Titta

UR Samtiden - Män i trafiken

UR Samtiden - Män i trafiken

Om UR Samtiden - Män i trafiken

Unga män utgör en särskild högriskgrupp vad gäller trafikolyckor som involverar både dem själva och andra. Dan Balkmar och Tanja Joelsson föreläser om hur maskulinitet och motorkulturer samverkar för att stärka eller undergräva olika former av risktagande och identitetsskapande. Inspelat den 21 oktober 2014 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Män i trafiken: Volvoraggarnas vilda framfartDela
  1. Jag tänkte börja med
    att exemplifiera...

  2. Det här är inte ett av mina
    forskningssubjekt utan ett citat-

  3. -av en Volvoraggare från Norrtälje
    som heter Erik.

  4. Han blev intervjuad i Expressen
    i början av förra året.

  5. Det var några incidenter uppe
    i Lappland, i Malå, och i Norrtälje-

  6. -som genererade en del mediadebatt
    kring unga män-

  7. -på landsbygden.

  8. Det här var kanske första gången
    man började diskutera det här-

  9. -som ett landsbygdsfenomen i media.
    Man kopplade ungdomskulturer-

  10. -med föreställningar om plats.
    Erik säger så här:

  11. Här menar jag att man...

  12. Att Erik sätter fingret på nåt
    som är kulturellt gångbart-

  13. -i vår västerländska
    och vår svenska kultur.

  14. Det finns en koppling mellan bilar
    och män som behöver studeras.

  15. Inte minst det som Dag visade
    kring olycksstatistik och så-

  16. -är nåt som spelar in i hur man
    som forskare kan ta sig an det här.

  17. Jag har då valt att dels empiriskt-

  18. -försöka beforska en ungdomskultur
    som jag menar är totalt obeforskad.

  19. Det finns en del internationell
    forskning om såna ungdomskulturer.

  20. Det finns också forskning
    kring bilstyling-

  21. -och andra typer av bilkulturer
    med lite mer vuxna utövare-

  22. -men Volvoraggarna i Sverige
    är väldigt underbeforskade-

  23. -och de har en koppling
    på ett symboliskt plan-

  24. -till föräldraraggarkulturen
    med amerikanska bilar-

  25. -där man fokuserar på bilen
    som en viktig artefakt.

  26. Men i Volvoraggarkulturen är det
    unga personer mellan 18 och 25-

  27. -ofta på orter utanför storstaden.

  28. Det är alltså ett fenomen
    med landsbygdskonnotationer.

  29. Och att de då också vurmar
    väldigt starkt för Volvobilen.

  30. Ofta är det Volvo 240 och Volvo 740.

  31. Lätta att få tag på, billiga...
    Det passar ungdomar.

  32. De vill inte stajla bilen. Det är
    bilens funktion som är i fokus-

  33. -och att man också kan köra väldigt
    hårt med bilen.

  34. Den kan se ut som det nästan inte
    är en bil kvar. Man bränner däcken...

  35. Man använder bilen väldigt vårdslöst.

  36. Jag har också ett teoretiskt syfte
    att förstå-

  37. -den här typen av risktagande
    praktiker som de ägnar sig åt.

  38. Jag har redan varit inne på
    att det rör sig om en ungdomskultur.

  39. Det är väldigt unga personer,
    mellan 18 och 25.

  40. De tenderar att befinna sig
    utanför tätorten, på landsbygden.

  41. Varför är de intressanta att studera?

  42. Jo, jag hävdar... Genom
    att fokusera på Volvoraggarna-

  43. -på ett etnografiskt plan
    och utgå från deras verklighet-

  44. -i stället för att göra antaganden
    om varför de gör vissa saker-

  45. -kan man nå en annan förståelse-

  46. -i varför den här typen
    av handlingar sker.

  47. Deras praktiker och handlingar
    är i fokus. Deras vardagsliv också.

  48. Jag försöker sätta de här praktikerna
    i sitt sammanhang.

  49. Jag hävdar att genom
    att förstå Volvoraggarkulturen-

  50. -får man syn på
    majoritetskulturella förställningar-

  51. -kring kön, ålder, plats, klass
    och risktagande.

