Titta

UR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

UR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Om UR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Föreläsningar från Skolans ledarkonvent 2014. Vilka krav ställs på skolledare? Vilka förutsättningar och verktyg behöver medarbetarna för att bedriva ett bra arbete? Inspelat den 26-27 november 2014 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Till första programmet

UR Samtiden - Ledarskap i skolans värld : Att göra skillnad i klassrummetDela
  1. Jag ska göra en liten kort inledning
    och göra en kappa till det här-

  2. -och sen tar Sara över
    och går ner på djupet runtomkring...

  3. ...kvalitetsarbete.

  4. Vår generaldirektör lyssnade
    några stycken av er på i går.

  5. Jag kommer säkert att komma in på
    en del saker som Anna pratade om.

  6. Förhoppningsvis
    ur en lite annan vinkel.

  7. Det här talade säkert Anna om i går.
    Det bygger på lägesbedömningen-

  8. -som Skolverket gjorde över situa-
    tionen i utbildningssystemet 2013.

  9. Vi håller just på att arbeta med
    en ny lägesbedömning.

  10. Men det var de tre L:en.

  11. Likvärdighet, lärare
    och långsiktighet.

  12. Och alla de här bär rakt in
    i det systematiska kvalitetsarbetet.

  13. Om vi är rätt ute på Skolverket,
    att det är tre avgörande faktorer-

  14. -så är det
    i det systematiska kvalitetsarbetet-

  15. -som vi kan ta hand om
    och utveckla det här.

  16. Men det här, då?

  17. Handlar det här om systematiskt
    kvalitetsarbete? Ja, i högsta grad.

  18. Det är ju det här det handlar om. Det
    är det här vi ska försöka komma åt.

  19. Och det systematiska kvalitetsarbetet
    leder in i elevernas resultat.

  20. Men vi vet ju allihopa hur pass svårt
    det här är att hantera.

  21. Det systematiska kvalitetsarbetet.
    Att dyka ner i kärnan i arbetet.

  22. Det är det vi ska försöka
    tala en del om här i dag.

  23. Vi har plockat in den här bilden.
    Vi ska inte fördjupa det så långt-

  24. -men jag var rektor på 90-talet, när
    vi gick från en detaljstyrd skola-

  25. -till en målstyrd
    och decentraliserad.

  26. Vi har ju inte hur mycket erfarenhet
    som helst av det här-

  27. -utan det här är nånting
    som faktiskt är ganska nytt.

  28. I mina sämsta stunder
    tänker jag på...

  29. Vad styrde egentligen skolans arbete
    före 1994?

  30. Var det, hemska tanke,
    läroböckerna som styrde det?

  31. Jag tror det. Sen har det alltid
    funnits strålande undantag från det.

  32. Men i en målstyrning
    och decentralisering-

  33. -krävs det att det är kvaliteten
    som vi har koll på.

  34. Annars tappar man ju styrningen
    i en decentralisering.

  35. Det här gjorde statsmakterna genom
    att kräva kvalitetsredovisningar-

  36. -som vi skulle lämna in.

  37. Och min uppfattning är
    att vi fick kämpa rätt mycket med-

  38. -vad en sån här kvalitetsredovisning
    skulle innehålla.

  39. Och sen, hör och häpna, tog staten
    bort kravet på att skicka in det.

  40. Och då fick vi plötsligt
    en ny utmaning.

  41. Det här var nånting
    som vi skulle hantera på egen hand.

  42. Och då övergick det
    i ett systematiskt kvalitetsarbete-

  43. -och till en inspektion
    av det arbetet.

  44. Helt rätt kan jag tycka med mitt
    perspektiv på hur skolan ska styras-

  45. -men oerhörda utmaningar i det.

  46. Väldigt stora utmaningar
    för skolhuvudmän-

  47. -förskolechefer,
    rektorer och personalen-

  48. -som gäller att erövra.

  49. Ändå skulle jag vilja säga
    att ni här i salen...

  50. Det är ju ni som har mest erfarenhet
    av hur sånt här arbete ska bedrivas-

  51. -för att det ska ge resultat
    för barnen och ungdomarna.

  52. På Skolverket håller vi precis på
    att rigga ett nytt uppdrag.

  53. En pilot med huvudmannadialoger.

  54. Än så länge
    10 kommuner och 5 friskolor-

  55. -som kommer att gå i gång i vår.

  56. Det är en pilot för att undersöka
    om Skolverket kan arbeta...

  57. En utveckling av Skolverkets arbete
    för att stödja er i ert arbete.

  58. Då handlar det väldigt mycket om
    vilka behov som finns hos er-

  59. -som Skolverket kan uppfylla.

  60. I det regleringsbrev
    som styr Skolverkets arbete-

  61. -är det på väg nånting som kallas för
    nationella utvecklingsprogram.

  62. Det håller vi på att börja rigga för-

  63. -och sen blir det en dialog
    med utbildningsdepartementet-

  64. -om hur de ska se ut.

  65. Men det är på väg ett mer riktat stöd
    till er utifrån era behov.

  66. Höga förväntningar
    är ett viktigt led i skolsystemet.

  67. Vi var runt i landet i nåt vi kallar
    aktualitetskonferenser i våras-

  68. -och predikade.

  69. Och där hade vi de tre L:en. Lärare,
    långsiktighet och likvärdighet.

  70. Det var temat i det.

  71. Det här har ju väldigt stor effekt på
    målstyrningsarbetet-

  72. -och därmed
    det systematiska kvalitetsarbetet.

  73. Det brister ju inte
    när det gäller höga förväntningar-

  74. -på oss som sitter här och som är
    ansvariga för verksamheten.

  75. Utan ett av bekymren är
    att staten har ju förväntningar.

  76. Kommunfullmäktige har det.
    Kommunstyrelse har det.

  77. Styrelser i friskolor.

  78. Men det är också utbildningsnämnder,
    förvaltningarna själva...

  79. Förskole- eller rektorsområdet
    har det.

  80. Nere på enhet och på klass
    har vi ju förväntningar.

  81. Det är risk att det blir
    en sån trängsel av mål-

  82. -att det blir helt ohanterligt.

  83. Där har vi varit väldigt tydliga
    från Skolverket.

  84. Att med gott omdöme göra allt vi kan-

  85. -för att begränsa
    den här oändliga uppsjön av mål.

