Titta

UR Samtiden - Samhällets utmaningar 2015

UR Samtiden - Samhällets utmaningar 2015

Om UR Samtiden - Samhällets utmaningar 2015

Föreläsningar om utmaningarna som samhället står inför med global uppvärmning, ohälsa och demografiska förändringar. Inspelat den 5 mars 2015 på Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Umeå universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Samhällets utmaningar 2015 : Hur påverkar klimatförändringar vår hälsaDela
  1. Jag forskar på hur klimatförändringar
    påverkar hälsa.

  2. Jag forskar inte bara på hur
    klimatförändringar påverkar Sverige-

  3. -utan kanske främst på hur
    förändringar påverkar hälsa globalt-

  4. -i låg- och medelinkomstländer.

  5. Jag ska prata om min
    och min forskargrupps forskning.

  6. Jag arbetar på enheten
    för epidemiologi och global hälsa-

  7. -inom Umeå centrum
    för forskning om global hälsa.

  8. Vi är en grupp på ungefär 20 personer
    som forskar på det här området.

  9. Det är en av de mest forsknings-
    intensiva grupperna i hela världen.

  10. Vi har varit inblandade
    i den här rapporten-

  11. -som kom från FN:s klimatpanel för
    ett år sen och tagit fram underlag-

  12. -för att förstå hur
    klimatförändringar påverkar hälsa.

  13. Det är viktigt, för
    klimatförändringar känns redan nu.

  14. I framtiden kommer det enligt
    klimatforskare att kännas mycket mer.

  15. Vi behöver bra underlag
    för att förstå hur det påverkar nu-

  16. -och i framtiden.

  17. För att kunna göra det behöver man
    bra tillgång till data.

  18. Man behöver kvantitativt underlag.

  19. Och man behöver kvalitativt underlag
    för att förstå hur vi påverkas-

  20. -och vilka konsekvenserna blir.

  21. Det är några av sakerna jag vill
    gå igenom i det här föredraget.

  22. Jag tänker göra det genom
    att presentera en helhetsbild-

  23. -av vad man har kommit fram till
    i FN:s klimatpanel.

  24. Jag själv var kapitelvetenskapsman
    i kapitlet om hälsa.

  25. Så jag har ganska bra koll på
    vad det handlar om.

  26. Jag tänkte visa hur vi bedriver
    forskning i den här forskargruppen-

  27. -som jag leder vid universitetet.

  28. Den här bilden har många sett.
    Jag vet inte om alla här har det.

  29. Ofta när man pratar
    om klimatförändringar-

  30. -ser man en global bild av
    hur klimatförändringarna ser ut-

  31. -i form av temperatur och temperatur-
    förändringar under det här seklet.

  32. Ofta när man kommunicerar
    och visar bilder på det här...

  33. Den här bilden
    är från FN:s klimatpanel.

  34. Man beskriver ett framtidsscenario
    med mindre koldioxidutsläpp-

  35. -som tvingar
    den här klimatförändringen.

  36. Sen beskriver man ett högre scenario-

  37. -med mer koldioxidutsläpp
    i framtiden och nu.

  38. Det högre utsläppsscenariot
    benämns som "business as usual".

  39. Det vill säga att vi fortsätter
    att släppa ut som vi gör idag.

  40. Då kommer vi att hamna i ett framtida
    scenario med temperaturförändringar-

  41. -på i medel fyra, kanske sex grader,
    globalt sett.

  42. De temperaturförändringarna
    kommer att vara större vid polerna.

  43. Inte bara temperaturen ändras
    utan även nederbördsmönster-

  44. -havstemperaturer
    och ekologiska system.

  45. Biologin i helhet. Det är mycket
    som rubbas när det här förändras.

  46. Det vi försöker göra är att utreda.

  47. Det FN:s klimatpanel försökte göra
    var att utreda-

  48. -hur det här ser ut i andra hänsyn
    än just temperaturförändringar.

