten varierar väldigt
    mycket över tid och rum-

  368. -och till sin karaktär. Ena året bygger
    man kanske två broar-

  369. -och nästa år ett villaområde?

  370. Hur kan man ta med lärdomar av en
    kartläggning från första året-

  371. -för att påverka
    sin verksamhet nästa år?

  372. Det måste riggas på ett smart sätt.

  373. Sen säger lagen att man ska mäta
    den egna energianvändningen.

  374. Hur gör man det på ett bygge med
    många led av underentreprenörer?

  375. Hur skiljer man ut det?
    Ska man skilja ut det?

  376. Frågorna har vi lyft i ett remissvar
    till energimyndigheten.

  377. Man ska ta fram nån sorts vägledning.

  378. Hur ska vi göra en vettig kartläggning i
    byggbranschen?

  379. Det känns bra. Vi har
    en bra dialog med energimyndigheten.

  380. Nu tänkte jag
    gå in på själva förslaget.

  381. Man bör införa en indikator
    i Miljöbyggnad-

  382. -som hanterar energianvändning
    och klimatpåverkan under byggfasen.

  383. Förslaget är inte färdigformulerat.

  384. Det ska tas om hand i strukturen
    som Catarina har berättat om.

  385. Jag har sett en ännu mer komplicerad
    bild, med en massa kommittéer.

  386. Det finns alla möjligheter
    att tröska igenom det här ordentligt.

  387. Det här är bara en liten teaser
    av hur det skulle kunna vara.

  388. Jag hoppas att ni,
    som en sorts startposition-

  389. -skriver under på att det är hög tid att
    titta närmare på frågorna.

  390. Energieffektivisering är också
    en viktig ekonomisk fråga.

  391. Apropå vad vi pratade om på morgonen.

  392. Det finns många goda argument
    utöver miljöargumenten.

  393. Det är också väldigt bra timing.
    Vi har fått lagen-

  394. -men får också föreskrifter om
    energikartläggning i stora företag.

  395. Syftet med att införa den här indikatorn
    är att premiera-

  396. -energieffektivisering och minskad
    klimatpåverkan i byggfasen-

  397. -och ge dem som jobbar
    med frågorna en morot.

  398. De får kanske mer råg i ryggen
    att ta diskussionen inom företagen.

  399. Våra medlemmar efterlyser att ha
    lite större mandat att göra det här.

  400. Det kan vara positivt.

  401. Det handlar konkret om
    att energin som används i byggfasen-

  402. -ska följas upp och minskas.
    Jag har också några förslag-

  403. -väldigt preliminärt, på nivåer.

  404. På bronsnivån ska man uppfylla
    lagkraven på energikartläggning.

  405. Det ska gälla även för små
    och medelstora företag.

  406. Där kan man få en metodik
    som kopplar till lagkraven.

  407. På silvernivå ska man även följa upp på
    en mer detaljerad nivå-

  408. -energianvändning på arbetsplatsen och
    för materialtransport-

  409. -fördelat på olika energibärare.
    Sen ska man vidta en valbar åtgärd-

  410. -för att minska energianvändningen.

  411. På guldnivån tänkte jag på
    det som Martin var inne på-

  412. -att man också ska beräkna
    klimatpåverkan från byggfasen-

  413. -och vidta flera åtgärder.

  414. Jag tror att det är svårt att sätta vare
    sig absoluta tal-

  415. -eller procentsatser. Byggprojekt
    skiljer sig så mycket från varandra.

  416. Förutsättningarna
    kan vara helt olika.

  417. Man bör mer förbättra
    från en basnivå-

  418. -och inte sätta absoluta tal.

  419. Vad kan man göra, då?

  420. Man kan göra jättemycket
    för att minska klimatpåverkan.

  421. Mycket handlar om
    övergripande planering.

  422. Vad, hur och var ska vi bygga?

  423. Men det handlar också om vad man
    kan göra i sitt företag-

  424. -och på specifika byggplatser:

  425. Utbilda medarbetare
    i klimatsmart byggande.

  426. Effektivisera materialtransporter
    genom smartare logistiklösningar.

  427. Man kan välja transporter
    med förnybara drivmedel.

  428. Långsiktigt kan man ersätta dieseldrivna
    arbetsmaskiner.

  429. Det är nåt som man får ta successivt.

  430. Optimera materialval och metoder-

  431. -för att minska klimatbelastning från
    torkning. Det diskuteras mycket nu.