  86. Men det är lättare sagt än gjort. Jag
    har varit förvaltningschef i 10 år-

  87. -och haft den här dialogen
    med båda nämnd och kommunstyrelse.

  88. Men det är ett arbete som... Jag
    uppmanar er att fortsätta arbeta-

  89. -i en god dialog med era politiker
    om det.

  90. Den här bilden plockade vi fram
    under aktualitetskonferensen.

  91. Jag jobbade i en av kommunerna,
    och vi jämförde nyckeltal.

  92. Vi började med att jämföra nyckeltal-

  93. -och såg snart att vi kom ingenvart
    med verksamhetsutvecklingen-

  94. -med att bara jämföra nyckeltal.

  95. Här har vi till exempel ett genom-
    snittligt meritvärde i kommunerna.

  96. Sen ställde vi det mot grafen
    om föräldrarnas utbildningsnivå.

  97. Och vi fick massor av våra
    förutfattade meningar besannade.

  98. Om vi stannade där.

  99. Men här är utmaningen:
    Vi får inte stanna där.

  100. Med att i våra utvärderingar
    konstatera: "Ja, så här är det."

  101. Den här bilden är kontroversiell,
    men vi lyfter upp den i alla fall.

  102. Det här är
    från en utvärdering i Haninge.

  103. Och...

  104. ...ganska snabbt kan man se
    att X-skolan i ett fattigt område-

  105. -många med utländsk bakgrund...

  106. Om vi tittar på genomsnittssiffrorna,
    det var nationella prov i årskurs 5-

  107. -som ju inte finns längre,
    men det spelar ingen roll-

  108. -ser man att genomsnittssiffrorna
    bekräftar en slags bild av att...

  109. "Det är väl inte så konstigt
    att det blir sämre resultat där?"

  110. Men om vi bryter ner det där
    på klassnivå-

  111. -ser vi med de röda siffrorna
    att plötsligt är det en klass-

  112. -i X-skolan som har bättre resultat
    än alla andra.

  113. Och här kommer utmaningen.

  114. För det första
    att få syn på de här skillnaderna.

  115. Så att man inte bedriver ett arbete
    som gör att man inte får syn på nåt.

  116. Men sen är det väldigt uppfordrande
    att ta itu med det här arbetet.

  117. "Hur gör vi här nu
    när det ser ut på det här sättet?"

  118. Och vi kan ju redan
    börja skissa i våra tankar på-

  119. -hur utvecklingssamtalen
    mellan rektor och lärare ser ut.

  120. Att försöka klara ut det här.

  121. "Hur ska vi stödja lärarna i klassen
    att utveckla sin undervisning?"

  122. Men i nästa led är det ju så
    att skolhuvudmannen-

  123. -bör kunna se såna här skillnader
    för att få ett resonemang med rektor.

  124. "Vad gör vi? Så här kan vi inte
    ha det ur en likvärdighetssynpunkt."

  125. Här är utmaningen i kvalitetsarbetet.

  126. I resultatåterföringen...

  127. Göra den på ett sätt
    så att man ser skillnader.

  128. Och att analyserna går på djupet.

  129. Att vi undersöker
    likvärdigheten i bedömningarna.

  130. Det här är inte nyheter för er, men
    det är mycket lättare sagt än gjort.

  131. Resursfördelningen mellan enheterna.

  132. Nu börjar det bli
    verkligt kontroversiellt-

  133. -men det här behöver vi få grepp om
    i det systematiska kvalitetsarbetet.

  134. Det här är en väldigt stor utmaning
    för skolhuvudmannen.

  135. Vi har ett par rapporter om resurs-
    fördelning på Skolverkets hemsida.

  136. I en av rapporterna konstaterar man-

  137. -att skolhuvudmannen
    tog inte så mycket ansvar-

  138. -för de kostnadsbesparingar man
    var tvungen att göra på 90-talet.

  139. Det överlät man till rektorerna.

  140. Alla söker efter resursfördelnings-
    system som blir så bra som möjligt.

  141. Det går att få idéer och tankar.

  142. I den andra rapporten konstaterar vi
    att inget är generellt.

  143. Man måste ta hänsyn till
    de individuella förutsättningarna-

  144. -i de olika skolorna.

  145. Kompetensförsörjning
    är vårt budskap till er.

  146. Att...

  147. De bästa skolledarna ska finnas på
    ställena med de största utmaningarna.

  148. De bästa lärarna ska finnas
    där det är de största utmaningarna.

  149. Och det är urenkelt för mig att säga
    när jag står här på scenen nu.

  150. Och jag vet att utmaningen är desto
    svårare när man sitter på era stolar.

  151. Här har vi ytterligare verktyg
    att arbeta med-

  152. -i organisationen av verksamheten.

  153. Hur ser fördelningen av eleverna ut?

  154. Hur tillämpar man närhetsprincipen?

  155. Som ju går
    att göra på många olika sätt.

  156. Hur arbetar vi
    med särskilda undervisningsgrupper?

  157. När ska man lägga ner
    och när ska man bygga nytt?

  158. Det är min kappa.
    Nu lämnar jag över till Sara.

  159. Jag har försökt beskriva-

  160. -utmaningarna runtomkring
    systematiskt kvalitetsarbete-

  161. -och hur Skolverket ser på det.

  162. -Varsågod, Sara.
    -Tack...

  163. ...för den inramningen
    och inledningen.

  164. Jag ska prata om hur:et.

  165. Ett systematiskt kvalitetsarbete.
    Hur kan det bedrivas?

  166. Då pratar jag utifrån olika nivåer.

  167. Huvudmannanivå, rektor,
    förskolechef...

  168. Är det förskolechefer här också? Ja.

  169. Och allt vi pratar om fortsättnings-
    vis handlar om alla skolformer.

  170. Förskola, fritidshem, grundskola,
    gymnasieskola, vuxenutbildning...

  171. Det omfattar alla nivåer
    och skolformer, det jag pratar om.

  172. Jag börjar med styrning och ledning
    av kvalitetsarbete.

  173. Det handlar ju både på huvudmannanivå
    och förskolechef- och rektorsnivå.

  174. Den här snurran
    som beskriver de olika faserna-

  175. -kommer från de allmänna råden,
    som ni alla har sett.

  176. Det är ett par år sen den kom.

  177. Den beskriver
    styrningen och ledningen av-

  178. -och riktar sig till förskolechefer,
    rektorer och huvudmän.

