Titta

UR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

UR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Om UR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Föreläsningar från Skolans ledarkonvent 2014. Vilka krav ställs på skolledare? Vilka förutsättningar och verktyg behöver medarbetarna för att bedriva ett bra arbete? Inspelat den 26-27 november 2014 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Till första programmet

UR Samtiden - Ledarskap i skolans värld: Ledarskap i ett mätfixerat samhälleDela
  1. God morgon! Jätteroligt att vara här
    och också att höra inledningspratet.

  2. Det var inte så värst upplyftande
    med statusen, när det gäller lärare.

  3. Jag heter Lars Strannegård, jag
    är professor i organisationsteori-

  4. -och ledarskap vid Handelshögskolan
    i Stockholm.

  5. Jag är alltså företagsekonom, men
    min inriktning är organisationsteori-

  6. -och det är i grunden
    ett väldigt sociologiskt ämne.

  7. På många andra universitet ligger det
    under sociologiska institutioner.

  8. Det är också ett tvärvetenskapligt
    ämne, det drar ifrån ämnen-

  9. -allt från nationalekonomi och
    psykologi, men också från sociologi-

  10. -och estetik,
    litteraturvetenskap och såna saker.

  11. Jag är speciellt intresserad
    av kulturfrågor.

  12. Dels har jag varit med och startat
    upp ett forskningsprogram-

  13. -som heter ABC, som står för Arts,
    Business and Culture.

  14. Där har vi ett forskningsprogram som
    heter "Sinnenas ekonomi" som handlar-

  15. -om interaktionen
    mellan kultur och ekonomi.

  16. Sen är jag också speciellt
    intresserad av just kvalitetsfrågor-

  17. -och mätningar av olika slag.

  18. Det är just det här jag ska tala om,
    om siffror och mätningar-

  19. -och framför allt om hur siffror
    och mätningar har vunnit inträde-

  20. -och blivit otroligt populära
    i både privata organisationer-

  21. -och i det offentliga livet.

  22. Jag vill gå så långt som att säga
    att mätivern som råder i samhället-

  23. -är en av de mest inflytelserika
    förändringarna vi ser-

  24. -i samhället i stort,
    faktiskt internationellt också.

  25. Det är så att sådant som räknande,
    viktande och jämförande-

  26. -har blivit mycket viktigare än vad
    det var för bara ett fåtal år sen.

  27. Det som man tidigare ansåg
    vara onödigt att behöva mäta-

  28. -tar man nu och tvingas så att säga
    "facka in" och reducera till siffror-

  29. -och bli till information.

  30. Ordet betyder att man lägger nånting
    i ett speciellt, förutbestämt format.

  31. Det som händer när man sätter in
    nånting i ett förutbestämt format-

  32. -och gör till information är att
    man reducerar olika typer av kunskap-

  33. -som i många fall
    har en annan typ av karaktär.

  34. På senare tid har jag blivit än mer
    intresserad av den här tendensen-

  35. -att man ska mäta allting, eftersom
    jag nu är rektor på Handelshögskolan.

  36. Det är en utbildningsinstitution
    som bygger på vetenskaplighet i allt.

  37. Den här kunskapen, den vetenskapliga
    kunskapen har de senaste åren...

  38. Den har börjat mätas och kvalitets-
    bestämmas med hjälp av siffror-

  39. -på ett sätt som absolut inte skedde
    när jag började på skolan-

  40. -för ungefär fem år sen.

  41. Hur man ska leda verksamheter
    som har kvalitet för ögonen...

  42. Det är det många verksamheter har,
    det är kvalitet man ska leverera-

  43. -men när man hela tiden har
    utvärdering och mätning för ögonen...

  44. Framför allt är frågan
    vad som händer...

  45. Vad det är som går förlorat när olika
    typer av kvaliteter ska fackas in-

  46. -och kvantifieras. Jag ska säga
    att jag är lite skeptisk-

  47. -till den här samhällsutvecklingen
    vi ser, just avseende mätbarheter.

  48. Jag är väldigt intresserad
    av att veta hur utbildningssektorn-

  49. -ska hantera de här ökande kraven.
    Det är det jag tänkte tala om.

  50. Men först tänkte jag inleda
    med att göra en liten vacker...

  51. En liten historisk bild.

  52. Det här är Roger de Piles,
    han levde mellan 1635 och 1709.

  53. Han var konstnär, diplomat, konst-
    kritiker och framför allt ansvarig-

  54. -för inköpen
    till Ludvig XIV:s konstsamling.

  55. Han satte samman en skrift:

  56. "Cours de peinture par principes
    avec un balance de peintres"

  57. Den innehöll en lista
    med 56 konstnärer.

  58. Det var en betygslista över alla
    konstnärerna som lyckades komma med.

  59. De var tillräckligt bra
    för att kvalificera sig för boken.

  60. Han betygsatte varje konstnär
    mellan 0 och 18-

  61. -på fyra olika betygskriterier.

  62. Det var komposition, teckning, färg
    och konstnärligt uttryck.

  63. Till exempel Rafael och Rubens
    fick högsta betyg-

  64. -i alla fyra olika ämnen.

  65. Men Bellini och Giorgione-

  66. -och häpnadsväckande nog Caravaggio
    var väldigt ojämna.

  67. Caravaggio fick 16 av 18
    i färgbetyg-

  68. -men 0 i konstnärligt uttryck.

  69. Han var väldigt dålig,
    kan man säga, för han var så ojämn.

  70. Andra målare, t.ex. Albert Dürer...

  71. Han fick 8, 10, 10, 8. Han var
    medioker, men välbalanserad-

  72. -vilket också var
    en kvalitetsstämpel i sig.

  73. Det här är en bild
    på Dag Erik Elgins...

  74. Han är norrman,
    hans verk "Balance of Painters".

  75. Han fick första priset förra året
    i Carnegie Art Award för detta verk.

  76. Det är en målad version
    av de Piles översikt.

  77. Det är olika bilder.
    Det är en Dürer, som ni ser.

  78. Där borta har ni... Ni ser ju alla
    att det är en Rubens längst bort.

  79. Det är klart att det här är
    en sorts kritik-

  80. -över just den här tendensen
    som vi ser i samhället i dag.

  81. Det är vare sig en målning
    eller ett porträtt av Rubens.

  82. Det är en ganska allvarlig kritik
    av vad det är som händer-

  83. -när man tar den typen
    av kunskap eller estetiska uttryck-

  84. -och man översätter dem
    till att bli nånting annat.

  85. Då kan man ju säga,
    om man är en riktig dysterkvist-

  86. -att det här är nånting gräsligt.

  87. Det är långt bort från
    en vackert målad bild av Rubens.

  88. Men det finns ju nånting ganska fint.

  89. Är man mindre dysterkvistig kan man
    säga att det inte är mångfacetterat-

  90. -men saken är den
    att det innehåller nånting.

  91. Det är en sorts tankefigur som visar
    att det är oceaner av uppskattningar-

  92. -och kvalificerade bedömningar som
    man kan anta att detta innehåller.

  93. Detta är väldigt viktigt:

  94. Detta är också en estetik
    i sig själv.

  95. Detta är faktiskt ett konstverk,
    men också ett sätt att uttrycka sig-

  96. -som är väldigt talande
    och populärt i dag.