  432. Man kan också naturligtvis släcka
    belysning när man inte är där.

  433. Behovsanpassa,
    använda närvarostyrning.

  434. Man kan använda energieffektiva bodar
    och fjärrvärme eller värmepumpar.

  435. Det finns många sätt att minska
    energianvändning och klimatpåverkan.

  436. Det vore roligt om Miljöbyggnad
    kunde ta in de här aspekterna-

  437. -och driva på utvecklingen.

  438. -Tack.
    -Tack så mycket!

  439. Massa intressanta idéer.

  440. Nu ska vi höra mer om
    vad man kan göra under byggskedet.

  441. -Här kommer Marianne.
    -Lite skitsnack!

  442. Du får också presentera dig själv, och
    du känner till knapparna där.

  443. Hej. Marianne Hedberg.

  444. Sveriges byggindustrier
    sen en dryg månad tillbaka.

  445. Jag har varit verksam
    i byggbranschen på PEAB-

  446. -i nästan fjorton år, så jag kommer
    direkt från avfallshanteringsvärlden.

  447. Den konkreta verkligheten.

  448. Så nu ska vi snacka lite skit.

  449. Det här förslaget mynnar i
    det man kan säga är branschpraxis.

  450. Resurs- och avfallsriktlinjer
    för byggbranschen-

  451. -framtaget och uppdaterat
    nu under 2013.

  452. Den var från början
    "Kretsloppsrådets avfallsriktlinjer".

  453. Då låg fokus på avfallet.
    Vi skulle sortera.

  454. Nu har vi kommit vidare till att vi
    måste minska mängderna-

  455. -minska farligheten tydligare-

  456. -och använda de resurser som finns-

  457. -i det här avfallet
    som vi ger upphov till.

  458. Det här är ju en branschpraxis,
    åtminstone i vardande.

  459. Den har funnits ett tag
    och många pratar om den-

  460. -men den behöver genomföras
    på ett tydligare sätt.

  461. Min uppfattning är att genom att ta med
    det som nån form av indikatorer-

  462. -i Miljöbyggnad skulle vi snabba på
    genomförandet och effektiviseringen-

  463. -av hur vi använder resurser.

  464. En viktig sak i det hela är
    att alla ska vara involverade.

  465. Vi måste planera redan från början. Från
    idéstadiet-

  466. -måste avfallsminskning,
    alltså resurseffektivt byggande-

  467. -finnas med i tänkandet. Sortering ska
    göras på arbetsplatsen-

  468. -inte nån annanstans.
    Lyckas man övertyga mig om-

  469. -att det är effektivare att först blanda
    nåt och sen dela upp det-

  470. -får man en liten utmärkelse.

  471. Det har ingen lyckats med
    på de här fjorton åren.

  472. Och det beror inte på
    att ingen har försökt.

  473. Fraktioner. Första versionen
    av de här riktlinjerna...

  474. Jag var med i det arbetet.

  475. En stor uppgift där var att
    tussa ihop avfallsentreprenörerna-

  476. -och få dem att komma överens
    om vad fraktionerna kallades.

  477. Vad betydde det? Det fanns hur många
    namn på fraktionerna som helst.

  478. Man kunde inte jämföra statistiken.

  479. Om vi ska få effektivitet
    i att utveckla det här-

  480. -måste vi kunna prata samma språk.

  481. Då...har jag redan sagt det här,
    egentligen.

  482. Vi har möjligheter i att använda
    resurserna effektivare.

  483. Det är inte skräp, det är råvaror.
    Vi måste återcirkulera råvaror.

  484. Det är knappa resurser
    vi har att använda i många fall.

  485. Syftet med att han en indikator skulle
    vara att premiera-

  486. -ett effektivt resursutnyttjande-

  487. -och att återvinna
    det som faktiskt blir avfall-

  488. -så effektivt som det nånsin går.

  489. Indikatorer
    skulle kunna vara sorteringsgrad-

  490. -och kanske komma till att minimera
    mängder, att hitta nyckeltal-

  491. -för hur vi kan mäta mot oss själva,
    åtminstone.

  492. För att ha lite tankar om nivåerna:

  493. Bronsnivån ska ju vara branschpraxis.

  494. Lagstiftningen är solklar.
    Du ska sortera-

  495. -och använda resurserna effektivt.

  496. På brons ska det hållas ett startmöte
    med avfallsentreprenören-

  497. -om hur man ska jobba
    på arbetsplatsen.

  498. Vilka skeden har vi under byggtiden,
    vilka avfall faller under vart skede-

  499. -och hur tar vi hand om det
    på bästa sätt?

  500. Man måste upprätta en avfallsplan.

  501. Hur mycket blir det,
    var ska vi göra av det-

  502. -och hur hanterar vi det
    på bästa sätt.