  179. Den ligger på den nivån.

  180. Sen är det inte sagt att man inte har
    nån glädje av den om man är lärare.

  181. Men den riktar sig till de
    som har ansvar för kvalitetsarbetet.

  182. Ansvaret ligger i att det ska vara
    systematiskt, kontinuerligt-

  183. -och med allas medverkan.

  184. Det här med medverkan,
    delaktighet och dialog-

  185. -återkommer jag till
    under hela tiden-

  186. -för det är avgörande för
    kvalitetsarbetet och utvecklingen.

  187. Nu ska jag se...
    Det har jag pratat om.

  188. Och på ledningsnivå handlar det om
    att skapa det som Ragnar pratade om.

  189. Det här med kompetensförsörjning.
    Är kompetensen rätt fördelad?

  190. Att skapa ramar och ge de resurser
    och det stöd som behövs.

  191. Och att det finns
    rutiner och strukturer.

  192. Förskolechef och rektor...
    Det är den viktigaste rollen.

  193. Skapa tid, rum
    och de meningsfulla mötesformerna-

  194. -där man kan bedriva
    pedagogisk utveckling och samtala.

  195. Kvalitetsarbetets roll
    för utvecklingen-

  196. -är väldigt grundläggande.

  197. Förra året kom Skolinspektionen...
    Deras årsrapport förra året-

  198. -handlade just om att man såg
    exempel på, väldigt tydligt-

  199. -att skolor där det fanns
    ett fungerande kvalitetsarbete-

  200. -gick det mycket bättre.

  201. Där var det högt i tak,
    och där pratade man med varandra.

  202. Där hade man
    det här utvecklingsklimatet.

  203. I skolan där man inte hade det såg
    man bara det som inte var möjligt.

  204. Man koncentrerade sig på det
    man inte kunde förändra.

  205. Och i skolan som lyckades bättre med
    kvalitetsarbetet konstaterade man:

  206. "Det här kan vi inte påverka,
    men det här gör vi nåt åt."

  207. Att man lägger fokus på rätt saker.

  208. Och kvalitetsarbetets roll
    handlar om att synliggöra.

  209. Att få syn på. "Vad beror det på?
    Vad finns det för orsaker?"

  210. "Varför ser resultaten ut så här?
    Och måluppfyllelsen?"

  211. Att våga börja prata om det här för
    att få till det här med likvärdighet.

  212. Skapa delaktighet och dialog-

  213. -och bidra till ett kollegialt
    lärande där man pratar med varandra.

  214. Och identifiera områdena
    där vi måste börja utveckla.

  215. Vi måste fokusera och prioritera
    och hitta vad vi ska börja med.

  216. Och hålla fast vid det.

  217. Den här bilden
    visar ganska tydligt på-

  218. -vikten av dialog.

  219. Dialogen handlar om inom... Om man
    pratar om lärare och personal-

  220. -måste man prata med varandra för att
    planera, genomföra och analysera.

  221. Sen måste rektorn och personalen,
    rektor och förskolechef-

  222. -ha dialog för att kunna få koll
    på sina resultat.

  223. Och skillnader mellan
    och vad det kan bero på.

  224. Och rektor i sin tur
    ska rapportera till huvudmannen-

  225. -men också ha en dialog om
    vad det kan bero på.

  226. Och vad huvudmannen kan bidra med
    för att kompensera-

  227. -eller göra så att det ges bättre
    förutsättningar dit det behövs.

  228. Jag återkommer till det, för på
    huvudmannanivå måste man fundera på-

  229. -vad man behöver veta
    och vad man behöver fråga efter.

  230. Så att vi inte bråkar mer än vi måste
    med förskolechefer och rektorer.

  231. Fråga efter de saker vi behöver för
    att kunna ha koll på utbildningen.

  232. Den här bilden
    kommer från Timperleys...

  233. Helen Timperleys bok
    har kommit på svenska.

  234. "Det professionella lärandets
    inneboende kraft."

  235. Som handlar om
    kompetensutveckling av personal-

  236. -utifrån att man alltid
    utgår ifrån eleverna.

  237. Det är det bilden symboliserar.
    Den börjar och slutar med eleverna.

  238. För att veta vilken kompetens-
    utveckling jag som lärare behöver-

  239. -måste jag fråga mig
    vad mina elever behöver.

  240. Inte vad jag har lust att göra.

  241. Och det här är
    hennes genomgående tema i allting.

  242. Dialog. Dialog med barn och elever.

  243. Det är de som har bäst koll på vad
    de är med om. Det glömmer vi ofta.

  244. Jag ska visa ett exempel på
    hur bra det kan bli så småningom.

  245. Allmänna råden och den snurran
    riktar sig till ledning och styrning.

  246. Men kvalitetsarbetets viktigaste del
    sker ju i verksamheten.

  247. Det är den som genereras uppåt.

  248. Och det är där saker händer.

  249. I förskolegrupperna och klassrummen.
    I skolan och förskolan.

  250. På enhetsnivå handlar det om
    att få syn på-

  251. -vad det är vi gör
    som leder till vad.

  252. Det här är en annan snurra
    som finns på vår hemsida.

  253. Skolverket.se/kvalitetsarbete.

  254. De är klickbara, och det här är
    en väldigt enkel text-

  255. -som beskriver hur man kan bedriva
    kvalitetsarbetet i snurran.

  256. Och riktar sig direkt
    till verksamheterna.

  257. Ett kortfattat material som ni kan
    ha användning av i verksamheterna.

  258. Det handlar om att följa upp,
    analysera, planera och genomföra-

  259. -den åtgärd man ska göra.
    Och dokumentera.

  260. Och sen snurrar det tillbaka igen.
    "Blev det som vi hade tänkt oss?"

  261. På huvudmannanivå handlar det om
    att skapa strukturerna och rutinerna.

  262. Rutiner för
    hur kvalitetsarbetet ska bedrivas.

  263. Dels på huvudmannanivå, men också
    hur man ska leda ett kvalitetsarbete.

  264. Och fundera på: "Vad behöver vi veta
    för att utveckla utbildningen?"

  265. Fokus på elever och barn
    och deras utveckling hela tiden.

  266. "Vad behöver vi veta
    för att kunna göra bättre?"

