Titta

UR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

UR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Om UR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Föreläsningar och samtal från konferensen "Begåvning - tillgång eller belastning?" som arrangerades av Mensa Sverige och hölls den 11 december 2014 i Radiohuset i Stockholm.

Till första programmet

UR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning? : Särbegåvad och särbehandladDela
  1. Hej! Jag heter Alexander Kidelius
    och ska tala om min skolgång.

  2. Den har minst sagt
    varit lite annorlunda.

  3. Jag har haft både positiva
    och negativa erfarenheter-

  4. -men på det stora hela har jag haft
    tur och har kunnat komma fram-

  5. -och tog 2013 studenten som 15-åring
    och går nu på Handelshögskolan.

  6. Jag är inget skräckexempel
    på skolans behandling av särbegåvade.

  7. Men även jag tycker att det finns
    mycket som man måste jobba på.

  8. Mycket kan förbättras i rutiner
    och tänk.

  9. Låt mig inleda med en anekdot
    från när jag gick i trean.

  10. Jag hade hoppat över en årskurs.
    Mina kamrater var då ett år äldre.

  11. Dagen innan hade jag gjort ett prov
    som testade fyrans mattebok.

  12. "Matteborgen 4", eller något sånt.
    Något med riddare.

  13. Något sånt tema som ska göra elever
    intresserade. Om det funkar, tja...

  14. Jag frågade min lärare om provet
    och vad jag skulle göra sedan.

  15. Jag förväntade mig
    att femmans mattebok var nästa steg.

  16. Hon suckade lite besvärat.
    Jag undrade om det inte gått vägen-

  17. -för när jag skrev det
    kändes det bra.

  18. -"Jo, det gick bra."
    -"Vad får jag göra nu?"

  19. "Ska jag få göra femmans matte nu?"

  20. "Nja, man kan ju bredda sig lite."

  21. Jag förstod inte alls.
    Bredda sig med vad?

  22. "Du kan ju öva på andra grejer."

  23. Är det något på provet
    som jag inte riktigt kan-

  24. -och som jag behöver befästa?

  25. "Visserligen inte,
    men man kan ju alltid repetera."

  26. "Som vad?"

  27. -"Antal meter på en kilometer?"
    -"Tusen."

  28. -"Antal millimeter på en centimeter?"
    -"Tio."

  29. "Okej. Men hur många millimeter
    går det på tio meter?"

  30. Här måste jag nog bredda mig ändå.
    Jag funderade och svarade tio tusen.

  31. "Ja, men man kan ändå repetera.
    Man glömmer ju lätt sånt."

  32. Hon var självklart inte illvillig och
    ville mig lika väl som alla andra.

  33. Men hon förstod inte.

  34. De flesta barn behöver repetera
    ganska mycket.

  35. Men i mitt och andra högbegåvades
    fall är det inte lika nödvändigt.

  36. Jag har inte fotografiskt minne
    men tycker att jag lär mig snabbt-

  37. -och sedan sitter det rätt väl.

  38. Det var ändå ett rimligt antagande
    att jag behövde repetera som andra.

  39. Problemet är kunskapen om hur man
    ska bemöta och utmana högbegåvade.

  40. När den kunskapen och rutiner
    saknades blev det sällan utmanande.

  41. För de flesta barn vore det en dröm
    att snabbt läsa in det som krävs-

  42. -och sedan göra vad man vill.

  43. Så har jag själv tänkt ibland när jag
    läst skatterättsboken på Handels.

  44. Men få saker är så själsdödande
    som att inte få utmanas-

  45. -att jobba på en nivå under sin egen
    och att inte få komma framåt.

  46. Som föregående talare nämnde
    är IQ normalfördelat.

  47. Det finns lika många med IQ 90
    som med IQ 110.

  48. Om man har ett IQ under 70
    brukar man placeras i särskola.

  49. Det finns lika många åt andra hållet.

  50. Lika många som har IQ 70 eller lägre
    har 130 eller högre.

  51. Och för dem finns det
    inga särskilda skolor.

  52. Många upptäcks inte och blir så
    frustrerade av bristen på utmaningar-

  53. -att de presterar sämre än snittet
    och bedöms vara lågintelligenta.

  54. Jag föreslår absolut inte elitskolor
    för högbegåvade.

  55. Men man ska komma ihåg att gapet
    mellan hög- och normalbegåvade-

  56. -ofta kan vara lika stort som mellan
    normalbegåvade och särskoleelever.

  57. Tänk er ett normalbegåvat barn
    i en särskola.

  58. I exakt samma sits försätts
    högbegåvade i vanliga klasser-

  59. -utan utmaningar och utan att få
    jobba i sin egen takt.

  60. Vi behöver inte egna klasser-

  61. -och det finns stora fördelar med
    att interagera med normalbegåvade.

  62. Men man måste inse det här gapet-

  63. -och man måste ge utmaningar
    så att högbegåvade får utvecklas.

