Titta

UR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

UR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Om UR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Föreläsningar och samtal från konferensen "Begåvning - tillgång eller belastning?" som arrangerades av Mensa Sverige och hölls den 11 december 2014 i Radiohuset i Stockholm.

Till första programmet

UR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning? : Davids kamp mot GoliatDela
  1. Maria Doverborg Broman är mamma
    till en särbegåvad tjej i nian.

  2. Hon ska berätta
    hur särbegåvningen upptäcktes-

  3. -om en oförstående skolmiljö
    och om kampen för att skolan-

  4. -skulle ge dottern den utbildning
    hon har rätt till. - Varsågod.

  5. Hej! Det känns helt fantastiskt
    att stå här inför alla er.

  6. Det är nervöst, men alla är här-

  7. -för att lyssna på mig och oss
    om särbegåvning.

  8. Som sagt har jag en 15-årig dotter,
    som är här i dag.

  9. Man tycker naturligtvis att ens barn
    är fantastiskt.

  10. Det är svårt att veta om ens barn
    är extra speciellt.

  11. Dessutom var ju Rebecka
    vårt första barn.

  12. Så det fanns inget att jämföra med.

  13. Jag var och är en förälder som gillar
    att göra saker med mina barn-

  14. -och veta vad som händer i världen.

  15. Jag vill som alla andra föräldrar
    ge mitt barn en bra start.

  16. Jag hade läst att man kan lära barn
    att läsa-

  17. -genom att använda små kort
    som man skriver ord på.

  18. Min styvmamma är engagerad
    och forskar om barn och matematik.

  19. Jag har fått mycket tips av henne.

  20. Så när de på dagis sa att Rebecka
    vid 1,5 års ålder-

  21. -kände igen sitt namn i skrift
    och sa: "Tänk, vad otroligt!"

  22. "Ja, vad kul. Men vi har ju hållit på
    och grejat med barnen hemma."

  23. Vi hade läst och skrivit och det
    kändes som om det givit resultat.

  24. Barn har datorer
    och får tidigt kontakt med engelska.

  25. De är som svampar när det gäller
    att ta till sig kunskap.

  26. Jag upplevde ändå inte att...

  27. ...att min dotter
    hade problem på dagis.

  28. Att hon skulle vara understimulerad
    eller ha konflikter.

  29. Jag tyckte att det funkade jättebra.

  30. Jag tror också att... Vi har ju
    pratat om hur hon upplevde det-

  31. -och hon har aldrig sagt
    att det var fel på dagis.

  32. Vid fem års ålder ungefär-

  33. -så läste hon sagor
    för de andra dagisbarnen.

  34. Var min man och jag naiva?
    Vi fattade ingenting.

  35. Vi kunde inte tro att det skulle vara
    ett problem att man har förmågor.

  36. Vi tänkte inte på att be skolan
    att ge henne extra stimulans-

  37. -för det fattade vi inte ens.

  38. Rebecka började i nollan.

  39. Vi läste fortfarande för barnen.
    "Harry Potter" var jättepopulär då.

  40. Men man kan ju inte läsa
    hur länge som helst varenda kväll.

  41. Så Rebecka fick en otrolig drivkraft
    att börja läsa mer flytande.

  42. Så hon läste "Harry Potter"
    när hon gick i förskoleklass.

  43. Man gör ju tester i skolan-

  44. -för att försöka fånga... Och det vet
    ni säkert bättre vad det är man gör.

  45. Men vi snappade upp-

  46. -att en av specialpedagogerna
    hade varit där för att se-

  47. -vad eleverna visste om bokstäver
    och om de kunde stavelser.

  48. Och Rebecka kunde ju läsa
    och pedagogen sa: "Oj, kan du läsa?"

  49. Men det lämnades därhän
    på något sätt.

  50. Min tolkning är att testerna
    ska fånga upp de som inte klarar sig.

  51. Men på något sätt
    har man ju fått information...

  52. ...om elevernas nivå.

  53. Men den informationen verkar
    hennes skola inte ha tagit fasta på.

  54. Man gjorde inte kopplingen
    att det skulle betyda-

  55. -att hon behövde
    ytterligare stimulans.

  56. Sedan blev det lågstadiet
    med en ny lärare-

  57. -som genast insåg
    att Rebecka var jätteduktig.

  58. "Men varför sitter hon
    och dagdrömmer?"

  59. "Hon tittar ut genom fönstret
    på lektionerna."

  60. "Hur kan hon som är så duktig
    inte ligga längre fram?"

  61. "Det är konstigt,
    för vi förstår att hon är duktig."