  503. På silvernivån är förutsättningarna att
    föregående nivå åker med.

  504. Men då måste man ha
    en plan för avfallsminimering-

  505. -i sin avfallsplan.

  506. Avfallsplanen måste alltså med
    redan från idéstadiet.

  507. Det räcker inte att upprätta den
    när vi kommer till arbetsplatsen.

  508. Det är som att komma dit
    och säga till platschefen:

  509. "Nu ska du energieffektivisera
    det här huset."

  510. Det måste med från början,
    i planeringen.

  511. De som ritar huset
    eller planerar anläggningen.

  512. Man sätter upp mål för sorteringen.

  513. Det kan till exempel vara hur stor andel
    som går till återvinning.

  514. Minst sjuttio procent är en siffra.
    Det skulle kunna vara mycket mer.

  515. Man borde sätta upp mål
    för maximal mängd avfall-

  516. -per någon yta - BTA, till exempel -
    under produktionsskedet.

  517. Den ska sättas och följas upp.

  518. På silvernivån ska man kanske inte
    kräva att man ska uppnå målet-

  519. -men att man har satt målet
    och har ett krav på uppföljning-

  520. -gör att man måste arbeta med det, och
    då blir det mer konkret.

  521. För guldnivån skulle man kunna sätta en
    konkret siffra.

  522. Säg 15 kilo per kvadratmeter BTA.

  523. Då har man kommit ganska långt.
    Vissa undersökningar säger 25-30.

  524. Vi vet inte. Dessutom varierar det
    mycket med olika typer av projekt.

  525. Det beror väldigt mycket på vilken
    sorts hus och konstruktionssystem.

  526. Där behöver man
    differentiera själva siffran.

  527. Sen skulle man kunna sätta ett
    nyckeltal för något material.

  528. Min favorit är gips.

  529. Jag började försiktig kolla hur mycket
    av det inköpta gipset-

  530. -som faktiskt blir avfall.
    Inte rivning, utan nyproduktion.

  531. Det varierar från 5-6 procent
    till 30-40 procent-

  532. -beroende på
    hur bra koll man har på inköpen.

  533. Så det är en springande punkt, att
    ha kontroll på sina materialflöden.

  534. Genom att bara visa på
    hur mycket pengar man slösar bort-

  535. -genom att agera som man gör,
    till exempel med gips-

  536. -tror jag att man skulle få sprutt
    på arbetet på ett bra sätt.

  537. Det där är, ja...
    Ta det som en provokation.

  538. Det finns olika sätt
    att jobba med det här.

  539. Alla måste veta vad det handlar om
    och få kunskaper, utbildning.

  540. Och sen tydliga mål,
    begripliga mål på arbetsplatsen-

  541. -som relaterar till det som vi
    håller på med här och nu.

  542. Uppföljning och återrapportering.
    Löpande återrapportering.

  543. "Så duktiga har vi varit."
    "Nu har det gått åt skogen igen."

  544. "Vad hände? Hur ska vi bli bättre?"

  545. Minska mängden byggfel. Avdelningen
    för själklara självklarheter.

  546. Men hur ofta säger vi inte
    "Vi får rätta till det sen"?

  547. Fort men fel. Det fanns en devis
    som jag hittade för längesen-

  548. -och som jag har tänkt ha
    som ett rättesnöre i livet.

  549. Om du inte har tid
    att göra rätt från början-

  550. -när ska du då ha tid
    att rätta till det?

  551. Om du inte har tid och råd
    från början-

  552. -när ska du då få tid och råd
    att göra om det?

  553. Enough said.

  554. Felhanterat material.
    Det blev smutsigt eller gick sönder.

  555. Felköpt material.
    Man pratar förbi varandra-

  556. -och har inte logistiken klar.

  557. Miljöbedömda material och produkter
    börjar bli en självklarhet-

  558. -men måste bli det ännu mer.

  559. Om vi tar material som klarar kraven
    enligt våra tre stora system-

  560. -då får vi
    mycket mindre farligt avfall.

  561. Det blir billigare för arbetsplatsen,
    för projektet som helhet.

  562. Vi kan måttbeställa material och
    från början göra konstruktionen så-

  563. -att det inte blir onödigt spill.

  564. Vi ritar inte så att det blir halva
    gipsskivor eller en tredjedel över.

  565. Vi ritar för de material
    och med de mått som finns.

  566. Alternativt kan man måttbeställa
    från leverantörerna.

  567. Förpackningsmaterial
    är ett kärt ämne.

  568. Returnerbara pallar, till exempel.

  569. Att man har andra leveransmetoder
    för stora installationsprodukter-

  570. -och återtagningsbara emballage.

