Titta

UR Samtiden - En framgångsrik skola

UR Samtiden - En framgångsrik skolaDela
  1. Ämnet för dagen är skolan.

  2. Det är ju en valfråga som kommer igen
    val efter val efter val.

  3. Anledningen till det är kanske
    att skolresultaten i Sverige-

  4. -har försämrats
    under flera decennier. Gradvis.

  5. Och att den här utvecklingen ser ut
    att fortsätta. Eller har fortsatt.

  6. Det har varit väldigt mycket
    skoldebatt i många år nu-

  7. -och de senaste åtta åren har det
    genomförts en rad stora reformer.

  8. Det har införts lärarlegitimation.

  9. Vi har fått en ny läroplan igen
    och ett nytt betygssystem.

  10. Och nya kriterier för det.

  11. Lärarutbildningen har gjorts om
    för andra gången under 2000-talet-

  12. -och det har införts
    mängder av nationella prov.

  13. Fler prov än i
    de flesta andra länder, faktiskt.

  14. Och man diskuterar klasstorlekar,
    lärarnas administration-

  15. -förstatligandet av skolan,
    vinster i skolan, och så vidare.

  16. Vi tänkte gå rakt på det
    som vi tycker är en kärnproblematik-

  17. -och som borde
    vara avgörande för skolresultaten.

  18. Nämligen lärandet
    och lärandeprocessen.

  19. För varför fungerar det inte
    hur mycket man än reformerar skolan?

  20. Vad är problemet?

  21. Jag tänkte citera en hjärnforskare
    på Karolinska - Torkel Klingberg.

  22. "Det finns mycket basal kunskap
    om hjärnan och inlärningen"-

  23. -"som har direkta konsekvenser för
    hur man bör bedriva undervisning."

  24. Hur ser lärandeprocessen ut?
    Hur fungerar hjärnan?

  25. Finns förutsättningarna för skolan
    att på bästa möjliga sätt-

  26. -bedriva ett effektivt
    och bra lärande för eleverna?

  27. Vi har tagit hjälp-

  28. -av några av Sveriges
    främsta forskare på området.

  29. Vi är jätteglada att ni har kommit
    hit för att vara med i debatten.

  30. Jag börjar med
    att presentera Ulf P. Lundgren-

  31. -som kanske har det längsta
    perspektivet på skolan utav er.

  32. -Så gammal är jag inte.
    -Nej, men du har hunnit med mycket.

  33. Du är professor
    vid Uppsala universitet-

  34. -och har forskat
    om utbildningspolitik.

  35. Du har varit rektor
    vid lärarhögskolan i Stockholm.

  36. Du var Skolverkets
    första generaldirektör på 90-talet.

  37. Du har utformat läroplaner
    och har suttit med i VISA styrgrupp.

  38. Välkommen.

  39. -Elisabeth Nihlfors...
    -Jag blev handledd av Ulf.

  40. Du är dekan vid utbildnings-
    vetenskapliga fakulteten i Uppsala.

  41. Just nu också gästprofessor i Umeå.
    På Centrum för skolledarutveckling.

  42. Du är varmt välkommen.

  43. Och Lars Nyberg.
    Du är inte utbildningsvetare-

  44. -utan hjärnforskare från Umeå
    och professor i neurovetenskap där.

  45. Och du forskar också om hjärnans
    funktion, minne och lärandet.

  46. Välkommen hit.

  47. Caroline Liberg
    är professor i Uppsala.

  48. Utbildningsvetenskap med inriktning
    mot läs- och lärprocesser.

  49. Och har skrivit böcker om
    hur barn lär sig läsa och skriva.

  50. Jag tänkte börja med
    att ge er en fråga-

  51. -så får vi se vad ni har
    för olika svar på den frågan.

  52. Hur skapar man de allra bästa
    förutsättningarna i skolan-

  53. -för att elevens lärande ska bli
    så gynnsamt och hållbart som möjligt?

  54. Ska vi börja med Caroline Liberg?

  55. Ja... Det är svårt.

  56. Hjärtligt tack
    för den väldigt spännande frågan.

  57. Men som språkforskare,
    som jag är i botten-

  58. -brukar jag säga
    att vara en professionell lärare-

  59. -vilket är en av de viktigaste
    aspekterna vi har av lärandet...

  60. Att någon leder detta lärande.
    Att det finns en undervisning.

  61. Och det är
    att den läraren har ett språk.

  62. Att tala såväl
    om sin egen undervisning...

  63. Och tala såväl med eleverna om den
    som med kollegor, föräldrar-

  64. -och ledare och politiker.
    Och kunna argumentera för den.

  65. För att också då kunna tala om
    hur den på ett gynnsamt sätt-

  66. -kan stödja och leda eleverna
    fram i en utveckling-

  67. -och fördjupning av sina kunskaper.

  68. Och sätt att vara tillsammans med
    andra om och runt dessa kunskaper.

  69. För att utveckla ett sånt språk-

  70. -att tala om ämnesutveckling och den
    undervisning som är gynnsam-

  71. -måste man ha kunskap
    om systematiska studier-

  72. -som har genomförts för att se
    vilka aspekter man bör tänka på.

  73. Och då är det väldigt lätt i dag-

  74. -i en stark marknadsekonomisk
    situation och politik-

  75. -att man försöker hitta enkla
    lösningar och enstaka faktorer.

  76. Inte minst stora effektstudier
    plockar ut enstaka faktorer.

  77. Undervisning är
    betydligt mer komplex än så.

  78. Det går inte att ta ut en aspekt
    och tro:

  79. "Bara jag gör det kommer
    alla mina elever att lyckas väl."

  80. Undervisning är så komplex-

  81. -att man behöver ha
    flera aspekter i fokus.

  82. En sån aspekt är hur man bygger upp
    innehållet i undervisningen.

  83. Den grundläggande didaktiska frågan.
    "Vad är det jag ska undervisa om?"

  84. "Vad ska innehållet vara? Hur ska jag
    få eleverna att bli engagerade?"

  85. Och vi vet från systematiska studier
    av framgångsrika läromiljöer-

  86. -att bygga innehåll
    som inte bara är skolämnesinnehåll-

  87. -utan det tangerar också
    motsvarande ämnen utanför skolan.

  88. Tar in elevernas egna erfarenheter.
    Bygger broar till andra ämnen.

  89. Det vi pratar om inom språk-
    forskningen som semantiska nätverk.

  90. Vi pratar om innehållsliga nätverk.

  91. Och särskilt betydelsefullt är det
    för elever-

  92. -som kommer från miljöer där man inte
    har en rik språklig bakgrund.