  52. Det finns dels ett sätt
    att prata om ungdomar-

  53. -där man benämner ungdomsperioden
    som särskilt viktig.

  54. Man ska ha kul, ta risker och njuta
    och leva ut innan vuxenlivet.

  55. Det finns också en annan diskurs där
    ungdomstiden ses som problematisk.

  56. Jag hävdar att man kan se båda
    förställningarna kring ungdomar-

  57. -specifikt i relation
    till Volvoraggarna.

  58. Å ena sidan kan man säga
    att de iscensätter diskursen-

  59. -om att ta risker och ha kul
    innan man blir vuxen.

  60. Å andra sidan framträder
    den mer tongivande diskursen-

  61. -när vi pratar om unga män
    och risktagande.

  62. De uppfattas
    som en problematisk ungdomsgrupp.

  63. I Lillby-

  64. -uppfattas Volvoraggarna som
    extremt problematiska på olika sätt.

  65. De tar upp plats,
    de sladdar på parkeringsplatser-

  66. -de kör fort genom bostadsområden...

  67. Det genererade väldigt mycket
    debatt bland lokalbefolkningen.

  68. De uppfattas både av vuxenvärlden-

  69. -och av andra ungdomar
    som en extremt problematisk grupp.

  70. De här hegemoniska, kulturella
    förställningarna kring ungdom-

  71. -är sammanflätade med andra aspekter
    som handlar om kön.

  72. Där tog Dag upp relationen
    mellan bilar och maskulinitet.

  73. Det finns en symbolisk koppling
    mellan maskulinitet och bilar-

  74. -och mellan maskulinitet och fart
    och maskulinitet och risktagande.

  75. Det finns också aspekter
    som berör klass.

  76. När det gäller ungdomar föreställer
    man sig staden som extremt...

  77. En ungdomlig plats, medan
    landsbygden får framstå som omodern-

  78. -tråkig och trist-

  79. -och det här nåt
    som får Volvoraggarna förhandlar-

  80. -när de utför det här och
    skapar spänning i sin egen tillvaro-

  81. -genom att köra riskfyllt.

  82. Så...

  83. I kulturen gör de vissa saker-

  84. -och utövar risktagande med sina
    bilar för att bli en social person.

  85. Den sociala personen
    har en status i Volvoraggarkulturen.

  86. Har man det, får man också
    ett visst mått av aktörskap.

  87. Man blir en viktig person-

  88. -och det här är viktigt
    när vi diskuterar jämnårigkulturer.

  89. Status och makt i kulturen är viktigt
    och det är sammankopplat med-

  90. -hur man uppfattas som person och
    vilka handlingar man tillåts göra.

  91. Här är också betydelsen av det
    som kallas informell socialisering-

  92. -väldigt viktigt.
    Volvoraggarna kan man nästan se-

  93. -som att deras viktigaste...
    Det de gör med sina motorfordon-

  94. -gör de inte i relation till en
    vuxenvärld utan till sina jämnåriga.

  95. Det är deras bekräftelse.

  96. Kamraternas återkoppling
    är det viktiga.

  97. Inte huruvida vuxna uppfattar dem
    som problematiska eller inte.

  98. Den viktigaste publiken
    är de andra kamraterna.

  99. Jag har också lite...
    Det syns inte så jättetydligt-

  100. -men parkeringsplatsen är arenan-

  101. -där de träffas och hänger
    med varann och umgås.

  102. Den viktigaste aspekten
    i Volvoraggarnas kultur är-

  103. -att hänga med sina kompisar.

  104. Det vill säga att umgås
    med kompisarna med sina bilar.

  105. Parkeringsplatsen är en av de platser
    där det sociala umgänget sker.

  106. Parkeringsplatsen
    blir viktig för ungdomskulturen i-

  107. -att dels idka umgänge, men
    också parkeringsplatsen i sig själv-

  108. -säger ju nåt om... Här finns
    möjlighet att utöva vissa handlingar-

  109. -där det behövs en publik
    som bekräftar-

  110. -och ger återkoppling
    på det man gör.

