Titta

UR Samtiden - Judisk vår - relationen mellan judar och muslimer

UR Samtiden - Judisk vår - relationen mellan judar och muslimer

Om UR Samtiden - Judisk vår - relationen mellan judar och muslimer

Föreläsningar och diskussioner från konferensen Judisk vår. Inspelat den 8 februari 2015 på Berns i Stockholm. Moderator: Lizzie Oved Scheja, programchef Judisk vår. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Till första programmet

UR Samtiden - Judisk vår - relationen mellan judar och muslimer : Judar efter Charlie HebdoDela
  1. Det är ett stort nöje och en ära-

  2. -att välkomna vår inledningstalare
    från Paris.

  3. När vi bjöd in honom visste vi inte
    vad som skulle hända Charlie Hebdo.

  4. Men i dag...mer än någonsin-

  5. -är det väldigt viktigt
    att ha honom här.

  6. Vi ser fram emot att lyssna på
    författaren och filosofen-

  7. -vidare presentation är överflödig:
    Bernard-Henri Lévy. - Välkommen.

  8. Det är roligt att vara tillbaka
    i Stockholm-

  9. -och få öppna det här mötet
    och rundabordssamtalet-

  10. -med de övriga deltagarna i samtalet.

  11. Först vill jag dela med mig
    av några viktiga observationer-

  12. -angående kvällens ämne.

  13. För några veckor sedan,
    när jag pratade med Lizzie-

  14. -var ämnet: "En jude i arabvärlden".

  15. Men efter attacken mot Charlie Hebdo
    blev det "Judar efter Charlie".

  16. Några korta kommentarer
    för att inleda diskussionen:

  17. Ett. Attacken mot Charlie Hebdo-

  18. -innebär att man i Frankrike
    och även annorstädes...

  19. ...för första gången sedan 1945
    kan säga att judarna står under attack.

  20. Det är ett faktum, tyvärr.

  21. Jag hade aldrig trott att det kunde ske
    i Frankrike och Europa i dag.

  22. Men under demonstrationer i Paris
    för sex-åtta månader sedan-

  23. -hörde vi folkmassor ropa:
    "Död åt judarna."

  24. Vi fick uppleva attacker mot synagogor.

  25. Det finns områden i Paris
    där det inte är bra-

  26. -att se judisk ut
    eller att bära en diskret kippa.

  27. I vissa områden i Frankrike
    kan man bli misshandlad för det.

  28. Även om man inte är en fattig jude,
    vilket de flesta franska judar är-

  29. -om man inte är fattig, utan synlig jude
    kan man attackeras på andra sätt.

  30. Och det är ett faktum-

  31. -att samma dag
    som Charlie Hebdo attackerades-

  32. -var det fyra unga judar
    som dödades därför att de var judar.

  33. Attacken mot Charlie var förfärlig
    och chockade hela världen.

  34. Men attacken mot judarna
    i kosherbutiken i Paris-

  35. -var även för mig
    och många fransmän en stor chock.

  36. Jag skulle säga att det fanns
    en skillnad mellan attentaten.

  37. Det är svårt att göra skillnad
    mellan offer - självklart är alla offer.

  38. Men det fanns en liten skillnad-

  39. -som gör situationen
    än mer oroväckande.

  40. Morden på journalisterna på Charlie
    var ett ohyggligt dåd.

  41. De dödades
    därför att de gjorde sitt jobb.

  42. Därför att de ritade satirteckningar.

  43. Judarna i kosherbutiken dödades inte
    därför att gjorde sitt jobb-

  44. -utan därför att de... Hur säger man?

  45. De var och handlade.
    De köpte saker till sabbaten.

  46. Så detta är...

  47. Även om vi anser detta vara
    en engångsföreteelse-

  48. -så är detta situationen i Paris i dag:

  49. Judar står under attack
    i såväl synagogor som matbutiker-

  50. -för första gången
    sedan andra världskriget.

  51. Jag vill inte överdramatisera,
    men detta är ett faktum.

  52. Likaså är det ett faktum att morden
    på dessa fyra fattiga, unga judar-

  53. -inte framkallade...

  54. ...de känslor eller demonstrationer
    som man kunde ha förväntat sig.

  55. Jag är ledsen att behöva säga det,
    men det var inte så lätt att se-

  56. -att det under denna stora
    demonstration på Paris gator-

  57. -som hölls tre dagar
    efter den ökända söndagen-

  58. -så fanns det tiotusentals plakat
    med texten "Jag är Charlie".

  59. Däremot var det inte lika lätt att se
    att det även fanns plakat-

  60. -där det stod "Jag är jude"
    eller "Jag är kund i en kosherbutik".

  61. Det fanns några.
    Men de var inte lika spontana-

  62. -och inte lika många som de andra.

  63. Att vara jude i Frankrike i dag
    innebär även-

  64. -att man känner att det finns en sorts
    obalans, en sorts dubbelmoral.

  65. Å ena sidan - vilket var bra,
    jag var själv en av de första i leden-

  66. -demonstrerade miljoner
    för yttrandefriheten.

  67. Det är så klart inte bara nödvändigt-

  68. -utan något som demokratin krävde.
    Vi var tvungna att demonstrera.

  69. Men om det enda som hade inträffat...

  70. ...vore morden på de fyra judarna
    i kosherbutiken-

  71. -är det osäkert om det varit miljoner,
    eller ens hundratusentals-

  72. -eller ens tusentals eller hundratals
    som demonstrerade på Paris gator.

  73. Så i Frankrike i dag har man känslan-

  74. -av att om någon dödar judar,
    vilket så klart alla uppfattar-

  75. -som ett hemskt brott
    eller en katastrof-

  76. -så är det inte en katastrof
    av ett sådant slag att det leder till-

  77. -enorma massdemonstrationer.