  93. Att få helheterna och se
    hur det ena kan kroka i det andra.

  94. Och där tror jag
    att Lars kan hjälpa mig mycket.

  95. Att vi inte bara pratar utifrån ett
    utbildningsvetenskapligt perspektiv-

  96. -utan kan också få stöd
    från hjärnforskning-

  97. -om betydelsen av att bygga nätverk
    och hur vi plockar in i dessa krokar.

  98. En annan aspekt som det
    har varit mycket diskussion omkring-

  99. -är i vilken mån
    man ska träna enskilda färdigheter.

  100. Där kan man se
    att där plockas färdigheter lätt ut.

  101. Man pratar om "basic skills"
    hela tiden.

  102. Men framgångsrika miljöer pekar på
    att färdigheter är centrala.

  103. Men de är centrala om de byggs upp
    i ett funktionellt sammanhang.

  104. Att när jag ska skriva en text som är
    betydelsefull och som nån ska läsa-

  105. -då är det betydelsefullt
    att kunna stava och bygga meningar.

  106. Att kunna grammatiska
    grundläggande färdigheter.

  107. Det ingår i
    ett sånt funktionellt sammanhang.

  108. Men de framgångsrika miljöerna
    plockar ibland ut färdigheterna-

  109. -och tränar dem
    systematiskt och separat.

  110. Det är en balans mellan ett
    funktionellt och formaliserat sätt-

  111. -att närma sig innehållet-

  112. -som är typiskt för starka miljöer.

  113. Formativ bedömning.
    Att bedömning sker successivt.

  114. Och prov och test
    integreras i verksamheten.

  115. Och det tror jag att Lars
    kommer att prata mycket om.

  116. Men det är också nånting
    som utmärker gynnsamma läromiljöer.

  117. En näst sista sak
    är metakognitiva strategier.

  118. Att ställa sig utanför
    och fundera och tänka runt omkring:

  119. "Hur gjorde jag när jag lärde mig det
    här? Hur ska jag organisera det?"

  120. Och få göra det
    tillsammans med andra.

  121. Och det är min sista punkt nu.

  122. Vi har haft sedan mitten av 80-talet
    en tradition som började då.

  123. I den lilla kommun jag kommer ifrån
    var det 1985-

  124. -jag första gången hörde det
    i mitt kvinnliga nätverk. En syjunta.

  125. Vi syr inte så mycket längre. De
    sista 20 åren har vi inte sytt nåt.

  126. Men vi har diskuterat mycket skola,
    för vi har olika infallsvinklar.

  127. I denna lilla kommun hade det
    utvecklats det här med "eget arbete".

  128. Barnen i lågstadiet,
    som det hette då-

  129. -skulle jobba på egen hand med schema
    och sitta själva.

  130. En av mina väninnor har en son-

  131. -som tycker att det finns
    mycket roligt förutom skola.

  132. Så han gjorde inte så mycket.
    Så på fredagen fick han slita-

  133. -eller ta med sig arbetet hem
    för att fylla sitt egna arbete.

  134. Vi diskuterade det ingående.
    Sen spridde det sig över hela landet.

  135. I slutet på 90-talet var en stor del
    av undervisningen uppbyggd så.

  136. Att våra elever satt själva
    och jobbade med eget arbete.

  137. "Egen forskning" hette det.

  138. Men de ställde sig ofta en fråga,
    sökte svaret och kopierade text.

  139. Vilket vi har sett i undersökningar.

  140. Att arbeta tillsammans är centralt
    för att bygga upp kunskap.

  141. Naturligtvis i samspel med att klara
    av att göra saker på egen hand.

  142. Och det här är, visar det sig i
    studier, särskilt viktigt för elever-

  143. -som inte ännu är så självständiga
    i sitt kunskapsskapande-

  144. -utan är på väg
    att bygga de här nätverken.

  145. Att få vara tillsammans
    och bryta sina tankar och idéer.

  146. Höra andras tankar och idéer.

  147. Det är några aspekter av-

  148. -hur pass många delar vi måste tänka
    på i ett undervisningssammanhang.

  149. Tack.

  150. Lars Nyberg, vad har du för svar?

  151. Först vill jag tacka
    att få komma ner hit som norrlänning-

  152. -och vara med
    i det här Uppsala-seminariet.

  153. Det är intressant att ta del av det.

  154. Precis som du började säga, Maria...
    Det handlar om att stärka lärandet.

  155. Hur man ska stödja eleverna i skolan.

  156. Min utgångspunkt där är, precis som
    citatet av Torkel du nämnde-

  157. -att det finns mycket kunskap.

  158. Kunskap om vilka faktorer som berikar
    ett lärande som håller i sig.

  159. Utmaningen är
    att ta fasta på kunskaperna-

  160. -och utforma undervisningen därefter.

  161. En faktor som tangerar
    det Caroline var inne på i slutet-

  162. -handlar om studentdelaktighet.

  163. Att man är aktiverad och involverad
    när man tar del av undervisningen.

  164. Inte bara att man passivt mottar
    och konsumerar utan engageras.

  165. Det här har visats
    väldigt kraftfullt-

  166. -i en studie som publicerades i juni-

  167. -i den amerikanska
    vetenskapsakademins tidskrift PNAS.

  168. Där gick man igenom
    många undersökningar-

  169. -och fann stöd för att nån form
    av delaktighet, att involveras-

  170. -gav i klassrummet bättre resultat.

  171. Sen har man letat efter faktorer
    som stärker lärandet.

  172. Inlärningsfaktorer.

  173. Många olika har prövats-

  174. -men tyvärr har inte många visat sig
    stå testet när man utvärderar dem.

  175. Nylig utvärdering visar att bara ett
    par faktorer har vetenskapligt stöd.

  176. Att de hjälper eleverna
    att stärka lärandet.

  177. För ett hållbart lärande...
    En sån faktor handlar om-

  178. -att repetera och förvärva kunskap
    i små doser.

  179. Det klassiska: "Lite ofta."
    Fördelad inlärning, kallas det.

  180. Det är en klassisk inlärningsprincip
    som håller i lärandesituationer.

  181. Och att utforma scheman och kurser-

  182. -så att man återkommer
    till tidigare inlärd kunskap.

