Titta

UR Samtiden - Män i trafiken

UR Samtiden - Män i trafiken

Om UR Samtiden - Män i trafiken

Unga män utgör en särskild högriskgrupp vad gäller trafikolyckor som involverar både dem själva och andra. Dan Balkmar och Tanja Joelsson föreläser om hur maskulinitet och motorkulturer samverkar för att stärka eller undergräva olika former av risktagande och identitetsskapande. Inspelat den 21 oktober 2014 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Män i trafiken : Trimmade män i trafikenDela
  1. Vägverket menar
    att bristande trafiksäkerhet-

  2. -är ett mansdominerat problem-

  3. -och pekar på mäns
    bristande bilbältesanvändning.

  4. Män kör rattfulla och för fort
    i högre grad än kvinnor.

  5. Åtta av tio fortkörare är män-

  6. -och om man tittar på ännu
    högre hastighetsöverträdelser-

  7. -så är nio av tio män.
    Så kallade vansinneskörningar.

  8. Män befinner sig samtidigt oftare
    i trafiken.

  9. Det borde påverka att män
    utsätts för risker i högre grad.

  10. Man talar om att 58 % av alla resta
    kilometer i trafiken görs av män-

  11. -men samtidigt utgör män ungefär
    3/4 av alla omkomna i trafiken.

  12. Det innebär att män är över-
    representerade bland trafikdödade-

  13. -även när hänsyn tas till färdlängd.

  14. Här har vi ett riskdilemma. Hur
    hänger det ihop med maskulinitet?

  15. Claes Tingvall som är trafik-
    säkerhetsdirektör säger så här:

  16. Det här är enligt Vägverket och till-
    gänglig statistik ett mansproblem.

  17. Det kan i rapporter som
    handlar om jämställdhet i trafiken-

  18. -se ut så här. Det här är
    ett långt utsnitt ur en rapport.

  19. Jag kommer att läsa det,
    så ni hänger med.

  20. Det är ganska liten text,
    men jag läser innantill.

  21. ..."av mäns våld mot kvinnor"-

  22. -"även om männen i första hand
    utgör ett hot mot sig själva."

  23. Det här är ett utsnitt ur en rapport
    från 2005-

  24. -som heter "Res jämnt - tankar
    runt ett jämställt transportsystem."

  25. Trafik... Vägtrafiksystemet ska
    omfattas av ett jämställdhetsmål.

  26. Det ska bli jämställt och en aspekt
    i jämställdhetsproblematiken-

  27. -är mäns risktagande i trafiken.

  28. I det här excerptet pekar man på
    mäns överskattande av körförmågan-

  29. -fortkörning, bristande bil-
    bältesanvändning, rattonykterhet...

  30. Man fokuserar också på...

  31. "Vållande till annans död i trafiken
    kan ses som mäns våld mot kvinnor."

  32. Just den formuleringen har inte setts
    förut i trafiksäkerhetsdiskussioner.

  33. Det ger också en bild av problemet
    med män i trafiken-

  34. -som beforskningsvärt och framför
    allt kring unga män i trafiken.

  35. Läser man i medier om män i trafiken-

  36. -kan man kommer över
    såna här representationer.

  37. Apropå att medelsvensson tenderar
    att köra lite för fort-

  38. -i vardagen-

  39. -men de verkligt problematiska
    typerna i trafiken-

  40. -är de unga männen
    som inte lärt sig veta hut.

  41. Sen har vi SR som rapporterar om att
    "vansinneskörningar är en ny trend".

  42. Med det här i ryggen
    gav jag mig ut på fältarbete.

  43. Jag har under flera år studerat unga
    och medelålders män-

  44. -som är intresserade av bilar,
    s.k. bilentusiaster.

  45. Den här bilden kan i hög grad
    sammanfatta mitt fältarbete.

  46. Den föreställer en stajlad bil.

  47. Bakom skymtar... Man kan
    se olika bilar. Det är en bilshow.

  48. Jag har studerat 25 bilshower-

  49. -och intervjuat ett femtiotal män
    och 14, 15 kvinnor-

  50. -som alla definierade
    sig som bilentusiaster.