  78. Man känner att det finns en sorts
    likgiltighet hos vanliga medborgare.

  79. Kanske även tanken att
    om mördade judar är oskyldiga offer-

  80. -så är de oskyldiga offer
    i ett större sammanhang-

  81. -där skulden och ansvaret delas,
    och så vidare.

  82. Det finns en stark
    och ny känsla av utsatthet-

  83. -inom den franska judiska minoriteten.

  84. Betyder det att judar inte längre
    är välkomna i Frankrike-

  85. -och att de borde överväga att flytta?
    Det tror jag inte.

  86. Vissa tror det.
    För första gången på femtio år-

  87. -flyttade många judar från Frankrike,
    vilket skedde 2014.

  88. Det var uppåt 7 000 som flyttade,
    en hög siffra.

  89. Det var många, men ändå
    bara en procent av Frankrikes judar.

  90. Min egen uppfattning
    och när jag säger detta-

  91. -uttrycker jag nog åsikten
    hos majoriteten av Frankrikes judar-

  92. -är att det inte är rätt att göra det.
    Varför är det inte rätt?

  93. Därför att även om judarna
    står under attack-

  94. -och det dessutom finns
    en relativ likgiltighet-

  95. -i den franska allmänna opinionen-

  96. -så upplever vi inte ett nytt 30-tal
    i Europa eller i Frankrike.

  97. Vi lever inte i ett nytt 30-tal, och vi
    står inte inför en ny Kristallnatt.

  98. Det finns tre starka anledningar-

  99. -till varför den nya antisemitismen,
    hur allvarlig den än må vara-

  100. -inte kan jämföras
    med antisemitismen på 30-talet.

  101. Första skälet: Jämfört med
    antisemitismen på 30-talet...

  102. ...finns det inte i dagens Europa
    reella eller mäktiga-

  103. -fanbärare, ideologer
    och intellektuella som stödjer den.

  104. På 30-talet i Frankrike verkade till
    exempel Louis-Ferdinand Céline-

  105. -en stor författare.

  106. Och bra författare som Jean Giraudoux
    och Paul Morand - stora namn-

  107. -som ledde de mörka,
    antisemitiska arméerna på 30-talet.

  108. Det går inte att jämföra, gudskelov.
    Det går inte att jämföra.

  109. Ledarna för denna antisemitiska våg
    är små och obetydliga.

  110. De är förkastliga, triviala.
    Ni har nog hört talas om-

  111. -jag skäms för att nämna honom,
    men ni har nog hört om Dieudonné.

  112. Han är obetydlig.

  113. En antisemitisk rörelse
    utan verkligt ledarskap-

  114. -är något annat än då det verkligen
    fanns ett intellektuellt ledarskap.

  115. En andra skillnad gentemot 30-talet
    i både Frankrike och Europa-

  116. -är att den offentliga eliten-

  117. -det vill säga statsmän
    och politiska företrädare för stater-

  118. -och städer, såväl i Frankrike som på
    andra håll, inte alls är antisemiter.

  119. Det står en väldig...mur-

  120. -en kinesisk mur,
    mot denna antisemitism.

  121. På 30-talet var sjukdomen,
    alltså den moraliska korruptionen-

  122. -något som förgiftade hela samhället.

  123. Inom statsapparaten, i statsledningen
    och i regeringen-

  124. -och inte bara i Tyskland och Italien,
    utan i Europa och Frankrike-

  125. -fanns det starka antisemiter
    som var öppna med sitt judehat.

  126. I dag är det otänkbart.

  127. Jag nämnde den där Dieudonné.

  128. I Frankrike har vi
    en modig premiärminister-

  129. -som tidigare var inrikesminister,
    Manuel Valls.

  130. Han tog det modiga beslutet
    att förbjuda Dieudonnés möten.

  131. Man kunde anta att detta förbud
    i yttrandefrihetens namn-

  132. -som Valls införde skulle diskuteras-

  133. -och kritiseras av hans politiska
    motståndare inom högern, men icke.

  134. Det fanns en konsensus
    bland samtliga politiker.

  135. Man gav Manuel Valls rätt-

  136. -och fastslog att antisemitismen
    inte är en åsikt bland andra.

  137. Att det inte är en åsikt,
    utan ett brott.

  138. Detta är något nytt
    jämfört med 30-talet.

  139. Det är ytterligare ett skäl till
    att vi inte bör falla för frestelsen-

  140. -att sätta likhetstecken med 30-talet
    och få panik.

  141. En tredje skillnad gentemot 30-talet,
    såsom jag ser det-

  142. -såväl i mitt hemland som i Europa-

  143. -är att över hela Europa
    och i Frankrike-

  144. -Tyskland, Sverige, Skandinavien
    och i allmänhet...

  145. Den tredje skillnaden
    är att judar i dag-

  146. -efter eller före Charlie,
    men efter andra världskriget-

  147. -verkligen är judar. Vad menar jag?

  148. På 30-talet var judar...

  149. ...blyga judar.

  150. De föredrog att leva i skuggorna
    framför ljuset.

  151. De utövade sin tro eller bara sin...

  152. ...judiska stolthet i hemlighet,
    som så kallade "marranes".

  153. Min vän Gabi Gleichmann vet bättre
    än andra vad marranes betyder:

  154. Att vara icke-judisk utåt
    och att väl dölja sin judiskhet.

  155. Att inte visa judiskheten för mycket.
    Så var det på 30-talet.

  156. Så var det även i början av 1900-talet,
    under tiden för Dreyfusaffären.

  157. Då var franska judar så rädda-

  158. -att de dolde alla tecken
    på sin judiskhet.

  159. De valde försvarsadvokater till Dreyfus-

  160. -som skulle vara så nedtonade
    som möjligt.