  97. Om man ser det på det här sättet...

  98. Ordet "figure" är rätt intressant.
    Det betyder ju både figur, alltså...

  99. Alltså det det traditionella måleriet
    håller på med.

  100. Runda hörn, vackra linjer och former,
    som sällan har knivskarpa hörn.

  101. Men "figure" betyder också siffra.

  102. Och siffror ger ju bilder
    och illusioner av exakthet-

  103. -av tydlighet och av distinktion
    på olika sätt.

  104. När man ger en väldigt stark
    och distinkt känsla-

  105. -av kontroll och överblickbarhet-

  106. -så ger det också en typ av säkerhet
    och ett sätt att hantera saker.

  107. Det finns en koppling till
    inredningsreportagens estetik.

  108. Det är ordning och reda,
    det är ljust och fräscht.

  109. Det är kontroll, det är välstädat
    och inga prylar som ligger framme.

  110. Bakom de blanka köksluckorna
    råder det naturligtvis ett kaos-

  111. -av vispar och stekspadar
    och potatisskalare och sånt där.

  112. Men det som vi presenteras för
    är helt enkelt ordning och reda-

  113. -och det är skönt att få siffer-
    presentationen, det rena, distinkta.

  114. Siffrornas värld är
    ett estetiskt uttrycka i sig-

  115. -som tilltalar väldigt många, därför
    att det är en illusion av kontroll.

  116. Man ser helt enkelt inte
    stöket bakom.

  117. Jag vill visa att detta med att skapa
    är en objektiv bild-

  118. -eller en objektiv förteckning
    av vad kvalitet är för nånting.

  119. Det har funnits i 400 år, att man
    försöker skapa den typen av ordning.

  120. Det faktum att Dag Erik Elgin
    plockar upp det just precis nu-

  121. -och också blir prisbelönt för det
    visar att det ligger i tiden-

  122. -och att konsten i sig fungerar som
    ett sorts lackmuspapper över vår tid.

  123. I dag är all forma av kvalitet, som
    tidigare inte behövde specificeras-

  124. -tvingas i dag att naglas fast
    på olika sätt, och specificeras.

  125. När stater eller kommuner
    gör upphandlingar-

  126. -vare sig det är byggnader, fester,
    utbildningar eller konstverk-

  127. -krävs det att kvalitet med precision
    verkligen naglas fast på olika sätt.

  128. Det är inte så konstigt.
    Skattebetalarna i detta fallet-

  129. -eller kunderna i andra sammanhang
    vill ju veta vad man betalar för.

  130. Så när företag kvalitetssäkrar
    följer de standardiserade manualer.

  131. Det som är så intressant är att
    samtidigt som man utkräver kvalitet-

  132. -och kvalitetsspecificering
    av allt fler hela tiden-

  133. -så är det en liten detalj som
    handlar om själva kvalitetsbegreppet.

  134. Sanningen är
    att vad kvalitet är för nånting...

  135. Frågan är i princip helt obesvarad
    i nästan alla typer av verksamhet-

  136. -inklusive utbildning och forskning.

  137. Så alla såna här frågor...
    vad är kvalitet för nånting?

  138. Hur skapar man kvalitet?
    Hur ser processerna ut?

  139. Hur definierar vi det? Och för vem är
    det man skapar nånting av kvalitet?

  140. De sakerna är i princip obesvarade-

  141. -samtidigt som man kräver siffror,
    för att verkligen specificera detta.

  142. Då kan man fråga sig varför kvalitet
    är ett så flitigt använt ord.

  143. Allt i dag, från industriföretag
    till vårdcentraler och skolor-

  144. -och kunskapsorganisationer satsar på
    kvalitetsarbete och kvalitetssäkring.

  145. De debatter som sköljde
    under valrörelsen-

  146. -handlade i allt väsentligt
    om vinster i vård, omsorg och skola.

  147. De har egentligen cirklat omkring
    kvalitet och kvalitetsbedömning-

  148. -nämligen exakt precis, på pricken:

  149. Blir egentligen min gamla mamma
    omhändertagen? Hur bra blir hon det?

  150. Det genomsyras av en föreställning
    om att om vi bara löser...

  151. Om vi bara anger
    riktigt tydliga kvalitetskrav-

  152. -och genomför en kvalitetskontroll-

  153. -då är alla våra problem inom
    den offentliga sektorn utraderade.

  154. Så kan man sammanfatta valrörelsen.
    Jag vet inte om alla håller med-

  155. -men i princip
    är det däri kärnan ligger.

  156. Problemet är att man inte kan
    definiera kvalitet-

  157. -och att alla sätt man försöker
    göra det på resulterar i detta.

  158. Vilket då skapar
    en viss typ av problem.

  159. Egentligen är det konstigt att det är
    så svårt att definiera kvalitet.

  160. Om man frågar vem som helst,
    så vet alla det.

  161. Ta en Mercedes, en jättebra bil.

  162. Den går inte sönder,
    man kan köra med den i 70 000 mil.

  163. Man behöver göra service, men den
    startar när det är 25 grader kallt.

  164. Den är hur bra som helst. Kvalitet
    är sånt som håller för tidens tand.

  165. Det går inte sönder, det lever upp
    till de krav som vi ställer.

  166. Det är en definition på kvalitet,
    att det lever upp till kraven-

  167. -och uppfyller det syfte produkten
    utger sig för att vara till för.

  168. En bil är till för att transportera
    och göra det på ett säkert sätt.

  169. Den uppfyller alla de kraven,
    är lika med god kvalitet.

  170. Inom företagsekonomin talar man
    om Price Quality Index.

  171. Det är hög kvalitet och lågt pris som
    man sätter i relation till varandra.

  172. Om det är hög kvalitet och lågt pris
    är det nånting som är väldigt bra.

  173. Till exempel saft-
    och syltvarumärket Bob-

  174. -står för billigt och bra. Det vill
    säga hög kvalitet till lågt pris.

  175. Motsatsen är så att säga Dod,
    dyrt och dåligt.

  176. Det vill man absolut inte ha.

  177. Price Quality Index är fel,
    helt enkelt.

  178. Det är ganska få producenter som vill
    ha det betyget på sina produkter.

  179. Det här resonemanget-

  180. -bygger på att kvalitet är ett
    relativt och inte absolut begrepp.

  181. Helt enkelt att det sätts i relation
    till vilka resurser man lägger in.

  182. Man bedömer kvalitet i relation till
    pris, man får det man betalar för.

  183. Det låter logiskt,
    kvalitet är ett relativt begrepp.

  184. Men så är det inte riktigt,
    det finns nämligen en glidning.

  185. Om jag säger att jag varit på Hennes
    & Mauritz och köpt ett nytt plagg-

  186. Då är mina förväntningar att det
    inte ska gå sönder, i princip.

  187. Inte med en gång, åtminstone.

  188. Det ska ha en viss modefaktor,
    och framför allt ett lågt pris.

  189. Enligt Bob-definitionen-

  190. -har jag ett plagg
    av hög kvalitet.