  571. Ordning och reda är också en favorit.

  572. På de arbetsplatser
    som har ordning oreda-

  573. -är sortering och ekonomi bra.
    Det funkar hela vägen.

  574. Oftast trivs man bättre
    på ett sånt projekt.

  575. Det borde vara en självklarhet.

  576. Det har med säkerheten
    på arbetsplatsen att göra också.

  577. Alla de här delarna
    har inte bara med miljön att göra-

  578. -utan mycket med ekonomin.

  579. Vi pratar om dåliga vinstmarginaler
    i byggbranschen.

  580. Gör rätt, så blir det billigare
    och snarare bättre än sämre.

  581. Sätt upp indikatorer för det här
    i Miljöbyggnad, och så kör vi.

  582. Du kan stanna uppe.
    - Visst blir man inspirerad?!

  583. För att få med de här indikatorerna.

  584. Nu ska vi ha upp panelen.

  585. Nu har vi hört presentationerna-

  586. -och ska höra vad byggproffsen
    egentligen tycker om det här.

  587. Är de beredda att betala
    för att få med de här indikatorerna-

  588. -i Miljöbyggnad?

  589. De använder Miljöbyggnad alla tre-

  590. -i sina företag.

  591. Känner ni igen dem?
    Kommer ni ihåg vad de hette?

  592. Säg vem du är, Jerker.

  593. Jerker Nyblom, Akademiska hus.
    Senior rådgivare i hållbarhet.

  594. -En väldigt bekväm tillvaro.
    -En avundsjukeroll!

  595. Charlotta Szczepanowski,
    hållbarhetschef på Riksbyggen.

  596. Kristina Gabriellii,
    hållbarhetschef på PEAB.

  597. Och så har vi då presentatörerna.

  598. Varför står de så långt borta?

  599. Vi kan tränga ihop oss.

  600. Ni har absolut inget att skämmas för.

  601. Vem av er vill börja fråga?

  602. Ska vi ta längst bort, Jerker?

  603. Jag blir jätteglad
    när jag hör det här, naturligtvis.

  604. Då representerar jag en fastighets-
    ägare som har verksamhetslokaler.

  605. Det är universitet och högskola,
    med oerhört specifika lokaler.

  606. Men det finns andra typer,
    som handelslokaler och lagerlokaler.

  607. Då är det så att i energi- förbrukningen
    för Akademiska hus del-

  608. -är driften av byggnaden
    en mycket liten del-

  609. -av den totala energiförbrukningen.

  610. Vi ser att vi måste samverka
    med våra hyresgäster-

  611. -för att få ner energin.

  612. Det handlar inte bara om beteende
    och förhållningssätt hos hyresgäster-

  613. -utan också om hur byggnaden är
    projekterad och gestaltad i detalj.

  614. Det ska vara lätt att göra rätt.

  615. Med bra gestaltning och arkitektur
    kan man få ner förbrukningen.

  616. Nu finns det system
    - och det var nog Martin inne på-

  617. -där det finns tillvalsmoduler.

  618. Man certifierar även förvaltnings- delen
    och även kanske verksamheten.

  619. Miljöbyggnad lägger allt ansvar
    på mig som fastighetsägare.

  620. Jag sätter kraven, ska följa upp det och
    ska pressa övriga aktörer-

  621. -att göra sin del.
    Därför blir jag glad av det här.

  622. Nu ser jag en annan värld-

  623. -där vi inte bara tittar framåt
    efter leveransen.

  624. -när man ska verifiera Miljöbyggnad
    mellan ett till två år.

  625. Ett ögonblicks moment.

  626. Nu kan vi se framför oss-

  627. -att konsulter
    och inte minst entreprenörerna-

  628. -tar ansvar
    under sin del i processen.

  629. Inledningsvis sa Catarina så här:

  630. Miljöbyggnad
    säger vad man vill åstadkomma-

  631. -men hur gör man då?
    Det är oerhört viktigt-

  632. -hur själva byggprocessen går till.

  633. Hur sätter man in ett fönsterparti med
    ett u-värde-

  634. -så att det har kvar sina värden
    i den färdiga byggnaden?

  635. Här var ganska många bra förslag
    som vi inte alls rår över.

  636. Vi kan inte skriva in i en AF
    att man inte får göra byggfel.

  637. Vi kan inte skriva att man
    ska vara sparsam med materialet.

  638. Ett antal förslag
    skulle vi kunna skriva i AF.

  639. Vi har tittat på energi under
    byggprocessen, exempelvis bodar-

  640. -och det hade du uppe.
    Där finns en hel del att göra.