  62. Vi pratade med Rebecka och sa
    att hon måste engagera sig och så.

  63. Min man kämpade med henne
    och läste extra läxor hemma-

  64. -och liksom... För att hon skulle
    förstå att skolarbetet var viktigt.

  65. Och det blev ju faktiskt bättre.

  66. Alla utvärderingar visade
    att hon skulle nå sina mål i nian.

  67. Det kändes bra att skolan följde upp
    och alla tyckte att hon var duktig.

  68. Hon började på mellanstadiet.

  69. Jag upplevde att det funkade bra
    på mellanstadiet.

  70. Och ju äldre hon blev...
    Då var ju sexan högstadiet.

  71. Ju närmare hon kom högstadiet,
    eller årskurs sex-

  72. -så kunde man känna att något
    kanske inte var så bra.

  73. Det tog sig inte i uttryck i skolan
    utan snarare:

  74. "Måste jag göra och klä mig
    som alla andra?"

  75. "Måste jag raka benen
    om de andra gör det?"

  76. Det blev svårare med aktiviteter,
    att hålla vid liv ridning-

  77. -scouter, musikinstrument,
    att spela fiol.

  78. Nej, det började långsamt gå utför
    men det var svårt att förstå varför.

  79. I sexan och sedan i sjuan fanns det
    någon slags mobbningssituation.

  80. Men den drivande flickan
    bytte faktiskt skola-

  81. -så vi sa: "Det blir nog bättre nu."

  82. Men det blev inte bättre.
    Till slut sa hon:

  83. "Det är ju inte mobbning,
    men jag mår inte bra."

  84. Det slutade... I årskurs åtta
    började hon gå halvtid i skolan-

  85. -för hon orkade inte mer.

  86. Men hon hade ändå betyget A
    i hälften av ämnena-

  87. -fastän hon var där på halvtid,
    och väldigt bra betyg i övriga ämnen.

  88. Sedan hände något
    efter jullovet i åttan.

  89. Det gick inte. Hon klarade inte av
    att gå till skolan.

  90. Så hon blev
    vad man kallar "hemmasittare".

  91. Och...
    vi fattade fortfarande ingenting.

  92. Så om man då... Skolan var ju
    egentligen handlingsförlamad.

  93. De visste inte vad de skulle göra.

  94. De förstod inte. Något var fel på
    henne, det var inte skolans problem.

  95. Det drog ut på tiden och de
    visste inte vad de skulle göra.

  96. Vi hade pratat och pratat
    på elevhälsovårdskonferenser.

  97. Men de hade inga förslag.

  98. Det är otroligt frustrerande att
    som förälder vrida och vända på sig-

  99. -och fundera på hur vi kan hjälpa
    henne och vad vi kan föreslå skolan.

  100. Skolpsykologen ville att hon skulle
    byta skola.

  101. Hon hade aldrig pratat med Rebecka.
    Ingen utredning hade gjorts.

  102. Vi frågade vilken skola
    hon trodde skulle passa Rebecka.

  103. Då fick vi namnet på en skola
    för barn med Aspergers syndrom.

  104. Det är så oprofessionellt
    att man kan-

  105. -utan att ens ha...pratat med barnet
    föreslå en sådan skola.

  106. Allt byggde på att hon skulle vara
    i skolan-

  107. -som var den mest förfärliga plats
    hon kunde tänka sig.

  108. Vi förstod inte då, så jag förstår
    att inte skolan heller gjorde det.

  109. Det var sedan...
    Det var egentligen på hösten i åttan-

  110. -när Rebecka hade börjat göra tester
    som finns på nätet.

  111. Typ Mensas provtest.
    Jag vet inte varför man gör det.

  112. Jag har aldrig förstått lockelsen
    eller så mycket om sånt-

  113. -men hon sa:
    "Jag kan vara med i Mensa."

  114. Så jag kollade upp det eftersom hon
    kanske kunde hitta något där-

  115. -som hon känner en dragning till.

  116. Och det var då som jag satt en kväll
    och läste om GCP.

  117. Jag kände,
    det finns ju info om GCP hos Mensa-

  118. -att det var som om de skrev
    om Rebecka.

  119. Det stämde så himla bra.
    Jag kontaktade genast Sten-

  120. -jag tittar som om han stod här. Han
    svarade och jag kom med i gruppen-

  121. -och...på så sätt rullade det på.

