Titta

UR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

UR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Om UR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Föreläsningar från Skolans ledarkonvent 2014. Vilka krav ställs på skolledare? Vilka förutsättningar och verktyg behöver medarbetarna för att bedriva ett bra arbete? Inspelat den 26-27 november 2014 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Till första programmet

UR Samtiden - Ledarskap i skolans värld: Sverige som stärkt kunskapsnationDela
  1. SNS utbildningskommission.

  2. Jag tänkte bara
    säga några ord först om SNS.

  3. Och jag är här i min roll
    som tidigare forskningsledare-

  4. -och inte som representant
    för finansdepartementet.

  5. Vad är SNS för obskyr organisation
    som håller på med skolforskning?

  6. Jag tänkte säga två ord
    om vad det är för organisation.

  7. Den bildades 1948,
    är politiskt obunden-

  8. -och har som huvudsyfte att ta fram
    underlag för beslutsfattare.

  9. Hjälpa till med underlag för att
    besluten ska bli så bra som möjligt.

  10. SNS är en arena för att olika aktörer
    ska kunna mötas-

  11. -och diskutera fram lösningar
    på viktiga samhällsproblem.

  12. Vi har drygt 250 medlemmar
    från näringsliv-

  13. -myndigheter och
    intresseorganisationer.

  14. Ett brett spektrum av samhällsaktörer
    som är medlemmar i SNS.

  15. Verksamheten går ut på
    att dels har vi en programverksamhet-

  16. -där vi flera gånger i veckan
    i vår hörsal på SNS-

  17. -anordnar seminarier och konferenser
    kring angelägna samhällsteman.

  18. Det kan vara en aktuell händelse
    eller rapport-

  19. -där vi bjuder in experter
    och politiker-

  20. -att diskutera slutsatserna från
    rapporten eller händelsen.

  21. Vi tar även fram forskningsrapporter.

  22. Den forskningen går ut på
    att forskare skriver-

  23. -till huvudsak redan genomförd forsk-
    ning, men med inslag av ny forskning.

  24. De skriver sin forskning populär-
    vetenskapligt så att det kan nå ut-

  25. -till fler beslutsfattare
    och bli mer förstådd-

  26. -av allmänhet och beslutsfattare.
    Vi ser oss som en brygga-

  27. -från forskarsamhället till dem som
    ska göra nånting bra av rönen.

  28. Detta om SNS. Studieförbundet
    Näringsliv och Samhälle.

  29. Vi tror att alla vet vad SNS är,
    men det tål att upprepas.

  30. Utbildningskommissionen är
    ett treårigt forskningsprogram.

  31. Bakgrunden kan vara intressant.
    Vi är en medlemsbaserad organisation-

  32. -så vi lyssnar av vad våra medlemmar
    tycker är relevanta samhällsfrågor.

  33. Det här forskningsprogrammet
    startade med att SNS-

  34. -vid 2011 nytillträdda VD
    åkte runt och lyssnade in-

  35. -vilka frågor som medlemmarna tyckte
    vore mest intressanta för SNS-

  36. -att gå vidare med.

  37. Skolfrågan var nånting
    som många medlemmar-

  38. -allt ifrån LO, Svenskt näringsliv,
    företag och intresseorganisationer-

  39. -tyckte var en brännhet fråga.
    Pisa-debatten och så.

  40. Det här är nånting som vi borde
    ta tag i för att ge bättre underlag-

  41. -för framtida reformer. Det har varit
    syftet. Att bidra från vårt håll-

  42. -till ett bättre underlag.
    Vi har också haft en ambition-

  43. -att samla olika discipliner
    som håller på med skolforskning.

  44. Vi lyckades ha nio discipliner rep-
    resenterade i forskningsrapporterna.

  45. Flera av våra rapporter var
    tvärvetenskapliga så till vida-

  46. -att flera discipliner samlades
    inom en rapport-

  47. -för att belysa en frågeställning
    från olika horisonter.

  48. De personer som har funnits knutna
    till utbildningskommissionen...

  49. Det finns ännu fler discipliner
    representerade.

  50. De här nio disciplinerna
    är just forskarna.

  51. Fokus har varit grund- och
    gymnasieskola och högre utbildning.

  52. Det finns hur mycket frågor som helst
    att diskutera.

  53. Vi har bara kunnat genomföra en
    delmängd av de intressanta problem-

  54. -som man skulle kunna titta på.

  55. Jag kan också säga att vi hade...
    ordentliga diskussioner-

  56. -innan vi valde vilka områden
    vi skulle fördjupa oss i.

  57. Så de fem forskningsrapporterna
    är resultatet av-

  58. -en nästan ettårig diskussion inom
    de grupper som följt kommissionen-

  59. -som har emanerat i valen av
    vilka områden vi skulle ta upp.

  60. Till de grupper som har hjälpt till
    i arbetet-

  61. -men på inget sätt ska hållas
    ansvariga för det som kommit ut.

  62. Utan mer som bollplank
    och expertorgan.

  63. Vi har dels haft en expertgrupp
    som ni ser på bilden-

  64. -med aktörer från akademi,
    men även offentlig förvaltning.

  65. Expertgruppen har varit
    ett vetenskapligt bollplank-

  66. -och idéförslag till vad
    utbildningskommissionen ska göra-

  67. -och vilka områden som rapporterna
    bör behandla.

  68. Vi har även haft en referensgrupp,
    som är standard i SNS-sammanhang.

  69. Framför allt bestående
    av medlemmar i SNS-

  70. -eller såna som är intresserade av
    att bli medlemmar i SNS.

  71. En bred samling aktörer
    från olika delar av samhällslivet.

  72. Den leddes av
    ordförande Peter Gudmundson.

  73. Den här gruppen har diskuterat idéer
    innan vi påbörjat arbetet-

  74. -men även under arbetets gång
    gett feedback till forskarna-

  75. -och andra typer av inspel
    för kommissionens arbete.

  76. Vi har även haft
    en särskild referensgrupp-

  77. -som har följt en av våra rapporter.

  78. En policyrapport där forskare ska ge
    konkreta förslag-

  79. -på ett antal områden
    inom utbildningssystemet.

  80. Det har varit en ambition att
    involvera lärare och rektorer-

  81. -så mycket som möjligt.
    Vi har t.ex. haft en ambition-

  82. -att alltid ha en lärare
    eller rektor vid våra seminarier-

  83. -där vi diskuterat skolfrågor.
    I panelsamtal eller som kommentator.