  64. Till skillnad från de mest oturs-
    drabbade högbegåvade hade jag tur.

  65. Trots några händelser där lärarna
    inte förstått har jag ändå haft tur-

  66. -och mina föräldrar har sett till
    att jag har fått utmaningar.

  67. Jag har också haft kloka lärare som
    efter att ha övervunnit skepsisen-

  68. -låtit mig gå vidare
    på en högre nivå.

  69. De har även flyttat upp mig,
    sammanlagt fyra årskurser.

  70. Jag började i ettan, följt av femman.
    Jag skrev niornas nationella prov-

  71. -och kompletterade övriga ämnen
    i sjuan och fortsatte till gymnasiet.

  72. I alla fall... Ja, tack för det.

  73. På högstadiet hade jag
    en underbar rektor och bra lärare-

  74. -som lät mig jobba på min egen nivå-

  75. -och som tog beslutet att jag skulle
    få skriva provet med niorna.

  76. Från början var det tänkt
    som en kompass-

  77. -men det gick bra och jag fick tenta
    av övriga ämnen och börja gymnasiet.

  78. För varför harva med något
    jag redan kunde?

  79. Det låter självklart,
    men är inte alltid det.

  80. På gymnasiet blev jag väl bemött
    av både lärare och elever.

  81. Trots att jag inte behövde
    anstränga mig där heller-

  82. -så har man helt andra möjligheter
    att utmana sig än i grundskolan.

  83. Och nu går jag alltså andra året
    på Handels.

  84. Jag har bara fått positiva reaktioner
    och jag utmanas och utvecklas.

  85. Men en stor del av de möjligheter
    jag har fått har berott på tur-

  86. -och på kloka föräldrar och lärare.
    Alla har inte den turen.

  87. Långt ifrån alla har sådan tur.
    I stället upptäcks de aldrig-

  88. -och förblir outmanade och kan bli
    så frustrerade att de lågpresterar.

  89. Vad de behöver är en skola som ser
    och utmanar dem-

  90. -och som låter dem arbeta
    på deras nivå.

  91. Det kräver större kunskaper
    bland lärare och klara rutiner.

  92. Därför är det uppfriskande
    att se så många lärare här i dag.

  93. Trots att jag inte är ensam
    om min begåvning-

  94. -är jag en av få som hoppat över
    så många årskurser.

  95. Jag har inget särskilt som inte andra
    har, så här finns ett problem:

  96. Alltför många högbegåvade
    identifieras inte av skolan-

  97. -och de som blir det
    får sällan rätt utmaningar.

  98. Lösningen är inte alltid att flytta
    upp. Det kan vara bra att gå kvar.

  99. Men lösningen måste ändå vara
    att de får jobba på sin egen nivå-

  100. -att de hela tiden får nya utmaningar
    och chanser att växa.

  101. Visst är jag ett positivt exempel på
    skolans behandling av högbegåvade-

  102. -ni ska ju inte gå härifrån ledsna-

  103. -men även jag har mötts av lärare
    som inte förstått och varit osäkra.

  104. Bristande rutiner ledde till att jag
    en termin under engelskan-

  105. -fick sitta med en halvaustraliensisk
    klasskamrat och diskutera.

  106. Självklart har mina lärare
    menat väldigt väl-

  107. -men bristen på förberedelse och
    kunskap har stundvis varit uppenbar-

  108. -och för de som inte har haft min tur
    har den varit rentav förödande. Tack.

  109. Stort tack.

  110. Jag tror vi alla känner hopp
    efter att ha lyssnat på dig.

  111. Jag blev lite intresserad, och du
    har ju funderat mycket över det här.

  112. Varför är det så svårt att släppa
    i väg någon som man gjorde med dig?

  113. Det är en bra fråga.
    Det varierar nog väldigt mycket.

  114. Jag gick på en väldigt bra skola
    där man jobbade på ett särskilt sätt.

  115. Man jobbade i steg och när man befäst
    något kunde man komma vidare-

  116. -och utvecklas i sin egen takt.
    Takten bestämdes inte av årskursen.

  117. Man jobbade i sin egen takt,
    efter egna kunskaper och förmåga.

  118. Men schemaläggning och så.
    Hur får man ihop det?

  119. Absolut. Skolor som får ihop det
    har ett väldigt särskilt arbetssätt.

  120. Det kanske inte är optimalt för alla
    elever och skolor. Svår fråga.

  121. Du var noga med att understryka
    fördelen med att läsa med jämnåriga-

  122. -och du förespråkar inte elitskolor.
    Hur tänker du?

  123. För många är det bättre att gå kvar.

  124. Det finns stora fördelar med att
    interagera med normalbegåvade-

  125. -eftersom större delen av samhället
    utgörs av normalbegåvade och...

  126. -Man ska kunna vara med såna också.
    -Ja...

  127. ...det var kanske taskigt formulerat.