  111. Jag ska också säga nåt om...

  112. Vad de här ungdomarna...
    Hur de upplever att leva då-

  113. -i samhället jag kallar Lillby?

  114. Maja, 17, säger så här:

  115. Den vita bussen är regionalbussen,
    den röda stadsbussen. Jag frågade:

  116. Här blir den distinktionen
    å ena sidan...

  117. Lillby,
    som kan betecknas som mellanting-

  118. -mellan landsbygd,
    där bondgårdarna finns, och staden-

  119. -som får symbolisera det ungdomliga
    och där det händer saker.

  120. Utbud av kultur... Ett livfullt
    ställe medan landsbygden-

  121. -uppfattas som trist och tråkigt.

  122. Det här är nåt som spelar roll-

  123. -när vi diskuterar
    den här typen av ungdomskulturer.

  124. Jag tror att platsens betydelse
    är viktigare än vad vi har trott.

  125. Hur ser det ut mellan
    ungdomsgrupperna i samhället, då?

  126. Sam, 15, befinner sig lite perifert
    i raggarkulturen. Han säger så här:

  127. Sam visar på vikten av
    sociala uppdelningar.

  128. I Lillby delades ungdomarna upp-

  129. -baserat på vad de unga männen gör.

  130. Antingen är man raggare,
    hockeybög som håller på med sport-

  131. -eller nörd.

  132. De distinktioner handlar framför
    allt om vad man gör på fritiden.

  133. Raggarna uppfattades också
    som annorlunda på andra sätt.

  134. Här kan man prata om
    att vara och göra Volvoraggaren-

  135. -beror på både sociala
    och fysiska förmågor.

  136. Volvoraggaren uppfattas som mer
    social än de andra ungdomsgrupperna.

  137. Nörden betraktades
    som väldigt tråkig.

  138. Hockeybögen, som har
    vissa medelklasskonnotationer-

  139. -uppfattades som social,
    men på fel sätt-

  140. -medan Volvoraggarna
    var de som var mest populära.

  141. Det här är under högstadietiden.

  142. Populariteten kopplades till
    deras förmåga att vara öppna.

  143. Att befinna sig på rätt plats,
    att gå på fester-

  144. -och framför allt att utöva
    spännande aktiviteter på fritiden.

  145. Ofta relaterade till bilarna.
    Det vill säga köra för fort-

  146. -och skapa spänning
    med hjälp av sina bilar.

  147. Alf, 18, säger så här. Han är
    en del av Volvoraggarkulturen.

  148. Vad både Sven och Alf pratar om är-

  149. -att utelivet eller uterummet
    skapas ur nånting...

  150. Inte bara betydelsefullt,
    men också ett ställe-

  151. -där man kan utöva saker
    som skapar spänning-

  152. -i det som uppfattas
    som en väldigt trist omgivning.

  153. Jag ska nu exemplifiera med ett...

  154. Ett excerpt ur min fältdagbok som
    handlar om när jag sitter i bilen.

  155. Jens kör, Johan sitter bakom.
    Jens bestämmer sig för att sladda.

  156. Han säger:

  157. Den här menar jag
    är en situation där...

  158. Det händer väldigt mycket
    i den här situationen-

  159. -men några saker är värt att nämna.
    Det ena handlar om mig själv.

  160. Jag, i egenskap av
    en lite äldre, kvinnlig forskare...

  161. Jag kontrasterar mot det
    som Jens gör och försöker prestera.

  162. Det vill säga den opåverkade,
    den coola...

  163. Framför allt en förare
    som har kontroll över fordonet-

  164. -men även över sina egna känslor.

  165. I den här situationen
    blir det han representerar-

  166. -en slags sinnebild för
    vad Volvoraggaren är och gör-

  167. -och varför det är nåt som...

  168. Varför hans sätt
    att representera Volvoraggaren-

  169. -blir också det
    som har högst status i kulturen.