  84. Men här har vi haft en särskild
    lärar- och rektorsgrupp-

  85. -med lärare som har tyckt att det
    varit intressant att följa arbetet.

  86. Mötena med forskargruppen
    som skriver den här rapporten-

  87. -med lärar- och rektorsgruppen...
    Det har varit intressant-

  88. -att lyssna på samspelet mellan
    forskare och praktiker-

  89. -och hur det har berikat forskarna
    och kanske vice versa.

  90. Det säger jag inte för att ni är den
    publik ni är. Det har varit givande.

  91. Kommissionen har haft
    ett femtontal seminarier.

  92. Seminarieverksamhet kan vara lite
    snabbare än att ta fram en rapport-

  93. -med alla ledtider som det innebär.
    Här har vi kunnat vara dagsaktuella.

  94. En ny Pisa släpps. Dagen efter
    har vi haft samtal om resultaten.

  95. Tillsammans med experter och
    ledande företrädare för skolvärlden.

  96. Vi hade Pasi Sahlberg när hans bok
    "Finnish Lessons" var aktuell.

  97. Jag tror att det var 2011.
    Vi hade Lars Lewin-

  98. -när hans utredning
    om huvudmannaskapet kom.

  99. Vi hade dagarna efter ett seminarium
    där experter tyckte till om detta.

  100. Det som utmärker SNS seminarier-

  101. -som ibland inte är fallet
    på andra ställen-

  102. -är att i diskussionerna kring
    en rapport eller aktuell händelse-

  103. -har vi det breda spektrumet
    av åsikter och bedömningar.

  104. Vi har den här bredden som gör
    att seminarierna-

  105. -blir väldigt spännande.

  106. Vi har haft ungefär tio möten med
    expertgruppen och referensgruppen.

  107. Ett stort antal under just det första
    året för att diskutera formerna-

  108. -och vilka frågor som är angelägna.

  109. Två möten med
    lärar- och rektorsgruppen.

  110. Sen har vi tagit fram fem forsknings-
    rapporter. Tre är redan publicerade.

  111. En lanseras i morgon. Välkomna till
    SNS för att lyssna mer om det.

  112. Men jag tänkte ändå ge er
    några resultat från den rapporten-

  113. -som en liten försmak.

  114. Sen har vi policyrapporten,
    som inte är färdigställd än-

  115. -men den kommer efter årsskiftet.
    Jag berör den lite grann.

  116. Och en kortare rapport också.

  117. Rapporterna blir fokus
    för min presentation.

  118. De här fem rapporterna.

  119. Den första rapporten handlar om
    rektorns roll.

  120. Hur rektorer ser på sin situation.
    Olika aspekter.

  121. Elisabet Nihlfors presenterade
    den här rapporten förra året.

  122. Jag har funderat mycket
    kring det här.

  123. Hur mycket krut ska jag lägga på den?
    Vissa av er kanske har läst den.

  124. Jag vill ändå säga en del om
    den här rapporten-

  125. -eftersom resultaten är intressanta-

  126. -och som klippta och skurna
    för er i publiken.

  127. Ni som kan rapporten
    till punkt och pricka-

  128. -kan titta på Facebook eller nånting,
    så går vi vidare sen.

  129. Vi har nästa rapport
    om högre utbildning.

  130. En svensk-amerikansk forskargrupp
    har tittat på-

  131. -skillnader mellan
    svensk högre utbildning-

  132. -och högre utbildning
    på amerikanska toppuniversitet-

  133. -i konkreta aspekter
    som jag återkommer till.

  134. Den tredje rapporten handlar om
    kunskapsbedömningssystemet-

  135. -som kom till delvis p.g.a.
    OECD-kritik som Sverige fick-

  136. -om att vi har ett kunskaps-
    bedömningssystem på både individnivå-

  137. -och på systemnivå för att kunna säga
    generellt hur kunskaperna utvecklas-

  138. -som brister. Det här är en rapport
    som försöker ge förslag på-

  139. -hur man skulle kunna göra framöver.

  140. Den noggranne åhöraren ser
    den layoutmässiga finessen.

  141. Det här med de här treorna.
    På förra... Ett, två, tre.

  142. Det tyckte vi var lite snyggt.

  143. Nästa rapport handlar om vilka
    avtryck skolan gör för vuxenlivet.

  144. Mycket baserad på undersökningen-

  145. -som kom om den vuxna befolkningens
    kunskaper och färdigheter.

  146. Program for International Assessment
    of Adult Competencies. PIAAC.

  147. Den har kanske inte blivit så
    uppmärksammad som den förtjänar.

  148. Det tar den här rapporten upp.

  149. Sen har vi den femte rapporten.

  150. Gustafsson, Sörlin och Vlachos har
    fördjupat sig i ett antal områden.

  151. Jag kommer bara att nämna
    vilka områden de valt att titta på.

  152. Då kör vi i gång med
    de fem rapporterna.

  153. Den första rapporten är skriven
    av Nihlfors och Johansson-

  154. -som jag tror är bekanta för er.
    Nihlfors är docent i pedagogik-

  155. -och Johansson är professor i
    statsvetenskap i Umeå-

  156. -och även chef för rektorsprogrammet,
    mig veterligen.

  157. Här har vi dem. Rapporten tittar på-

  158. -hur rektor upplever sitt uppdrag.
    Hur upplever man sin situation?

  159. Vilka frihetsgrader
    tycker rektor sig ha?

  160. Vilket stöd har de från huvudmannen?

  161. Vilket förtroende finns
    mellan rektor och huvudman?

  162. För att ta reda på det här använder
    forskarna en enkätundersökning.

  163. Den består av 8 000 enkäter
    till skolledare-

  164. -med en svarsfrekvens på drygt
    50 procent. Det är ganska vanligt.

  165. Det är ungefär så mycket
    man brukar få-

  166. -med såna här enkätundersökningar.
    Till slut fick de ett material-

  167. -på drygt 3 000 rektorer
    och biträdande rektorer.

  168. När jag återger resultaten, är det
    min tolkning av forskarnas resultat-

  169. -som jag förhoppningsvis återger.

  170. Men blir ni arga:
    "Hur kan man föreslå så där?"

  171. Då får ni skriva ett surt mejl
    till författarna.

  172. Det förstår ni säkert.
    Hur är enkätsvaren upplagda?

  173. Jag tänkte ge
    ett urval av resultaten-

  174. -för det är
    en omfattande undersökning.