  49. Inom FN:s klimatpanel
    finns en arbetsgrupp-

  50. -som tittar på konsekvenser
    på samhälle och hälsa i stort.

  51. De tittar på skogsnäring.

  52. De tittar på mattillgång och odling.

  53. De tittar på hur extrema händelser
    påverkar samhället-

  54. -och vilken kunskap och vilka skydds-
    system som finns för att hantera det.

  55. I den här andra arbetsgruppen finns
    ett avsnitt som handlar om hälsa-

  56. -som är ganska stort, faktiskt.

  57. Avsnittet tar upp den kunskapen
    som vi har på det här området-

  58. -eller hade när det här publicerades
    för ungefär ett år sen.

  59. I en sån här sammanfattning
    kommunicerar man det man känner till.

  60. FN:s klimatpanel är en organisation
    som blev tillsatt egentligen.

  61. Det är världsmeteorologiska
    organisationen-

  62. -och FN:s miljöprogram.

  63. -har pågått rätt länge och hälsa
    har varit en ganska liten del.

  64. Men ju längre tiden går, desto mer
    inser man hur viktig hälsan är-

  65. -för att vi ska kunna förstå
    och lyfta fram klimatpolicy.

  66. Och för att vi ska kunna anpassa oss
    till klimatförändringar-

  67. -som vi vet kommer att inträffa,
    eller som redan har inträffat.

  68. Det man lyfter fram i kapitlet
    som handlar om hälsa...

  69. Det är egentligen slutresultatet.
    Det är den här bilden som ni ser.

  70. Den beskrivs i tre olika utföranden.

  71. Utförandet högst upp beskriver
    hälsokonsekvenser i olika grupper-

  72. -av svält, av infektionssjukdomar
    som sprids av myggor etc.

  73. Effekter man ser
    på arbetande populationer.

  74. Till exempel jordbrukare i Afrika.

  75. Hälsokonsekvenser
    som tar sig uttryck i psykisk ohälsa.

  76. Extrema händelser som stormar,
    översvämningar och värmeböljor.

  77. Försämrad luftkvalité.

  78. Mat- och vattenöverförda sjukdomar
    som salmonella är temperaturkänsliga.

  79. Och värmemortalitet.

  80. När det blir varmare får äldre en
    försämrad förmåga att hantera det.

  81. Alla de här grupperna
    beskriver man i det här kapitlet.

  82. Det är nutid, och om vi tittar
    på den högra bilden ser vi-

  83. -hur man tror att det kommer
    att se ut om 20-30 år.

  84. Man ser att de röda områdena ökar.

  85. Det betyder att man har ökad ohälsa
    i de orsaksgrupper man tittar på.

  86. Det gula området ökar också.
    Det är nytt för den här rapporten.

  87. Det betyder helt enkelt
    att konsekvenserna ökar.

  88. Ohälsan ökar, men vi kan inte
    anpassa oss till allt.

  89. Ju mer gult,
    desto sämre är det för oss.

  90. Det betyder att vi får mer ohälsa
    som vi inte kan bygga bort-

  91. -genom hälsointerventioner
    eller genom att bygga om samhället-

  92. -så att vi får en skyddsbarriär
    mot extrema händelser.

  93. Om vi går ända till 2080 eller 2100
    som är den nedre bilden-

  94. -så ökar hälsokonsekvenserna
    dramatiskt mycket mer.

  95. Den delen av hälsokonsekvenserna som
    vi inte tror oss kunna anpassa bort-

  96. -eller bygga bort ökar också mer.

  97. Det här är då slutklämmen-

  98. -eller konklusionen från FN:s
    klimatpanels hälsokapitel.