  641. Vi kan kräva i en AF att man ska koppla
    in sig på fjärrvärmenätet.

  642. Men ska det här bli
    - ur ett LCA-perspektiv, Martin-

  643. -riktigt hållbart, då ser jag
    en fördelning av ansvaret-

  644. -hos alla aktörer i hela processen.

  645. Då är min fråga till era alla,
    eller till byggindustrierna:

  646. Känner man ett behov av att lägga till
    moduler till Miljöbyggnad-

  647. -förutom att bara titta på byggnaden?

  648. Då kan man certifiera förvaltningen men
    även åt andra sidan:

  649. De som håller i produktionen,
    konsulterna och även materialsidan.

  650. Då kommer vi in på social hållbarhet.
    Hur och var tillverkas material?

  651. Finns det intresse av det?
    Era reaktioner ska bli intressanta.

  652. Sen vill jag fråga aktörerna:
    Är ni beredda att ta det ansvaret?

  653. Det var min fråga.
    Det var en ganska konkret fråga.

  654. -Till Martin?
    -Nej, till Marianne och Maria.

  655. Men det handlar även om ifall Martin ser
    det som en poäng i ett LCA-tänk.

  656. Vi kan höra med Maria och Marianne.

  657. Vi har valt att lyfta frågan själva-

  658. -och räkna ut
    hur stor klimatpåverkan vi har.

  659. Vi vill ha mer fokus på det.

  660. Men kastar man upp en fråga måste
    man ta bollen när den ramlar ner.

  661. Så ja, absolut.

  662. Sen har jag hört från dem som jobbar
    med miljöfrågor i våra företag.

  663. De tycker att det vore bra
    om de fick mer mandat eller verktyg.

  664. Om det blir mer fokus på frågan
    kan man göra mycket mer.

  665. Så om sån modul fanns, då kunde ni
    tänka er att certifiera er?

  666. Det finns till exempel
    det här med säker vatteninstallation.

  667. Man kan som entreprenör
    certifiera sig som företag-

  668. -och ha certifierade montörer.

  669. Ni skulle på samma vis
    bli certifierade miljöbyggare.

  670. Då blir det enklare för mig...
    Fast nu är jag stor byggherre-

  671. -och vi har kompetens och kraft.

  672. Jag tänker på många byggherrar
    som inte är så stora-

  673. -och inte har hela den kompetensen.

  674. Det vore en oerhörd styrka för dem att
    ha en entreprenör som säger:

  675. "Vi är en certifierad
    miljöbyggsentreprenör."

  676. Det är en bra idé.

  677. Då bör det finnas-

  678. -certifierad miljöbyggsarkitekt,
    -konstruktör, -leverantör-

  679. -och hela linjen.

  680. Det handlar inte om att bara fixa allt i
    slutet på arbetsplatsen.

  681. Hela kedjan måste funka. En förut-
    sättning är att du som beställare-

  682. -ställer och följer upp krav.

  683. Nu får jag kravet på mig igen.

  684. Det är din byggnad
    som jag ska leverera.

  685. Då måste vi vara överens om vad
    du vill ha, för det får du.

  686. För mig handlar det om att återupprätta
    yrkesstoltheten.

  687. Sätta en kultur som gör
    att det här är självklarheter.

  688. Kanske skulle såna här kriterier hjälpa
    det på vägen.

  689. Det är inte så att byggentreprenörer
    motsätter sig att göra rätt.

  690. -Det vore väl fånigt?
    -Det menar jag inte heller!

  691. Jag aviserade att jag kan tänka mig-

  692. -att varje aktör i en byggnads livstid
    måste ta sitt ansvar.

  693. Miljöbyggnad har faktiskt
    belyst kunskapsbrister-

  694. -hos till exempel projektörer.

  695. Jag såg framför mig att man kanske
    i varje led kan ta till sig det här-

  696. -och gör nån form av certifiering,
    inte bara hos entreprenören.

  697. Det är hela kedjan.

  698. Men min poäng är att byggherren
    inte ensam ska ställa kraven.

  699. Varje aktör i processen tar sin
    del i ansvaret och står upp för det.

  700. Det är en klok tanke.
    Den tar vi med oss.

  701. Har du några frågor, Charlotta?

  702. Jag är själv från livscykelanalys-
    världen, vurmar för det-

  703. -och tycker
    att det är dit vi måste.

  704. Men jag är livrädd för
    en massa administration.

  705. Du förordar enkla system, Martin-

  706. -men då blir det
    mycket generella data.