  175. Svaren ges på en sexgradig skala.
    6 är högt och 1 det lägsta.

  176. Jag tänkte ge exempel från rapporten
    och försöka gå igenom.

  177. Det går inte att ställa frågor
    under presentationen-

  178. -så det lägger en del ansvar på
    en pedagogisk beskrivning-

  179. -så att det inte behövs några frågor.

  180. Det här handlar om
    skolledarnas egna intryck-

  181. -av den överordnade organisationen.

  182. De svarta staplarna
    är de som svarat ganska lågt.

  183. De ljusa svaren är de som svarat
    ganska högt. De instämmer i hög grad.

  184. Om man tittar på "Driva lokal"
    och "Läroplansutveckling"-

  185. -tycker nästan 60 procent
    av rektorerna-

  186. -att det är
    den överordnade organisationen-

  187. -ganska till mycket duktig på.

  188. En tredjedel ungefär tycker att de
    inte är speciellt duktiga på det.

  189. "Analysera kunskapsresultat"
    är nästan likadant.

  190. Knappt 60 procent tycker
    att huvudmannen är duktig på det.

  191. En tredjedel tycker inte det.

  192. Mönstret går igen på nästa kategori:

  193. "Kompetens inom skoljuridiska
    problemställningar".

  194. En tredjedel tycker inte att de är
    bra, knappt 60 procent tycker det.

  195. "Ledarskapsutveckling för skol-
    ledare". Här ser det lite sämre ut.

  196. "God insikt i utbildningspolitik".
    Här är det fler-

  197. -som tycker
    att huvudmannen gör det bra.

  198. "Styrelse har kompetens
    att utveckla verksamheten".

  199. Här ser det sämre ut.

  200. Det är som enda kategori den kategori
    där fler tillhör 1, 2, 3-kategorin-

  201. -som inte håller med om det,
    än som håller med om det.

  202. Jag låter er värdera vad som är
    högt och lågt och bra och dåligt.

  203. Men det här är resultaten.

  204. Om vi går vidare,
    tittar vi på ledamöternas...

  205. Nu är det ledamöternas uppfattning
    om rektorerna.

  206. Kapacitet och kompetens.

  207. "Skoladministrationen har kapacitet
    att driva skolutvecklingen".

  208. Nästan 80 procent håller med om
    att rektorerna klarar av det-

  209. -medan var femte inte tycker det.
    Snarlika resultat på alla kategorier.

  210. "Skoladministrationen har kapacitet
    för kvalitetsökning".

  211. "Skolchef leder rektors
    skolutveckling kompetent".

  212. "Stor variation i rektors
    yrkeskompetens", tycker 80 procent.

  213. "Rektor har kapacitet att leda skol-
    utvecklingen". Liknande resultat.

  214. "Rektorn prioriterar elevernas
    lärande högt". Ännu lite bättre.

  215. "Rektor skapar förutsättningar
    för barn i behov". Ganska högt-

  216. -för den här kategorin.
    "Rektor skapar förutsättningar"-

  217. -"för högt presterande elever".
    Lägre resultat för dem som instämmer.

  218. Ett resultat som återfinns
    i flera frågor i undersökningen.

  219. Man tycker att man är bättre på att
    ge stöd för svagpresterande elever.

  220. Vi kör på med några exempel till.

  221. "Rektors svar på påståenden rörande
    nationella reformer".

  222. Vad rektorer tycker.

  223. Då är det bara de höga siffrorna
    4, 5 och 6 som tagits fram.

  224. Den första kategorin gäller om man
    får tillräcklig kompetensutveckling-

  225. -för att driva igenom
    de nationella reformerna.

  226. Det är bara var tionde
    som instämmer helt.

  227. Som anger siffran sex.
    Det kan man tycka är högt eller lågt.

  228. Men det är relativt låga tal,
    kanske jag skulle säga.

  229. "Nationella reformer
    får önskad effekt".

  230. Var tjugonde svarar
    det högsta alternativet.

  231. Medan ungefär var fjärde svarar
    siffra 4 eller 5.

  232. Att man håller med
    i hög utsträckning.

  233. "Några påståenden
    om ditt arbete som skolledare".

  234. Återigen vänder sig enkäten
    till rektorerna.

  235. "Stora möjligheter att påverka
    nämndens beslut". Här är det-

  236. -de som instämmer ganska mycket.

  237. De som instämmer högst, nummer 6,
    det är väldigt få som anger det.

  238. Det är bara 5 procent.

  239. Det kan gälla olika typer av beslut.

  240. Relativt små tal om man jämför med
    de övriga kategorierna.

  241. "Jag trivs bra i rollen som
    skolledare". Väldigt glädjande-

  242. -att det är drygt 70 procent
    som svarar 5 eller 6.

  243. Det sticker verkligen ut.

  244. "Upplever stöd
    från facklig organisation".

  245. Ganska få anger högsta alternativet,
    lite fler anger alternativ 4 och 5.

  246. Det kan vara intressant
    hur man trivs i rollen.

  247. För det kom en undersökning om
    hur lärarna ser på sin situation.

  248. Min bild av rapporten är att man upp-
    lever en mindre tillfredsställelse-

  249. -med sitt arbete
    än vad rektorerna anger i rapporten.

  250. Nu hoppar vi till skolledarna igen...
    Nej, återigen skolledare.

  251. "Syn på graden av självständighet
    i relation till arbetsuppgifter".

  252. "Beslut om skolans
    inre organisation".

  253. En hög andel anger det högsta,
    alltså nr 6.

  254. Man tycker att man får besluta om-

  255. -saker som rör
    den inre organisationen.

  256. "Fördelning av ekonomiska resurser".

  257. Ungefär en fjärdedel svarar
    5 eller 6.

  258. Lite lägre än den första kategorin.

  259. "Vilken personal som ska arbeta
    vid ens egen skola".

  260. Ungefär en fjärdedel var
    som svarar de högsta alternativen.

  261. Man kan också se det...

  262. Om man lägger ihop alla,
    blir det ungefär...70 procent.

  263. 30 procent anger att man inte får
    bestämma så mycket om personalen.

  264. "Inriktning på det pedagogiska
    arbetet". Väldigt höga siffror.

  265. "Åtgärder för elever i behov av
    särskilt stöd". Där har man hög makt.

  266. "Beslut om egen arbetsutformning".
    Där får man bestämma själv-

  267. -upplever skolledare.

  268. "Skolledarnas syn på graden av
    självständighet"... Nu ska vi se.