  122. Dock utan att Rebecka är medlem.
    Men till slut så...

  123. Alltså hon mår jättedåligt.
    Det funkade inte att byta skola.

  124. Vi har anmält skolan till Skol-
    inspektionen. Det är en papperstiger.

  125. De såg allvarligt
    på att hon satt hemma.

  126. När någon är borta mer än fyra veckor
    prioriteras ärendet.

  127. Då åläggs skolan, huvudmannen,
    att komma in med en förklaring-

  128. -till varför...vad man gör för att
    få eleven tillbaka till skolan.

  129. Deras svar var...
    egentligen bara ett antal...

  130. Alltså svaret var ett antal datum-

  131. -för inplanerade möten
    inför skolstarten i årskurs nio.

  132. För mig var det obegripligt
    att man accepterade det.

  133. Jag frågade handläggaren
    om de hade några som helst...

  134. "Ska de inte ge ett kvalitativt svar?
    Är ni nöjda med ett antal datum"-

  135. -"som svar på hur de ska få tillbaka
    en elev? Och sen följer de inte det."

  136. Det är så ensamt. Man måste
    hela tiden veta vad man har för rätt.

  137. Och den rätten är ganska luddig,
    enligt vår nuvarande handläggare.

  138. "Det står inte i lagen, vi kan inte
    gå in och styra." Och så vidare.

  139. Det är frustrerande.
    Acceleration, till exempel.

  140. Engelska var en plåga.
    Rebecka avskydde engelskan.

  141. Det här var när...

  142. ...när niorna - hon gick då i åttan -
    skulle göra nationellt prov.

  143. Då frågade jag mentorn
    om man kunde ge svårare uppgifter.

  144. "Men alla är så duktiga."

  145. Det är farligt att säga att någon
    är mer begåvad än någon annan.

  146. "Kan hon skriva provet?"

  147. Trots att hon då satt hemma
    för att hon var djupt deprimerad-

  148. -så släpade hon sig dit tre gånger
    och skrev A på alla delprov.

  149. Vi ligger efter, men min uppmaning är
    att man ska våga prata särbegåvning.

  150. Våga prata om att det finns barn
    som har högt IQ.

  151. Rebecka gjorde ett test och har ingen
    neuropsykiatrisk diagnos.

  152. Man märkte att hon har
    ett extremt högt IQ.

  153. Hon tillhör de 0,1 % av mänskligheten
    som har ett IQ över 145.

  154. Och läkaren på barnpsykiatrin sa då:

  155. "Skolan är anpassad för de
    som har ett IQ mellan 85 och 115."

  156. Om man från mitten går 30 steg ned
    är man nere på särskolenivå.

  157. Om man från hennes nivå går 30 steg
    ned är man inte ens inne på 115-

  158. -som är intervallet
    som skolan är anpassad för.

  159. Vad kan man göra?
    Hon behöver acceleration.

  160. Det ska gå snabbt.
    Hon har en oerhörd inlärningsförmåga.

  161. Hon älskar att lära sig.
    Hon var aktiv när hon satt hemma.

  162. Hon lärde sig att spela gitarr
    och piano.

  163. Fördjupning är inget för henne.
    Inga lappar med extra uppgifter.

  164. Om hon jobbar i ett högt tempo
    lär hon sig mycket mer-

  165. -än vad andra elever gör.

  166. Hon älskar att diskutera.
    Det ska vara intressant.

  167. Det ska vara en belöning att gå till
    skolan. Alltså inte som att få godis.

  168. Det ska vara intressant.
    När hon inte orkade göra någonting-

  169. -så tog sig Rebecka som älskar fysik-

  170. -in till Södermalm för att träffa
    en fysiker med en YouTubekanal.

  171. Han anordnade ett öppet möte.

  172. Han är runt 30, och så kom det
    ett tjugotal killar i tjugoårsåldern-

  173. -och Rebecka, 14.
    De diskuterade fysik på engelska.

  174. Men hon orkade inte gå i skolan.

  175. Oavsett hur himla begåvad man är
    så behöver man en ämnesintroduktion.

  176. Man kan inte som Rebecka
    få matematikboken för gymnasiet.

  177. "Varsågod, räkna själv."

  178. Hon behöver en introduktion
    trots att hon är smart-

  179. -eller har förmåga
    att ta till sig kunskap.

  180. Även begåvade barn
    har rätt till utbildning.

  181. Jag hoppas vi kan hjälpa henne i nian
    så att hon kommer in på gymnasiet.

  182. Tack.

  183. Stort tack, Maria.

  184. Det du är inne på är
    att man måste kunna göra skillnad-

  185. -mellan särbegåvning
    och högpresterande barn.