  267. Den första fasen i hjulet
    handlar om att följa upp.

  268. Här har jag delat upp det
    i tre nivåer-

  269. -och det blir ganska tydligt
    att komma ihåg dem-

  270. -för det handlar om individnivå.
    Det handlar om elevernas resultat.

  271. Det handlar om processnivån.
    Undervisningen.

  272. "Vad är det verksamheten erbjuder?
    Vad ger den barn och elever?"

  273. Och för förskolan
    handlar det om processnivån.

  274. "Vad är det verksamheten erbjuder?"

  275. Och i skolan är man inne på
    individnivån och resultat.

  276. Och sen systemnivå. "Hur har vi
    organiserat så att det blir bättre?"

  277. Och på huvudmannanivå
    håller man sig inte på individnivå.

  278. Här handlar det
    om processen och strukturen.

  279. Vi måste ha koll på
    vad våra förskolor och skolor gör.

  280. "Varför går det bra där men inte
    där?" Försöka få syn på processerna.

  281. Och strukturen.
    Allra viktigast på den här nivån-

  282. -för det är där man ska förändra
    förutsättningarna för verksamheterna.

  283. Analysfasen är den som man ofta
    hoppar över och inte funderar kring.

  284. Vi brukar prata om två delar
    av analysen, som är viktig.

  285. Det är dels att analysera bakåt.

  286. Fundera över varför det ser ut
    som det gör. "Vad har vi gjort?"

  287. Arbetssätt och arbetsformer.
    Klimatet i förskolorna och skolorna.

  288. Förhållningssätt och så vidare.

  289. Hur har organisering
    och resursfördelning påverkat?

  290. Alla strukturella faktorer.

  291. Vad är det som orsakar
    att det ser så olika ut?

  292. Jag tänker på din tabell, Ragnar,
    där det var så tydligt.

  293. Vad är det som händer i det
    klassrummet? Man blir ju nyfiken.

  294. Där de röda siffrorna stack ut.

  295. Hur får vi syn på det?
    Det är ju jätteintressant.

  296. Det de gör där
    borde de ju göra överallt-

  297. -och man borde
    försöka få syn på vad det är.

  298. Och sen handlar det om
    det viktigaste. Nästa steg.

  299. Att analysera framåt. "Vad behöver vi
    utveckla utifrån det vi har sett?"

  300. Och här har vi suttit tillsammans
    förhoppningsvis-

  301. -och gjort analysen.
    Vi har pratat med varandra.

  302. Förskolechef med personalen.
    Rektor med lärarna.

  303. Vi har funderat över resultaten.
    Diskuterat. Analyserat.

  304. Och nu kommer forskningen in,
    som är jätteviktig.

  305. Nu måste vi plocka in annan kunskap.
    Andras erfarenheter.

  306. Det räcker inte med min lilla
    erfarenhet. Här måste vi ta in nytt.

  307. Det kan handla om olika rapporter
    och exempel från andra skolor.

  308. Och vad forskningen säger.
    Forskningen är enig om många saker-

  309. -som vi kan använda oss av
    och fundera kring.

  310. "Är det här nåt vi kan använda?
    Och hur ska vi göra det?"

  311. Det här är en bra förklaring av
    hur en analys går till.

  312. Och den har jag lånat
    av Jan Håkansson.

  313. Det här är en jättebra bok.
    Framför allt gillar jag analysdelen.

  314. "Systematiskt kvalitetsarbete
    i förskola, skola och fritidshem."

  315. Det här är en sammanställning av
    de viktigaste delarna i analysen.

  316. Man måste jämföra
    och hitta mönster och tendenser.

  317. Precis som med diagrammen.
    Jämföra mellan olika grupper.

  318. Mellan pojkar och flickor.
    Mellan olika...

  319. Var man kommer ifrån. Vad föräldrarna
    har för utbildningsbakgrund.

  320. Jämföra mellan klasser, grupper
    och så vidare.

  321. Hitta mönster och tendenser.

  322. Försöka tolka och inhämta ny kunskap
    och vidga perspektiven.

  323. Och de kommande faserna... Då ska vi
    använda oss av analysen vi har gjort-

  324. -för att planera. "Vad ska vi göra
    för att det ska bli bättre?"

  325. Forskningsbasera och titta på
    det här. "Vad vill vi göra med det?"

  326. Jag sa att forskningen
    är ganska enig om vissa saker.

  327. Och det här är sakerna
    man pratar mycket om i dag.

  328. Som man vet påverkar barn och elever
    på ett väldigt positivt sätt.

  329. Och det handlar om kollegialt
    lärande, som jag redan har pratat om.

  330. Det handlar om
    ett strukturerat kollegialt lärande-

  331. -där man gör en struktur
    för hur det ska gå till-

  332. -och samtala om
    din undervisning, min undervisning.

  333. Ditt förhållningssätt,
    mitt förhållningssätt.

  334. Kanske tittar på
    varandras undervisning.

  335. Då pratar jag även om förskolan.

  336. Titta på varandra i gruppen
    med barnen eller eleverna.

  337. Och prata om det här
    i ett öppet klimat.

  338. Formativ bedömning och metakognition.

  339. Formativ bedömning.
    En bedömning för att lära sig.

  340. Man pratar inte så mycket om
    att summativ bedömning är ett prov-

  341. -och formativ bedömning är
    när man bedömer framåt.

  342. För ett prov kan användas formativt.

  343. Det viktiga är hur man använder
    de olika bedömningarna.

  344. Här handlar det om att eleven
    eller barnet ska få syn på:

  345. "Vad är det jag lär mig
    när jag gör det här?"

  346. "Varför lär jag mig inte på det här
    sättet? Varför går det bra här?"

  347. De processerna blir viktiga för
    att eleverna ska äga sitt lärande.

  348. Och barnen ska förstå vad det är
    de gör. Sätta ord på det. Förstå.

  349. Därför hänger formativ bedömning
    och metakognition ihop.

  350. Det blir väldigt viktigt för att
    komma vidare. För att bli delaktig.

  351. Delaktighet handlar om
    det grundläggande.

  352. Inte vilken färg bänken ska ha
    eller maten på onsdagar.

  353. Det är också delaktighet,
    men det är ytligt.

  354. Här handlar det om
    att vara delaktig i sitt lärande-

  355. -och kunna påverka
    hur jag utvecklas och lär mig.