  161. Tiderna har förändrats.
    Över hela Europa är dagens judar-

  162. -hur ska man säga det?
    De är stolta över att vara judar.

  163. De lever ut sin judiskhet,
    kanske inte på ett stolt-

  164. -utan på ett positivt sätt.

  165. Jean-Paul Sartres definition
    av att vara jude-

  166. -var som ni vet en negativ definition.

  167. I sin kända bok "Tankar om judefrågan"
    menade Sartre att judenheten betydde-

  168. -nästan ingenting.

  169. Det var bara en återspegling
    av antisemiternas synsätt.

  170. Sartre sa att om inte antisemiter fanns
    så skulle det heller inte finnas judar.

  171. Judar var bara en skapelse
    av antisemiternas synsätt.

  172. Ren negativitet. Men tiderna
    har förändrats. Sartre är verkligen död.

  173. Och i dag... Jag gillar Sartre
    och skrev en bok om honom-

  174. -men här hade han fel. Och...

  175. Men han hade fel. Han påverkades
    av judarnas situation på den tiden.

  176. I dag ser jag hur mina barn,
    som är judiska på sin pappas sida-

  177. -men inte på sina mammors sida-

  178. -känner sig stolta över att vara judar.
    De lever ut sin judiskhet utan komplex.

  179. Och det skapar en ny situation,
    jämfört med hur det var på 30-talet.

  180. När man är stolt över den man är
    kämpar man mycket bättre.

  181. Man gör verkligen motstånd
    när man attackeras.

  182. Man slår tillbaka. Man gör motstånd.

  183. Om jag ser till mig själv, så har jag
    flera gånger på sistone fått frågan-

  184. -om jag skulle lämna Frankrike
    för Israel eller något annat land.

  185. Jag svarar alltid att jag skulle kunna
    flytta till Israel-

  186. -om jag ville göra det
    av en positiv anledning-

  187. -till exempel för att bygga upp Israel,
    men absolut inte av rädsla.

  188. Absolut inte för att lämna fältet öppet
    för dessa korkade-

  189. -och obildade huliganer
    som stödjer den nya antisemitismen.

  190. Jag tänker absolut inte lämna
    detta storslagna och vackra land-

  191. -som franska judar
    hjälpt till att bygga upp-

  192. -till dessa kanaljer,
    med Friedrich Nietzsches ord.

  193. Det är alltså en tredje skillnad
    gentemot 30-talet.

  194. I hela Europa är judarna
    förhållandevis starka.

  195. De har råd med sin styrka-

  196. -som min vän Claude Lanzmann,
    författaren till filmen Shoah, sa:

  197. "Vår generation har varit med om
    en ny erfarenhet"-

  198. -"där man har återtagit sin styrka."

  199. Det var någonting okänt
    för tidigare generationer.

  200. Den nya antisemitismen i korthet:

  201. En relativ likgiltighet
    i den allmänna opinionen-

  202. -men inte av en sådan omfattning...

  203. ...att det kan orsaka panik
    och få judar att fly.

  204. En fjärde kommentar är att det finns
    en stor skillnad gentemot 30-talet-

  205. -och tidigare år, nämligen
    beskaffenheten av den antisemitism-

  206. -som vi ser i Europa i dag.

  207. Dagens antisemitism
    har lite eller ingenting att göra-

  208. -med den från forna tider..

  209. Vi står inför ett nytt fenomen,
    som jag ska beskriva i några få ord.

  210. Jag gjorde det nyligen, och väldigt
    uttömmande, i ett tal som detta-

  211. -som jag höll i FN för två veckor sedan.

  212. Jag ombads av generalsekreteraren
    Ban Ki-Moon-

  213. -att hålla ett tal för ambassadörerna-

  214. -och alla statsöverhuvuden
    om den nya antisemitismen.

  215. Där utvecklade jag följande teori.

  216. Några av er hörde kanske talet,
    så jag ska inte upprepa allt.

  217. Men jag sa ungefär
    att alla historiska epoker har...

  218. ...till att börja med är antisemitism
    ett underligt slags hat-

  219. -som behöver legitimera sig självt.

  220. En antisemit säger aldrig:
    "Jag hatar judar, punkt slut."

  221. Nej! Han säger:
    "Jag hatar judar därför att..."

  222. "Därför att judarna dödade Kristus."
    En kristen antisemitism.

  223. "Därför att judarna uppfann Kristus."

  224. Så löd upplysningens antisemitism.

  225. Det var Voltaires och Baron d'Holbachs
    - upplysningens - antisemitism-

  226. -i såväl Frankrike som Europa.

  227. Forna tiders antisemiter kunde säga:
    "Jag hatar judar"-

  228. -"därför att de är förkroppsligandet
    av en annan ras."

  229. "De är orena och smittar rena raser
    med sin orenhet."

  230. De var rasistiska antisemiter som kom
    med den vetenskapliga biologin-

  231. -i slutet av 1800-talet.
    Det var en annan sorts legitimitet.

  232. Förr i tiden kunde en antisemit säga,
    alltså i början av 1900-talet-

  233. -vid tiden för Dreyfusaffären:
    "Jag har inget emot judar."

  234. "Jag bryr mig inte om
    ifall de uppfann eller dödade Kristus"-

  235. -"eller om de företräder en dålig ras,
    det bryr jag mig inte om."

  236. "Mitt enda problem
    är det faktum att de är..."

  237. "...de flesta av dem är kapitalister
    och bankirer"-

  238. -"som förtrycker de fattiga."
    Det var en socialistisk antisemitism-

  239. -eller en "de enfaldigas socialism"-

  240. -som många inom det tidiga
    1900-talets vänster tillhörde.