  269. Det var den vi hade, ja.

  270. "Skolledarnas upplevda förväntningar
    på sig själv". Intressant figur.

  271. Det här är vad man upplever för
    förväntningar från olika aktörer.

  272. Från mig själv som egen person,
    från huvudmannen och från staten.

  273. Om vi tittar på enhetens budget,
    upplever man-

  274. -att där har man höga krav från...

  275. Det är de som svarat 5 och 6,
    de högsta alternativen.

  276. Mer än 80 procent anger att de har
    väldigt höga förväntningar-

  277. -från huvudmannen.

  278. Ganska höga från sig själv,
    väldigt lite från staten.

  279. Huvudmannens förväntningar
    upplevs som skyhöga.

  280. "Leda det pedagogiska arbetet".

  281. Här är den egna förväntningsbilden
    starkast. Det gäller även-

  282. -när det gäller att stödja elever
    som har svårt att nå målen.

  283. Också i högre grad från staten.

  284. Ett antal kategorier här.

  285. "Vetenskaplig grund",
    "Utvärdera den inre organisationen".

  286. "Implementera nya Skollagen".

  287. Det som är intressant är att den enda
    kategori där rektorerna anger-

  288. -att de har
    ett starkare tryck från huvudmannen-

  289. -är vad gäller
    att klara enhetens budget.

  290. I alla andra frågor upplever
    rektorerna starkare förväntningar-

  291. -från staten.

  292. Så budgetansvaret sticker ut.

  293. "Ledamöternas syn på rektorernas
    förmåga att skapa förbättringar".

  294. Oj, ursäkta.

  295. Det svarta är förutsättningar
    för elever i behov av stöd-

  296. -och ni ser att det är 2 procent
    som har svarat 1.

  297. 7 procent ungefär har svarat två,
    o.s.v.

  298. Här ser ni nån slags
    normalfördelningskurva.

  299. "Förutsättningar
    för högpresterande elever".

  300. "Kapacitet att leda skolutvecklingen"
    är de gråa staplarna.

  301. Det som sticker ut här är kanske-

  302. -att det är färre med höga poäng
    som har...

  303. Vad gäller "kapacitet
    att leda skolutveckling"...

  304. Ja, ni ser att staplarna för 5 och 6
    är klart lägre-

  305. -än vad gäller
    de övriga kategorierna.

  306. "Elever i behov av särskilt stöd" och
    "förutsättningar för högpresterande".

  307. Man kan säga att ledamöterna har
    en lägre syn på rektorernas förmåga-

  308. -att ge förutsättningar
    för högpresterande elever.

  309. Vad kom fram ur alla dessa figurer?

  310. Forskarna drar följande slutsatser:
    Dels trivs rektorer med sin roll-

  311. -och ser sin roll som värdefull
    för elevernas resultat.

  312. Man upplever att man har små möjlig-
    heter att påverka nämndens beslut.

  313. Ledamöterna tycker inte heller att de
    kan bli påverkade i hög utsträckning-

  314. -av rektorerna.
    Jag lämnar till er att värdera detta.

  315. Andra slutsatser: Låga upplevda krav
    från nämnden, som ni såg.

  316. Förutom när det gällde budgeten.

  317. De här upplevda kraven från nämnden-

  318. -återspeglas i en bristande tilltro
    från ledamöterna-

  319. -på skolledarnas kapacitet
    i olika områden.

  320. De rekommendationer som forskarna ger
    är några stycken.

  321. Inför en obligatorisk
    rekryteringsutbildning.

  322. En nationell utbildning
    till personer-

  323. -som är intresserade av framtida
    ledaruppdrag inom skolan.

  324. Så när de kommer till sin position
    har man smakat på-

  325. -att vara chef i skolan.

  326. Det ser forskarna
    som nåt som vore bra.

  327. Även en mer genomtänkt kompetens-
    utveckling av rektorer skulle kunna-

  328. -leda till en högre tilltro till
    rektorerna från huvudmannens sida.

  329. Rektorerna behöver utvecklas-

  330. -i sin roll i rekrytering
    och urval av lärare.

  331. Forskarna säger att i dag anställer
    man på betyg och tidigare meriter.

  332. Men de tycker att man i högre grad
    bör ha olika typer av prövningar-

  333. -för kandidaterna
    som är tilltänkta för rollen.

  334. Olika typer av tester och prövningar
    för dem.

  335. Så man ser vad de går för. Förstärk
    rektorers möjlighet att leda.

  336. Författarna menar att det finns en
    diskrepans mellan den nya Skollagens-

  337. -allt starkare skrivningar om
    vilket ansvar som ligger på rektor-

  338. -men samtidigt är det ändå så
    att rektorn är kommunalt anställd.

  339. Så man har kopplingar
    från staten och från kommunen.

  340. Det är kanske inte alltid man
    upplever att det går att förena.

  341. Nu går jag raskt vidare till
    den andra rapporten.

  342. Vi hoppar till
    den högre utbildningen.

  343. Det var rapporten om kvaliteten
    i högre svensk utbildning.

  344. Forskarna tycker att kvaliteten
    i svensk högre utbildning är god.

  345. Helt okej och står sig ganska bra
    i internationella jämförelser.

  346. Men de ser också en tilltagande
    konkurrens i omvärlden-

  347. -för högutbildade personer-

  348. -och möjligheten för lärosäten
    att erbjuda högre utbildning.

  349. För att vara attraktiv på den alltmer
    globala scenen tycker forskarna-

  350. -att det finns anledning att titta på
    hur det svenska systemet ser ut.

  351. Det är
    en svensk-amerikansk forskargrupp.

  352. Sylvia Schwaag Serger och...
    nu ska vi se...Mats Benner.

  353. Båda är forskare i Sverige.
    Sen är det två amerikanska forskare-

  354. -med bas på Stanford och Berkeley-

  355. -som är två amerikanska
    toppuniversitet.

  356. Man kan säga att det är en fallstudie
    mellan svenska högskolan-

  357. -och de amerikanska toppuniversi-
    teten. De svenska universiteten-

  358. -är Lund och Uppsala. Forskarna har
    bäst kunskap om de lärosätena.

  359. Inte alls nåt sätt
    att peka ut dem som sämre-

  360. -utan det är mer för att
    man har mest kunskap om dem.

  361. Här har vi Sylvia Schwaag Serger
    med sina medförfattare.

  362. Utifrån utgångspunkten att Sverige
    trots allt är ganska bra-

  363. -när det gäller högre utbildning,
    men att det finns orosmoln-

  364. -tittar de på olika områden av
    den högre utbildningens kvalitet.