  183. Tidigt i inlärningsfasen måste
    repetitionstillfällena komma tätt.

  184. Sedan kan intervallen sträckas ut.

  185. Det är verkningsfullt, ger effekter
    och hjälper elever.

  186. En annan mindre känd faktor
    som Caroline var inne på tidigare-

  187. -handlar om testbaserad inlärning.

  188. Det har inte uppmärksammats
    lika mycket som repetition-

  189. -men har en dokumenterat stark effekt
    för att hållbart lärande.

  190. Vad innebär det? Man använder inte
    test för att gradera och betygsätta-

  191. -utan testen används för att fungera
    som ett inlärningstillfälle.

  192. Att stärka kunskaper man har-

  193. -och hjälpa elever att sätta fokus
    på de kunskaper man inte har.

  194. Det är en av de två tekniker
    som man i den översikten fann-

  195. -har en effekt.

  196. Den ger inte alltid
    den bästa effekten på kort sikt.

  197. Då kan massinlärning, att man
    försöker trycka i sig kunskaper-

  198. -vara effektiv.
    På en dag eller nån dags sikt.

  199. Men för en vecka eller en månad
    efter inlärningen-

  200. -är den här mer engagerande,
    testbaserade inlärningen överlägsen.

  201. Precis som du började med tycker jag-

  202. -att vi bör ta fasta på
    de kunskaper som finns.

  203. Där man har dokumenterat
    att de är effektiva.

  204. Och omsätta dem i praktiken
    i olika undervisningssituationer.

  205. Jag vill flika in en fråga.

  206. Sverige har ju nästan mest
    nationella prov i världen.

  207. De länder som ligger i Pisa-toppen
    har färre nationella prov.

  208. Men du pratar om tester. Är det
    syftet med testerna det är fel på?

  209. Ja, de tester du nämner
    är betygsättande. Graderande.

  210. Testerna jag pratar om kan vara att
    efter en lektion ställa några frågor.

  211. "Vad är det vi har gått igenom?"
    Nyckelfrågor på innehållet.

  212. Man behöver inte ens som lärare
    rätta dem.

  213. Bara den här processen
    att fundera på vad man kan...

  214. -...är verkningsfull.
    -Man jämför sig med sig själv.

  215. Ja, man jämför sig med sig själv. Men
    testandet är en process för hjärnan-

  216. -som fungerar för att lära in.

  217. Testande är inte bara ett sätt för
    läraren att mäta för betygsättning.

  218. Man ska inte se det här
    som en ytterligare börda.

  219. "Oj, nu ska vi genomföra mer tester."
    Det är jobbigt för lärare och elever.

  220. Det här är en inlärningsmetod
    som lätt kan införlivas.

  221. Det har visat sig
    i många ekologiska situationer.

  222. Man kan administrera dem
    på ett enkelt sätt.

  223. Det behöver inte ens upplevas som
    att det är ett test.

  224. Elisabeth Nihlfors. Varsågod.

  225. Lätt övergång där.

  226. Du sa det här med hållbarhet förut...
    Då passar jag på att ta en utav-

  227. -Peter Kemp, som är filosof i Danmark
    och som jag har nämnt tidigare.

  228. Han pratar om vårt uppdrag
    för världsmedborgare-

  229. -som vi utbildar. Alla människor
    ska kunna klara sig i livet.

  230. Men vi ska även utbilda
    för att världen klarar sig.

  231. Det är ett stort
    och jätteviktigt uppdrag.

  232. Hela människan ska vara med,
    oavsett höjd över havet.

  233. Det finns parallellprocesser i det
    som sagts om vuxna på arbetsplatsen.

  234. Jag jobbar med ledarskap
    och hur skolan är organiserad-

  235. -och skrev i min artikel till dig,
    till UNT:

  236. "Ställ krav på skolledarna,
    men ge dem förtroende."

  237. Det kan jag prata mycket om,
    men inte här och nu.

  238. Allt det som Caroline och Lars
    hittills har sagt...

  239. Organisera för det, då.
    Ge oss möjligheten att göra det.

  240. Det finns många sätt att göra
    så att hela människan är med.

  241. Det står i skollagen
    att rektorn ska göra detta. Har rätt.

  242. Men våra undersökningar visar
    att man inte har befogenhet till det.

  243. Det handlar om att rekrytera
    personal, kompetensutveckling...

  244. Men man har det man har.

  245. "Jag kan inte göra mig av med lokaler
    för att anställa fler experter."

  246. "Jag sitter fast."

  247. En nyckel i den här frågan är
    att rektor har möjligheter-

  248. -både vågar, men har möjligheter
    att organisera för ett lärande.

  249. Och lärarna vet hur detta
    bör gå till, för de vet vad de kan.

  250. Då kom några akronymer upp
    i mitt huvud när du ställde frågan.

  251. En del vet vad KASAM, MAKIS och ÖGIS
    är, men jag ska säga nåt om det.

  252. För att ta hjälp av andra forskare
    också... KASAM... Antonovsky...

  253. Det här med att väldigt många
    har ett behov av att se helheter.

  254. Att inte ha delar enbart. Det måste
    bli en helhet. Se ett sammanhang.

  255. Då blir det meningsfullt
    och förhoppningsvis begripligt.

  256. Jag tror att detta måste vara synligt
    för personalen i organisationen.

  257. Man ser från förskola till gymnasiet.
    Det bör finnas en helhet.

  258. Vi har ju styckat upp detta.
    Man efterfrågar när vi frågar om det.

  259. Man saknar den röda tråden.
    Saknar helheten.

  260. Man ser den inte.

  261. Om vi tar det Caroline och Lars
    har sagt tappar man mycket på vägen-

  262. -om inte lärarledarskapet och
    skolledarskapet tar ansvar för det.

  263. Det andra är MAKIS. Jag blev lärare
    för 40 år sen, och det håller än.

  264. Motivationens absoluta betydelse.
    Det kan vi inte blunda för.

  265. Utmaningen i dag
    är att motivera vuxna som barn.

  266. Då kommer vi tillbaka till det.
    Man motiverar inte om det inte är...

  267. Vi pratar om att leva i världen
    och i det samhälle jag finns.

  268. Då är våra 290 kommuner
    otroligt olika.

  269. Vi lever i väldigt olika kontexter.
    På plats måste det skapas motivation-

  270. -och aktiviteter som både är
    individuella och i samarbete.