  51. Det som alla säger... Poängen
    med att studera bilentusiaster-

  52. -är då att... Man kan så att säga-

  53. -koka ned till den här stereotypen
    om unga, farliga män i trafiken-

  54. -eftersom de kör bilar
    som ser ut som racerbilar.

  55. Det är svårt att se, men ni kan
    urskilja eldsflammor på bilen.

  56. Den är sänkt
    och har spoilers ditsatta på bilen.

  57. Den här specifika bilen
    har en ombyggd motor också.

  58. Poängen är
    att det associeras med risktagande-

  59. -och nån som är benägen
    att köra fort i trafiken.

  60. Att bygga om bilar handlar om
    att personifiera sig.

  61. Det är drivkraften till
    varför man håller på med det här.

  62. Det handlar om att sticka ut. Att bli
    nån som andra lägger märke till.

  63. Vissa gör det genom att
    intressera sig för mode och kläder.

  64. I deras fall är det genom att bygga
    om bilen-

  65. -och bygga "head turner cars".
    Bilar som folk vänder sig om efter.

  66. I min forskning har jag försökt
    komma bortom stereotyperna-

  67. -kring de här unga bilisterna,
    som att de är de farliga bilisterna.

  68. Det måste finnas mer till än så.

  69. Det här diskuterar
    även bilentusiasterna sinsemellan.

  70. Folks idéer och föreställningar
    om dem som de farliga bilisterna.

  71. Niclas, som har byggt om
    bilar i många år, säger så här:

  72. Det här uttalandet säger nåt
    om de förhandlingar-

  73. -som bilentusiaster har att hantera.

  74. Folk tror att unga killar i bilar,
    som ser snabba ut, kör som idioter-

  75. -men det stämmer inte
    med verkligheten.

  76. I mitt fältarbete har jag följt
    med bilentusiaster i deras bilar.

  77. Jag har försökt förstå vad
    som driver dem i sin vurm för bilen-

  78. -och varför man bygger om bilar.

  79. En sån aspekt är...
    Vissa gillar verkligen risktagandet-

  80. -men andra är starkt kritiska till
    att streetracing förekommer.

  81. Det ger bilbyggare dåligt rykte.

  82. De vill lyfta fram hantverket och
    aspekterna kring att bygga om bilen.

  83. De vill se sig som respektabla
    bilbyggare snarare än risktagare.

  84. Sen är det då det här att bygga om
    bilen. Att bli nån som sticker ut.

  85. Att bli den som folk lägger
    märke till på parkeringen på ICA.

  86. I ombyggnaden av bilen
    blir man någon.

  87. Niclas säger så här om
    före och efter ombyggnaden.

  88. Det finns ett före-
    och eftertillstånd för bilarna.

  89. Först är de inte skyddsvärda.
    Man kan "köra skiten ur dem."

  90. Vad det innebär är lite oklart.

  91. Men när den väl är ombyggd
    har den blivit skyddsvärd.

  92. Tänk er om ni har lagt ned
    tid, pengar, möda och kraft-

  93. -och försakat sociala relationer-

  94. -och sen utsätta bilen för risk
    genom att köra vårdslöst.

  95. Det rimmar illa,
    och det är nån sorts där-

  96. -som förhandlingen kring risktagande
    som många entusiaster befinner sig.

  97. Hur mycket
    kan man utsätta de här bilarna för?

  98. Samtidigt är det här
    som driver bilbyggare-

  99. -nåt som är emotionellt laddat.
    Nu ska jag visa en lång excerpt till.

  100. Det är lite där
    som många associerar med det här.

  101. Det är förknippat med
    ett starkt hantverksideal.

  102. En arbetarklassmaskulinitet.

  103. Att klara av att bygga den här bilen-

  104. -som Malte pekar på är så snabb
    och kraftig att den kan köra om-

  105. -en fabriksbyggd snabb bil.
    Det är väldigt emotionellt laddat.