  365. De jämför Lund och Uppsala
    kontra Stanford och Berkeley.

  366. Hur gör amerikanska toppuniversitet
    och vad kan Sverige lära sig?

  367. Vad kan Sverige eventuellt lära sig?

  368. De säger också att det inte är säkert
    att det ser likadant ut-

  369. -på alla svenska lärosäten.

  370. Men de tror att det går att dra
    en del växlar på deras resultat-

  371. -trots att det är
    en begränsad del av-

  372. -det amerikanska systemet
    och de svenska lärosätena.

  373. Det första området som de jämför-

  374. -är att välja ut och attrahera
    de bästa studenterna.

  375. För att få hög kvalitet
    i utbildningen krävs det-

  376. -att man får riktigt bra studenter.

  377. Hur gör man då i Sverige
    och hur gör man i USA?

  378. I Sverige tar vi in på betyg
    och högskoleprov.

  379. Det finns vissa utbildningar som har
    intagningstester och sånt där.

  380. Men i huvudsak är det betyg och
    högskoleprovet vi går på.

  381. I USA är det så
    på Stanford och Berkeley-

  382. -att en antagningskommitté bedömer
    studenternas potentiella potential.

  383. Inte bara ansökningshandlingar,
    utan de bedömer-

  384. -hur studenterna kan utvecklas.

  385. Det är inte så lätt, förstås.
    Men de gör det väldigt systematiskt.

  386. För att belysa vilka som kan komma in
    med det här amerikanska sättet-

  387. -beskriver de
    en student från Venezuela-

  388. -som var den yngsta som vunnit
    en nationell tävling i orkidéodling.

  389. Han eller hon hade också varit domare
    i tävlingen.

  390. Förhoppningsvis
    vid ett annat tillfälle.

  391. Det tyckte antagningskommittén
    var exceptionella egenskaper-

  392. -och nånting som borgade
    för framgångar senare.

  393. Det var också en högstatustävling
    i Venezuela.

  394. Ett annat exempel:
    En ung kvinna hade skrivit en roman-

  395. -som blivit antagen till ett stort
    förlag, trots hennes unga ålder.

  396. Det här var nånting
    vid sidan av betyg-

  397. -som antagningskommittén nappade på-

  398. -och de accepterade ansökan
    från de här personerna.

  399. Ett exempel på vilka skillnader
    som kan finnas.

  400. Ett annat område där forskarna såg
    förbättringspotential-

  401. -är att välja ut och attrahera de
    bästa lärarna till institutionerna.

  402. Det är intressant att de har valt
    ämnena fysik och historia.

  403. Fysik är de svarta staplarna och de
    grå är historia. Här tittar man på-

  404. -andelen anställda vid institu-
    tionerna för fysik och historia-

  405. -som avlagt doktorsexamen vid samma
    universitet där de nu arbetar.

  406. Deras huvudtes är
    att det är viktigt med rörlighet-

  407. -och att man ska rekrytera de bästa.
    Inte nån inavel.

  408. Tittar man på historia,
    är det nästan 90 procent i Lund-

  409. -av de anställda lärarna
    som har doktorerat i Lund.

  410. I Uppsala är siffran något lägre.
    I Berkeley och Stanford-

  411. -kommer låga andelar
    från samma ställe som de arbetar.

  412. Berkeley drygt 10 procent,
    Stanford knappt 10 procent.

  413. Så man utlyser brett,
    internationellt-

  414. -och gör ett stort
    ansökningsförfarande-

  415. -och försöker sålla ut
    de allra bästa kandidaterna.

  416. Det här är en ganska stor skillnad.

  417. En annan aspekt är
    en helhetsbild på utbildningen.

  418. I Stanford och Berkeley
    inleder man oftast utbildningen-

  419. -med en basutbildning inom
    samhällskunskap och humaniora-

  420. -som är tänkt att ge en bred grund
    för den framtida karriären.

  421. I Berkeley kallas det
    "Liberal Arts".

  422. I Sverige sker ofta
    en tidig specialisering.

  423. Har man valt att bli ingenjör, är det
    det man börjar plugga på en gång.

  424. Här menar de att det finns
    en kontrast och deras bedömning är-

  425. -att det är vettigt
    att ha den bredare ingången-

  426. -och att man sen smalnar av
    till den inriktning man valt.

  427. En poäng som författarna gör
    är fokus på undervisningskvaliteten.

  428. Och undervisning över huvud taget
    i USA.

  429. Här tycker man att det har stort
    genomslag vid anställningar.

  430. Hur skicklig är personen
    på att undervisa?

  431. Medan man i Sverige, menar forskarna,
    lägger otroligt hög vikt vid-

  432. -vilka forskningsmeriter man har.

  433. Det menar de ger stor skillnad.
    Även statusmässigt.

  434. Det är högstatus att vara
    en riktigt skicklig lärare-

  435. -på de här toppuniversiteten.

  436. I Sverige tycker forskarna
    att det inte är på samma sätt.

  437. Det är högre status att ha
    publikationer i fina tidskrifter-

  438. -än att snacket går i korridoren
    att man är en bra lärare.

  439. Så här tycker de
    att man bör vidta åtgärder.

  440. Några rekommendationer
    från forskarna:

  441. Dels med utlysningen av tjänster.

  442. Som de ser det nu...
    Om man tänker de högsta...

  443. Forskarna med den främsta titeln
    på lärosätena-

  444. -i och med att de oftast är...

  445. De kommer ofta från
    den egna institutionen-

  446. -med docentskap och så. De forskarna
    har i sin tur valt som doktorander-

  447. -från den studentpopulation
    som funnits på lärosätet.

  448. Professorerna på ett lärosäte
    i Sverige är i hög grad hämtade-

  449. -från studenterna på kandidat-
    och mastersutbildningar.

  450. Det säger sig självt
    att urvalet blir mer begränsat-

  451. -än om det är så att man
    till grundutbildningen-

  452. -försöker ta in brett, som exemplet
    med orkidétävlingen, etc.

  453. Och att man väl som anställd
    på lärosätena-

  454. -inte självklart blir befordrad
    till professor-

  455. -utan att det även där är
    anställningsförfarande.

  456. Och de menar att rekryteringarna
    bör utlysas internationellt.

  457. I Sverige också. De menar också-

  458. -att det bör vara fler systematiska
    utvärderingar av undervisningen.