  356. Allt det här förutsätter
    ett tillitsfullt lärandeklimat.

  357. Om man inte har det, kan man inte
    göra det? Hur ska man tänka här?

  358. Nej, så är det ju inte.
    Det kan vara tvärtom.

  359. Om man börjar prata om
    de här sakerna...

  360. Om man börjar prata med varandra
    om innehållet i det man jobbar med-

  361. -då kan man få till
    ett tillitsfullt lärandeklimat.

  362. Det bör man fundera på.
    "Hur förhåller vi oss till varandra?"

  363. "Vågar vi berätta om
    när vi gör galna eller bra saker?"

  364. Försöka öppna för det här klimatet.
    Och det är ju en ledarfråga också.

  365. "Hur kan man skapa ett
    utvecklingsklimat där alla kan växa?"

  366. Pedagogiskt ledarskap
    är ju avgörande egentligen.

  367. Och nånting
    man kan fundera mycket över.

  368. Det har kommit ett par rapporter
    som säger-

  369. -att det inte står så bra till med
    pedagogiskt ledarskap i svensk skola.

  370. Och här kan man på huvudmannanivå
    fundera en hel del.

  371. Ett problem är att man har
    för mycket administrativa sysslor.

  372. Kan huvudmän avlasta förskolechefer
    och rektorer med administration-

  373. -som gör att det blir mer utrymme
    för att leda lärandet i skolan?

  374. Det här är verkligen
    en avgörande faktor, tror vi.

  375. De här påverkansfaktorerna
    finns beskrivna-

  376. -i "Forskning för klassrummet".

  377. Vi ger ut den i forskningspocket.
    Det är ett lättillgängligt format.

  378. Det ligger en var till er
    ute i garderoben.

  379. Ni kan ta med er dem. Och ni
    har säkert fått dem till skolorna.

  380. Men här finns det här beskrivet
    väldigt kortfattat.

  381. Dokumentation... Apropå det här
    med administrativ belastning.

  382. Dokumentationen är väldigt viktig-

  383. -och det är inskrivet i skollagen
    att vi ska dokumentera.

  384. Men inte... - Som du sa...

  385. Tidigare var det kvalitets-
    redovisningen som var obligatorisk.

  386. Den skulle se ut på ett visst sätt.
    Det ska den inte längre.

  387. Nu är processen viktigare,
    men fortfarande ska vi dokumentera.

  388. Då gäller det att fundera över
    vilken dokumentation vi behöver-

  389. -för att kunna utveckla utbildningen.
    Och fokusera på det.

  390. Så att vi inte håller på
    med sånt som inte är nödvändigt.

  391. Det här är viktigt. Fokusera,
    men hoppa inte över dokumentationen-

  392. -för den möjliggör att vi synliggör
    vad det är vi gör och varför.

  393. För att vi ska dela den erfarenheten
    och gå tillbaka och titta.

  394. För att utveckla det vi gör.

  395. Vi har påbörjat
    ett bra utvecklingsarbete.

  396. Och för att fortsätta på det
    måste vi ha nedtecknat.

  397. Det här är ett första steg för
    att nåt ska bli beprövad erfarenhet.

  398. Att det finns en dokumentation.

  399. Jag vet inte om ni kan läsa det här-

  400. -men det här är ett exempel
    på en utvecklingsprocess.

  401. Vi har jobbat med en
    utvecklingsinsats - Forskning lyfter.

  402. Och där den här modellen
    eller mallen eller exemplet-

  403. -har utvecklats. Vi hade två träffar-

  404. -och före, mellan och efter
    har skolor, i det här fallet-

  405. -jobbat med ett litet utvecklings-
    arbete som vi har fyllt på.

  406. Det har resulterat i
    den här ganska tydliga bilden.

  407. Här är ett exempel på en skola
    som har tagit fram ett problem.

  408. Problemet är att pojkar har lägre
    kunskapsresultat än flickor.

  409. Och det här vill man
    försöka uppmärksamma och förstå.

  410. Man har gjort några antaganden om...

  411. Man har gjort en analys av
    vad det här kan bero på.

  412. Och man har hittat
    två individbaserade förklaringar.

  413. Och det är att pojkar inte
    är lika mogna som flickor.

  414. Eller man har olika krav på sig
    själva. Flickor vill vara duktiga.

  415. Man har lagt problemet hos individen.
    Det är en sak.

  416. Men man har också funderat på-

  417. -om man har olika förväntningar
    på pojkar och flickor.

  418. "Bemöter vi dem olika?
    Gör vi på olika sätt mot dem?"

  419. Det här är antaganden om
    vad det kan vara.

  420. Fyra olika på två olika nivåer.

  421. Utifrån det här
    funderade man på vad man skulle göra.

  422. Så gick man hem och sa:

  423. "Vi ska ha en strukturerad dialog
    med både elever och kollegor"-

  424. -"för att försöka få syn på
    vad de andra säger."

  425. De satte eleverna i grupper
    med frågor att diskutera-

  426. -och fick fram
    några olika förslag att prova.

  427. Elevernas förslag var:
    Kortare lektioner. Mer variation.

  428. Fördela ordet
    mellan pojkar och flickor bättre.

  429. Och att lärarna ska ha
    samma höga förväntningar på alla.

  430. Och ungefär samma sak
    kom kollegorna fram till.

  431. Och de lärdomar de drog av det här
    handlar om att:

  432. "Oj, eleverna och våra kollegor
    kom fram till samma saker."

  433. "Både när det gällde
    orsaker och åtgärder."

  434. De blev väldigt positivt överraskade.

  435. Det här är ett bra exempel på-

  436. -hur vi ska använda
    dialogen med barn och elever.

  437. De vet mycket väl vad de är med om
    och vad de behöver.

  438. I den här dialogen i kvalitetsarbetet
    kommer vi så mycket längre-

  439. -än om vi sitter uppe på vår kammare
    och grubblar alldeles själva.

  440. Det här var ett väldigt intressant
    exempel på vad man kan göra.

  441. Ett litet utvecklingsarbete
    som sen rullar vidare.

  442. Och då har man funderat på
    hur man vill fortsätta det här.

  443. Förankra bland alla på skolan, ville
    man göra. Sätta ett gemensamt mål.

  444. Och ta fram några begränsade saker
    att prova och sen gå vidare.

  445. Det jag har snuddat vid hela tiden
    när det gäller kvalitetsarbetet-

  446. -är ett forskningsbaserat arbetssätt.