  241. Det fanns flera sätt
    att rättfärdiga antisemitism-

  242. -och genom dessa olika sätt
    fanns det olika sätt att förvandla den-

  243. -till en kraftfull, hetsig
    och bred massrörelse.

  244. För att bli en massrörelse behövde
    antisemitismen detta maskineri-

  245. -av rättfärdiganden.

  246. På grund av anledningar
    som har att göra med 1900-talet-

  247. -detta mörka århundrade-

  248. -exploderade
    alla dessa äldre antisemitismer.

  249. Ingen av dem fungerar rimligen i dag.

  250. Med den antisemitiske franske
    författaren George Bernanos ord-

  251. -har de alla avfärdats och vanärats...

  252. ...ett hemskt ord - som om de haft
    någon ära tidigare, men glöm det-

  253. -av det som hände i mitten
    av 1900-talet, nämligen nazismen.

  254. Så såg det ut
    efter andra världskrigets slut:

  255. Alla antisemitiska inriktningar
    var i princip döda.

  256. Självklart har det alltid funnits,
    och finns än i dag-

  257. -en minoritet av kristna som anser
    att judar förtjänar att hatas-

  258. -för att de dödade Kristus.
    Det finns ännu militanta ateister-

  259. -som hatar judar
    för att de skapade tron på en gud-

  260. -och bär ansvaret
    för "plågan" monoteism.

  261. Det finns ännu vissa sekter
    och rasister, till och med i Sverige-

  262. -och även i Norge, som tror på
    dessa dumma berättelser om raser.

  263. Men det är inte möjligt
    att en massrörelse kan byggas-

  264. -på de gamla antisemiternas
    sätt att rättfärdiga sitt hat.

  265. Den antisemitism
    som vi ser växa fram i dag-

  266. -och som redan har krävt
    sina första offer och skapat martyrer-

  267. -det vill säga de fyra offren
    i kosherbutiken i Paris-

  268. -har ett helt nytt sätt
    att rättfärdiga sig på.

  269. Den har lite eller kanske inget
    att göra med tidigare antisemitismer.

  270. Den nya antisemitismen
    säger följande:

  271. "Återigen har vi ingenting emot judar."

  272. "Det finns inget personligt
    i vårt hat mot dem."

  273. Det vi förebrår dem, och skälet
    till att de förtjänar att hatas...

  274. ...och här kommer något nytt.
    Ett: "Därför att de stöder en stat"-

  275. -"som i sig djupt förtjänar att hatas."
    De menar alltså Israel.

  276. Detta kallas antisionism.

  277. Två. "Judarna förtjänar att hatas
    då de för att stödja"-

  278. -"denna hemska stat,
    och för att stärka detta stöd"-

  279. -"bygger de upp,
    eller bedriver handel med"-

  280. -"det allra heligaste som de har"-

  281. -"det vill säga minnet av sina döda,
    sina offer."

  282. "De bygger upp den falska
    eller överdrivna teorin om förintelsen."

  283. Detta är förintelseförnekelse.

  284. Den andra pelaren i antisemitismen
    är vad vi kallar "négationnisme"-

  285. -vilket i USA kallas
    "denial of Holocaust".

  286. Ett folk som är kapabelt att hitta på
    ett falskt martyrskap-

  287. -eller som åtminstone överdriver det,
    eller som utnyttjar det-

  288. -på ett sådant...hänsynslöst sätt
    för politisk vinning-

  289. -förtjänar att föraktas och hatas.

  290. Och så till det tredje skälet-

  291. -som läggs fram
    av denna nya form av judehat...

  292. Eftersom judar så ofta påpekar-

  293. -på ett så återkommande,
    eller till och med tvångsmässigt sätt-

  294. -sitt eget martyrskap-

  295. -så överskuggar judarna
    de andra martyrskapen-

  296. -under denna historiska epok.

  297. "Genom att vädja om"-

  298. -"denna sorts martyrskapets krona"-

  299. -"och denna lidandets hierarki"-

  300. -så här talar antisemiterna-

  301. -"överskuggar och ignorerar judarna"-

  302. -"så många andra martyrskap
    runt om i världen i dag".

  303. Det vill säga att de tävlar
    om att vara offer.

  304. Vad händer i dag? Det som kommer
    att hända efter dådet mot Charlie-

  305. -och som kommer att trappas upp
    efter dådet, och som hände före dådet-

  306. -är sammanstrålandet
    och mötet mellan de tre trådarna:

  307. Antisionism, förintelseförnekelse
    och tävlan mellan offer.

  308. Var och en av dessa trådar
    har på egen hand-

  309. -förmågan att underblåsa, förvärra-

  310. -och antända hatet.

  311. Men om de tre trådarna skulle förenas-

  312. -blir de som kärnvapenkomponenter-

  313. -som när de sätts ihop kan leda till-

  314. -eller bilda själva kärnvapnet.

  315. Så det finns i Europa i dag
    moraliska kärnvapen-

  316. -det vill säga den nya antisemitismen.

  317. Dess komponenter står klara
    men har ännu inte satts samman-

  318. -och om de skulle sammanföras-

  319. -skulle de skapa en verklig...
    gudskelov är det inte fallet i dag.

  320. Men om de sattes samman-

  321. -skulle det uppstå
    en riktigt stor brasa.

  322. Detta är den nya antisemitismen.
    Jag säger så-

  323. -därför att om man vill kämpa
    på ett effektivt sätt-

  324. -måste man veta vem fienden är
    och känna hans rätta ansikte.

  325. Detta är fiendens rätta ansikte.

  326. Det sker en återvinning-

  327. -av gamla kristna föreställningar.

  328. Gamla rasistiska dumheter
    kan återvinnas-

  329. -men kärnan i maskineriet-

  330. -är kombinationen av antisionism,
    förintelseförnekelse och offertävlan.