  128. Nej, det var kul!
    Det finns en vits med det samspelet.

  129. Allt är inte intellektuell pingpong.
    Ibland vill man bara spela fotboll.

  130. Stort tack. Det var otroligt härligt
    och väldigt trösterikt.

  131. -Jag känner glädje för din skull.
    -Tack.

  132. Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Särbegåvad och särbehandlad

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Alexander Kidelius är 16 år gammal och har hoppat över fyra år i skolan. Han studerar för närvarande andra året av kandidatprogrammet i Business and Economics vid Handelshögskolan i Stockholm. Här berättar han om sina upplevelser av skolgången och hur hans situation hanterades av skolan. Enligt honom saknas kunskap om hur särbegåvade barn bör undervisas. Inspelat den 11 december 2014 i Radiohuset i Stockholm. Arrangör: Mensa Sverige.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Begåvade barn, Begåvningsdifferentiering, Differentieringsproblem, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Davids kamp mot Goliat

Maria Doverborg Broman är mamma till en särbegåvad tonårstjej. Hon berättar om hur särbegåvningen hos dottern upptäcktes, om skolgång i en oförstående skolmiljö och om kampen för att få skolan att ge dottern den utbildning hon har rätt till. Inspelat den 11 december 2014. Arrangör: Mensa Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Hinder för en begåvad elev

Panelsamtal om vad som behöver göras för att förbättra situationen i skolan för särskilt begåvade elever. Vilka möjligheter och hinder för utveckling finns? Medverkande: Johan Börjesson, Ansa Messner, Tord Söderqvist, Ken Engström och Maria Doverborg Broman. Inspelat den 11 december 2014. Arrangör: Mensa Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Olika men lika inför skollagen

Ingrid Wissting och Ansa Messner är pedagoger på Igelbodaskolan i Nacka. De berättar om hur de arbetar med att upptäcka och ta hand om särbegåvade elever i skolan. De visar på skillnaderna mellan särbegåvade och högpresterande elever. Inspelat den 11 december 2014. Arrangör: Mensa Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Kallad dum tills man tror på det

Ken Engström blev som barn placerad på särskola där inlärningstakten var låg. Vid 28 års ålder gjorde han ett intelligenstest och resultatet visade på en IQ över 130. Det ledde till ett medlemskap i Mensa. Med stärkt självförtroende läste han in gymnasiet och avlägger våren 2015 dubbla examina vid högskolan. Inspelat den 11 december 2014. Arrangör: Mensa Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Särbegåvad och särbehandlad

Alexander Kidelius är 16 år gammal och berättar här om sina upplevelser av skolan. Han har hoppat över fyra skolår och studerar nu sitt andra år vid Handelshögskolan i Stockholm. Enligt honom saknas i skolan kunskap om hur särbegåvade barn bör undervisas. Inspelat den 11 december 2014. Arrangör: Mensa Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Särbegåvning i världen

Jill Taylor är barnpsykolog och specialpedagog och föreläser om rådande trender för utbildning av särbegåvade barn utifrån ett internationellt perspektiv. Hon visar på möjligheter och utmaningar för den svenska utbildningsmodellen. Inspelat den 11 december 2014. Arrangör: Mensa Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Specialpedagogik för särskilt begåvade

Tord Söderqvist arbetar som rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Han berättar om regeringsuppdraget som getts till Skolverket om att stödja skolors arbete med särskilt begåvade elever och varför det är viktigt. Inspelat den 11 december 2014. Arrangör: Mensa Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Ställ er på bänken

Micael Dahlén är professor vid Handelshögskolan och föreläser här om sin skolgång. Den handlade mycket om att försöka anpassa sig, det var en kamp mot hans inre vilja. Betygen blev bra när han anpassade sig, men priset var högt. Inspelat den 11 december 2014 i Radiohuset i Stockholm. Arrangör: Mensa Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Språket bär kunskapen

Att identifiera svårigheter

Att alla lärare i skolan arbetar med det svenska skolspråket samtidigt som de arbetar med sitt eget ämne har länge varit påkallat. Vi följer hur Karin Rehman, lärare i svenska som andraspråk, handleder Teresia Brzokoupil i ett språkutvecklande arbetssätt. Teresia är högstadielärare i naturvetenskapliga ämnen på Trädgårdsstadsskolan i Botkyrka. Karin presenterar det så kallade cirkeldiagrammet som en modell. Modellen har flera steg och Teresia praktiserar steg efter steg med sin klass efter varje coachning. Det visar sig inte vara helt lätt, men Teresia kämpar på och en medvetenhet om betydelsen av språket växer fram; hur förklarar man egentligen olika begrepp och ord på bästa sätt?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

New age som skolutveckling?

I spåren av krisrapporter om skolans tillstånd har det dykt upp en mängd nya aktörer i skolvärlden med olika budskap om hur den svenska skolan ska räddas. Det handlar om coachning, kurser i självledarskap och inspirationsföreläsningar. Kritikerna talar om flum och floskler och varnar för att pseudovetenskap har tagit sig in i skolans värld.

Fråga oss