  191. Men det är ingen som säger att man
    köpt ett kvalitetsplagg på H&M.

  192. Det är nånting annat.

  193. Även om man får mycket för pengarna
    får man inte hög kvalitet.

  194. Det vittnar om att det finns en tanke
    om att kvalitet är någonting absolut.

  195. Nånting som man kan bestämma och
    det gör saker och ting lite kniviga.

  196. Att man blandar ihop att kvalitet är
    ett absolut kontra relativt begrepp-

  197. -och också vad som sker
    när absolutifieringen inträder-

  198. -vilket den gör väldigt tydligt
    i samhället. Jag ska ge ett exempel.

  199. Det här är den glada Anders Röttorp-

  200. -som i Dagens Industri
    har betygsatt sherry.

  201. Då säger han så här...
    Ni har ju sett typen.

  202. Han har testat Tio Pepe Fino.

  203. Längst upp till höger står en kolumn
    där det står kvalitet.

  204. Den har ett betyg, siffran 16,
    så den har siffran 16 i kvalitet.

  205. Det är den absoluta kvaliteten.
    Man kan jämföra med många andra.

  206. Några längre ner både 17, och vissa
    har lägre. 17,5 har en annan.

  207. Sen sätts det i relation till pris,
    hur mycket man får för pengarna.

  208. Då betygsätter man det
    i antal glas i stället.

  209. Då ser man att antal glas är
    Price Quality Index, relationen.

  210. Hur mycket kvalitet får jag
    för pengarna? Fem glas, mycket bra.

  211. Men därmed inte sagt
    att det inte finns bättre sherryar.

  212. Det gör det bara ett steg längre ner.
    Där har du en på 17,5.

  213. Den högra kolumnen visar
    att det finns en kvalitet-

  214. -som faktiskt är absolut,
    den är liksom fastslagen.

  215. Det finns bättre kvalitet, men
    däremot får man mycket för pengarna.

  216. Längst ner har vi Manzanilla,
    som är typiskt dyrt och dåligt.

  217. Det är en dod längst ner,
    och en bob längst upp.

  218. Det intressanta i detta...

  219. Anders Röttorp är en individ,
    ett väldigt tydligt subjekt.

  220. Han förklarar att detta är jag,
    det är till och med en bild på honom.

  221. Man vet att det är hans smak.

  222. Dessutom är det en varningstext
    för hur man ska behandla kunskapen.

  223. Det är en beskrivning över hur
    systemet funkar, och sen står det:

  224. "Men fastna inte i siffrorna, det
    goda vinets själ är inte numerisk."

  225. Det är så att han varnar:
    "Detta är bara jag som tycker detta."

  226. "Stirra er inte blinda på siffrorna,
    detta är bara en bedömning."

  227. "Titta på mig, det är jag, jag, jag."
    Till och med en bild visar detta.

  228. Han slår fast att detta är baserat
    på subjektiva bedömningar-

  229. -och är väldigt ärlig och öppen
    omkring detta.

  230. Det problematiska är att nästan all
    sån här typ av kvalitetsbedömning-

  231. -är subjektiv, och det tenderar
    att glida bort lite senare.

  232. Då kan man ta nånting mycket mer
    inflytelserikt än Röttorps vintabell-

  233. -nämligen Wine Spectators
    kartläggning av världens viner.

  234. Detta är ett utsnitt för Italien.

  235. Då har man tagit ett antal viner,
    och sen är de betygsatta-

  236. -från noll till hundra, och det är
    bara de allra bästa vinerna.

  237. Ni ser vilka siffror det är, 94, etc.

  238. Det står att de är "superlative",
    "excellent", "very good", etc.

  239. Det här är en sorts... Man kan bara
    titta på vad själva rubriken säger.

  240. Här finns ingen Anders Röttorp,
    ingen glad, skrattande man-

  241. -som visar att detta är subjektivt,
    utan ordvalet visar vad detta är:

  242. "a general guide to the quality and
    drinkability of the world's wines."

  243. Här har man satt ner foten och slagit
    fast att detta är inget subjekt.

  244. Detta är en av Gud given tabell, så
    här ser det ut när det gäller viner!

  245. De här vinerna är drinkable...
    Alltså drinkability.

  246. De som inte är med förtjänar inte
    att vara med på drinkability-listan.

  247. Effekterna detta får,
    om man åker t.ex. till Kina-

  248. -till taxfree-avdelningen
    på den kinesiska flygplatsen...

  249. Då står det "90+ wines",
    det är urvalen från Wine Spectator.

  250. Det är lättast att göra så-

  251. -och därmed kanoniseras de
    till en annan typ av nivå.

  252. Det bidde helt enkelt
    att detta är världens bästa viner-

  253. -på grund av att det bakom detta
    finns ett antal Röttorps-

  254. -men de visar inte upp sina glada
    ansikten, att det är subjekt-

  255. -individuella preferenser,
    det kommer helt enkelt inte fram här.

  256. Detta har blivit en "general guide",
    en objektiv sanning.

  257. Det som händer i vår värld i dag
    är att den här kvantifieringsivern...

  258. Det går lätt att sälja 90+ wines,
    även om man inte kan något om viner-

  259. -kan man gå till den listan
    och plocka ut de där vinerna.

  260. Man behöver inte sätta sig in i
    om det smakar höstlöv eller lakrits.

  261. Man tar bara en 90+,
    och sen är det inte mer med det.

  262. Det som då händer...
    När kvantifieringen äter sig in-

  263. -i det kvalitativa området,
    så är det nånting som händer.

  264. Igen är det en mängd kunskaper
    som kommer att försvinna.

  265. Det är här som min riktigt stora
    och kraftiga uppmaning kommer.

  266. Man inser ju själv att det är nånting
    som går förlorat på vägen.

  267. I den här objektifieringen som sker
    är det nånting som händer.

  268. Då är det på sin plats att komma ihåg
    vad ordet "kvalitet" betyder.

  269. I dagligt tal kan man sätta
    ett stort likhetstecken med "bra".

  270. Det är det enda man menar. Säger nån
    ordet kvalitet är det ett sätt-

  271. -att faktiskt dölja och släta över
    en subjektiv bedömning.

  272. Säger man själv bra är det bara bra.
    Men om nån talar om kvalitet-

  273. -har man objektifierat det och gjort
    det till en allmängiltig sanning.

  274. Kvalitet är bara en subjektiv
    bedömning om att nånting är bra.

  275. Då tycker jag att man måste bort
    ifrån hur det används i dagligt tal-

  276. -för kvalitet kommer från latin
    och betyder hurdant eller av vad.

  277. Ordet kvalitet använder man
    för att försöka fånga någontings art-

  278. -någontings beskaffenhet eller
    hur det egentligen är konstruerat.

  279. Vilken sort det har. Det är otroligt
    tydligt i vetenskapliga studier.

  280. Ni vet ju att man skiljer mellan
    kvantitativa och kvalitativa studier.

  281. I kvantitativa studier har man många
    observationer man tittar på brett.

  282. I kvalitativa studier har man färre
    observationer, vad gör man med dem?

  283. Jo, man tittar på deras art,
    deras beskaffenhet och deras sort.

  284. De analysverktyg man använder
    i kvantitativa studier-

  285. -är siffrorna, de statistiska
    analyserna och räknandet.