  106. Det handlar om att
    arbetarklassmaskulinitet iscensätts.

  107. Till exempel att status
    som många säger...

  108. Man kan inte köpa status
    som bilbyggare.

  109. Status handlar om att bygga själv
    och visa att man kan-

  110. -bygga, i deras ögon,
    den perfekta bilen.

  111. Inte köpa den, vilket är möjligt
    i många andra sammanhang.

  112. Det här handlar även om att använda
    bilen på ett riskfyllt sätt-

  113. -och det är inte alla
    som tycker det här är okej.

  114. Man får nyansera bilden av dem.
    Jag ska nu tala om spontanrace.

  115. När tycke uppstår längs
    med motorvägar-

  116. -och man börjar rejsa med varandra.
    Vissa kallar det bjuda upp till dans.

  117. Spontanrace, alltså.
    Janne säger så här:

  118. Janne kallar sig för "bonnasmed"-

  119. -och tycker det känns sagolikt att
    kunna köra ifrån fabriksnya bilar-

  120. -som är väldigt kraftfulla.

  121. När jag frågade honom
    hur det känns att köra bilen-

  122. -sa han att han hade byggt
    ett lustgassystem till sin bil.

  123. Vet ni vad ett lustgassystem är
    i en bil?

  124. Inte riktigt. Lustgas i en bil
    ökar förbränningen i motorn.

  125. En redan kraftfull bil kan
    då få en skjuts. Likt en turbo.

  126. När man trycker på lustgasknappen
    ökar förbränningen i motorn.

  127. När jag frågade:
    "Hur känns det att köra bilen?"

  128. Han liknade det vid filmen
    "Highlander". Har ni sett den?

  129. Den handlar om
    en skotsk medeltidskrigare-

  130. -som får en massa kraft
    från himlen och blir odödlig.

  131. Han ställer sig upp i rummet,
    sträcker upp händerna och säger:

  132. Det är nästan som en religiös
    upplevelse att trycka på knappen-

  133. -och dra i väg med sin trimmade bil
    och köra om andra bilister-

  134. -som kör kraftfullare bilar än
    vad han trodde han skulle göra.

  135. En bil som inte ser ut
    att vara så snabb som den är.

  136. I det ögonblicket
    blir han ett med bilen.

  137. Det är nåt man kan använda
    i spontanrace.

  138. Nu visar jag ytterligare ett exempel
    på det här rejsandet i stadsmiljö.

  139. Ett s.k. spontanrace.

  140. Här berättar Janne om
    fenomenet spontanrace.

  141. Tycke uppstår och man inleder
    ett race, här i stadsmiljö.

  142. Inte särskilt trafiksäkert
    att köra 130 på 50-väg...

  143. ...men trots
    att han associerar det med omogenhet-

  144. -så antar han utmaningen.

  145. Han associerar det med
    att det är kul-

  146. -och ett sätt att visa,
    som jag tolkar det-

  147. -vem som har makten,
    att kontrollera den andre.

  148. Han återställer ordningen mellan sig
    själv som äldre och de yngre männen.

  149. Ja, men det här med bilstajling-

  150. -och bilbyggande handlar inte bara om
    att köra riskfyllt.

  151. Det kan också handla om
    att själva bildesignen-

  152. -kan också ses
    som en sorts risktagande.

  153. Man går över gränser för
    hur en bil får se ut-

  154. -enligt bedömare inom gruppen.

  155. Jag ska ta ett exempel på bildesign
    ur ett genusperspektiv.

  156. När det gäller att sticka ut
    och göra sin bil iögonfallande-

  157. -så är frågan hur man gör det.
    I Sverige har vi en raggarkultur-

  158. -och det har satt
    den amerikanska bilen på piedestal.