  331. Nu till den muslimska världen.

  332. Det är sant, och detta har sagts länge-

  333. -och det har även blivit uppenbart
    under de senaste veckorna-

  334. -att i Europa närs
    den nya antisemitismen-

  335. -likt en flod som får sitt vatten
    från många mindre floder.

  336. En av dem är nationell antisemitism.

  337. Det är en gammal antisemitism
    som söker ett nytt rättfärdigande.

  338. Den existerar. Men det finns uppen-
    barligen också, såsom i Frankrike-

  339. -en väldigt viktig byggsten som kommer
    från den muslimska världen.

  340. Detta har länge förnekats
    av uppenbara skäl.

  341. Det kan ha varit riktigt
    att ha förnekat det under en tid.

  342. Det är även viktigt att påpeka-

  343. -att den stora majoriteten muslimer
    i Europa inte har något att göra-

  344. -med detta hemska fenomen.

  345. Det bör sägas och upprepas
    att vi måste skilja på dem.

  346. Men det är något som ändå har sagts.

  347. Det är att i såväl Frankrike
    som i större delen av Europa i dag-

  348. -är självklart inte alla muslimer
    jihadister-

  349. -och den stora majoriteten
    är inte jihadister.

  350. Jihadisterna är en liten minoritet,
    och antisemiterna ännu färre.

  351. Men de flesta antisemiter
    kommer från denna värld.

  352. Med andra ord
    måste vi acceptera tanken-

  353. -att den nya antisemitismen-

  354. -som bygger på antisionism,
    förintelseförnekelse och offertävlan-

  355. -har något att göra med islam.

  356. Islam är en storslagen religion
    och en storslagen tro-

  357. -för de flesta av världens muslimer.

  358. Men i den nya antisemitismen-

  359. -i de nya formerna av jihadism,
    som låter blodet flyta världen över-

  360. -finns det något som har att göra
    med en viss tolkning av islam.

  361. Man kan inte längre säga att
    det inte har något med islam att göra.

  362. "De är inte islamiska terrorister."

  363. Det går inte längre att uttrycka sig så-

  364. -därför att det gör oss blinda.

  365. Det gör oss blinda
    inför dagens verklighet-

  366. -och inför en nödvändighet
    i den tid vi lever i-

  367. -nämligen att försöka se
    vad som händer inom islam...

  368. ...när den utvecklas till jihadism
    och antisemitism.

  369. Detta måste sägas, analyseras
    och begrundas.

  370. Jag måste säga att i enlighet
    med vad jag just sa-

  371. -finns det en historisk uppgift
    som måste utföras.

  372. En uppgift som måste utföras-

  373. -av våra muslimska vänner
    över hela Europa.

  374. De står inför en historisk,
    metahistorisk och metafysisk uppgift.

  375. De måste fjärma sig från
    den jihadistiska tolkningen av islam.

  376. De kan inte blunda för detta
    och de har mycket arbete framför sig.

  377. Även judarna
    har gjort ett liknande arbete.

  378. I början av det judiska tänkandet-

  379. -fanns frestelsen att betrakta
    det heliga ordet-

  380. -som ett ord som givits
    en gång för alla.

  381. Det gick inte att ändra en stavelse
    eller ett budord-

  382. -ens formellt.
    Det fanns en annan, motsatt frestelse-

  383. -som snart blev en viktig praxis
    och även hjärtat i judendomen.

  384. Den har ett namn, Talmud.
    Vad är Talmud?

  385. Talmud är tanken
    att det inte finns ett heligt ord-

  386. -som inte är värt att tolkas.

  387. Talmud innebär oändliga-

  388. -oupphörliga och ständiga tolkningar.

  389. Sådan är tron på det heliga ordet.

  390. När man säger att det är en helig plikt
    att ständigt göra tolkningar-

  391. -innebär det att resa en kinesisk mur
    mot fundamentalism, extremism-

  392. -och renhetens ideal.

  393. Vi kan säga vad vi vill-

  394. -men...jag hoppas,
    och vi måste alla hoppas.

  395. Och de klokaste-

  396. -av de klokaste muslimerna i dag vet-

  397. -att vad som är nödvändigt för dem-

  398. -inte är en Talmud, så klart,
    utan en liknande skola för tolkning.

  399. Det skulle tillföra
    till historien om deras egen text-

  400. -detsamma som tillfördes den judiska.

  401. Ett till exempel på vad som hänt
    judarna, åtminstone i Frankrike.

  402. Detta hände 1806, under Napoleon I-

  403. -som för övrigt var en hemsk mördare.

  404. Det fanns idéer om att judarna
    hade kopplingar-

  405. -till ålderdomliga riter-

  406. -och att de inte till fullo
    respekterade lagarna-

  407. -som Frankrike ärvt från republiken
    och överfört till imperiet, och dylikt.

  408. Det fanns en uppfattning
    som liknar den vi ser i dag.

  409. Tyvärr för judarna-

  410. -fanns det ingen påve som kunde säga:
    "Andra vatikankonciliet."

  411. "Här är den nya lagen."

  412. Det var svårt för judarna
    att driva en gemensam linje.

  413. Vad gjorde Napoleon då?
    Jo, kanske det enda bra han gjorde.

  414. Han samlade ihop-

  415. -ett stort antal rabbiner och visa män
    bland de franska judarna.

  416. Inte en, utan hundra påvar.
    Etthundra underpåvar.

  417. Han stängde in dem i ett rum
    i flera dagar.

  418. Han sa: "Snälla rabbiner,
    snälla ärevördiga och visa judar!"

  419. "Svara om ni så önskar, vill och kan."

  420. "Diskutera först och besvara sedan
    denna enkla fråga:"

  421. "Är era ärevördiga lagar förenliga
    eller inte"-

  422. -"med landets lagar?"
    Landet var då ett imperium.