  286. I de kvalitativa studierna
    är det orden man använder.

  287. När man håller som nu sker, att man
    överför det kvantitativa idealet-

  288. -på det kvalitativa, så överför man
    sifferidealet och sifferanalysen-

  289. -på kvalitativa data. Och vad skapar
    man om man gör på det sättet?

  290. Jo, urusel vetenskap,
    för det är inte gjort på det sättet.

  291. Det är inte tänkt så, det är hela
    poängen med kvalitativa analyser.

  292. När man talar om kvalitet
    så måste man just tala om kvalitet-

  293. -för man kan inte komma undan med
    att reducera kvalitet till siffror.

  294. Kvalitet är nånting som måste
    komma fram i beskrivningar, i ord.

  295. Det är mer tidsödande,
    så man måste använda sig av orden-

  296. -beskrivningarna och diskussionerna
    om vad kvalitet egentligen är.

  297. Det blir ett sorts motstånd-

  298. -när Wine Spectator-logiken
    kommer in-

  299. -och kräver
    att olika typer av verksamheter-

  300. -ska presenteras och utvärderas
    i en kvantitativ språkdräkt.

  301. Då bör man stå emot det
    och komma ihåg att det är inte så-

  302. -man kan beskriva kvalitativa data.

  303. Och när det gäller kvalitet som ett
    relativt kontra ett absolut begrepp-

  304. -måste man komma ihåg att det inte
    finns nåt som heter absolut kvalitet.

  305. -utan allt är i relation
    till nånting annat.

  306. Man kan bara ta ett exempel
    från måleriet...

  307. Marcus Larson, en 1800-talskonstnär
    som var med i Düsseldorfskolan.

  308. Om man tar rent ekonomiska aspekter,
    så var den här typen av målningar-

  309. -högt värderade under 80-talet.

  310. Det var huggsexa om dem
    på kvalitetsauktionerna.

  311. Vad var skälet? Att de håller en
    så otroligt hög konstnärlig kvalitet.

  312. Sen visar det sig att i dag går det
    knappt att sälja en Marcus Larson.

  313. Vad är det då som hänt med
    kvaliteten? Inte tusan vet jag.

  314. Inte tusan vet experterna.
    Det har liksom fallit ut ur...

  315. ...ur modet, helt enkelt.

  316. Pratet om att nånting är kvalitet
    är nånting-

  317. -som inte alls står sig över tid. Det
    handlar inte bara om reda pengar.

  318. Ett annat bra exempel är Levis slogan
    "Quality never goes out of style".

  319. Det visar sig att just Levis går
    otroligt mycket in and out of style.

  320. Vissa år är det jättepopulärt,
    och alla ni som har...

  321. Ni som är insatta i modets nycker
    vet ju detta.

  322. Det är få företag som går så mycket
    in and out of style.

  323. De går från försäljningstoppar till
    dalar, beroende på om de är in style.

  324. Självklart är det de beskriver
    en materiell kvalitet.

  325. Att det här är hållbarhet,
    ett par Levis-byxor går inte sönder.

  326. Men självklart är det andra aspekter
    som kommer in här.

  327. Det räcker inte med hygienfaktorerna.

  328. Bara för att slå fast det att
    kvalitet inte är nånting absolut.

  329. Det är tidsberoende
    och otroligt kontextberoende.

  330. Quality surely goes out of style,
    skulle jag vilja säga.

  331. Det finns otroliga svårigheter
    med att bestämma kvalitet-

  332. -och väldigt tydlig dikotomi
    mellan kvalitet och kvantitet.

  333. Det intressanta är den tydliga,
    tydliga rörelsen som går-

  334. -mot att göra de här omätbara
    kvaliteterna till att bli mätbara.

  335. Då är frågan varför man gör så.

  336. Varför håller man på och skapar
    så mycket mätbarhet i dag?

  337. Det har att göra med en enda sak-

  338. -nämligen att det kvantitativa
    kan man jämföra.

  339. Det är den enkla förklaringen.
    Det är mycket svårare att jämföra-

  340. -en Rubens med en Caravaggio,
    som målningar.

  341. Däremot är det väldigt lätt
    att jämföra två stycken siffor-

  342. -som har betygsatt en Rubens
    kontra en Caravaggio.

  343. Det är helt enkelt så att vi ser
    det... I universitetens värld-

  344. -så har detta blivit
    nästan lite farsartat.

  345. Det är ändå så att...

  346. I min värld prisas ändå
    den fria tanken och originaliteten.

  347. Det är ju det som egentligen prisas,
    om man är forskare.

  348. Här har alltså rankinglistor
    och ackrediteringssystem gjort-

  349. -att nästan alla typer av kvalitets-
    bedömningar blir närmast mekaniska.

  350. Det som hänt hos oss är att...

  351. Om man tar två sökande till en
    tjänst, en professur till exempel...

  352. Förr i tiden spelade de s.k.
    sakkunniga en väldigt viktig roll.

  353. Då läste man allting och gjorde en
    samlad bedömning av produktionen-

  354. -originaliteten och kompetensen
    hos den här individen.

  355. I dag räcker det inte att göra
    den typen av kvalitativ bedömning.

  356. I dag har vi så goda
    utvärderingssystem för detta-

  357. -våra rankingsystem på våra journals,
    vilken impactfaktor man har.

  358. Man behöver inte ens skicka in
    ansökningspapprena över huvud taget-

  359. -utan man kan se: Så många artiklar,
    med den impactfaktorn.

  360. Det ena gånger det andra,
    siffran bidde 17,2 för sökande A-

  361. -och så gör man på samma sätt med
    andra, och då blir betyget 18,6.

  362. Att sen säga med en massa lull-lull
    att den ena är mer originell-

  363. -är helt omöjligt, för det håller
    inte när det sen överklagas.

  364. Då bidde det 18,6 i stället för 17,4
    som fick tjänsten.

  365. Då anser man
    att det finns inbyggt i systemet-

  366. -men i själva verket
    är alla de här subjektiva...

  367. Det är ju subjektiva bedömningar,
    och sen har detta eskalerat-

  368. -och sen är det bara 18,6
    som är den som mäts.

  369. Den viktigaste devisen i detta är att
    "what gets measured gets done".

  370. Om alla vet att det är viktigare för
    mig att nå 18,8 i stället för 18,6-

  371. -kontra att producera
    en vetenskaplig tidskrift...

  372. Då blir det mycket viktigare eftersom
    folk har barn och amorteringar...

  373. Man vill helt enkelt hellre ha 18,8
    än att komma på något banbrytande-

  374. -eftersom man skapat ett system
    som föder detta.

  375. Självklart är det också så att...
    Det kan låta dystert att säga det-

  376. -men det finns också något positivt i
    det. Man kan förstå att det sker så.

  377. Förr i världen var det mycket mer på
    det sättet den gamle professorn gav-

  378. -sin manlige doktorand, som alltid
    varit så hygglig och ställt upp...

  379. "Klart att du ska ha jobbet, inte
    Lisa som varit hemma med sina barn."

  380. "Hon kanske har högre siffror.
    Jag tycker ändå du ska få det här."