  159. En väldig vurm för amerikanska bilar
    och V8-motorer.

  160. Men de här yngre männen
    är intresserade av stajling.

  161. Att kanske mer omforma
    det exteriöra i bilen.

  162. De vet själva kanske inte alltid
    så mycket om motorn.

  163. Ombyggnationen handlar mer
    om det exteriöra-

  164. -och kanske bygga stereo i bilen-

  165. -men inte nödvändigtvis fokusera
    på det som finns under huven.

  166. Det här är nåt som väcker diskussion-

  167. -och en del av hur bilentusiasterna
    förhandlar maskulinitet.

  168. Det diskuterar jag ganska mycket
    i min avhandling.

  169. Man kan säga att bilarna befinner sig
    i gränslandet mellan yta och kraft.

  170. Så här säger Kenneth om när man
    fokuserar på yta snarare än kraft.

  171. Man kan säga att de här bilarna
    lovar mycket, men håller tunt.

  172. Vissa talar om
    att de stajlade bilarna-

  173. -framför allt folk som vurmar
    för den amerikanska V8-bilen-

  174. -menar att det här är rullande
    symaskiner eller radioapparater.

  175. De reducerar bilarna
    till köksredskap-

  176. -eller saker man använder i hemmet,
    snarare än nåt-

  177. -som man sätter sig i respekt
    i trafikrummet med.

  178. Det är en oklar funktion
    som lyfts fram i diskussionerna.

  179. Här ser man... Ni kan skymta
    längre bak hur en stajlad bil...

  180. Här ser man
    att bagageluckan är upplyft-

  181. -och här bak har man stereon
    på den här bilen.

  182. Det finns en massa lampor på bilen
    och den är ombyggd för-

  183. -att få Svensson att tappa hakan.
    Det är nåt centralt.

  184. Att chocka mässbesökarna,
    de som går på bilshowerna.

  185. Att utmana vad en bil är.
    Men i det här utmanandet-

  186. -fokuseras det inte alltid på motorn
    utan framför allt på det estetiska.

  187. Det är nåt som skapar diskussion.
    Kenneth säger så här:

  188. Det som är poängen
    med de här bilderna är-

  189. -att bilentusiasterna inte alltid är
    intresserade av att bygga på motorn.

  190. De bygger snarare på att bygga stereo
    eller kjolpaket-

  191. -och där i finns ett utmanande
    av normerna för vad en bil är.

  192. Man utmanar också maskulinitet
    i relation till bilintresset.

  193. De gör "fel saker" de här bilarna
    enligt vissa.

  194. Den här plastraketen, bilen som
    lovar mycket, men som håller tunt.

  195. Den ser ut att vara kraftfull och
    stark, men kan inte backa upp det.

  196. Det är inte det största hotet
    ur ett manlighetsperspektiv.

  197. Det är den så kallade
    trailer queenen.

  198. Vad kan då en trailer queen vara?

  199. Jag har skrivit:
    "Fara för trailer queens".

  200. Det är helt enkelt när en bilbyggare
    är för beskyddande av sin bil.

  201. Han vågar inte använda den utan
    kör den till showerna på trailer.

  202. Man kör utställningsbilen
    på en kärra-

  203. -och det är nåt väldigt riskabelt
    ur ett manlighetsperspektiv.

  204. Då är man allt för överbeskyddande-

  205. -och riskerar att ses
    som en misslyckad bilentusiast.

  206. Man kan säga
    att man har förrått bilens själ.

  207. Men samtidigt...

  208. "Queen" skulle vara den feminiserade
    bilen, ett hot mot manligheten.

  209. Men det finns andra som talar
    om sig själva som "putsbögar".

  210. Då har vi en annan dimension.
    "Bög" här blir inget negativt.

  211. En "putsbög" är nån
    som tar väldigt väl hand om sin bil.

  212. Exceptionellt väl hand om sin bil.
    Han är väldigt duktig på att putsa.

  213. Nån sa: "Kör jag i regn,
    måste jag putsa i två dagar"-

  214. -"innan jag kan slappna av."

  215. Där finns nånting. Bögbegreppet
    behöver inte vara negativt laddat-

  216. -utan visar snarare på att man
    är dedikerad som bilentusiast.