  271. K:et i MAKIS är konkretion,
    och det har Lars pratat om.

  272. Den sista jag vill skicka med
    är ÖGIS. Det har stört mig i 40 år.

  273. Nu har jag skollagen med mig-

  274. -som säger att man ska vara
    legitimerad. Karriärtjänster...

  275. Man kan inte ha en enda vikarie.
    Man måste vara påläst.

  276. Det gör det också möjligt för
    rektorer att organisera verksamheten.

  277. De kommande 10-20 åren kommer vi inte
    att ha full behörighet.

  278. Men då kan vi utbilda de vi har.

  279. Som lär känna barn, föräldrar
    och närsamhället över tid.

  280. Och ska vi jobba på vetenskaplig
    grund och med beprövad erfarenhet-

  281. -så tar vi in kunskap
    men tillsammans med medarbetarna.

  282. Det vill säga barn och ungdomar.
    Man gör det inte utan medarbetarna.

  283. Därför måste det organiseras in
    i verksamheten under läsåret.

  284. Det här med att organisera för
    lärande och ge rektorerna mandatet-

  285. -inte bara lagligt mandat utan
    pengar, personal, omfördelningar...

  286. Majoriteten av ledarna svarar...
    Och vi har gjort undersökningar.

  287. Majoriteten säger:
    "Jag har inte den möjligheten."

  288. Ulf tittar på klockan.
    Jag blir nervös. En sak till.

  289. I våra undersökningar
    ser vi nåt som oroar oss.

  290. "Vi" är Olof Johansson och jag.

  291. Det är nånting
    vi pratar om som "good enough".

  292. Jag tycker att det är allvarligt
    och att vi borde diskutera det mer.

  293. Har du blivit godkänd är det "fine".

  294. Jag säger att bildning handlar om
    att öppna det här taket.

  295. Det handlar om motivation igen.
    Det finns en nöjdhet-

  296. -som ser lite olika ut runtom
    i landet, beroende på var man är.

  297. "Du klarar dig. Det är 'good enough'.
    Du är godkänd, lilla vän."

  298. Slut.

  299. Tack. - Varsågod, Ulf P. Lundgren.

  300. Det var inte därför
    jag tittade på klockan.

  301. Det är svårt att komma sist, för alla
    har sagt det jag tänkte säga.

  302. Med tanke på min ålder tänkte jag ge
    ett historiskt perspektiv på det.

  303. Om man går tillbaka 2 000 år i tiden-

  304. -och tittar på de filosofer-

  305. -som har funderat kring om
    vad lärande, utbildning och minne är-

  306. -kan man säga att det finns några
    faktorer som återkommer hela tiden.

  307. Jag tar en från varje århundrade...
    Det blir det inte heller.

  308. Jag börjar från början.
    Det finns en romersk filosof-

  309. -som heter Marcus Fabius
    Quintilianus. Född 35.

  310. Han skriver på 60-talet e.Kr så här:

  311. "Det finns ett ting
    vi måste skydda oss emot."

  312. "Den som inte älskar studier
    kommer att hata allt lärande."

  313. Han tar upp intresse. Och det
    återkommer hos tänkare efter tänkare.

  314. Hos Rousseau på 1700-talet.

  315. Johann Friedrich Herbart,
    som var en av de stora pedagogerna.

  316. Som på slutet av 1700-talet,
    1800-talet-

  317. -formerade en teori om skola
    och samhälle som var helt fantastisk.

  318. John Dewey, som levde från slutet
    av 1800-talet till 1950-talet.

  319. De gemensamt
    har det här med intresse.

  320. Ordet "intresse" är intressant.

  321. Herbart påpekar att "intresse"
    kommer från latinets "interesse".

  322. Att vara mellan någonting.

  323. Att väcka barnets intresse är
    att utgå från barnets intresse.

  324. John Dewey säger
    att det stora problemet är-

  325. -att barn växer upp
    i en osorterad värld.

  326. Och så i skolan
    ska de sortera in denna värld i fack.

  327. Att göra det måste bygga på
    att väcka elevens naturliga intresse-

  328. -och nyfikenhet inför det osorterade
    för att kunna sortera.

  329. Att få begrepp
    och kunna benämna världen.

  330. Det är ett av de stora problemen
    att bygga upp det så.

  331. Det är oerhört viktigt.
    Jag kommer tillbaka till det senare.

  332. Det andra är att man också
    måste ha uppmärksamhet på barnen.

  333. Man måste stimulera dem.
    Det här med formativ utvärdering-

  334. -är en väldigt intressant sak.

  335. Att sammanfatta och pröva att man
    har förstått är betydelsefullt.

  336. För många år sen
    uppvaktade jag en småskolelärare-

  337. -som gick i pension. Gav blommor
    och höll tal och sånt där.

  338. Då frågade hennes kollegor
    hur många dyslexibarn hon hade haft.

  339. Det var kollegorna
    som tog emot hennes barn.

  340. Hon sa att hon aldrig
    hade lämnat ett barn med dyslexi.

  341. Det är statistiskt omöjligt.

  342. Då kom frågan hur hon bar sig åt.

  343. Vi gjorde en studie
    där vi tog ut lärare som var duktiga-

  344. -och tittade på vad de gjorde
    som andra inte gjorde.

  345. De utvärderade hela tiden
    både sin egen och barnens lärande.

  346. Och det slog igenom. Och det gjorde
    hon. Och så var hon tjatig.

  347. Uppmärksamhet är väldigt viktigt.

  348. Tilltron är oerhört viktig.

  349. Jag ska säga nåt som hänger ihop
    med tilltron till lärare.

  350. Man ska ha tilltro till barnet
    och låta dem våga göra misstag.

  351. Det är viktigt.
    Men så är det också med lärare.

  352. De sista 30 åren har vi byggt upp
    en misstro till lärare.

  353. För att kunna genomföra reformer har
    vi beskrivit svensk skola som dålig.

  354. Och svensk skola går inte
    att tänka bort utan svenska lärare.

  355. Det drabbar lärare.
    Jag har en finsk kollega som säger:

  356. "I Finland visar vi tilltro.
    I Sverige misstror ni lärare."

  357. Vi har byggt upp en situation där
    föräldrar inte respekterar lärarna.

  358. Barnen respekterar inte lärarna,
    och man respekterar då inte barnen.

  359. Det skapar
    en slags respektlöshetens tyranni.

  360. Tilltro är oerhört viktigt.

  361. Och för att gå tillbaka
    till den inledande frågan-

  362. -ska jag säga
    att vi måste bryta den där tanken.