  707. Redan uträknade data
    som man lägger in i olika moduler.

  708. Då minskar värdet av analysen.
    Det är kanske ett första steg-

  709. -men jag är ändå tveksam.

  710. Hur ska vi kunna få en effekt
    av det här rent miljömässigt?

  711. I min organisation
    satsar vi gärna pengar-

  712. -men om man inte
    ser effekten miljömässigt-

  713. -och bara får en administrativ börda-

  714. -då får jag inte med mig
    min organisation.

  715. Det är oerhört viktigt
    att kunna nyttja resultaten.

  716. Att de här delarna minskar
    nån form av miljöpåverkan.

  717. Det är kanske ingen konkret fråga, men
    jag vill höra dina kommentarer.

  718. Annars tycker jag att vi måste titta på
    livscykeln-

  719. -och då faller ni andra två
    in i allt annat.

  720. Då har vi helheten på plats.
    Vi måste bara hitta rätt steg dit.

  721. Man måste vara väldigt ödmjuk
    och inte krångla till det.

  722. Därför är det stegvisa så viktigt.

  723. Första steget var bara att kunna
    tala om vilka mängder man hade-

  724. -på byggarbetsplatsen.
    Sen kan det kombineras med stommen-

  725. -som i Blå Jungfrun är 50 procent.

  726. Om vi ska jaga data så består mer än 50
    procent av ett enda material.

  727. Nu råkar det var en betongbyggnad.

  728. Koncentrerar man sig till stommen
    är det under tio material-

  729. -för att kunna analysera den. Då är
    det viktiga att utöver de generella-

  730. -måste leverantörerna
    få byta mot sina data-

  731. -så att det blir en sund konkurrens.

  732. Men det är ändå
    under tio miljövarudeklarationer.

  733. Vi har inget exkluderande system.
    Dem kan vi lägga ut gratis-

  734. -att det är branschnormen
    som man kan räkna på.

  735. Öppet och transparent. Det krävs
    inte ens en produktionskalkyl.

  736. Men då minskar värdet lite ändå.
    Vi måste kunna modellera-

  737. -och säga: "Gör vi så
    blir det bättre än så."

  738. Där måste vi hitta rätt.
    Du vet att jag är på det här-

  739. -men jag är rädd för att vi går fel och
    får ett administrativt system-

  740. -som gör att mina projektledare säger
    att det inte skapar värde.

  741. Nu tycker man att Miljöbyggnad skapar
    värde. Vi måste behålla den känslan-

  742. -för systemet

  743. -Ja, det är en balansgång.
    -Som är oerhört viktig.

  744. Jag tänker på en sak till
    angående er i byggindustrierna:

  745. Mina projektledare,
    när vi sitter och är byggherrar-

  746. -då vill de snacka om hur mycket
    miljöbelastning en betongstomme är-

  747. -och hur vore det med trä,
    och vi försöker navigera det.

  748. Men hur mycket byggboden släpper ut
    ligger på en annan enhet hos oss.

  749. Det är också nåt att tänka på.
    Det kanske handlar om oss internt-

  750. -men det är en viktig poäng.
    Då är inköpsenheten mer intresserad-

  751. -än de som projekterar byggnaderna.
    Det blir ett hopp i processen.

  752. Pratar vi stommen
    är projektledningen intresserad.

  753. Med inköpsfrågorna är det nån annan.

  754. Lite annorlunda sätt
    att hantera frågorna, kan jag tycka.

  755. Man kan i alla fall fastslå-

  756. -att ni som beställare
    får betala för spillet-

  757. -för 30 procent mer gipsskivor.

  758. Absolut, och det vill vi ju inte.

  759. Men om vi ser effekten agerar vi.
    Så lite administration som möjligt-

  760. -då har vi inga problem att betala. Vi
    vill bara se att det ger effekt.

  761. Det är klokt.
    - Kristina, ser du nåt här?

  762. Ja, jättemycket intressanta saker.
    Jag ska haka på avfallsdelen.

  763. Som representant för en entreprenör
    tycker jag att det är fascinerande-

  764. -att vi diskuterar att kanske
    15-20 kilo per kvadrat i avfall-

  765. -är en tuff nivå eller riktigt lågt.

  766. Tänk er själva.
    Tio kvadrat är 200 kilo.

  767. Vi slänger 200 kilo material
    på tio kvadrats bygge.

  768. Är det bra?