  99. Det finns mycket osäkerhet här.

  100. Det är komplext att studera
    hälsa och klimatförändringar.

  101. Det är två områden som i
    interaktionen blir svåra att förstå.

  102. Det krävs mer forskning och att vi
    går till botten och förstår det.

  103. Det finns ett sämre underlag
    för att förstå klimatförändringarna-

  104. -i låg- och medelinkomstländer där
    man tror att effekterna blir större.

  105. Populationerna är inte
    lika skyddade där.

  106. De har inte samma ekonomiska resurser
    för att bygga bort saker.

  107. Men likväl har man samlat in kunskap
    och man kan dra vissa slutsatser.

  108. Jag vill trycka på att det är viktigt
    att fortsätta forska.

  109. När man kikar på den här grafen...

  110. Jag gick egentligen
    direkt till slutprodukten.

  111. Man kan fundera över hur vi kommer
    fram till det här och hur vi forskar.

  112. Jag tänkte berätta lite om hur vi
    forskar vid Umeå universitet.

  113. Och lite om vår grupp. Vår grupp
    består av ungefär 20 forskare.

  114. Vi är ganska många doktorander.

  115. Vi är forskare
    som är baserade permanent i Umeå.

  116. Vi är forskare och doktorander som
    inte är baserade permanent i Umeå.

  117. Vi har ett utbyggt system för
    så kallade "sandwich-doktorander".

  118. Det innebär att vi har doktorander
    från låg- och medelinkomstländer.

  119. De kommer till oss och studerar.

  120. Vi forskar tillsammans på problem
    i deras länder.

  121. På det sättet bygger vi kunskap
    och kapacitet i de länderna.

  122. Vi behöver forskare i Afrika
    och i Asien som har kunskaper-

  123. -och kan ta tag i de här frågorna
    och driva dem i deras hemmiljö.

  124. I de här sandwich-doktorandprogrammen
    så gör vi det.

  125. Vi har doktorander från till exempel
    Costa Rica som disputerade i höstas-

  126. -på hur värme påverkar arbete
    vid sockerrörsplantager.

  127. De arbetarna har en metabolisk
    produktion av värme-

  128. -som motsvarar maratonlöpare. De har
    det varje dag, hela arbetspasset.

  129. De utsätts för
    otroligt hård påfrestning.

  130. Vi har doktorander från Indien-

  131. -som studerar hur klimatextremer
    påverkar samhället och hälsan.

  132. Vi har doktorander som tittar på
    infektionsspridning i Indonesien.

  133. Vi har doktorander som tittar på
    hur värme och luftföroreningar-

  134. -påverkar hälsoutfallen
    i slumområden i Afrika.

  135. I Kenya i Nairobi.

  136. Vi har också doktorander från
    hälsoministeriet i Sri Lanka.

  137. De vill förstå mer om
    klimatförändringar i deras kontext-

  138. -om vissa sjukdomspanorama
    som infektionssjukdomar-

  139. -för att bygga in varningssystem
    och långsiktiga åtgärder.

  140. Vi har doktorander i Sudan som tittar
    på infektionssjukdomar, zoonoser-

  141. -som sprids mellan vektorer,
    djur och människor.

  142. Där kan man se hälsokonsekvenser
    och svåra ekonomiska konsekvenser.

  143. I det här fallet Rift Valley-feber.

  144. En feber där man vid utbrott ofta
    slaktar hela boskapsbesättningar-

  145. -för att komma till rätta
    med problemet.

  146. Det har stora ekonomiska konsekvenser
    om man försörjer sig på jordbruk.

  147. Vi har en hel del
    svenska doktorander.

  148. De studerar både effekter av värme-

  149. -och effekter av infektionsspridning
    i Sverige och extrema händelser.

  150. Vi har en doktorand från Vietnam
    som studerar hur psykisk ohälsa-

  151. -påverkas av klimatförändringar.

  152. Det är ett ganska heltäckande
    forskningsprogram som vi bedriver.

  153. Nu tänkte jag kika
    på två av de här...

  154. ...eller tre
    av de här doktorandprojekten.