  186. Man kan tro att ens barn är lite lata
    därför att de inte får något gjort.

  187. De tittar på droppen som följer vägen
    längs med fönsterrutan.

  188. Vi måste lära oss skilja på
    särbegåvning och hög prestation.

  189. -Precis.
    -Tack så mycket.

  190. Textning: Martin Garat
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Davids kamp mot Goliat

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Maria Doverborg Broman är mamma till en särbegåvad tonårstjej. Hon berättar om hur särbegåvningen hos dottern upptäcktes, om förvirrade föräldrar och om skolgång i en oförstående skolmiljö. Hon berättar också om kampen för att få skolan att ge dottern den utbildning hon har rätt till. Inspelat den 11 december 2014 i Radiohuset i Stockholm. Arrangör: Mensa Sverige.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Begåvade barn, Begåvningsdifferentiering, Differentieringsproblem, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Davids kamp mot Goliat

Maria Doverborg Broman är mamma till en särbegåvad tonårstjej. Hon berättar om hur särbegåvningen hos dottern upptäcktes, om skolgång i en oförstående skolmiljö och om kampen för att få skolan att ge dottern den utbildning hon har rätt till. Inspelat den 11 december 2014. Arrangör: Mensa Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Hinder för en begåvad elev

Panelsamtal om vad som behöver göras för att förbättra situationen i skolan för särskilt begåvade elever. Vilka möjligheter och hinder för utveckling finns? Medverkande: Johan Börjesson, Ansa Messner, Tord Söderqvist, Ken Engström och Maria Doverborg Broman. Inspelat den 11 december 2014. Arrangör: Mensa Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Olika men lika inför skollagen

Ingrid Wissting och Ansa Messner är pedagoger på Igelbodaskolan i Nacka. De berättar om hur de arbetar med att upptäcka och ta hand om särbegåvade elever i skolan. De visar på skillnaderna mellan särbegåvade och högpresterande elever. Inspelat den 11 december 2014. Arrangör: Mensa Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Kallad dum tills man tror på det

Ken Engström blev som barn placerad på särskola där inlärningstakten var låg. Vid 28 års ålder gjorde han ett intelligenstest och resultatet visade på en IQ över 130. Det ledde till ett medlemskap i Mensa. Med stärkt självförtroende läste han in gymnasiet och avlägger våren 2015 dubbla examina vid högskolan. Inspelat den 11 december 2014. Arrangör: Mensa Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Särbegåvad och särbehandlad

Alexander Kidelius är 16 år gammal och berättar här om sina upplevelser av skolan. Han har hoppat över fyra skolår och studerar nu sitt andra år vid Handelshögskolan i Stockholm. Enligt honom saknas i skolan kunskap om hur särbegåvade barn bör undervisas. Inspelat den 11 december 2014. Arrangör: Mensa Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Särbegåvning i världen

Jill Taylor är barnpsykolog och specialpedagog och föreläser om rådande trender för utbildning av särbegåvade barn utifrån ett internationellt perspektiv. Hon visar på möjligheter och utmaningar för den svenska utbildningsmodellen. Inspelat den 11 december 2014. Arrangör: Mensa Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Specialpedagogik för särskilt begåvade

Tord Söderqvist arbetar som rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Han berättar om regeringsuppdraget som getts till Skolverket om att stödja skolors arbete med särskilt begåvade elever och varför det är viktigt. Inspelat den 11 december 2014. Arrangör: Mensa Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Begåvning - tillgång eller belastning?

Ställ er på bänken

Micael Dahlén är professor vid Handelshögskolan och föreläser här om sin skolgång. Den handlade mycket om att försöka anpassa sig, det var en kamp mot hans inre vilja. Betygen blev bra när han anpassade sig, men priset var högt. Inspelat den 11 december 2014 i Radiohuset i Stockholm. Arrangör: Mensa Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Flerspråkighet i fokus

Vårt gränslösa språkuppdrag

Läraren Ann-Marie Körling säger att det är viktigt att man som lärare är i språket och att man talar till eleverna. Lärare gör skillnad och det viktiga språkuppdraget börjar vid skolans yttre gräns. Inspelat 13 mars 2014 på Folkets hus i Stockholm. Arrangör: Gothia fortbildning.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Lärarrummet

Mattemissionären

Sabine Louvet är lärare på Äppelviksskolan i Bromma. Hon har tagit sitt engagemang för matematik och NO-ämnena långt utanför klassrummet. Hon har tatueringar som föreställer en miniräknare och en dna-spiral. Dessutom medverkar hon i en podcast om skolan och som programledare för ett matteprogram i tv.

Fråga oss