  381. På nåt sätt är det det som är tanken,
    att man skapar en transparens-

  382. -i just detta, och att man vet
    varför man gör saker och ting.

  383. Det är ett dubbelt svärd
    när det sker på det här sättet.

  384. Det är att insynen ska bli bättre
    som driver allt detta.

  385. Det som tidigare var dolt,
    hur kvalitetsbedömning gjordes-

  386. -ska komma ut i ljuset i dag.

  387. Då kan man också fråga sig
    varför det blivit på det sättet.

  388. Varför måste det mätas
    i så oändligt mycket högre grad-

  389. -än vad det gjorts tidigare? Jag tror
    att man i grunden kan förklara det-

  390. -med att det råder en väldigt stor
    brist på nånting i dag.

  391. Det är många sociologer som håller
    med. Och det är trovärdighet.

  392. Även om vi ligger bra till i Sverige.
    Vi tror på våra institutioner.

  393. Men det har ändå blivit
    en stor förändring.

  394. Samhällsvetare världen över ser
    att det finns en utbredd osäkerhet-

  395. -kring vem som är trovärdig-

  396. -och vem man kan lita på
    är inte alls längre självklart.

  397. Hela 1900-talets modernism byggde på
    att man ville komma bort-

  398. -från det godtyckliga och småskaliga.

  399. Man byggde stora organisationer,
    väloljade system, klara karriärvägar-

  400. -byråkratier, så att saker och ting
    helt enkelt går rätt till.

  401. Så att inte sånt där som nepotism
    och ryggklieri ska komma fram.

  402. Men det som händer är
    att tron på de här systemen-

  403. -och tron
    på allt fler institutioner försvagas-

  404. -och flera av dem har tappat
    sin forna legitimitet.

  405. Vi fick ett utmärkt exempel på detta
    i skolverkspresentationen.

  406. Hur lärares status egentligen ser ut.

  407. Förr i världen var både läkare
    och lärare auktoriteter-

  408. -på ett helt annat sätt
    än man upplever i dag.

  409. I dag övervakas lärare av
    Socialstyrelsen i mycket högre grad.

  410. Lärare upplever att deras status
    har försvagats något alldeles enormt.

  411. Detta är naturligtvis kopplat
    till att de inte får lov-

  412. -att lägga upp sitt eget arbete,
    man litar inte på att de kan det.

  413. Det måste göras transparent.
    "Hur många timmar är du på jobbet?"

  414. "Jag förstår inte vad du gör.
    Hur många timmar är du på jobbet?"

  415. Redovisa, transparens.

  416. Det är exakt samma typ av tendens.

  417. Man litar inte på att folk gör sitt
    jobb längre, är tillräckligt duktiga.

  418. Därför måste de utvärderas och
    administreras på en mängd sätt.

  419. Då kan man fråga sig hur det kommer
    sig att det blivit på det sättet.

  420. Naturligtvis är det så, som också
    debatterats hårt i tidningarna...

  421. Vi har gjort det inom organisations-
    och företagsekonomin i decennier.

  422. Det är självklart det som kallas
    "new public management".

  423. New public management är,
    väldigt kortfattat...

  424. Det är en bärande idé, en ideologi-

  425. -som innebär
    att marknaden är frälsningen.

  426. Marknadiseringen är den dominerande
    organisatoriska lösningen-

  427. -på snart sagt
    varje samhällelig interaktion.

  428. Det handlar om att
    man låter marknaden organisera-

  429. -och eftersom
    man låter marknader dominera-

  430. -så är också den förebild
    man använder sig av företag.

  431. Det är de som dominerar och agerar
    på marknader och därför är det så-

  432. -att man glorifierar företag
    och det företagliga språket.

  433. En intressant grej som är
    sammankopplad med trovärdighet...

  434. Om man gör såna här frågor...
    Till allmänheten.

  435. När man ställer frågan: Vem är det
    som talar sanning i dagens samhälle?

  436. Naturvetenskapliga forskare ligger
    högst upp av alla samhällsgrupper.

  437. Långt, långt ner kommer företag.
    Man litar inte på vad företag säger.

  438. Man tror att de har andra typer
    av agendor.

  439. Vad de säger stämmer inte.
    Det är inte heller så jättekonstigt.

  440. Företags kommunikation kan vara:

  441. "Tugga Juicy Fruit, så blir du
    lycklig." Det är ingen som tror...

  442. Det gör man ju inte, man tror ju inte
    att företag menar allvar-

  443. -när de säger att du ska tugga
    tuggummi och sen kommer allt gott.

  444. Det är en viss skepsis, men det talar
    om att man inte litar på företag.

  445. I new public management är det
    uppenbart att företag är-

  446. -den dominerande organisationsformen,
    och den typen av logik äter sig in.

  447. Klart att trovärdigheten brister.

  448. Förr trodde man att skolorna var till
    för att hjälpa barn-

  449. -att bli bättre samhällsmedborgare.

  450. I dag verkar det som att det är några
    kanalöstyper som blir rika av det.

  451. Då råder det dissonans i ens
    uppfattning om vem man kan lita på.

  452. Det drivs av avregleringen,
    konkurrensen och företagiseringen.

  453. Det som händer är att det kommer in
    ett ekonomiskt språk.

  454. Man talar mer om budget, kunder,
    strategier, avkastning och vinst.

  455. När de här orden kommer in
    i verksamheten-

  456. -förändrar man sig sannolikt.
    Man säger att språkbruk är murbruk-

  457. -och det är klart att det förändrar
    sättet man ser på sig själv.

  458. Jag tog några klipp från valrörelsen
    förra året...

  459. Då är det ju precis just detta
    det handlar om.

  460. Då går man på new public management.

  461. Löfven sa att hela idén med det
    är helt värdelös, bort med det.

  462. "Vi måste vrida tillbaka klockan och
    återprofessionalisera läraryrket."

  463. Det går naturligtvis inte,
    man kan inte backa på det sättet.

  464. Och så kommer Klas Eklund tillbaka
    och svarar:

  465. "Du har inget att säga, Löfven.
    Vi behöver bara mäta bättre."

  466. "Vi måste utveckla resultatstyrningen
    och ha ännu mer kvalitetsfokus."

  467. Det är precis det de säger, det är
    samma typer av debatter hela tiden.

  468. Det är den typen av debattklimat
    man egentligen har kommit till-

  469. -och eftersom tillit
    har blivit den här bristvaran-

  470. -och man inte längre litar
    på auktoriteter och professioner-

  471. -så vill man, om man har företag som
    man misstänker gör på det sättet...

  472. Att man har en logik som råder,
    som ser ut på det här sättet...

  473. Tacka fasen att man vill syna korten!

  474. "Skickar ni pengarna till kanalöarna,
    ja eller nej? Visa om ni gör det."

  475. "Hur duktiga är ni på att utbilda
    våra barn? Jag lämnar mitt barn."

  476. "Tacka tusan för att jag vill veta
    exakt hur duktiga ni är"-

  477. -"på att skapa kunskap
    hos denna min lilla individ."

  478. Då ser man, nästan alla offentligt
    finansierade verksamheter-

  479. -har helt enkelt blivit
    mycket, mycket mer...