  423. "Är de förenliga? Utbyt argument
    och överväg det noga. Ni har tid på er."

  424. "Ni får rumsbetjäning i två veckor."

  425. "Ni får allt ni behöver"-

  426. -"men snälla besvara denna fråga."

  427. Efter ett ansenligt antal dagar-

  428. -kom de franska rabbinerna
    och de visa judarna-

  429. -ut ur rummet och liksom kardinalerna
    när de låter rök stiga upp-

  430. -för att förkunna att en påve är vald
    sa de: "Vi har ett svar."

  431. "Svaret är att Torah är förenlig,
    och vi kommer att göra den förenlig"-

  432. -"och de allra flesta av oss vill göra
    den förenlig med landets lagar."

  433. Låt oss drömma om att detta kan ske-

  434. -i Frankrike, Tyskland eller Sverige.

  435. Låt oss drömma om en sanhedrin-

  436. -där lärda och visa muslimer
    i sanhedrin, ett stort rådslag-

  437. -diskuterar detta. Huruvida det är
    förenligt och under vilka villkor-

  438. -man kan leva under sharia, eller vad
    man vill kalla det, och statliga lagar.

  439. Världen skulle förändras en aning.

  440. Så muslimerna i Europa
    har en verklig uppgift framför sig.

  441. Det finns en annans sorts uppgift-

  442. -nämligen att känna till
    och förstå omfattningen-

  443. -av det krig som pågår.

  444. Det är inte bara ett militärt
    utan ett idéernas krig.

  445. Det är det viktigaste idékriget
    i detta århundrades början.

  446. Det rasar mellan den upplysta
    och den mörka delen av islam.

  447. Mellan demokratisk
    och bokstavstrogen islam.

  448. Minns ni Huntingtons dumma teori
    om civilisationernas kamp?

  449. Det var korkat att säga att det pågick
    ett krig mellan väst och resten.

  450. Kriget pågår inom väst,
    och inom resten.

  451. Och inom resten pågår ett krig
    inom islam.

  452. Mellan Massouds arvingar
    och talibanerna.

  453. Mellan sönerna till...

  454. ...mellan Bosniens
    eller Bangladeshs islam-

  455. -som jag tack vare mitt långa liv
    råkar känna till ganska väl-

  456. -och den islam som koranskolorna
    i Pakistan förkunnar.

  457. Mer än blott en skiljelinje
    löper det en frontlinje.

  458. Det pågår ett krig inom islam
    som måste utkämpas och vinnas.

  459. Det måste vinnas av de upplysta,
    av demokraterna. Det är uppgiften.

  460. Icke-muslimer som beskådar detta krig
    inom islam-

  461. -har även de så klart en uppgift.

  462. Uppgiften är
    att med alla krafter stödja-

  463. -de för tillfället väldigt ensamma
    och väldigt modiga-

  464. -som försöker göra det,
    trots att de riskerar sina liv.

  465. De som hävdar rätten att konvertera
    till islam och rätten att lämna islam-

  466. -som inom vilken religion som helst.
    Eller som hävdar rätten att häda.

  467. Rätten till apostasi, att lämna islam.

  468. Vi borde...vi kristna, judar, ateister-

  469. -borde stödja med alla våra krafter-

  470. -såsom vi gjorde, vilket ni i Sverige
    vet bättre än någon annan-

  471. -såsom vi stödde
    de sovjetiska dissidenterna.

  472. Det finns i dag dissidenter som vägrar
    acceptera mörka tiders islam.

  473. De måste stödjas med samma tilltro
    och energi-

  474. -som vi stödde dissidenterna
    under den forna röda fascismen.

  475. Detta är vår uppgift.
    Vi måste ge allt möjligt stöd.

  476. Och jag säger det
    eftersom så inte alltid är fallet.

  477. Jag vet hur det ibland var svårt
    för till exempel Salman Rushdie-

  478. -eller för Ayaan Hirsi Ali
    i en annan del av Europa-

  479. -att verkligen få stöd för sitt fall-

  480. -av demokratier och demokrater.
    Detta är en uppgift vi har.

  481. Vi måste knyta starka band-

  482. -mellan demokratier, demokrater, oss-

  483. -och de nya hjältarna i dagens islam
    som försöker bygga vägar.

  484. De försöker bygga vägar
    i en mörk omgivning.

  485. Detta är en svår uppgift.

  486. Denna uppgift innebär-

  487. -och jag vet att rubriken för mina
    föreläsningar i Malmö och Stockholm-

  488. -har något att göra med minoriteter
    och tolerans.

  489. Om vad jag säger är riktigt
    måste vi göra en liten förändring.

  490. Vi måste göra
    en liten filosofisk korrigering.

  491. Det kanske är så att det begrepp-

  492. -som ligger i potten
    om det jag säger är sant-

  493. -inte längre är det
    i synnerhet i Sverige-

  494. -heliga begreppet "tolerans".

  495. Jag är inte säker på
    att man ska kämpa för "tolerans".

  496. Jag ska kortfattat förklara varför.

  497. Jag är inte så säker på
    att det viktiga ordet för stunden-

  498. -är "tolerans". Med tanke på vad vi
    står inför vet jag inte om jag gillar-

  499. -den klyscha som vi kallar "tolerans".

  500. Tolerans är... Jag minns vad Ayaan
    Hirsi Ali sa när hon flydde till USA.

  501. Tolerans tenderar att innebära-

  502. -att man likställer alla åsikter.

  503. Tolerans kan medföra frestelsen
    att inte göra någon skillnad-

  504. -mellan åsikter som främjar mord
    och dem som inte gör det.