  363. Vi måste se till att det
    professionella ansvaret höjs upp.

  364. Det innebär konsekvenser
    för lärarutbildning.

  365. Och fortbildning av lärare.
    Det är oerhört viktigt.

  366. Vi har fått en politik där politiker
    talar om vad man ska göra.

  367. På vilken sida om katedern
    man ska stå. Eller möbeln.

  368. Det är förödande, för man säger:
    "Jag vet mer än de som är utbildade."

  369. Och det drabbar barnen,
    så tänk på det.

  370. En sista punkt som finns hos alla
    de här är en stimulerande miljö.

  371. Den kan uttryckas på olika sätt.
    Hos Rousseau är det naturen.

  372. En stimulerande miljö
    är väldigt viktig.

  373. Och det märks på skolor.

  374. Jag har åkt runt i alla kommuner
    i Sverige och besökt skolor.

  375. Och jag tittar på om skolan är
    en bra fungerande.

  376. Vet ni vad man gör? I mitt fall
    går jag in på pojktoaletten.

  377. Är den ren och snygg
    är skolan väldigt välskött.

  378. Jag var på en toalett där man hade
    kunnat göra "open heart surgery".

  379. Det var en bilmekaniker
    som utbildades. Som tvättade sig där.

  380. Det var så rent.
    Och de eleverna var oerhört duktiga.

  381. Och lärarna var duktiga. Man ska inte
    dra slutsatser av sånt här-

  382. -men det finns en poäng i det här
    som man kan tänka på.

  383. Nu ska jag avsluta.

  384. Vad är konsekvensen av det vi har
    sagt från en politisk utgångspunkt?

  385. Hur skapar man ramar för det här?

  386. Det är viktigt att vi ger mer tid.
    Att klasser är mindre.

  387. Att ramarna är större.

  388. Och vi måste lära oss att prioritera
    vilken kunskap man ska ta upp.

  389. Det är det svåraste beslutet. Det är
    det politikerna ska syssla med.

  390. Frågan vad som är viktig kunskap.

  391. Vi lever i ett samhälle
    där kunskap behövs mer och mer.

  392. Dewey pratar om
    det osynliga samhället.

  393. Det gör han i en föreläsning 1896.

  394. Han menade att barn växer upp i ett
    samhälle som är mer och mer abstrakt.

  395. Förr förstod barn hur ljus kom till,
    för de var med och stöpte ljus.

  396. Nu trycker man på en knapp.

  397. Och ska vi förklara för barnen
    hela den tekniska värld vi lever i-

  398. -räcker inte skolan till.

  399. Som värmlänning tänker man då:
    "Hur hittar man på bra ljug"-

  400. -"så att man förstår
    poängen med systemet?"

  401. Det borde man ägna
    mer forskning till.

  402. "Hur konstruerar man modeller så att
    man inte fastnar i återvändsgränder"-

  403. -"utan förstår ett problem
    och kan utveckla sin förståelse?"

  404. Kommer man in i fel tänkande
    är det svårt att backa ur.

  405. Vi gjorde
    en studie i fysikundervisning-

  406. -om vad som händer när läraren inte
    kan svara på komplicerade frågor.

  407. De gjorde dåliga ljug.
    Och det lurade in dem.

  408. En elev frågade: "Hur kommer det sig
    att månen inte far i väg?"

  409. Läraren visste inte.
    Eleven sa: "Det är väl magnetism?"

  410. "Ja, det är det."

  411. Han skapade en modell som var
    felaktig utifrån fortsatt lärande.

  412. Det är väldigt viktigt.

  413. Och en stimulerande miljö. Vi får
    kosta på att skolor är stimulerande.

  414. Att det finns konst
    och utrymme för olika verksamheter.

  415. Annars är det så-

  416. -att den som inte älskar sina studier
    hatar allt lärande.

  417. -Tack.
    -En sak till.

  418. Problemet med testning är att om man
    går in med stora nationella-

  419. -är risken att man skapar,
    i stället för det här "ljuget"-

  420. -modeller om vad kunskap är
    som är ganska så farliga.

  421. Mina barn lekte med lego.
    Nu ska jag ta en metafor.

  422. Mina barn lekte med lego,
    och då byggde man efter fantasin.

  423. Nu kan man knappt köpa sånt lego,
    utan apparater med bruksanvisning.

  424. Det är det vi gör med kunskap nu.

  425. Samtidigt som vi behöver väldigt
    mycket mer av det här fantasifulla.

  426. Tack så mycket.

  427. Jag hoppas att ni i publiken-

  428. -sitter och funderar på
    att ställa frågor till panelen.

  429. Elisabeth ville säga nånting först.

  430. Väldigt kort, men om vi är kvar
    en stund på metaperspektivet.

  431. Så att det inte blir
    en "who to blame?"-rörelse.

  432. Vi har inte enbart frågat
    rektorer och förskolechefer-

  433. -utan också politiker,
    skolchefer och förvaltningschefer.

  434. Alla dessa välutbildade människor-

  435. -som vill göra skillnad...
    Nu pratar jag om alla.

  436. ...som vill göra skillnad
    har svårt att hitta ett underlag-

  437. -som gör
    att de kan fatta "rätt" beslut.

  438. Jag vill skicka med det.

  439. Det verkar som
    att förvaltningschefer och rektorer-

  440. -inte ser att kommunikationen
    dem emellan fungerar.

  441. Då är det svårt att veta...
    Och de skriver:

  442. "Jag ska tala om vart vi ska och inte
    hur. Men hur ska jag veta det?"

  443. Vi ska ta det lite varligt med...

  444. Det finns en kvarts miljon,
    många hundra tusen med politikerna-

  445. -som söker efter vägar att skapa
    det här förtroendefulla klimatet.

  446. Vi visar också att där detta finns-

  447. -förtroende och tillit,
    där funkar det.

  448. Vi ska hjälpa de som inte har det.

  449. Jag vill slå ett slag för
    fritidspolitiker som går in i detta-

  450. -som är väldigt frustrerade
    men har en ambition.

  451. Vi behöver nog titta på
    alla delarna i det här ramverket.

  452. Du ville ställa en fråga.

  453. Martin Persson,
    utbildningschef i Vällinge kommun.

  454. Ulf P. Lundgren,
    du säger att det har varit förödande-

  455. -att vi har
    bristande tilltron till lärare.