  155. Först ska jag nämna
    hur vi bedriver forskning.

  156. Vi tittar på forskning
    genom att kika på-

  157. -och bygga bättre förståelse
    av konsekvenser för hälsan.

  158. Vi vill kunna minska hälsopåverkan
    av klimatförändringarna.

  159. Vissa saker måste man planera
    väldigt långsiktigt.

  160. Till exempel den urbana infra-
    strukturen som består väldigt länge.

  161. Den måste man titta på tidigt
    för att få in det i planeringen.

  162. Vi vill också
    jobba med minskad klimatpåverkan.

  163. Vi vill att hälsovården ska ha en
    minskad klimatpåverkan i slutändan.

  164. Och att man ska ha en högre
    medvetenhet av hur ens livsstil-

  165. -samverkar med klimatpåverkan,
    ohälsa och klimatförändringar.

  166. Vi ser på en doktorandernas projekt.
    Det är Sewe Odhiambo Maquins.

  167. Han kommer från Kisumu i Kenya.

  168. Han jobbar där på ett institut
    som kallas KEMRI.

  169. Hans studier går ut på att titta på
    dödligheten hos barn under fem år-

  170. -i malaria påverkas av klimat
    och klimatförändringar.

  171. Det kan han göra, för i hans område-

  172. -finns en hälsodemografisk
    surveillance site, HDSS.

  173. Där har man samlat data på hälsan
    hos populationen.

  174. I andra områden har man inte register
    så att man kan göra såna studier.

  175. Sewe tittar på hur sambanden
    mellan klimat och hälsa ser ut där.

  176. För att göra det behöver han...

  177. Där har man inte meteorologiska
    observationsstationer.

  178. Det finns inte utbyggt
    på samma sätt i Afrika.

  179. Han måste hämta data
    från satellitobservationer.

  180. Han har suttit i ett halvår
    och hämtat data från satelliter-

  181. -för att kunna ta det till sin
    hälsodemografiska surveillance site-

  182. -för att kunna titta på dödligheten
    i malaria i barn-

  183. -påverkas av klimat.

  184. Det är det första steget
    innan man kan dra nån inferens.

  185. Innan man kan dra slutsatser om
    framtiden måste man förstå nuläget.

  186. Jag vet inte om ni ser,
    men det finns en ring i Afrika.

  187. Det är då Sewes område.

  188. Det han har gjort när han
    har hämtat data från satelliter-

  189. -är att han har analyserat satellit-
    bilderna för just hans område.

  190. Det här var bara en liten tidsepok-

  191. -av den biten han studerar.

  192. När han har hämtat det
    för 15 år ungefär-

  193. -så kan han studera sambandet mellan
    mortalitet i malaria och klimat.

  194. Då gör han en statistisk modell
    som han försöker dra inferenser från.

  195. Man ser i grafen till vänster att det
    finns ett samband med temperatur.

  196. Vi vet sen tidigare att 28 grader
    är optimalt för dengue.

  197. När nederbörden ökar ser man i mitten
    att mortaliteten i malaria ökar.

  198. Det är en viss fördröjning.
    Sen kan man se-

  199. -att vegetationsindexet i satellit-
    bilderna kan förutse malaria.

  200. En del av studierna är att bygga
    varningssystem för infektionsutbrott.

  201. En del av det vi studerar
    är att bygga kunskap om framtiden.

  202. Det var ett projekt. Nu kommer två
    doktorander som jobbar mycket ihop.

  203. Jing Helmersson och Mikkel Quam.

  204. De är också doktorander för mig
    vid enheten.

  205. De tittar egentligen på dengue,
    en infektionssjukdom.

  206. Många känner säkert nån som har
    fått den i Thailand eller i Asien.

  207. Det kan ge blödarfeber.

  208. I Sverige importerar vi dengue,
    vi har inga inhemska fall.

  209. Men den här sjukdomen sprider sig
    globalt sett.

  210. Dels för att vi reser mycket.

  211. Dels för att det finns områden
    som har gynnsamt klimat.

  212. Den är väldigt klimatkänslig.

  213. De här doktoranderna har satt ihop en
    matematisk modell för att beskriva-

  214. -hur dengueinfektionen
    beror på klimatet.