  505. Ayaan Hirsi Ali sa: "Jag tycker inte om
    när tolerans medför"-

  506. -"att vi tolererar och förstår"-

  507. -"och att vi har förståelse
    för den stackars marockanen"-

  508. -"som dödade Theo van Gogh."

  509. "Jag vill inte ha ett toleransbegrepp
    som kan bidra till att förstå"-

  510. -"och därmed tolerera de
    som på grund av sin fäderneskultur"-

  511. -"och vad som har sagts till dem
    under årtionden"-

  512. -"chockas av att se en kvinna som jag,
    Ayaan Hirsi Ali, inte använda slöja"-

  513. -"och tala för jämställdhet. Nej!"

  514. Tolerans är ett svagt begrepp.

  515. Det har den dåliga benägenheten-

  516. -att hävda att alla åsikter
    är lika värda-

  517. -även de som främjar mord.

  518. Det finns ytterligare ett problem
    med begreppet tolerans-

  519. -vilket man kan se i USA.

  520. När tolerans kommer att utgöra
    ett samhälles fundament-

  521. -har det en inneboende tendens
    att bli gemenskapens regelverk.

  522. När begreppet tolerans
    utropas till ledstjärna-

  523. -skapar man ett samhälle som är
    en sammanslagning av minoriteter-

  524. -och inte av singulariteter.

  525. Tolerans är bra fram till den punkt-

  526. -då den visar sig bli ett sätt-

  527. -att skapa ett samhälle som är
    en sammanslagning av etniska-

  528. -eller religiösa, åtskilda och tydligt
    identifierbara politiska celler.

  529. Det finns ett till problem
    kring tolerans.

  530. Nämligen att själva begreppet tolerans-

  531. -har något som man kan höra
    med sitt tredje öra, det som sitter här.

  532. Tolerans inbegriper en sorts
    missaktning eller ett slags förakt.

  533. Man "tolererar" det man ogillar
    och som får en att må illa-

  534. -men som man ändå "tolererar".

  535. Det finns en utmärkt text av Pasolini.

  536. Han skrev att eftersom tolerans
    antyder-

  537. -distans, förbud och överträdelse-

  538. -så finns det något i toleransen
    som innebär en form av hat-

  539. -eller avsmak.

  540. Det finns en bok från 1960-talet
    av Herbert Marcuse.

  541. Den heter - det var ett slags implicit
    citat av Immanuel Kant-

  542. -"Kritik av den rena toleransen", som
    Kants "Kritik av det rena förnuftet".

  543. I den beskriver Marcuse
    samma slags tankegångar.

  544. Att tolerans inte bara är ett svagt-

  545. -utan ett dåligt begrepp.

  546. Och det berömda citatet
    från en fransk författare.

  547. Jag tror det var Paul Claudel som sa:

  548. "Tolérance?
    Il y a des maisons pour çela!"

  549. "Det finns hus för sådant." "Hus som
    tolereras" betyder "bordell" på franska.

  550. Bordeller kallas maisons de tolérance.

  551. Så om den verkliga uppgiften
    för den muslimska världen-

  552. -är att hinna i fatt samtiden
    och markera skiljelinjen-

  553. -mellan de två islam,
    och om det på icke-muslimerna-

  554. -ankommer att stödja denna process-

  555. -och hjälpa det mörka islams
    dissidenter att stå starka-

  556. -om detta är uppgiften,
    då måste vi kanske, åtminstone delvis-

  557. -göra oss av med denna tro
    på tolerans och ersätta den-

  558. -med ett annat begrepp
    som är mycket starkare.

  559. Det är definitivt mer verksamt
    och mer effektivt.

  560. Detta begrepp är sekularism.

  561. Vad betyder sekularism och varför
    är det motsatsen till tolerans?

  562. Sekularism betyder inte
    att man accepterar-

  563. -men ser ned
    på andra trosuppfattningar.

  564. Ett. Sekularism betyder åtskillnad
    mellan mordbejakande trosinriktningar-

  565. -och de som är oförenliga med mord.

  566. Sekularism innebär
    att man börjar med att utesluta-

  567. -de trosinriktningar som främjar mord.

  568. Två. Sekularism innebär att det mellan
    fredliga trosuppfattningar...

  569. ...finns en sorts ömsesidig respekt.

  570. Och respekt är inte tolerans,
    utan något annat.

  571. För det tredje innebär sekularism
    att den offentliga makten-

  572. -alltså staten, har plikten
    att mellan de trosuppfattningar-

  573. -som inte främjar mord-

  574. -vara neutral och absolut opartisk.

  575. Det är sekularism. Det är något
    mycket starkare och rikare än tolerans.

  576. Och viktigare än så:
    sekularism betyder-

  577. -att bland de trosinriktningar
    som inte främjar mord-

  578. -och som av staten betraktas
    vara likvärdiga-

  579. -bland dem...för dem-

  580. -till dessa trosinriktningar
    måste vi säga-

  581. -att vi respekterar dem
    så länge de föreskriver-

  582. -trosläror som ska följas av enskilda
    i sina privatliv.

  583. Men när de anser sig ha någonting
    att säga-

  584. -om samhället och politiken, oavsett
    troslära, så accepterar vi det inte.

  585. Sekularism innebär att bryta banden
    mellan religion och politik.

  586. Banden mellan religion och politik-

  587. -de teologiska och politiska banden,
    med Spinozas ord-

  588. -dessa band bryts av sekularismen.

  589. En eller annan trosinriktning kan känna
    sig förolämpad av en teckning.

  590. Att känna sig förolämpad
    av ett visst ord-

  591. -är ens rättighet
    och gäller ens värdighet-

  592. -och det är helt förståeligt.

  593. Men staten och de sociala och politiska
    banden har inget med det att göra.

  594. Det finns ingen
    självklar lösning att utvinna-

  595. -ur den förödmjukelsen eller det sår
    eller vad man ska kalla det.