  456. Det har pågått i 30 år, och vi måste
    skapa den tilltron återigen.

  457. Jag funderar på den frågan.
    Jag tycker att den stämmer.

  458. Vad beror det där på egentligen?
    Att det skedde just i Sverige.

  459. Har det nånting att göra
    med det här medborgaruppdraget?

  460. Att skolan har nån sorts idé om
    att skapa en ny människa.

  461. Och när den nya människan inte kom
    skyllde man på lärarna.

  462. Finns det nån...
    Finns det nånting där?

  463. Eller kan du berätta
    varför detta har hänt i Sverige?

  464. Det var en bra fråga, och riktigt bra
    frågor kan man inte svara på.

  465. Jag kan tänka mig flera olika svar
    på det som går ihop med varandra.

  466. Ett svar som jag tror
    har ett visst stöd i forskning-

  467. -framför allt litologisk forskning,
    är att på 70- och 80-talet-

  468. -hade Sverige ett skolsystem
    som var internationellt väldigt känt.

  469. Det berodde på
    att vi höll ihop grundskolan-

  470. -och byggde gymnasieskolan
    på det sättet.

  471. Och det hölls som en modell
    för en modern skola.

  472. På 70- och 80-talet hade vi
    och andra länder byggt ut välfärden-

  473. -på ett sånt sätt
    att vi kom in i ett styrproblem.

  474. Det var nästan svårt att politiskt
    styra hela denna verksamhet.

  475. Och det gäller internationellt.

  476. Och då började det komma
    två förklaringar på vad man kan göra.

  477. Den ena, i de länder
    som hade centrala välfärdssystem-

  478. -var att decentralisera.

  479. Och den andra var
    att skapa marknader.

  480. Och i Sverige valde vi
    både decentralisering och marknader.

  481. För att genomföra dem var det viktigt
    att framställa styrproblemen-

  482. -som var maktens problem,
    som samhälleliga problem.

  483. Då framställdes både svenska skolor
    och andra som sämre än de var.

  484. Det kan vara så,
    men enligt nationella mätningar...

  485. Vi har haft det långt innan Pisa.
    Den första gjordes 1964.

  486. Enligt dem hade Sverige, jämfört med
    andra länder, ett högt resultat.

  487. Ungefär 60 procent låg i topp.

  488. Två studier låg i botten,
    och tre låg genomsnittligt.

  489. Annars låg de över.

  490. Däremot framställdes i media
    Sverige som dåligt.

  491. Det var ett sätt att driva fram
    en lösning. Man måste ha ett problem.

  492. Och skolan är ett bra område
    att förklara som ett problem-

  493. -eftersom det är så stort. Man hittar
    alltid nån förälder som är missnöjd.

  494. Och man hittar alltid nån kommun
    som det går dåligt för.

  495. Så mitt svar är att vi var mer
    framgångsrika att göra så i Sverige.

  496. Alla tror att svensk skola var
    fruktansvärt dålig resultatmässigt-

  497. -men det har den inte varit.

  498. Det som hände med Pisa är att
    med Pisa kan man jämföra över tid.

  499. Med de andra jämförde man sig med
    andra länder vid en viss tidpunkt.

  500. Då kan ju länderna byta plats.
    Det var inget stabilt mått.

  501. Tack.

  502. Elisabeth Hultqvist,
    från Stockholms universitet.

  503. Det fanns ju på slutet av
    80- och 90-talet starka krafter-

  504. -mot integrationspolitiken
    och den mer sammanhållande...

  505. Både i grundskolan
    och gymnasieskolan.

  506. Och språkrör för den starka kraften-

  507. -var Dagens Nyheter.
    Hans Bergström till exempel.

  508. Och det har visats att behovet
    av valfrihet tillgodosågs-

  509. -av vissa tongivande starka grupper.

  510. När jämnlikhetssträvan nådde
    en punkt-

  511. -när vi fick bort
    allmän och särskild kurs och tillval-

  512. -nådde vi en topp. "Vi vill inte vara
    med om dessa heterogena klasser."

  513. Nu vill vi ändå få ett utrymme
    för en annan typ av...

  514. Ja, det vi ser i dag.
    En mer segregerad skola.

  515. Okej.

  516. Hur stora de var,
    det är svårt att säga.

  517. -Elisabeth, du ville säga nåt.
    -Kort om det här med Finland.

  518. En aspekt som vi jämför
    är förtroendet för huvudmannen.

  519. Det är helt annorlunda i Finland.

  520. Det är ingen minister i Finland som
    uttalar misstro mot alla huvudmän.

  521. De har hittat en inspektion.
    Om man ser det här negativa-

  522. -så skriver och belyser alla
    som har svarat på de här frågorna-

  523. -att inspektionen
    tittar bara på avvikelser.

  524. Många är glada för att nån tittar,
    men det är bara avvikelser.

  525. På det sätter fortsätter vi att göda
    avvikelser, som har ett minustecken.

  526. Det har jag också diskuterat.

  527. Den inspektionen går förbi
    huvudmannen, så man är inte med där-

  528. -förrän det kommer krav från rektor
    att man måste åtgärda det.

  529. Så skapar man en misstro i kedjan
    från departement via våra huvudmän.

  530. Det är jättetydligt.
    Ni kan titta på diagrammen.

  531. Vi har byggt in ett förtroende
    sen 25-30 år-

  532. -men vi göder
    med att ta upp det negativa.

  533. Förtroendet är en viktig aspekt
    i den här debatten.

  534. Jag tänkte gå tillbaka
    till klassrummet också.

  535. Diskussionen om
    hur lärprocessen går till.

  536. Caroline, du har sagt att svenska
    elever kan knäcka läskoden.

  537. Där ligger de bra till.

  538. Men när det gäller
    att läsa texter av olika art-

  539. -står det mycket sämre till.
    Vad beror det här på?

  540. Vi har deltagit i två internationella
    studier de senaste 10 åren-

  541. -och en har haft sina föregångare
    i lite annat format-

  542. -där de senaste snart 15 åren
    nedgången har varit synlig-

  543. -såväl bland årskurs fyra
    som bland 15-åringar.

  544. Det är studierna Pirls och Pisa.

  545. Och vad det beror på har vi
    väldigt svårt att sätta fingret på.

  546. Men eleverna är duktiga på att knäcka
    koden för att vi satsar på det-

  547. -redan i förskolemiljön.

  548. Med att leka och laborera
    och språkleka, som man säger-

  549. -med den fonologiska medvetenheten.