  459. Vi har väl alla haft enkät-
    undersökningar i slutet av en kurs-

  460. -där man ska utvärdera läraren. Det
    kanske inte tas omhand på det sätt-

  461. -som forskarna tycker att det borde.

  462. Så ett starkare fokus
    på undervisningen.

  463. Forskarna menar inte-

  464. -att vi ska ha lägre ambitioner
    på forskningsområdet.

  465. Snarare att undervisnings- och forsk-
    ningsbenet oftast går hand i hand.

  466. Tittar man på USA med den satsning
    på undervisningskvalitet som de har-

  467. -är det inte så att de har lägre
    nivåer på publikationer etc.

  468. De har, som ni vet, väldigt fram-
    stående forskarprestationer också.

  469. Då tänkte jag gå vidare till
    nästa rapport.

  470. Som handlar om kunskapsbedömnings-
    system, som låter tråkigt-

  471. -men är rätt kul tycker jag.

  472. En rapport skriven av Jan-Eric
    Gustafsson, professor i pedagogik-

  473. -Christina Cliffordson,
    också professor i pedagogik-

  474. -och Gudrun Erickson,
    som är docent i pedagogik.

  475. De tittar på...kunskapsutvärderings-
    systemet i Sverige.

  476. Hur utvärderar vi kunskap
    på elevnivå och landsnivå?

  477. Vad vet vi om kunskapsutvecklingen
    i Sverige?

  478. Deras utgångspunkt är
    att det finns problem-

  479. -med de verktyg
    som står till förfogande.

  480. Tittar man på internationella
    utvärderingar menar forskarna-

  481. -att de ger en hel del kunskap om
    hur det står till-

  482. -och vi har våra fallande Pisa-
    resultat, men de täcker inte allt-

  483. -inom de ämnen som de täcker.

  484. Och alla ämnen omfattas inte av
    de internationella utvärderingarna.

  485. De tycker inte att man på basis av
    bara internationella utvärderingar-

  486. -kan ha en bergfast uppfattning
    om läget i den svenska skolan.

  487. Även om det ger en hel del.

  488. De tycker att det finns problem med
    nationella proven-

  489. -och att även betygssystemet
    har problem.

  490. Alla de här sakerna, menar de,
    bör göra att man bör genomlysa-

  491. -hur systemet för kunskapsutvärdering
    ser ut i Sverige på landsnivå-

  492. -men även nere på individnivå.

  493. Jag tänkte ge ett exempel från
    var och en av de här kategorierna-

  494. -för vad forskarna ser för problem.
    Jag ska säga också-

  495. -att problemen med betygssystemet
    som är...det sätt man söker-

  496. -till högre utbildning gör att de
    tittar på antagningssystemet.

  497. Där ingår högskoleprovet, vilket de
    också tycker är problematiskt.

  498. Som exempel på de olika delarna
    i kunskapsbedömningssystemet...

  499. Om vi tittar på nationella proven.
    Det här är från rapporten.

  500. Det här visar... Det här är
    årskurs 9, den vänstra delen.

  501. Gymnasiet är högra delen.
    Jag kanske bör gå över hit.

  502. Det här gäller olika delar och typer
    av nationella prov.

  503. Vilken skillnad finns det-

  504. -mellan den ursprungsbedömning
    som görs av läraren-

  505. -och den kontrollbedömning
    som gjorts av Skolinspektionen?

  506. De här talen belyser
    standardavvikelser.

  507. Då kan man säga...
    T.ex. svenska kortsvarsdel: 0,33.

  508. Det betyder att lärarna har rättat
    med 0,33 standardavvikelser högre-

  509. -än kontrollrättarna.

  510. Stort eller litet? Relativt stort.

  511. Det finns också andra tal
    på 0,3 och 0,4 som sticker ut.

  512. Helhetsbilden är
    att det är betydligt...

  513. Nu står det inte plustecken,
    men det är plus.

  514. Det är betydligt vanligare
    att läraren rättar mer generöst-

  515. -än att kontrollrättaren rättar
    mer generöst.

  516. Så det finns en risk att nationella
    proven rättas för generöst-

  517. -i vissa avseenden.

  518. Det är problematiskt
    ur likvärdighetssynpunkt-

  519. -eftersom nationella proven
    delvis används vid betygssättningen.

  520. När det gäller betygen
    så tycker forskarna-

  521. -att det här nya betygssystemet...
    Att det finns problem med det.

  522. Framför allt hur man väger samman
    olika prestationer och förmågor-

  523. -vad gäller de olika kunskapskraven
    för ett ämne eller en kurs.

  524. För att göra poängen klar
    så menar de-

  525. -att man kan få A, C eller E
    på olika kunskapsdelar.

  526. Har du t.ex. profilen A, A, A,
    A, A, E, kan du högst få D.

  527. För du måste uppfylla alla krav
    för A, C och E för att få det.

  528. Så har man en spretig begåvnings-
    profil och är dålig på att sjunga-

  529. -men är jätteduktig på
    musikens historia...

  530. Kanske ett dåligt exempel,
    men ni förstår.

  531. Är man duktig i ett ämne på
    i princip allt men har nån svaghet-

  532. -är det den som styr
    vad man får för betyg.

  533. Det här kan få negativa
    incitamenteffekter för elever-

  534. -som har en spretig begåvningsprofil
    och hur mycket man än kämpar-

  535. -har svårt att få upp kunskaperna
    på sitt sämsta område.

  536. Så är förstås inte tanken. Tanken är-

  537. -att man ska jobba på
    sitt sämsta område.

  538. Att man ska få hjälp tidigt och få
    upp kunskaperna på alla områden.

  539. Inte minst sitt sämsta.

  540. Men forskarna gör bedömningen att
    det här snarare riskerar att hämma-

  541. -incitamenten för eleverna.

  542. Tittar man på profilen
    A, A, A, A, A, F...

  543. Högsta betyg i alla delar av
    kunskapskravet-

  544. -förutom ett där man har underkänt.
    Då ska man få underkänt i kursen.

  545. Forskarna menar att man bör göra
    en sammanvägd bedömning-

  546. -av de olika kunskapskraven
    och sen sätta en...

  547. Och sen sätta betyg efter det.

  548. En intressant aspekt av det här
    är att...

  549. Kunskapskravet för område...

  550. Om vi kallar det för område 1,
    det här A.

  551. Det ska i sin tur bestå av ett antal
    olika dokumentationstillfällen.

  552. Säg att algebra i matematik
    gäller det här första kunskapskravet.

  553. Då har man kanske skrivit prov
    inom det-

  554. -och visat sina kunskaper
    på andra sätt.