  480. De behöver vara mer transparenta.

  481. Riksbanken har skrivit en bok
    om hur de blir mer transparenta.

  482. Det som kommer in är olika typer
    av objektiva övervakningssystem-

  483. -där universitet måste ackrediteras-

  484. WHO gör rankinglistor över olika
    länders hela sjukvårdssystem-

  485. -och kulturprojekt genomlyses.
    Pisa-undersökningen är ju exakt ...

  486. En tanke med detta är att man ska se
    hur vi står oss i jämförelse.

  487. Allt i den offentliga sektorn
    handlar om att visa hur...

  488. Man visar upp för yttre bedömare så
    att man kan kontrollera och få insyn-

  489. -i olika typer av verksamheter.

  490. Man vill helt enkelt
    göra detta mindre luddigt.

  491. Och det är inte så konstigt
    att man gör på detta sätt.

  492. Om man gör kvantifierade bedömningar
    av verksamheter eller individer-

  493. -skapar det en bild av att det är
    möjligt att bedöma en utbildning-

  494. -att ögonblickligen bedöma ett sjuk-
    hus eller till och med en individ.

  495. Bara genom att titta på
    en rankinglista kan man säga:

  496. "Sjukhuset är sjunde bäst i Sverige.
    Utbildningen ligger på plats 14."

  497. "Och den här individen är dubbelt
    så intelligent som den andra."

  498. Då blir det enkelt att omedelbart med
    en siffra försöka bedöma kvaliteten.

  499. Handelshögskolan är
    en internationell spelare.

  500. Vi rankas, det är det viktigaste,
    att vi är med på rankinglistorna.

  501. Vissa av våra magisterutbildningar
    ligger på tolfte plats i världen.

  502. Folk sysslar enbart med transparens-
    och kommunikationsfrågor-

  503. -riktade mot Financial Times,
    som är de som utvärderar oss.

  504. För att förklara: Så här gör vi,
    kom och titta, vi döljer ingenting.

  505. Eller ackrediteringsorganisationer
    av olika slag.

  506. Man kan också säga att i och med
    att det där blir så viktigt-

  507. -så...

  508. Jag går inte in på det, känner jag.

  509. Jag tycker mycket om rankinglistorna-

  510. -och vilken typ av likriktning
    som det leder till. För igen så är...

  511. Jag säger det ändå.
    Mätningar handlar om jämförelse-

  512. -och det handlar om
    "what gets measured gets done".

  513. I vår värld, handelshögskolevärlden
    är det Financial Times som bestämmer.

  514. Det är de som är totalt dominerande
    om hur de här rankingarna ser ut.

  515. Nu har de fattat beslutet att en
    utbildning ska man utvärdera på...

  516. Det är dyrt att gå i många andra
    länder, man betalar avgifter och så.

  517. Därför är en rättvis bedömning
    och betygsättning-

  518. -av en sådan utbildning hur snabbt
    man får tillbaka sina pengar.

  519. Det kan kosta en miljon att gå
    en bra MBA-utbildning någonstans.

  520. De kallar det
    för "return on investment".

  521. Det betyder att det de mäter
    är vilken lön man har-

  522. -efter att man gått ut programmet
    och vilken löneutveckling man haft.

  523. Man behöver inte klia sig i huvudet
    speciellt länge för att tänka:

  524. "Hur får jag mina studenter att få
    riktigt bra lön när de går ut?"

  525. Ja, vi kanske inriktar oss
    på finansbranschen.

  526. Där får man ju mest och bäst lön.

  527. Vilka ska vi ta in? Vi borde ta in
    såna som har riktigt dåligt betalt-

  528. -innan de går in,
    så att vi ska ha fattiga som går in.

  529. Och så ska vi lära dem att bli
    finansanalytiker och sen börja jobba-

  530. -i London, för där är lönerna högst.

  531. På det sättet har man
    40 % viktning av detta.

  532. Vad händer då?
    Då måste man bli bra på finans.

  533. Så då anställer man finansprofessorer
    och utbildar de här personerna-

  534. -till att bli inriktade på finans.

  535. Finans tar en mycket större del av
    schemat. Och sen kommer de ut.

  536. Vilka gör då på detta sätt?
    Alla som är med på den listan.

  537. De hundra som är med. Så vinner man
    poäng. Är man högt på rankingen-

  538. -får du fler studenter, då kan du öka
    din tuition, och då går det bättre.

  539. Och de som ligger utanför listan,
    vilka tittar de på?

  540. Jo, de som är inne på listan.

  541. Och ett, tu, tre, så bidde det att
    finans blev det viktigaste i världen.

  542. I stället för att,
    man kunde tänka sig...

  543. Ja, entreprenörskap eller innovation
    eller social ingenjörs...

  544. Då kanske världen sett annorlunda ut.

  545. Men nu bidde det finans,
    därför att det är lättast att mäta.

  546. På det sättet är det ett ganska bra
    exempel på vad det är-

  547. -man sätter sig ut för att mäta.

  548. Ett, tu, tre, så är det
    det resultatet man också får.

  549. Det är en liten utvikning, men
    jag tycker att den hör hemma här.

  550. Och det som händer när man arbetar
    på det här sättet...

  551. Jag blir lite animerad...

  552. Jag tycker det är ganska gräsligt,
    om jag ska vara ärlig.

  553. När man har denna typ av transparens,
    man måste visa upp vad man gör-

  554. -är det också så att anseenden blir
    det som är allra mest åtråvärt.

  555. Nästan alla organisationer bygger upp
    och ut sina avdelningar-

  556. -som har till uppgift
    att hantera just anseenden.

  557. Företag har, och har haft länge,
    sina brandingexperter-

  558. -och växande informationsavdelningar.
    Vi har en marknadsföringsavdelning.

  559. Den som är chef för externa
    relationer och anseendebyggande-

  560. -är nu med i ledningsgruppen. Det var
    helt otänkbart bara för tio år sen.

  561. Att någon som inte är med
    i det akademiska är med i ledningen.

  562. Det handlar om att hantera omvärlden.
    Myndigheter har i dag kommunikatörer-

  563. -och kommunikationschefer
    i mycket större utsträckning.

  564. Jag jobbade i Uppsala tidigare,
    jag var professor i organisation.

  565. Där jobbade vi mycket med hur
    anseenden och kommunikation...

  566. Några av mina kollegor har just
    släppt i dagarna en-

  567. -om hur myndigheter arbetar
    med varumärkesbyggande.

  568. Att man överför den typen av logik,
    som är totalt...

  569. När man inte är konkurrensutsatt,
    som många myndigheter ju inte är-

  570. -måste man ändå arbeta... Den logiken
    har ätit sig in i medvetandet.

  571. En annan doktorand hos mig
    skrev om PR-branschen.

  572. Hon tyckte det var fantastiskt
    att den växer så explosionsartat.

  573. Men varför gör den det?
    Då var det första vi tänkte...

  574. Det kanske är för att man outsourcar,
    vi lever i expertsamhället.

  575. PR-konsulterna blir bättre och bättre
    på kommunikation-

  576. -och därför lägger man ut tjänsterna.
    Nej, så är det absolut inte.

  577. Man lägger ut tjänsterna och de
    pratar om vikten av kommunikation-

  578. -och kräver att arbeta mer med det.