  215. Sen har de i samband med det
    kopplat ett klimatscenario-

  216. -till den här matematiska modellen
    för sjukdom.

  217. "Vectorial Capacity" heter den.

  218. I det kan man titta ända fram
    till slutet av det här århundradet-

  219. -när man laddar modellen
    med ett klimatscenario.

  220. Jag har valt det röda scenariot
    med höga koldioxidutsläpp-

  221. -för att det är den vägen
    vi ligger på.

  222. Nu tänkte jag visa en film.

  223. Den här filmen rullar varje månad nu.

  224. Därför ser det... Det ser ut som om
    det varierar väldigt starkt.

  225. Det är för att man har en säsong
    i vissa områden-

  226. -för potentialen
    för att man ska ha spridning.

  227. Nu rullar åren. 32, 33, 34, 35, 36.

  228. Det är alltså åren framöver,
    25-30 år framför oss nu.

  229. Den kommer att rulla
    upp till 2099 för varje månad-

  230. -enligt ett klimatscenario
    från Hadley Centre.

  231. Ju längre det rullar, så ser man att
    det röda, där dengue kan spridas bra-

  232. -förflyttar sig upp i Europa
    och Nordamerika.

  233. I slutet av århundradet ser man
    mycket tydligare ett starkt mönster-

  234. -att sjukdomen förmodligen kommer
    att spridas i stora delar av Europa-

  235. -i alla fall en viss tid av året.

  236. Jag vet inte om vi ska köra den igen.
    Vi kanske kan göra det.

  237. Ni kan få kika på den igen-

  238. Det är lite mycket information
    att ta in så bara så där.

  239. Nu kom den inte igång.

  240. Ja, då hoppar vi över det,
    och så går vi till...

  241. ...nästa bild, hoppas jag. Så.

  242. För att man ska kunna få dengue
    i Europa-

  243. -är det inte bara klimatet
    som påverkar.

  244. Klimatet tar inte dit viruset.

  245. Klimatet kommer inte
    att transportera dit myggorna.

  246. Det är vi som hjälper till att ta
    myggor och virus till nya områden.

  247. Vi kan hjälpa utbrotten att ske
    genom att vi reser så himla mycket.

  248. Jing studerar främst-

  249. -klimatets inverkan på potentialen
    för spridning av infektionssjukdomar.

  250. Mikkel studerar mer
    hur den globala trafiken-

  251. -alltså flygtrafiken transporterar in
    virus och vektorer-

  252. -till olika delar av världen
    som inte har dem tidigare.

  253. I det här fallet
    tittade vi på Rom i Italien.

  254. De har egentligen ett gynnsamt klimat
    vissa delar av året redan idag-

  255. -för spridning av dengue.

  256. Där har man inte så stora utbrott.

  257. Då kan man koppla samman
    hur intransporten av virus-

  258. -och andra faktorer
    sammanfaller med klimatet.

  259. Våra resmönster är mycket svårare
    att projicera i framtiden.

  260. Då gäller det att förstå
    var nästa utbrott sker-

  261. -så att man kan förbereda sig
    och förhindra det.

  262. Det var allt jag ville säga. Hoppas
    det var någorlunda förståeligt.

  263. Vi gör mycket mer forskning på det
    här, det var bara några highlights.

  264. Tack.

  265. Text: Aino Bergh
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hur påverkar klimatförändringar vår hälsa

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Joacim Rocklöv forskar i epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet. Här berättar han om sin senaste forskning och om hur han arbetar tillsammans med andra forskare runt om i världen. Inspelat den 5 mars 2015 på SLU, Umeå. Arrangör: SLU och Umeå universitet.