  217. Ja...

  218. Jag tänkte runda av.

  219. Jag har pratat om streetracing-

  220. -och att visa kompetens
    som bilbyggare.

  221. Samtidigt vill jag säga
    att risktagande i trafikrummet-

  222. -är nåt som i allra högsta grad
    diskuteras i bilentusiastvärlden.

  223. Vissa menar
    att risktagande ska göras på bana.

  224. Streetracing ger bara bilentusiaster
    dåligt rykte. Andra tycker tvärtom.

  225. Jag har också talat om bilen
    som upplevelse.

  226. I trafiksäkerhetssammanhang
    är risktagande nåt negativt.

  227. Det är en risk för andra,
    men både jag och Tanja-

  228. -har fokuserat på frivilligt
    risktagande som nåt positivt.

  229. Det är nåt
    man kan göra mycket mer kring.

  230. Kring den emotionella kopplingen
    mellan människa och maskin.

  231. Risk är inte bara associerat
    till fortkörning-

  232. -utan också i relation till
    den potentiellt feminiserade bilen-

  233. -där bilen reduceras
    till ett utställningsobjekt.

  234. Nämligen
    plastraketen eller trailer queenen.

  235. Det finns en potentiell risk
    utifrån ett manlighetsperspektiv.

  236. Den sista risken
    jag tänkte ta upp är-

  237. -att det är farligt att göra unga män
    i stajlade bilar till syndabockar.

  238. Om man ser på bilreklam
    eller i actionfilmer-

  239. -så görs kraftiga, snabba bilar
    till nåt njutbart och häftigt-

  240. -i västvärldens bilkultur.

  241. Frågan är om inte bilentusiasterna
    bara tar njutningen och kickarna-

  242. -kopplade till farlig bilkörning
    till sin spets.

  243. Det är nåt vi alla omger oss av
    och har att hantera.

  244. Tycker jag.
    Med det tackar jag för mig.

  245. Jag lämnar vidare till Tanja.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Trimmade män i trafiken

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad är en "butsbög" och en "trailer queen"? Det förklarar Dag Balkmar, filosofie doktor vid Tema Genus på Linköpings universitet. Här berättar han om yngre män, maskulinitet och hur genus och risktagande förhåller sig till bilbyggande och bilkörning i dessa kretsar. Inspelat den 21 oktober 2014 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Trafikkunskap, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Bilförare, Differentiell psykologi, Kommunikationer, Landsvägsfordon, Landsvägstrafik, Manlighet, Psykologi, Teknik, Transportmedel, Vägtrafik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Män i trafiken

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Män i trafiken

Trimmade män i trafiken

Vad är en "butsbög" och en "trailer queen"? Det förklarar Dag Balkmar, filosofie doktor vid Tema Genus på Linköpings universitet. Här berättar han om yngre män, maskulinitet och hur genus och risktagande förhåller sig till bilbyggande och bilkörning i dessa kretsar. Inspelat den 21 oktober 2014 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Män i trafiken

Volvoraggarnas vilda framfart

Tanja Joelsson, filosofie doktor vid Tema Genus på Linköpings universitet, berättar om sin etnografiska avhandling där unga "Volvoraggare" har studerats och vilken roll den geografiska platsen och det sociala sammanhanget har i deras roller som unga män. Inspelat den 21 oktober 2014 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Inledning till temadagen om etik och urfolk

Per Axelsson, forskare vid Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet, inleder 2014 års Lars Thomasson-symposium. Årets tema är Etik i urfolksforskning. Inspelat 6 mars 2014 på Västerbottens museum i Umeå. Arrangör: Vaartoe/Cesam.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaSkolministeriet - ärren finns alltid kvar

Mobbningen och fåglarna

Per har alltid älskat fåglar. När han blev ordförande i det lokala fågelskådningssällskapet blev ingen förvånad. Men en dag förändrades allt, och plötsligt blev föreningen en plåga.

Fråga oss