  579. Då måste företagen anställa fler,
    och anlita fler konsulter.

  580. Det växer åt alla håll, så hon
    kallade detta för "PR-spiralen".

  581. Det blir oändligt mycket viktigare.

  582. Det finns kommunikationschefer och
    sånt i mycket högre utsträckning.

  583. Skolor säljer sig själva genom
    reklamkampanjer, mässor och PR.

  584. Det kan omöjligen vara en nyhet
    för er. Och skolor lägger nånstans...

  585. För tre år sen la de
    dubbelt så mycket på reklam-

  586. -jämfört med tre år tidigare.

  587. Belackare kan säga att det är dyrare
    att höja kvaliteten än att tala-

  588. -om hur fantastisk man är
    på att marknadsföra sig.

  589. Men man kan också säga att det inte
    räcker med att leverera kvalitet.

  590. Bra kvalitet talar inte bara för sig
    själv i det konkurrensutsatta bruset-

  591. -utan man måste komma ut och berätta.
    Det finns två sidor till det.

  592. Då kan man fråga om allt detta
    är ett bekymmer-

  593. -när man talar om utbildning.
    På ett sätt är det ju inte det.

  594. Man kan mäta och vikta på olika sätt
    för att få en känsla-

  595. -för hur det går för en.

  596. Men det bekymmersamma är att man
    faktiskt för in jämförelsen i detta.

  597. Det som händer med mätningen,
    med jämförelsen...

  598. Det blir konkurrens och tävlan-

  599. -och det idealiseras, det är det
    som är hela tanken med mätningarna.

  600. Man får inte glömma att konkurrensens
    syfte är att skapa arenor-

  601. -för tävlan, där människor
    kan mäta sig med varandra.

  602. Det handlar inte om att man ska
    bli bättre jämfört med sig själv-

  603. -utan om att man ska bli bättre
    jämfört med nån annan.

  604. Allt mindre fokus riktas då
    mot innehållet i sig-

  605. -mot den faktiska kunskapen i sig.
    Jämförelsevärdet blir det viktigare.

  606. Hur står jag mig? Hur står vi oss?
    Hur står Sverige sig-

  607. -i jämförelse med andra länder?

  608. Skit samma vad vi gör, men vi ska upp
    på den jävla Pisa-listan!

  609. Det blir trots allt effekten.

  610. Det är det som blir effekten,
    för "what gets measured gets done".

  611. Det är så man lägger om innehållet,
    så att jämförelsen styr detta.

  612. Sånt där som opinionsundersökningar
    och kundnöjdhetsindex-

  613. -och utvärderingar ska sprida
    information om vart man ska söka sig.

  614. Vilka insatser man ska göra
    för att klättra i systemet.

  615. Placeringen och nyckeltalen blir
    mycket viktigare än det andra.

  616. Man kan tänka sig en alternativ syn
    i stället för att snegla på andra.

  617. Det är att man faktiskt tänker efter.
    Hur fasen ska vi göra-

  618. -för att bli riktigt bra på detta?

  619. Och att man faktiskt inte sneglar
    på andra, utan tänker efter.

  620. Vad är det vi vill? Då blir alla de
    här frågorna, värderingar och sånt-

  621. -som handlar om en själv,
    och frågor om vad man vill göra.

  622. Frågan blir svårare. Det är svårare
    att leda den typen av verksamhet-

  623. -för då har man ingen jämförelse.
    Hur vet jag att jag gör ett bra jobb?

  624. Tittar jag på Pisa vet jag exakt,
    tittar jag på rankinglistor vet jag-

  625. -i stället för att tänka efter vad
    det är för innehåll jag behöver göra.

  626. De här jämförelserna leder egentligen
    till en förflyttning i fokus-

  627. -till vad andra anser om oss,
    och inte vad vi anser om oss själva.

  628. Innehållet, det som betyder nånting,
    spelar i den här världen mindre roll-

  629. -och hur vi kommer ut i jämförelse
    med andra blir så mycket viktigare.

  630. Egentligen är det bara så, den där
    utvecklingen går helt på tvärs-

  631. -när det gäller vad vetenskap och
    utbildning de facto ska handla om.

  632. Det handlar ju om
    att man ska lära ut saker.

  633. Både i lärar- och ledarrollen
    om någon form av autencititet.

  634. Att man ser till att man lär ut
    nånting som är viktigt i sig självt-

  635. -och också nånting som gör skillnad
    för den man är satt att hantera.

  636. Då är frågan hur man ska göra.
    Kvalitetsbedömning kan inte alls ske-

  637. -i splendid isolation.

  638. Det är inte absolut, det är relativt,
    och det är också subjektivt.

  639. Då tycker jag att det första
    man kan göra är att slå fast:

  640. En del av vår verksamhet måste finnas
    i den kvalitativa epistemologin-

  641. -den kunskapstradition som styrs
    av det kvalitativa vetenskapsidealet.

  642. Då är det så att kvalitetskriterier,
    kvalitetsbedömningar är subjektiva.

  643. Men man gör inte detta på egen hand.

  644. Om man formar olika referensgrupper
    och talar med andra...

  645. Man söker dialoger
    av olika form.

  646. Då har man en bättre sannolikhet
    att man faktiskt kan diskutera-

  647. -med ordens hjälp, vad kvalitet är
    och varför det handlar om kvalitet.

  648. Att kvalitetsbedömning är en
    kollektiv process är viktigt.

  649. Det finns ett skäl till att Svenska
    Akademin består av arton ledamöter-

  650. -så att det inte bara är
    Horace Engdahl som drar fram en lapp.

  651. Om man hade gjort på det viset hade
    Nobelpriset tappat sin legitimitet.

  652. Men om arton personer sitter
    under ett års tid och mal och ältar-

  653. -och där det är kvalitativa
    bedömningar som står mot varandra-

  654. -och så diskuterar man sig fram.
    Då vet man att det är kvalitet.

  655. Men ett kort i rockärmen
    på egen hand, det går liksom inte.

  656. Därför tycker jag
    att man måste våga säga-

  657. -att såna här kvaliteter som görs om
    till kvantiteter-

  658. -är vad Sven-Eric Liedman kallar
    pseudo-kvantiteter, falska.

  659. De stämmer liksom inte. Det är
    så många grejer som man missar.

  660. Det förflyttar fokus
    från innehåll till...

  661. Det förflyttar från innehållet
    till mätningen av innehållet.

  662. Vi vet att vi måste mäta, men man får
    inte låta siffrorna styra allt detta.

  663. Om det är så att what gets measured
    gets done, så vet vi också-

  664. -såna saker som att alla de här
    effekterna som vi känner till...

  665. Jag läste en studie i förra veckan,
    i handelshögskolevärlden...

  666. Då är det så att
    om det är nöjda studenter hos oss...

  667. Det ger en hel standarddeviation
    i skillnad, när det gäller lärande.

  668. Om du är nöjd med din lärare-

  669. -är sannolikheten att du lärt dig
    väsentligt lägre

  670. Gillar du din lärare lär du dig
    mindre. Inte, så lär du dig mer.

  671. Det är ganska nedslående också,
    när vi då har...

  672. ...när vi då har nöjdhetsmätningar-

  673. -kursutvärderingar
    som vi bedömer våra lärare på.