  555. Alla dokumentationstillfällen till-
    sammans ska ge betyg i just algebra.

  556. Här säger Skollagen att läraren
    ska göra en sammanvägd bedömning-

  557. -av dokumentationstillfällena.
    Det sämsta dokumentationstillfället-

  558. -ska inte slå på vilket betyg man har
    i det delområdet.

  559. Det finns en diskrepans mellan-

  560. -hur man ska väga ihop
    dokumentationstillfällena-

  561. -till ett betyg i den delen av
    kunskapskravet-

  562. -och hur man ska väga ihop betygen på
    kunskapskrav till ett slutbetyg.

  563. Forskarna tycker att man när man ska
    bunta ihop kunskapskravsdelarna-

  564. -bör ha en flexiblare
    hopvägningsprofil...

  565. Man ska göra det på
    ett mer flexibelt sätt.

  566. Jag hoppar till högskoleprovet.
    Här ser forskarna också problem.

  567. Dels påverkas resultaten starkt
    om man gör om högskoleprovet.

  568. Det blir oftast bättre då.
    Individer som gör om högskoleprovet-

  569. -får oftast bättre resultat
    ju fler gånger man skriver.

  570. Det är inte så heller
    att sannolikheten att skriva om-

  571. -är likadan för alla grupper. Killar
    skriver om det i högre omfattning.

  572. Personer från högsocioekonomiska hem
    skriver om i högre omfattning.

  573. Så för samma begåvningsstruktur
    är det inte säkert-

  574. -att du får dem med högst kunskaper
    som kommer in med högskoleprovet.

  575. Det är även så
    att om man tittar på prognosförmåga-

  576. -hur bra man kommer att klara
    sin högre utbildning-

  577. -och jämför med om man kommit in på
    betyg eller högskoleprov, ger betyg-

  578. -trots de problem
    som forskarna menar finns-

  579. -bättre prognosförmåga över
    hur väl du är skickad-

  580. -att klara din högre utbildning.
    Hur bra det går.

  581. Så det är också ett problem.

  582. Sen finns också i dag möjligheten-

  583. -att skriva provet
    när man går i ettan i gymnasiet.

  584. Vilket betyder att skriver du högt
    på högskoleprovet-

  585. -kan det hämma dina drivkrafter att
    anstränga dig under gymnasietiden.

  586. Du kommer in med ditt högskoleprov.

  587. Det spelar ingen roll om jag kämpar
    på i matte och svenska.

  588. Det kan vara ett problem
    att man kan göra det så tidigt.

  589. Forskarna tycker att det finns
    problem i alla områdena-

  590. -för hur man bedömer kunskaper
    i skolan-

  591. -och att man bör införa på
    försöksverksamhet ett rullande-

  592. -stickprovsbaserat, nationellt
    kunskapsutvärderingssystem.

  593. Det har föreslagits tidigare-

  594. -men det här tycker forskarna
    att man bör ta upp igen.

  595. Att det är rullande och
    stickprovsbaserat är intressant.

  596. Alla elever i hela Sverige behöver då
    inte svara på alla frågor.

  597. Utan här finns det
    en samplingsteknik-

  598. -som gör det möjligt
    att få en bild av hur det ser ut-

  599. -på landsnivå, även om inte
    alla elever svarar på allt.

  600. Vilket jag antar är välkommet
    ute i skolorna-

  601. -där man kanske stångas med
    mängder av nationella prov.

  602. Det skulle vara ett sätt
    att med mindre observationer-

  603. -ändå bilda sig en uppfattning
    på nationsnivå hur läget är.

  604. Sen kan man koppla ihop det här sys-
    temet med nationella prov-systemet.

  605. Det här ska vara ett sammanhängande
    system. Och som jag var inne på:

  606. Forskarna tycker att man bör göra
    en sammanvägd bedömning-

  607. -av kunskapskraven i stället för
    att låta sämsta prestationen styra.

  608. Forskarna tycker att högskoleprovet
    bör renodlas till "en andra chans".

  609. När man införde högskoleprovet,
    gjorde man det som "en andra chans".

  610. En ganska liten andel kom in
    med högskoleprovet.

  611. Nu har det blivit större och större.

  612. Nu kommer en betydande andel in
    med högskoleprovet.

  613. Forskarna tycker att man ska
    dra ner det till en låg andel-

  614. -och inte möjliggöra att man får
    ta det redan i gymnasiet.

  615. Eftersom de menar
    att det har incitamentsproblem.

  616. Jag tänkte säga nåt om den fjärde
    rapporten som vi lanserar i morgon.

  617. Men som jag ändå tänkte bjuda på
    några smakprov av.

  618. "Om skolans och arbetslivets avtryck
    i vuxnas färdigheter".

  619. Det här är för oss jätteintressant.

  620. Det är också intressant att mycket av
    skoldebatten handlar om skolan nu-

  621. -och hur femtonåringar presterar
    i Pisa.

  622. Här flyttas fokus till
    vad skolan ger för bas för-

  623. -hur det ska gå när man som vuxen
    ska ta sig an arbetslivet-

  624. -och andra sociala sammanhang
    i vuxenlivet.

  625. Det här baseras på Piaac-studien-

  626. -med det krångliga engelska namnet
    som jag tänkte undvika.

  627. Man kan säga att det är
    en vuxen-Pisa.

  628. Den tittar på färdigheter
    i den vuxna befolkningen-

  629. -mellan 16 och 64 år,
    tror jag att de är.

  630. Med hjälp av den här undersökningen
    har forskarna kunnat jämföra-

  631. -olika kohorter som gått i skolan-

  632. -inom olika system och olika aspekter
    av skolutvecklingen-

  633. -och tittat på hur de skiljer sig åt
    i vuxen ålder-

  634. -och har svarat på frågorna
    och gjort de här kunskapstesterna.

  635. Det är en intressant ansats,
    tycker jag själv.

  636. Författarna är Jan-Eric Gustafsson-

  637. -Patrik Lind, Erik Mellander
    och Mats Myrberg.

  638. Också ett exempel på-

  639. -den här tvärdisciplinära
    forskarsammansättningen-

  640. -med en pedagog, två nationalekonomer
    och en specialpedagog.