  447. En utbildning som bedrivs
    på vetenskaplig grund och erfarenhet.

  448. De hänger ihop.

  449. Kvalitetsarbetet är ett sätt att
    bedriva ett forskningsbaserat arbete.

  450. Man ska ta del av forskning-

  451. -och se sin verksamhet
    i förhållande till annat.

  452. Ta in ny kunskap.

  453. Det handlar om att bidra till att
    skapa kunskap. Det är också en del.

  454. Att genom dokumentation... När man
    dokumenterar det vi håller på med-

  455. -får man till en bit
    som kan bli beprövad erfarenhet.

  456. Och ha ett forskningsbaserat
    förhållningssätt-

  457. -där vi problematiserar
    och granskar kritiskt.

  458. Hela tiden fundera: "Hur kan vi ha
    det här kritiska ögat med oss?"

  459. Både på oss själva och på andra,
    för att...

  460. Att vara den kritiska vännen,
    brukar vi prata om-

  461. -för det handlar ju inte om
    att vara elak. Var snälla.

  462. Men ställ de lite bråkiga frågorna.

  463. Jag ska avsluta med
    att prata lite kort om BRUK.

  464. BRUK är ett självvärderingsverktyg.

  465. Hur många av er här känner till BRUK?

  466. Oj. Bra. Härligt.

  467. BRUK har funnits väldigt länge.
    2001 kom den första versionen.

  468. Då låg det word-blanketter på webben
    som man kunde ta fram.

  469. Det var oändligt stort och mycket-

  470. -och inte så lätt att ta sig fram
    i det här materialet.

  471. När de nya styrdokumenten kom
    funderade vi på vad vi skulle göra.

  472. "Ska vi ha kvar BRUK måste vi
    revidera allt utifrån skollag."

  473. Vi kom fram till
    att vi skulle göra det.

  474. Samtidigt har vi digitaliserat det
    och gjort det mer begränsat.

  475. Även om det fortfarande
    är ganska stort.

  476. BRUK är ett verktyg för
    självskattning, och det är viktigt.

  477. Det är inget instrument som kan
    användas för att kolla nån annan.

  478. Det här är ett utvecklingsverktyg
    för sig själv att värdera.

  479. "Gör jag det här? Gör vi det här?"

  480. Och ett verktyg
    för kollegialt lärande.

  481. Hela BRUK utgår från skollag-

  482. -läroplanernas
    övergripande två avsnitt-

  483. -och allmänna råd,
    det som vi räknar som styrdokument.

  484. Det är inget hittepå.
    Det bygger rakt...

  485. Det är läroplanerna
    som är nedbrutna till ett...

  486. Det ska synliggöra. Det hjälper
    det systematiska kvalitetsarbetet-

  487. -för att synliggöra
    vad det är man gör.

  488. Och för att stödja
    ett kollegialt lärande.

  489. Här har man ett underlag man kan
    samtala om och få till lärandet-

  490. -som handlar om
    det huvuduppdrag man har.

  491. Förhoppningsvis får man inspiration
    att gå vidare och utveckla-

  492. -när man får syn på saker
    som man kanske vill utveckla.

  493. Och som jag sa är syftet inte
    att använda det för att jämföra med.

  494. Den här bilden visar att BRUK i sig-

  495. -inte är
    ett systematiskt kvalitetsarbete.

  496. Det är ett verktyg i det.

  497. Det kommer in i faserna
    "följa upp" och "analysera".

  498. För att följa upp kan man få syn
    på massor av saker i BRUK.

  499. Och för att analysera finns det bitar
    också för att få stöd i den biten.

  500. Men hur ska BRUK användas
    av huvudmannen? Kan det det?

  501. Man kan inte använda det för att
    kolla verksamheterna och få diagram.

  502. Det funkar inte så.

  503. Och även förskolechef och rektor kan.

  504. Dels finns det en del som handlar om
    kriterier för förutsättningar-

  505. -där man kan se:
    "Ger vi de här förutsättningarna?"

  506. Och dels är det ett material så att
    man kan ha dialog med sina rektorer.

  507. Eller med sin personal om man är
    på förskolechef- eller rektorsnivå.

  508. Man kan använda det
    för att göra enkäter.

  509. Om man behöver fråga barn, elever,
    föräldrar eller andra om saker-

  510. -har man ett underlag här
    som bygger på styrdokumenten.

  511. Och man kan använda det till att
    sätta i gång ett utvecklingsarbete.

  512. BRUK bygger på läroplanerna.

  513. Det som är intressant
    om man tittar...

  514. Vi som har jobbat med det här
    i flera år nu-

  515. -har ju brutit ner varenda läroplan.

  516. Från förskola till vuxenutbildning.
    Och särskola... Alla delarna.

  517. De första två avsnitten
    i läroplanerna-

  518. -som många kanske inte läser så noga,
    för det är inte skarpt läge...

  519. Det är inte ämnen, kursplaner...

  520. De första delarna är väldigt lika
    mellan alla skolformer.

  521. Det vill vi visa med BRUK.

  522. Det finns en poäng i att BRUK
    är väldigt lika för alla skolformer.

  523. Sen skiljer det sig,
    för man har olika uppdrag-

  524. -men det blir väldigt tydligt här.

  525. Alla har de här fyra områdena.
    De heter lite olika.

  526. Det är normer, värden och inflytande.
    Kunskap, utveckling och lärande.

  527. Övergång, samverkan och omvärld. Och
    så finns det varje skolas utveckling-

  528. -som är de övergripande delarna.

  529. Varje område har
    ett antal indikatorer.

  530. Det är det ni ser i högerspalten.

  531. Och varje indikator har en mängd
    olika kriterier som man skattar.

  532. De är alltid formulerade som
    att "vi gör nånting".

  533. För att man ska sitta ner tillsammans
    och fundera på om man gör de sakerna.

  534. Det här är bara en bild,
    ni kan inte läsa...

  535. Strukturen är den att det är
    en indikator först som betyder:

  536. "Det här är
    det önskvärda tillståndet"-

  537. -"för skolans grundläggande
    kunskapsuppdrag."