  550. Det har varit utbrett de senaste...
    Det är snart 20-25 år.

  551. Medan att tala om texter
    inte har varit lika etablerat.

  552. Och inte alls i förskolan.

  553. Vi har fått slagits för att få in det
    i förskolans utbildning.

  554. Det vi ser nu är
    att högläsning i hemmet-

  555. -och läsning med små barn...

  556. Att bygga upp denna vana och intresse
    för läsandet av skrivna texter-

  557. -utkonkurreras
    av andra typer av aktiviteter.

  558. Datoranvändningen
    tar mycket mer plats bland barnen.

  559. De starka eleverna
    är lagomanvändare av datorn.

  560. Medan de mindre starka läsarna-

  561. -är antingen överanvändare
    eller använder datorn inte alls.

  562. Så det är inte nån enkel...
    Det är en U-kurveformation.

  563. Det är konkurrensutsatt med att vi
    möter andra texter, barn som vuxna.

  564. Bilden tar över,
    och att läsa skriven text-

  565. -och därmed bygga bilderna
    och nätverken ges mindre utrymme-

  566. -grundat på skriven text.

  567. Vi bygger scheman
    på andra modaliteter, som bilder.

  568. Det är en faktor.

  569. Sen har vi haft forskningsprojekt
    kring vilken läsning man mäter.

  570. Ska vi mäta läsning i 40-50 länder
    som deltar i de här undersökningarna-

  571. -blir det
    en ganska smal typ av läsart.

  572. Men den indikerar ju ändå nånting om
    att kunna läsa andra typer av texter.

  573. När vi bedömer elevernas svar
    kan vi se:

  574. "Det är ett rimligt svar, men eleven
    har fokuserat fel i frågan."

  575. "Eller svarat för generellt.
    Eller tar in egna erfarenheter."

  576. Det får man inte göra, för då kan vi
    inte bedöma det i 40-50 länder.

  577. Då ser de egna erfarenheterna så
    olika ut, så vi kan inte ta till det.

  578. Det finns en mängd ramar kring
    att vi mäter en smal typ av läsart.

  579. Men den indikerar nånting.

  580. Och som Ulf säger
    kan vi se en trend över lång tid.

  581. Det här visar man
    i andra studier också.

  582. Lars Nyberg, en av de stora frågorna-

  583. -inom ramen för skoldebatten
    inför valet-

  584. -är det här med klasstorlekar.

  585. Lär man sig sämre i stora grupper?

  586. Kan man få 30 olika individer...

  587. ...ge dem de bästa verktygen
    för lärande i en så stor grupp?

  588. Det beror på vad man pratar om
    för typ av undervisningsform.

  589. Men studentdelaktigheten är central
    för ett effektivt lärande.

  590. Och det är en risk med stora grupper
    att man tappar studentdelaktighet.

  591. Sen om man har mer praktiska och
    laborativa former av undervisning-

  592. -då säger det sig självt
    att stora grupper inte är bra-

  593. -för den feedback man kan få
    under ett undervisningspass.

  594. Den blir ganska begränsad.

  595. Med vissa undervisningsformer spelar
    det ingen roll hur många man är-

  596. -men det är undantaget.

  597. Mycket av grundskoleundervisning-

  598. -för att främja delaktighet och goda
    miljöer, som vi hörde om tidigare-

  599. -då är nog hellre de mindre grupperna
    det som främjar ett gott lärande.

  600. Som ger lärarna möjlighet
    att interagera med eleverna-

  601. -och ge feedback. Belöning.

  602. Stöttning.

  603. Det finns gränser, även om det inte
    går att sätta ett exakt nummer.

  604. "Man får inte vara större än si
    och så." Det beror på ämnet också.

  605. Men Ulf poäng om goda miljöer
    rimmar väl-

  606. -med undersökningarna som kom
    med studentdelaktighet.

  607. -Caroline.
    -De goda miljöerna är viktiga...

  608. ...men det senaste budet vi har fått
    i den senaste läroplanen från 2011-

  609. -gör att miljöerna blir
    väldigt stressade.

  610. Vad jag förstår av dem omkring mig
    är både barn och lärare stressade-

  611. -av de så kallade kunskapskraven
    som är satta.

  612. Lärare ska bedöma efter dem.
    Föräldrar ska förstå dem.

  613. Elever ska helst också förstå
    för att förstå vart de ska gå.

  614. De här kunskapskraven som finns
    utskrivna för tre betygssteg-

  615. -är för mig väldigt svårtolkade.

  616. Jag har haft i uppgift av Skolverket
    att tolka ut för årskurs sex-

  617. -och det är bara
    att vi måste skapa en tolkning.

  618. Vad är skillnaden
    mellan en enkel sammanfattning-

  619. -en sammanfattning
    och en mer komplex sammanfattning?

  620. Det måste vi sitta och skapa.

  621. Jag har hört att i nationella
    provgruppen i naturvetenskap-

  622. -ska motsvarande för argumentation-

  623. -en enkel argumentation, en argumen-
    tation, en komplex argumentation...

  624. De har kvantifierat och sagt
    att en enkel är två argument.

  625. En argumentation är tre argument.

  626. En mer komplex är fyra argument.

  627. I bedömningsguiden.

  628. Det skulle jag se är den senaste
    stressfaktorn vi har skapat-

  629. -hos såväl lärare, föräldrar
    som elever.

  630. Detta som vi egentligen inte vet
    vem som har kommit på.

  631. Och vem eller vad som är källan-

  632. -till de här så kallade
    kvalitetsorden.

  633. Och återigen får vi en grupp
    studenter som gick ut nu i våras-

  634. -med den här typen av grund.

  635. Precis som för drygt 20 år
    en grupp gick ut med G, VG och MVG.

  636. Som vi inte heller
    visste grunden för.

  637. De måste ta högskoleprovet
    helt enkelt för att vara säkra på-

  638. -att deras kunskaper värderas
    likvärdigt med andras kunskaper.

  639. Det är den enda praktiska lösningen
    man kan ge just nu till föräldrar.

  640. Det är ett jättebekymmer
    när vi släpper ut reformer-

  641. -utan att ha dem grundade
    i lärarkollegiet-

  642. -och att lärarna har fått skapa
    ett sätt att tala om det.