Ämnen:
Miljö > Klimatförändringar
Ämnesord:
Geofysik, Klimatförändringar, Meteorologi, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samhällets utmaningar 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar 2015

Skogen som integrationsarena

Skogen behöver skötas och pysslas om, men det saknas resurser. Forskaren Ann Dolling har tittat på detta och hon menar att flyktingar som kommer från Syrien skulle kunna göra stor nytta om de bara fick chansen. Inspelat den 5 mars 2015 på SLU, Umeå. Arrangör: SLU och Umeå universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar 2015

Klimatförändringarnas effekter på Östersjön

Hur mår Östersjön? Agneta Andersson, professor i pelagial ekologi vid Umeå universitet, ger en bild av hur det ser ut i Sveriges viktigaste hav och berättar varför det är så viktigt att ekosystemet fungerar. Inspelat den 5 mars 2015 på SLU, Umeå. Arrangör: SLU och Umeå universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar 2015

Erfarenheter av skogsbranden i Västmanland

Vilka rutiner finns det när det bryter ut en stor skogsbrand? Anders Granström forskar i brandekologi på SLU. Här berättar han om släckningsarbetet och hur skogen påverkades av branden. Inspelat den 5 mars 2015 på SLU, Umeå. Arrangör: SLU och Umeå universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar 2015

Varför ska vi skydda ungskogen?

Lena Gustafsson, professor i naturvårdsbiologi vid SLU, menar att vi är bra på att skydda den gamla skogen men att den unga skogen är minst lika viktig för att det ska bli bra i framtiden. Inspelat den 5 mars 2015 på SLU, Umeå. Arrangör: SLU och Umeå universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar 2015

Rehabilitering och skogsproduktion

Vad betyder skogen för människan? Ann Dolling och Eva-Maria Nordström, forskare i skog och hälsa respektive skoglig planering, berättar om hur vistelse i skogen kan öka livsglädjen. Inspelat den 5 mars 2015 på SLU, Umeå. Arrangör: SLU och Umeå universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar 2015

Den åldrande befolkningen

När befolkningen åldras riskerar omsorg och försörjning att bli en tung börda främst i vissa grupper, säger Gunnar Malmberg som är professor i kulturgeografi vid Umeå universitet. Inspelat den 5 mars 2015 på SLU, Umeå. Arrangör: SLU och Umeå universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar 2015

Hur påverkar klimatförändringar vår hälsa

Joacim Rocklöv forskar i epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet. Här berättar han om sin senaste forskning och om hur han arbetar tillsammans med andra forskare runt om i världen. Inspelat den 5 mars 2015 på SLU, Umeå. Arrangör: SLU och Umeå universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar 2015

Svininfluensapandemin, vad lärde vi oss?

Massvaccinationen var till för att hindra spridningen av pandemin. Biverkningen med narkolepsi är en av flera lärdomar som samhället måste ta itu med. Det säger Britta Lundgren, professor i etnologi vid Umeå universitet. Inspelat den 5 mars 2015 på SLU, Umeå. Arrangör: SLU och Umeå universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Gruvor i fokus

Gruvor och vatten

Olof Holmstrand, professor emeritus i hydrogeologisk miljöteknik vid Chalmers i Göteborg, berättar om vatten och hur utsläpp från gruvor påverkar vattnet som finns runtom. Inspelat i Gränna 28 februari. Arrangörer: Aktion Rädda Vättern (ARV) med flera.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Solen går upp i öster

Kina tillhör världens i särklass mest miljöförstörande länder, men är samtidigt världsledande på solenergi. I Kunming ser man överallt solpaneler på hustaken som värmer vattnet till lägenheterna. Familjer som bor i avlägsna byar uppe i bergen har fått soldrivna lampor, tv-apparater och gatlyktor.

Fråga oss