  769. Det hänger ju
    väldigt tätt ihop med ekonomin.

  770. Jag kan tycka att det här
    borde ju vara självgenererande.

  771. En fråga till er, och kanske
    främst till Marianne, är:

  772. Hur resonerar ni kring
    hur tuffa nivåerna ska vara?

  773. Miljöbyggnad silver
    och sorteringsgrad på 70 procent-

  774. -är inget jättetufft krav.

  775. Sen vet jag att det varierar mycket.
    Har du nån fundering?

  776. Nej, 70 procent för silver
    är inte så blodigt.

  777. Det borde var 85, kanske-

  778. -men det får vi
    i vidare utredning komma fram till.

  779. Sen de här med mängderna per ytenhet
    är väldigt svårt att definiera.

  780. Vi har inte tillräckligt med data-

  781. -från ett tillräckligt varierat
    antal projekt.

  782. Det måste ju följas upp.

  783. För att inte fastna i nån form av
    utredningshysteri och forskning:

  784. Sätt upp ett mål på silvernivån
    och se vart man kommer.

  785. Sen kan Miljöbyggnad som system
    bidra till att sammanställa data-

  786. -och skapa en erfarenhetsbas,
    så att man kan komma vidare.

  787. Inget system är ju färdigt
    så att man kan göra nåt annat.

  788. Det ska utvecklas hela tiden.

  789. När vi har
    tillräckligt med erfarenhet-

  790. -då känns kanske femton kilo
    som längesen.

  791. "Mer än fem kilo får det aldrig bli!"
    Eller vad det nu kan bli.

  792. Ja, Miljöbyggnad
    fungerar också som kunskapsspridare.

  793. I förmiddags pratade man om
    att nån går före och drar-

  794. -och andra hänger med. Så är det här.
    Man måste få resonemangen på banan.

  795. Det är kanske inte så himla noga
    med decimalerna-

  796. -utan bara att man börjar tänka
    på det där sättet.

  797. Rent erfarenhetsmässigt: Bara att ta
    reda på vad man har och tala om det-

  798. -sätter ganska mycket fart.
    Så började vi med uppföljningen-

  799. -av avfallsmängder.
    Vad har vi? Vad kostar det?

  800. Vad skulle det ha kostat om vi hade
    sorterat bättre? Då sparar vi mycket!

  801. Då satte det fart.

  802. Ge fakta, så händer det saker.

  803. Och när kraven gör att man
    blir uppmärksammad, uppnår nåt-

  804. -och blir premierad för nåt
    som man har jobbat emot-

  805. -då blir det extra mycket fart.

  806. Ge det lite tid, men ställ kraven
    och se var vi hamnar.

  807. -Du vill säga nåt mer.
    -En liten fråga.

  808. Ombyggnation vurmar jag också för-

  809. -för mina bostadsrättsföreningars
    räkning.

  810. De mäktar ju inte med ens en kostnad
    som den är i dag.

  811. Här undrar jag också hur ni tänker. Har
    ni tänkt på ombyggnadsfasen?

  812. I livscykelanalysen
    är det ännu mer komplicerat.

  813. Man sparar ju och rustar upp olika
    saker i stället för slit och släng-

  814. -men behöver kanske kemikalier.
    En väldigt komplicerad mätning.

  815. Hur ser man på här på ombyggnation?

  816. En sak till: Jag vill sälja in Miljö-
    byggnad till bostadsrättsföreningar.

  817. För dem är miljö
    deras avfallshanteringsrum.

  818. Avfallet i användarfasen
    är miljö för dem.

  819. Det finns inte med i Miljöbyggnad.
    Jag vet inte hur stor den delen är-

  820. -kontra avfallet som Marianne menar-

  821. -men det är svårt att få dem att axla
    det här som fastighetsägare-

  822. -att göra en ombyggnation.
    Ombyggnaden är viktig-

  823. -för det här är det enda systemet
    som ombyggnation använder i dag.

  824. -Nåt som de boende kan relatera till?
    -Ja, absolut.

  825. Nån kommentar?

  826. Funderingarna som vi fick i uppdrag att
    göra var för nybyggnation-

  827. -så vi har inga svar på det.

  828. Ja, ombyggnation är ett problem
    som man måste titta på.

  829. Där är det dels att det
    som du river ut är det som du har.

  830. Man kan inte effektivisera det.

  831. Det som då behövs är
    att skapa möjligheter-

  832. -för system
    som kan återanvända materialet.

  833. Inte bara materialåtervinna-

  834. -utan återanvända bra material
    på ett bättre sätt.

  835. Vi saknar i dag system för det,
    som fungerar bra.

  836. Kan vi skapa en marknad för det
    vore det väldigt bra.

  837. Vad var sen det sista du sa?

  838. Att miljö handlar mycket
    om avfallshanteringsrummet.

  839. Jag vet inte hur mycket miljöbelastning
    det är-

  840. -gentemot det andra.