  641. Jag ska skynda på,
    får jag en signal om.

  642. Jo, då kör jag den här.
    Om vi tittar på bara den övre grafen.

  643. Det här tittar på Pisa. Läsningen i
    den. Det är bekant att det faller.

  644. Från Pisa 2000
    och sen lite grann till 2003/2006-

  645. -och ganska kraftigt
    till den sista Pisa.

  646. I Piaac tittar de också på läsning.

  647. Sverige är den här streckade linjen.
    Det här är olika ålderkohorter.

  648. De som är 25-29 år gamla
    när de gör det här Piaac-provet...

  649. ...det är samma individer
    som skrev Pisa 2000.

  650. Så de som skriver ganska bra
    i Pisa 2000-

  651. -har också ganska hög nivå i läsning
    när de gör Piaac.

  652. Gruppen som är 20-24 år
    när de svarar på Piaac-

  653. -var de som skrev Pisa 2003/2006.
    De har lite lägre resultat.

  654. Tittar man på åldersgruppen 16-19-

  655. -är det de som skrev Pisa nyligen
    med låga resultat.

  656. Mönstret i Pisa med fallande
    läskunskaper, det ser likadant ut.

  657. Man tar med sig sina läsfärdigheter
    i vuxen ålder.

  658. Det som är lite positivt dock...

  659. I Pisa hamnar Sverige
    under genomsnittet nu.

  660. I Piaac ligger vi fortfarande över.
    Sverige gör nånting efter skolan-

  661. -som gör att vi ändå har överlag
    ganska goda läskunskaper.

  662. Men vi faller,
    men vi gör det från en högre nivå.

  663. Då ska jag bara säga...
    Jag hoppar över de här.

  664. Nånting om den här sista rapporten.
    Policyrapporten.

  665. Forskarna har valt att titta på
    följande områden:

  666. Dels den samlade resultatbilden.

  667. Kommunalisering och huvudmannaskap.
    Hur bör vi agera framåt?

  668. Marknadiseringen av skolan med
    skolval och fristående aktörer.

  669. Betygen, likvärdighet. Hur man ska
    se på lärarna och resurserna.

  670. Det här är frågor som de tar upp i en
    rapport som kommer efter årsskiftet.

  671. Ni kommer att få presentationen. Jag
    har kontaktuppgifter till forskarna.

  672. Om nån skulle vilja kontakta mig,
    nås jag på den här mejladressen.

  673. För dem som det börjar kurra i magen
    på, vet ni att det närmar sig.

  674. Då tackar jag för mig.
    Tack för att ni lyssnade.

  675. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Sverige som stärkt kunskapsnation

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Camilo von Greiff var tidigare forskningsledare för SNS Utbildningskommission. Han berättar om SNS skolforskning och arbetet med att ta fram underlag för beslutsfattare inom politik, näringsliv och offentlig förvaltning. Hur arbetar organisationen för att stärka Sverige som kunskapsnation? Inspelat den 26 november 2014 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Kvalitetsarbete och skolutveckling, Pedagogiska frågor > Utbildningsvetenskaplig forskning
Ämnesord:
Skolan, Skolutveckling, Undervisning, Utbildningspolitik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Tillsammans kan vi höja resultaten i skolan

Skolverkets generaldirektör Anna Ekström föreläser om hur Sverige kan höja sina resultat i Pisa-undersökningen. I viktiga ämnen som matematik och svenska har svenska elever halkat efter. Men, i resultaten över elev- och lärarrelationer ligger Sverige i topp. Inspelat den 26 november 2014. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Sverige som stärkt kunskapsnation

Camilo von Greiff var tidigare forskningsledare för SNS Utbildningskommission. Han berättar om SNS skolforskning och arbetet med att ta fram underlag för beslutsfattare inom politik, näringsliv och offentlig förvaltning. Inspelat den 26 november 2014. Arrangör: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Kommunikation som styrmedel

Niclas Rönnström är utbildningschef för rektorsprogrammet och föreläser om vikten av kommunikation i skolans ledarskap. Inspelat den 26 november 2014 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Ny syn på PISA-resultat

Anders Jakobsson är professor i naturvetenskapernas didaktik. Här föreläser han om att synen på Pisa-undersökningarna har förändrats under de senaste åren och att de har fått större medialt genomslag. Inspelat den 26 november 2014 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Ledarskap i ett mätfixerat samhälle

Professor Lars Strannegård föreläser om att mäta tillståndet i skolan. Går det, och mäts rätt saker? Aldrig förr har så mycket data om skolan samlats in som nu, men det finns en risk att man inte tar hänsyn till kunskap som inte är mätbar. Inspelat den 26 november 2014. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Vad är en framgångsrik skola?

Professor Jonas Höög från Centrum för skolledarutveckling föreläser här om vilka resultat från Pisa-undersökningarna som är värda att jobba vidare med. Hur skapar man en framgångsrik skola? Inspelat den 26 november 2014. Arrangör: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Rektors ledarskap vid skolutveckling

Med digitaliseringen som exempel talar utvecklingschefen Edward Jensinger om hur ett förändringsarbete i skolan kan genomföras och hur rektorer kan föregå med gott exempel. Inspelat den 26 november 2014. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Effektivare skola med data-team

Kim Schildkamp är docent vid beteendevetenskapliga fakulteten vid the University of Twente i Nederländerna. Hon föreläser här om framgångar man nått genom att låta speciella team analysera data som samlas in i skolan. Inspelat den 26 november 2014. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Att göra skillnad i klassrummet

Ragnar Åsbrink och Sara Knöfel från Skolverket berättar om hur man bedriver förändringsarbete i skolundervisningen med bra resultat. Inspelat den 26 november 2014. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Den gode byråkraten

Tomas Brytting är professor i organisationsteknik. Han föreläser om att lärare, rektorer och skolledare inte bara har ett pedagogiskt ansvar, de är också tjänstemän i den offentliga sektorn. Vad är en god byråkrat? Inspelat den 26 november 2014. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Utveckling och ledarskap på Årsta skola

Ska man jobba med IT i skolan bör man satsa på verksamhetsnära IT-lösningar som har pedagogisk förankring. Det säger Martin Claesson, när han berättar hur de arbetat med utvecklingen på Årsta skola, där han är intendent. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet Dokumentär

Tvillingarna som slutade gå i skolan

Nannie och Natalie får specialanpassad undervisning eftersom de knappt varit i skolan på två år. Vi följer dem under deras tid på Almaröds skolveckohem, där tanken är att de ska läsa in allt de missat och på nytt lära sig att ta ansvar. Drömmen är att bo hos mamma igen och gå i en vanlig skola.

Fråga oss