  643. När jag gick ut skolan
    en gång i tiden fick vi BA och AB.

  644. Vi visste inte vad som stod, men det
    fanns nån typ av överenskommelse.

  645. Hur många år tillbaka i tiden
    hade vi den betygsskalan, Ulf?

  646. Det här är ett jättebekymmer
    när politiker tar över-

  647. -och tar ifrån lärarna deras
    profession, som Ulf och Elisabeth sa.

  648. Och där måste vi alla engagera oss
    just nu.

  649. För det här är
    förlorade generationer.

  650. Vi har högskoleprovet, men...
    En räddningsplanka.

  651. Vi kan ha tid för...

  652. Vi kan ha tid för
    en publikfråga till.

  653. -Varsågod.
    -...heter jag.

  654. Jag är projektledare.

  655. Vi jobbar för att förbättra skriv-
    kunskaper i skolan med hjälp av IT.

  656. Och då tänkte jag fråga
    om IT i skolan.

  657. Vår uppfattning är att många kommuner
    har investerat i datorer-

  658. -men det finns inte alltid
    en pedagogisk tanke bakom.

  659. Om man tittar framåt i tiden...

  660. Hur skulle ni vilja se
    att det används i undervisning?

  661. Jag kan börja med de tidiga åren.
    Jag har haft ett projekt-

  662. -där jag har följt två klasser
    som fick en dator i förskoleklassen-

  663. -och sen har haft det
    för att lära sig läsa och skriva.

  664. De har använt metoden "Att skriva sin
    läsning" men i lite modifierad form.

  665. Men det jag ser där
    är en stor fördel-

  666. -för skrivandet blir väldigt fritt
    för dem. De vågar skriva.

  667. Vi har barn som skriver en massa
    bokstäver, men de har en berättelse.

  668. De tror på sig själva och dras in
    i det här att bli en skrivare.

  669. Och successivt
    börjar de använda talsyntesen.

  670. Och det är lösningen
    i att knäcka koden.

  671. Att använda talsyntes
    och direkt få återkoppling.

  672. Att inte behöva sitta och vänta
    på fröken eller magistern.

  673. Det har varit en väldig styrka.

  674. Däremot har lärarna inte fått
    utbildning i hur man bygger texter.

  675. Lågstadielärare har utomordentlig
    utbildning i hur man knäcker koden-

  676. -och därför har vi lyckats väl.
    Men att bygga texter...

  677. Så vi följer de här barnen
    och ska studera deras textskapande-

  678. -för att se hur man kan stötta lärare
    för att tala om elevers textbygge.

  679. Åsa Wengelin har en forskargrupp
    i Lund och Göteborg-

  680. -som har studerat skrivande,
    manuellt och med dator.

  681. Och slutresultaten är likadana,
    men processerna ser olika ut.

  682. Man är mer kreativ i datorskrivande-

  683. -medan i det manuella skrivandet
    stannar du upp mycket mer.

  684. Särskilt vid syntaktiska gränser.
    Fras- eller satsgränser.

  685. Stannar du upp och funderar. Du går
    inte tillbaka och ändrar så mycket.

  686. Medan i datorskrivandet
    har du en helt annan typ av process.

  687. Men slutprodukten
    är ganska likartad ändå.

  688. Men det här är etablerade skribenter.
    De har haft studenter i studierna.

  689. Tack. Vi har fem minuter kvar.

  690. Ulf, du ville säga nånting.
    Det får bli kort.

  691. Med IT är problemet att man lätt
    låter, som i andra sammanhang-

  692. -tekniken vara det som utgår i
    stället för vad man ska ha den till.

  693. Det finns en oändlig kapacitet
    till IT-utveckling i skolan.

  694. Framför allt att vi har tillgång
    till enorma bibliotek på internet.

  695. Om du går in på UR:s hemsida
    slash didaktikens verktyg-

  696. -så finns det bra exempel på hur man
    konstruerar elektroniska läromedel.

  697. Den är bra exempel på
    vad som kan hända.

  698. Tack. - Lars.

  699. Om vi tar testbaserad inlärning
    som ett exempel-

  700. -tror jag att IT skulle kunna vara
    ett sätt att individanpassa-

  701. -hur utmanande testerna är.

  702. Man verkar få bäst lärandeeffekt
    om man har krävande test.

  703. Inte för svåra,
    men inte heller för enkla.

  704. Där skulle ju IT kunna utformas-

  705. -så att man på ett dynamiskt sätt
    känner av en individs kunskapsnivå-

  706. -och kan anpassa utmaningen.

  707. Inte för att betygsätta och gradera,
    utan för att stimulera lärande.

  708. Så att man får lagom tuggmotstånd
    och därigenom får en bra inlärning.

  709. Om man använder det på ett klokt sätt
    skulle det kunna berika inlärningen.

  710. Tack. Då ska vi avrunda. Jag vet inte
    om jag vågar sammanfatta debatten-

  711. -men det har handlat väldigt mycket
    om förtroende för pedagogerna-

  712. -och att involvera och aktivera
    eleverna.

  713. Och repetera, som vi ju alltid
    har vetat är kunskapens moder.

  714. Tack för att ni kom. Det har varit
    en intressant och viktig debatt.

  715. Tack så hemskt mycket.

  716. Textning: Evelina Eriksson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

UR Samtiden - En framgångsrik skola

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad är viktigast för att få en fungerande undervisning i klassrummen? Hur kan man skapa en skola som bygger på vetenskaplig bakgrund och beprövad erfarenhet? En forskarpanel diskuterar frågorna med stöd i egen och andras forskning. Medverkande: Ulf P Lundgren, professor emeritus i pedagogik, Uppsala universitet, Caroline Liberg, professor i utbildningsvetenskap, Uppsala universitet, Elisabet Nihlfors, forskare i utbildningsvetenskap, Uppsala universitet och gästprofessor i statsvetenskap vid Umeå universitet, Lars Nyberg, professor i psykologi och neurovetenskap, Umeå universitet. Moderator: Maria Ripenberg. Inspelat i Almedalen, Visby, den 30 juni 2014. Arrangör: Uppsala universitet tillsammans med Upsala Nya Tidning.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Utbildningsvetenskaplig forskning
Ämnesord:
Skolan, Undervisning, Undervisningsväsen, Utbildning
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Digitaliseringen av den svenska skolan

Den svenska skolan har en hög grad av digitalisering om man jämför med övriga Europa. Det säger Jan Hylén, expert i Digitaliseringskommissionen. Men det finns brister i den svenska skolan, bland annat olika förutsättningar i olika skolor, och många lärare saknar kunskap om de digitala verktygen. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Fråga oss