  841. Hur hanterar vi att uppfattningen
    är nåt helt annat-

  842. -än det vi de facto märker?

  843. Det där tycker jag är ett problem.

  844. "Miljö är mina sopor",
    men det är ju så mycket mer.

  845. Om du jämför nybyggnationsavfallet-

  846. -med avfallet från boende
    under brukarfasen-

  847. -så är nybyggnationsavfallet ganska lite
    och ganska väldefinierat.

  848. Där har vi bättre koll på materialet
    och vad det blir för avfall.

  849. Hushållssopor
    är mycket mer odefinierade.

  850. Där behöver samhället komma i gång
    på bättre sätt med återvinning-

  851. -av materialen.

  852. Det har inte riktigt...

  853. Det vore nyttigt för en förening
    att kunna återrapportera i det här-

  854. -och kunna sätta siffror på det
    för sina boende.

  855. Jag vet inte
    om man har lust att göra det.

  856. Om nån skulle få en Miljöbyggnad-

  857. -skulle man klaga
    på avfallshanteringsrummet.

  858. Men det spelade ingen roll
    i klassningen. Det är ett problem.

  859. Tack så mycket för er medverkan.
    Det har varit jätteintressant.

  860. Vi har fått en massa nya idéer.
    Visst blir det nåt av det här?

  861. Jag kan ta in allting, som det är nu.

  862. Vi tackar så jättemycket.
    - Vi kan väl ge dem en applåd?

  863. Textning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Miljöbyggnad 3.0

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det finns över 1000 byggnader registrerade i certifieringssystemet Miljöbyggnad, som garanterar att byggnaden lever upp till särskilda krav vad gäller energi, innemiljö och material. Här får vi veta mer om hur verktyget används för att nå de uppställda miljömålen. Medverkar gör Maria Brogren, Sveriges byggindustrier, Martin Erlandsson, Svenska miljöinstitutet, Charlotta Szczepanowski, Riksbyggen, Jerker Nyblom, Akademiska hus och Kristina Gabrielii, Peab. Moderator är Catarina Warfvinge. Inspelat den 10 november 2014 på Stockholm Waterfront. Arrangör: Sweden green building council och Stockholms stad.

Ämnen:
Miljö
Ämnesord:
Förvaltning, Hållbar utveckling, Samhällsplanering, Samhällsvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Att bygga hållbart

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att bygga hållbart

Att förena globalt och hållbart

Debatt om bostadsbyggande och förtätningen av städerna. Medverkande: Alexander Ståhle, Viktoria Walldin, Johan Gerklev, Göran Greider, Katarina Pelin, Christel Gustafsson. Moderator: Tomas Kåberger. Inspelat den 10 november 2014 på Stockholm Waterfront. Arrangör: Sweden green building council och Stockholms stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att bygga hållbart

Hållbarhet ger städer självförtroende

Företrädare för stora städer som kommit långt i sitt miljöarbete diskuterar vägen mot ett mer hållbart samhälle. Medverkande: Juliette Daniels, London, Jan Gerbitz, Hamburg, Jørgen Abildgaard, Köpenhamn och Arnaud Le Bel Hermile, Paris. Moderator: Tomas Kåberger. Inspelat den 10 november 2014 på Stockholm Waterfront. Arrangör: Sweden green building council och Stockholms stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Att bygga hållbart

Miljöbyggnad 3.0

Paneldiskussion om certifieringssystemet Miljöbyggnad, som garanterar att byggnader lever upp till särskilda miljökrav. Medverkande: Maria Brogren, Martin Erlandsson, Charlotta Szczepanowski, Jerker Nyblom och Kristina Gabrielii. Moderator: Catarina Warfvinge. Inspelat den 10 november 2014 på Stockholm Waterfront. Arrangör: Sweden green building council och Stockholms stad.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Så påverkas vår miljö av läkemedel

Micael Jonsson, forskare i ekologi, berättar hur de cirka 1200 läkemedel vi använder i Sverige påverkar miljön. Han har bland annat undersökt hur medicinrester kan påverka fiskar. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Solen går upp i öster

Kina tillhör världens i särklass mest miljöförstörande länder, men är samtidigt världsledande på solenergi. I Kunming ser man överallt solpaneler på hustaken som värmer vattnet till lägenheterna. Familjer som bor i avlägsna byar uppe i bergen har fått soldrivna lampor, tv-apparater och gatlyktor.

Fråga oss