  674. Visst, om de är duktiga på "sing
    and dance", som jag brukar säga-

  675. -och så är läraren inte bra,
    då är inte studenterna lika nöjda.

  676. Vad är det vi ska fokusera på?
    Är lärandet mycket svårare-

  677. -på en enskild skola,
    eller är det utvärderingarna i sig?

  678. Om man börjar styra fel kan man
    få ner lärandet. En liten detalj-

  679. -som kan få såna förödande effekter.

  680. Man måste tänka efter vad man gör,
    tala om såna här läromål-

  681. -i mycket mer kvalitativa termer
    än vad debatten lutar åt i dag.

  682. Slutligen måste man naturligtvis
    prata resurser-

  683. -resurseffektivitet på olika sätt...

  684. Vi måste veta
    vad vi får för våra pengar.

  685. Jag tycker också att det här pratet
    om att man ska gå tillbaka-

  686. -och säga att vi backa bandet
    20-30 år...

  687. Att lärare, läkare och forskare,
    vetenskapsmän och -kvinnor...

  688. Att det är de som ska veta exakt.

  689. Att man ska återupprätta professionen
    är kanske önskvärt i idealvärlden-

  690. -men dit kommer vi inte att nå.

  691. Vi kommer att behöva använda
    våra knappa resurser på bästa sätt-

  692. Vi ska naturligtvis mäta, men vi ska
    använda mätningarna och siffrorna-

  693. -som ingångsvariabler
    i våra diskussioner.

  694. Precis på samma sätt som att...

  695. -Du närmar dig hotfullt, tycker jag.
    -Jag ställer mig här.

  696. Att man mäter t.ex. hur många kvinnor
    som finns på ledande positioner.

  697. Om man vet att det i Sverige finns
    elva på 234 börsnoterade företag-

  698. -så är det en jäkligt bra siffra
    att påbörja en diskussion om.

  699. Man kan inte skita i att mäta,
    för den siffran är suverän att ha.

  700. Men det är så man ska se den typen
    av siffror, som ingångsvariabler.

  701. Visst ska vi mäta,
    men vi ska använda de här siffrorna-

  702. -som ingångsvariabler i kvalificerade
    bedömningar av olika slag.

  703. Om vi inte gör det, om man inte möter
    ett visst motstånd, då blir det-

  704. -att vi på Handels bara utbildar för
    Pisa... För Financial Times.

  705. Det är nästa steg. Att vi bara
    utbildar för Financial Times.

  706. Och i skolans värld kanske man bara
    utbildar för att falla bättre ut-

  707. -i Pisamätningarna. Man måste
    engagera sig i diskussioner om hur-

  708. -på vilket sätt som utbildning
    gör skillnad för oss alla.

  709. Därför måste också ledarskapet i all
    sån här verksamhet vara förankrat-

  710. -i en tro på vikten av det som
    man faktiskt gör, en övertygelse-

  711. -om att man inte kan mäta allt och en
    förmåga att stå för det man tror på.

  712. Ledarskap i den här mätfixerade
    världen handlar-

  713. -som i princip alla andra sammanhang,
    om integritet.

  714. Nu är det slut och tack för mig.

  715. Textning: Arnar Jonsson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Ledarskap i ett mätfixerat samhälle

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Professor Lars Strannegård föreläser om att mäta tillståndet i skolan. Går det, och mäts rätt saker? Aldrig förr har så mycket data om skolan samlats in som nu, men det finns en risk att man inte tar hänsyn till kunskap som inte är mätbar. Inspelat den 26 november 2014 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Kvalitetsarbete och skolutveckling
Ämnesord:
Kvalitetskontroll, Kvalitetsstyrning, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Tillsammans kan vi höja resultaten i skolan

Skolverkets generaldirektör Anna Ekström föreläser om hur Sverige kan höja sina resultat i Pisa-undersökningen. I viktiga ämnen som matematik och svenska har svenska elever halkat efter. Men, i resultaten över elev- och lärarrelationer ligger Sverige i topp. Inspelat den 26 november 2014. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Sverige som stärkt kunskapsnation

Camilo von Greiff var tidigare forskningsledare för SNS Utbildningskommission. Han berättar om SNS skolforskning och arbetet med att ta fram underlag för beslutsfattare inom politik, näringsliv och offentlig förvaltning. Inspelat den 26 november 2014. Arrangör: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Kommunikation som styrmedel

Niclas Rönnström är utbildningschef för rektorsprogrammet och föreläser om vikten av kommunikation i skolans ledarskap. Inspelat den 26 november 2014 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Ny syn på PISA-resultat

Anders Jakobsson är professor i naturvetenskapernas didaktik. Här föreläser han om att synen på Pisa-undersökningarna har förändrats under de senaste åren och att de har fått större medialt genomslag. Inspelat den 26 november 2014 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Ledarskap i ett mätfixerat samhälle

Professor Lars Strannegård föreläser om att mäta tillståndet i skolan. Går det, och mäts rätt saker? Aldrig förr har så mycket data om skolan samlats in som nu, men det finns en risk att man inte tar hänsyn till kunskap som inte är mätbar. Inspelat den 26 november 2014. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Vad är en framgångsrik skola?

Professor Jonas Höög från Centrum för skolledarutveckling föreläser här om vilka resultat från Pisa-undersökningarna som är värda att jobba vidare med. Hur skapar man en framgångsrik skola? Inspelat den 26 november 2014. Arrangör: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Rektors ledarskap vid skolutveckling

Med digitaliseringen som exempel talar utvecklingschefen Edward Jensinger om hur ett förändringsarbete i skolan kan genomföras och hur rektorer kan föregå med gott exempel. Inspelat den 26 november 2014. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Effektivare skola med data-team

Kim Schildkamp är docent vid beteendevetenskapliga fakulteten vid the University of Twente i Nederländerna. Hon föreläser här om framgångar man nått genom att låta speciella team analysera data som samlas in i skolan. Inspelat den 26 november 2014. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Att göra skillnad i klassrummet

Ragnar Åsbrink och Sara Knöfel från Skolverket berättar om hur man bedriver förändringsarbete i skolundervisningen med bra resultat. Inspelat den 26 november 2014. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Den gode byråkraten

Tomas Brytting är professor i organisationsteknik. Han föreläser om att lärare, rektorer och skolledare inte bara har ett pedagogiskt ansvar, de är också tjänstemän i den offentliga sektorn. Vad är en god byråkrat? Inspelat den 26 november 2014. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Framtidens globala lärande

Framtidens lärande kan bygga på individanpassning, oberoende av tid och rum, omedelbar återkoppling, större gemenskaper än bara skolklasser och respekterade lärare. Det är den vision Mark West, som arbetar vid Unescos avdelning för mobilt lärande, målar upp. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - integration

Jag ville bli advokat!

Romernas skolsituation är kantad av problem. Många romska elever avslutar inte grundskolan och går därför inte vidare till gymnasieskolans nationella program. Skulle en romsk folkhögskola kunna bidra till en förbättrad statistik? Soraya Post och Thereza Eriksson är verksamma vid Agnesbergs folkhögskola.

Fråga oss