  538. Sen finns det oftast tre kriterier
    för måluppfyllelse.

  539. De tre tillsammans förväntas leda
    till det här önskvärda tillståndet.

  540. Och sen finns det ett antal kriterier
    för genomförande.

  541. De är lite friare i sina referenser.

  542. De bygger på forskning och rapporter
    men inte bara på styrdokumenten.

  543. För att man ska få syn på:
    "Vad kan vi göra för att få det här?"

  544. Och referenserna finns. På sidan
    finns det en knapp med referenser.

  545. Man kan se exakt
    vad varje indikator bygger på.

  546. Om man vill läsa vidare eller kolla
    nånting man är fundersam på.

  547. Det finns pdf-symboler
    lite här och där, som ni ser.

  548. Det betyder att man kan skriva ut.

  549. Det sparas i systemet ett halvår från
    att man senast har ändrat.

  550. Vi önskar att det kunde sparas
    längre, men det är en teknisk fråga.

  551. Just nu är det ett halvår.

  552. Vill man som rektor eller huvudman
    använda BRUK för att göra nånting-

  553. -kan man be personalen: "Kan alla
    gå in och skatta de här sakerna?"

  554. "Skriv ut det, så har vi det
    som diskussionsunderlag."

  555. Det är ett bra sätt
    att använda det på.

  556. Man kan inte få en automatisk bild
    över hur det ser ut.

  557. Därför är det då enkelt
    att använda det.

  558. När man har skattat
    en indikator eller ett helt område-

  559. -kan man gå till nulägesbedömningen
    eller nulägesanalysen.

  560. Där faller den här skattningen ut i
    röda, orange, gula och gröna staplar-

  561. -som säger: "Så här ser det ut
    i just det här området."

  562. Det här har varit lite lurigt. Vi har
    fått mycket frågor kring det här.

  563. "Varför kan jag inte få ut en bild"-

  564. -"som visar
    alla mina arbetslags skattningar?"

  565. "Det vore så bra", säger rektorn.

  566. Man loggar in med ett konto,
    och det är personligt.

  567. Ingen annan kan gå in och kolla
    det här, och det är inte meningen.

  568. Skulle man aggregera de här
    resultaten till en skola eller flera-

  569. -blir det helt intetsägande.

  570. Dessutom är det ju nånting
    som jag har skattat.

  571. Använder man det som ett kontroll-
    instrument nån annan kan titta på-

  572. -då är jag förmodligen inte ärlig
    när jag skattar mig.

  573. Det är viktigt. Men man kan skriva ut
    underlaget för kollegiala samtal.

  574. För att få syn på de olika delarna.

  575. Då vill jag avsluta med
    att visa den här bilden-

  576. -över det stöd som vi tillhandahåller
    när det gäller kvalitetsarbete.

  577. När det gäller forskning.

  578. Vi har en uppsjö med olika material-

  579. -men under
    skolverket.se/kvalitetsarbete-

  580. -där finns delarna jag har pratat om.

  581. Dessutom finns det utifrån
    allmänna råden ett särskilt stöd-

  582. -som riktar sig till huvudmän.

  583. Där det är utplockat vilka delar
    man ska ha koll på som huvudman.

  584. Där kan ni gå in och titta.

  585. Kvalitetsarbete i praktiken och BRUK
    har jag pratat om.

  586. Sen har vi den här som ni kan ta.
    "Forskning för skolan."

  587. På webbsidan
    finns det också en mängd artiklar.

  588. Där kan ni söka
    när ni ska fylla på med ny kunskap.

  589. Tack.

  590. Jag ställer mig här.
    Tack så mycket, Sara och Ragnar.

  591. Vi har tid för lite frågor,
    vilket jag tycker är trevligt.

  592. Först till dig, Ragnar.

  593. Ni i publiken tar del av allt det här
    som man ska göra, som är viktigt.

  594. Men så har man vardagen
    och händelser som pockar på.

  595. Hur ska man hitta tid
    för att prioritera kvalitetsarbetet-

  596. -när det händer så mycket annat?
    Du har ju varit på samma stol.

  597. En enkel fråga.

  598. Det räcker inte med
    en 10 000 kronors-fråga.

  599. Det är egentligen
    den mest avgörande frågan av alla-

  600. -och jag har ett svar på den frågan.

  601. Med 40 års erfarenhet dristar jag mig
    till att sticka ut hakan-

  602. -och säga att det är faktiskt...

  603. Och jag tittar mig själv i spegeln
    först, för det här är inte lätt-

  604. -och jag har inte alltid
    lyckats med det i mitt arbetsliv.

  605. Grejen är att... Jag anknyter
    till kapitel 1 och 2 i läroplanen...

  606. Det är det som är uppdraget-

  607. -men låt personalkonferenserna
    handla om elevernas resultat.

  608. Sen vet vi att som rektor, och det
    är likadant som förvaltningschef...

  609. Det är en rad ad hoc-frågor
    som har dykt upp samma vecka-

  610. -som medarbetare sitter
    och måste få svar på.

  611. Där tycker jag att ledarskapet
    hos rektor och förvaltningschef-

  612. -kommer fram. "Vi tar den frågan
    vid ett annat tillfälle."

  613. "Nu handlar det om
    elevernas resultat."

  614. Hela tiden fokus på det.
    En jättespännande utmaning.

  615. Jag hörde en företagsledare som sa,
    på tal om all trängsel av mål...

  616. "Det borde finnas
    bara ett mål i skolan."

  617. "Det enda man mäter och utvecklar
    emot är barns nyfikenhet."

  618. Det kan man ta som en utmaning.
    Så ser ju inte styrsystemet ut-

  619. -men att jobba för att fokusera på
    det som är allra viktigast.

  620. Nämligen elevernas resultat.

  621. Och att det är det
    som är grunden till-

  622. -vad förskolelärarna och lärarna
    ska göra för nånting.

  623. Tack så mycket, Ragnar.
    Klokt svar, tycker jag.

  624. Sara, jag tänkte på en annan fråga
    när jag tittade på din presentation.

  625. Det ni har sett i ert arbete...

  626. Vilka är vanliga fallgropar
    i utvecklingsarbetet?

  627. Det handlar om många gånger
    att man tappar fokus.

  628. Det är många mål
    och många bollar att springa på.

  629. Att hålla fast vid det. Om vi har
    bestämt oss för att göra en viss sak-

  630. -ska man försöka hålla fast vid det.