  170. Jag, i egenskap av forskare,
    bryter mot det idealet-

  171. -genom att vara passagerare-

  172. -men jag avviker
    även i termer av ålder och kön.

  173. Det som jag fokuserar på
    i ett av kapitlen i avhandlingen-

  174. -handlar om risktagandet.

  175. I det här lilla utsnittet
    från min avhandling-

  176. -visar också på vikten av...
    Hur Volvoraggaren presterar.

  177. I den positionen innebär
    att kontrollera motorfordonet-

  178. -en extremt viktig del av
    vem som har högst status.

  179. Det här gör man inte enbart
    i de här risktagande situationerna-

  180. -där man sladdar och kör för fort.
    Man gör det ända sen man är ung.

  181. Många Volvoraggare
    har på olika sätt-

  182. -initierats i motorfordonskulturen
    från ganska tidig ålder.

  183. Många börjar köra moppe
    innan de är 15.

  184. Delvis på grund av nödvändighet.
    Lillby ligger lite utanför...

  185. Kollektivtrafiken
    är inte utbredd inom Lillby-

  186. -och det här gör att de unga tvingas
    hitta ett eget sätt att röra sig på.

  187. Men...

  188. Att kontrollera motorfordonen
    blir en logisk följd av det här-

  189. -eftersom man på ett tidigt plan
    lär sig meka, köra...

  190. Man kör väldigt mycket och ser
    sig själv som en duktig förare.

  191. Det finns en logik i deras förståelse
    av sig själva som duktiga förare.

  192. Det här betyder inte att olyckor
    inte händer. Det gör det ofta.

  193. De förklarar man antingen genom
    att man är alkoholpåverkad-

  194. -eller att man på olika sätt
    genom yttre omständigheter-

  195. -har förlorat kontrollen
    över fordonet.

  196. Olyckor sker, men de bortförklaras
    eller omtolkas på andra sätt.

  197. Risktagandet och riskhanteringen är
    också ett sätt-

  198. -att utföra social gränsbevakning på.
    Delvis inom raggarkulturen.

  199. De som är bäst på att ta risker...
    De bästa förarna-

  200. -har högst status i gruppen.

  201. På ett sätt skapar man Volvoraggarna
    och gränserna för dem-

  202. -genom att utföra de här typerna
    av risktagande.

  203. Man befäster också sin position
    gentemot andra ungdomsgrupper-

  204. -genom att ta risker.

  205. Det jag inte
    har pratat jättemycket om-

  206. -men som man såg lite grand i det
    här utsnittet kring Jens sladdande-

  207. -är vikten av att kontrollera känslor
    och berättelsen kring risktagandet.

  208. Berättelsen kring risktagandet
    handlar att man efter en olycka-

  209. -skapar man en social situation
    där man berättar om den-

  210. -och försöker förklara den.

  211. Ett exempel är... Efter en av
    olyckorna under mitt fältarbete-

  212. -diskuterade Jens och Tommy-

  213. -varför de hamnade
    i en sladdningsolycka.

  214. I den här berättelsen-

  215. -blir andra känslor än att ha kul
    eller att det var glädjefyllt-

  216. -trots att de flesta
    uppsöker sjukhus efteråt-

  217. -blir det som blir
    den tongivande berättelsen i det här.

  218. Kring olyckan.
    På så sätt menar jag...

  219. Genom att framställa allt
    som att ha roligt-

  220. -blir alla andra känslor,
    som oro och rädsla-

  221. -exkluderade från den här typen
    av riskberättelser.

  222. Jag försöker formulera risktagande-

  223. -som en slags kränkning-

  224. -och det i kölvattnet av det
    som Dag presenterade-

  225. -där man kan...

  226. Risktagande och vårdslöshet
    i trafiken är en slags mäns våld.

  227. Jag menar-

  228. -att det är viktigt att se
    risktagandet som en social praktik-

  229. -som är kopplad till sitt sammanhang.