  596. Så om vi verkligen vill
    utkämpa detta slag-

  597. -mot antisemitismen:

  598. Denna kamp för en upplyst
    och inte en jihadistisk islam.

  599. Denna kamp inom väst till förmån
    för resten av världen.

  600. Som den tokige Huntington sa:
    "Demokratierna måste vinna kampen."

  601. Om detta är vad vi vill, så måste vi
    åstadkomma en filosofisk förflyttning-

  602. -från tolerans till sekularism.

  603. Och om vi åstadkommer detta-

  604. -kan vi faktiskt till fullo
    riskera upplevelsen-

  605. -att föra en dialog
    och möta "den andre".

  606. Och det finns ingen "annan"
    som vi inte kan möta-

  607. -om vi utgår från dessa få villkor
    som jag just nämnde.

  608. Det finns ingen dialog
    som inte kan prövas och föras.

  609. Det finns ingen...med vilken banden-

  610. -av ord och möte ansikte mot ansikte
    bryts.

  611. Det var det jag försökte säga
    när Lizzie och jag-

  612. -började fundera
    på ett annat inledningstal-

  613. -som skulle heta:
    "En jude i arabvärlden".

  614. Jag ville berätta det.
    Jag ville berätta-

  615. -varför jag engagerade mig så djupt-

  616. -i den så kallade "arabvåren".

  617. Jag ville berätta varför jag, liksom
    Bibelns Jona som reste till Nineve-

  618. -staden...där alla faror lurar-

  619. -har åkt till de förmodligen smutsigaste
    platserna i hela världen.

  620. Jag har besökt
    världens mörkaste platser.

  621. För när man står på denna fasta-

  622. -solida och pålitliga grund är det
    möjligt att mötas ansikte mot ansikte.

  623. Då blir förhållandet till "den andre"-

  624. -så mycket "annan" han än må vara,
    både möjligt och nyttigt.

  625. Jag tror att så länge man-

  626. -håller fast vid sina principer
    och så länge man inte tar miste-

  627. -på sin sanne fiendes ansikte
    och namn-

  628. -och så länge man accepterar
    att nämna den som måste nämnas-

  629. -och så länge man bryter upp från
    den dåliga sidan av toleransens flod-

  630. -och i stället tar sig till
    den andra sidan-

  631. -till sekularismens storslagna idé,
    då blir dialog möjlig.

  632. Då blir ett verkligt förhållande
    med vilken minoritet som helst möjligt.

  633. Det är min djupa övertygelse.

  634. Jag har själv upplevt det
    i så många olika situationer.

  635. Jag tror fast på detta
    såväl som jude och som fransman.

  636. Och kanske ännu viktigare:

  637. Jag tror på detta som intellektuell
    och som författare. Tack så mycket.

  638. Översättning: Martin Garat
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Judar efter Charlie Hebdo

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Den franske filosofen och författaren Bernard-Henri Lévy berättar här om sin syn på möten mellan olika minoriteter och personer med olika religiösa bakgrunder. Vad händer när man möter sin värsta fiende? Inspelat den 8 februari 2015 på Berns i Stockholm. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Ämnen:
Religionskunskap > Religion och samhälle
Ämnesord:
Etnologi, Judar, Kulturmöten, Muslimer, Socialantropologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Judisk vår - relationen mellan judar och muslimer

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Judisk vår - relationen mellan judar och muslimer

Judar efter Charlie Hebdo

Den franske filosofen och författaren Bernard-Henri Lévy berättar här om sin syn på möten mellan olika minoriteter och personer med olika religiösa bakgrunder. Vad händer när man möter sin värsta fiende? Inspelat den 8 februari 2015. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Judisk vår - relationen mellan judar och muslimer

Bygga broar mellan minoriteter

Paneldiskussion om relationer mellan minoriteter. Hur bygger man positiva relationer mellan olika minoriteter? Vad förändras i människors identitet när de tvingas bo och leva i exil? Medverkande: Kashif Virk, David Biale, Bernard-Henri Lévy, Jesper Svartvik. Moderator: Lars Dencik. Inspelat den 8 februari 2015. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Judisk vår - relationen mellan judar och muslimer

Araben av Pooneh Rohi

Författaren Pooneh Rohi läser ur sin bok Araben. Hon beskriver exilen och livet som är så sårbart när människan tvingas att börja om någon annanstans. Inspelat den 8 februari 2015 på Berns i Stockholm. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Judisk vår - relationen mellan judar och muslimer

Judar och muslimer i Sverige och världen

Paneldebatt om att judar ofta får stå till svars för den politik som den israeliska staten bedriver i Mellanöstern. Vad innebär det att vara jude i Sverige? Hur kan man bygga upp positiva relationer mellan judar och muslimer? Medverkande: Eli Göndör, Negar Josephi, Pooneh Rohi, Kashif Virk. Inspelat den 8 februari 2015. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & religionskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Människans natur 2014

Tillväxtens mognad

Samtal om begreppet tillväxt med Antje Jackelen, Svenska kyrkans ärkebiskop, och Thomas Frostberg, författare och ekonomiredaktör på Sydsvenskan. Inspelat i Båstad 31 juli 2014. Arrangör: Antonia Ax:son Johnsons stiftelse för miljö och utveckling.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - feminist och troende

Kvinnan bakom gardinen

I Malmös ortodoxa synagoga sitter kvinnorna bakom ett draperi. Eller på balkongen. Inom judendomen pågår idag en kamp om hur de uråldriga lagarna som Gud gav till Israels folk ska tolkas. Är kvinnan oren när hon har menstruation? Har hon rätt att hålla i den heliga skriften?

Fråga oss