  631. Då tänker jag att...
    Rektor blir nån portvakt här-

  632. -som ska hålla ifrån sig allt annat
    och hjälpa till att hålla fokus.

  633. Och se till att huvudmannen
    inte bråkar med för mycket annat-

  634. -utan håller sig till det. Ha dialog.

  635. "Nu håller vi på med det här.
    Vänta tills vi är klara med det."

  636. Det tror jag är
    en av de viktigaste bitarna.

  637. Och att man inte har
    den här delaktigheten.

  638. Att man gör saker som inte är
    förankrade hos elever och personal.

  639. Att man hittar på eget.

  640. Får jag haka på det? Jag vill
    återkoppla till nåt från tidigare.

  641. Att i era organisationer...

  642. Om ni jobbar i en kommun i allra
    högsta grad, men i friskolor också.

  643. Det är ni som kan allra mest
    om målstyrningsarbete.

  644. Försök se till att ni är delaktiga-

  645. -i er kommuns uppbyggnad av
    målstyrnings- och kvalitetsarbetet.

  646. Annars lägger andra beslag på det.

  647. Där har utbildningen
    en liten särställning-

  648. -eftersom vi har en målstyrning
    ända ner till de vi är till för.

  649. Vi ska ju nämligen
    betygsätta eleverna i slutändan.

  650. Så ta er plats och ert inflytande.

  651. Det håller jag med om.

  652. Avslutningsvis... En sista fråga:

  653. Har ni några sista budskap
    till rektorerna här?

  654. Vad är viktigt att tänka på för
    att få till en hållbar utveckling?

  655. Vi är eniga om det du sa.

  656. Fokus på barns och elevers utveckling
    och lärande i allt man gör.

  657. Och fråga dem om man gör rätt saker.
    Det är jätteviktigt.

  658. -Jag har en liten grej till.
    -Bra. Varsågod.

  659. Jag har jobbat på Skolverket
    i ett par år-

  660. -och jag inser
    att när jag satt på era stolar-

  661. -tog jag mig inte tid
    att ta hjälp av Skolverket.

  662. Det finns så mycket kunskap
    att hämta på Skolverket-

  663. -så ta Skolverket i anspråk.

  664. I första hand det vi har
    på våra webbsidor, men ring oss.

  665. Bra. Det var en trevlig uppmaning.
    Ring Skolverket. Tack så mycket.

  666. -Sara. Varsågod. Tack så mycket.
    -Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att göra skillnad i klassrummet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ragnar Åsbrink och Sara Knöfel från Skolverket berättar om hur man bedriver förändringsarbete i skolundervisningen med bra resultat. De berättar också om hur det praktiskt går till att identifiera brister och utvecklingsområden i undervisningen. Inspelat den 26 november 2014 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Kvalitetsarbete och skolutveckling
Ämnesord:
Skolan, Skolutveckling, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Tillsammans kan vi höja resultaten i skolan

Skolverkets generaldirektör Anna Ekström föreläser om hur Sverige kan höja sina resultat i Pisa-undersökningen. I viktiga ämnen som matematik och svenska har svenska elever halkat efter. Men, i resultaten över elev- och lärarrelationer ligger Sverige i topp. Inspelat den 26 november 2014. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Ledarskap i ett mätfixerat samhälle

Professor Lars Strannegård föreläser om att mäta tillståndet i skolan. Går det, och mäts rätt saker? Aldrig förr har så mycket data om skolan samlats in som nu, men det finns en risk att man inte tar hänsyn till kunskap som inte är mätbar. Inspelat den 26 november 2014. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Sverige som stärkt kunskapsnation

Camilo von Greiff var tidigare forskningsledare för SNS Utbildningskommission. Han berättar om SNS skolforskning och arbetet med att ta fram underlag för beslutsfattare inom politik, näringsliv och offentlig förvaltning. Inspelat den 26 november 2014. Arrangör: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Ny syn på PISA-resultat

Anders Jakobsson är professor i naturvetenskapernas didaktik. Här föreläser han om att synen på Pisa-undersökningarna har förändrats under de senaste åren och att de har fått större medialt genomslag. Inspelat den 26 november 2014 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Kommunikation som styrmedel

Niclas Rönnström är utbildningschef för rektorsprogrammet och föreläser om vikten av kommunikation i skolans ledarskap. Inspelat den 26 november 2014 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Effektivare skola med data-team

Kim Schildkamp är docent vid beteendevetenskapliga fakulteten vid the University of Twente i Nederländerna. Hon föreläser här om framgångar man nått genom att låta speciella team analysera data som samlas in i skolan. Inspelat den 26 november 2014. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Vad är en framgångsrik skola?

Professor Jonas Höög från Centrum för skolledarutveckling föreläser här om vilka resultat från Pisa-undersökningarna som är värda att jobba vidare med. Hur skapar man en framgångsrik skola? Inspelat den 26 november 2014. Arrangör: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Rektors ledarskap vid skolutveckling

Med digitaliseringen som exempel talar utvecklingschefen Edward Jensinger om hur ett förändringsarbete i skolan kan genomföras och hur rektorer kan föregå med gott exempel. Inspelat den 26 november 2014. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Att göra skillnad i klassrummet

Ragnar Åsbrink och Sara Knöfel från Skolverket berättar om hur man bedriver förändringsarbete i skolundervisningen med bra resultat. Inspelat den 26 november 2014. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ledarskap i skolans värld

Den gode byråkraten

Tomas Brytting är professor i organisationsteknik. Han föreläser om att lärare, rektorer och skolledare inte bara har ett pedagogiskt ansvar, de är också tjänstemän i den offentliga sektorn. Vad är en god byråkrat? Inspelat den 26 november 2014. Arrangörer: Skolporten, Friskolornas riksförbund, SKL och FSS.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Jämställdhet från siffror till handling

Rättvisa och meritokrati i akademin

Birgitta Jordansson, forskare i sociologi och arbetsvetenskap, menar att kvinnor fortfarande ofta ses som andra rangens professorer med olika villkor. Från seminariet ”Jämställdhet i akademin - från siffror till handling”. Inspelat på Chalmers i Göteborg den 30 januari 2014. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - integration

SO för nyanlända

Alla flyktingar som kommer till Sverige ska få gå en kurs och lära sig mer om sitt nya hemland. Det handlar om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar, om svensk historia, geografi och traditioner.

Fråga oss