  230. Det är viktigt att försöka förstå den
    här typen av risktagande praktiker-

  231. -ur deras perspektiv, men det
    betyder inte att man ska ursäkta-

  232. -att den här typen av handlingar
    har ödesdigra konsekvenser.

  233. Eller kan ha potentiellt
    farliga konsekvenser-

  234. -både för dem själva
    och för personer i omgivningen.

  235. Risktagande behöver man förstå
    som kulturell och social praktik-

  236. -som ska ses i sitt sammanhang, men
    också ur ett konsekvensperspektiv.

  237. Det vill säga...
    Inte enbart förstå risktagande-

  238. -som nåt som ger personen
    som kör en njutning-

  239. -eller ger nån slags vinst-

  240. -utan också försöka förstå det
    utifrån eventuella effekter.

  241. Det vill säga, att det faktiskt
    kan ha dödlig utgång-

  242. -eller att personen kan förolyckas.

  243. Man kan se risktagandet i det
    offentliga rummet som mäns våld-

  244. -skulle jag vilja hävda.

  245. Här finns också en koppling-

  246. -till ett annat fält
    som är väldigt underbeforskat.

  247. Kring de våldsamma och kränkande
    aspekterna av automobilitetsregimen.

  248. Eller den extrema bilnormativiteten
    som präglar vårt samhälle.

  249. Vi bygger våra samhällen
    utifrån bilen som norm.

  250. Det ser vi också exempel
    på inom Volvoraggarkulturen.

  251. Eftersom landsbygden tenderar
    att stå som förlorare-

  252. -i den här typen
    av regionalpolitiska aspekter.

  253. Det tycker jag också är nåt
    som min forskning visar-

  254. -och att man kan tänka sig
    att min avhandling blir ett sätt-

  255. -att koppla den här typen av
    konkret empiri-

  256. -till ett mycket
    större forskningsområde-

  257. -som berör de våldsamma aspekterna
    av bilnormativiteten.

  258. Med det sagt
    avslutar jag min presentation.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Volvoraggarnas vilda framfart

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Unga raggare gillar att sladda och tar högre risker än andra bilförare. Det konstaterar Tanja Joelsson, filosofie doktor vid Tema Genus på Linköpings universitet. Här berättar hon om sin etnografiska avhandling där unga "Volvoraggare" har studerats och vilken roll den geografiska platsen och det sociala sammanhanget har i deras roller som unga män. Inspelat den 21 oktober 2014 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Trafikkunskap, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Barn och ungdom, Bilförare, Differentiell psykologi, Kommunikationer, Landsvägsfordon, Landsvägstrafik, Manlighet, Psykologi, Raggare, Samhällsvetenskap, Sociologi, Teknik, Transportmedel, Vägtrafik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Män i trafiken

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Män i trafiken

Trimmade män i trafiken

Vad är en "butsbög" och en "trailer queen"? Det förklarar Dag Balkmar, filosofie doktor vid Tema Genus på Linköpings universitet. Här berättar han om yngre män, maskulinitet och hur genus och risktagande förhåller sig till bilbyggande och bilkörning i dessa kretsar. Inspelat den 21 oktober 2014 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Män i trafiken

Volvoraggarnas vilda framfart

Tanja Joelsson, filosofie doktor vid Tema Genus på Linköpings universitet, berättar om sin etnografiska avhandling där unga "Volvoraggare" har studerats och vilken roll den geografiska platsen och det sociala sammanhanget har i deras roller som unga män. Inspelat den 21 oktober 2014 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kampen mot kemiska vapen

UR Samtiden - Kampen mot kemiska vapen

Ett seminarium om möjligheterna att stoppa kemiska vapen med Ahmet Üzümcü, generaldirektör för Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW, som tilldelades Nobels fredspris år 2013. Deltar gör också Paul Walker, mottagare av Right Livelihood-priset 2013, och utrikesminister Carl Bildt. Inspelat 12 december 2013. Arrangerat i samarbete mellan Utrikesdepartementet och Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaMifforadio

Tillhörighet

Inbjudna gäster knackar på hemma hos Balint, Nancy och Fia och pratar om livet och äter något gott.

Fråga oss