Titta

UR Samtiden - Koden till bättre lärande

UR Samtiden - Koden till bättre lärandeDela
  1. Tack. Dagens föreläsning
    tar formen av ett argument.

  2. Jag vill övertyga er om att vi måste
    bedöma elevers prestationsförmåga-

  3. -men inte på grund av
    listor eller provresultat.

  4. Det är viktigt för individer,
    och det är viktigt för samhället.

  5. Jag vill visa er att enda sättet
    är att förbättra lärarnas kvalitet.

  6. Det har vi bara insett ganska nyligen.

  7. Politiker brukade låtsas att alla lärare
    var likadana och lika bra.

  8. Om de hade samma kvalifikationer
    var de lika bra, men det är inte sant.

  9. Vissa lärare är bättre än andra.

  10. När politiker får höra
    att vissa lärare är bättre än andra-

  11. -bestämmer de att vi måste
    göra oss av med de dåliga lärarna.

  12. Vi måste jaga bort de dåliga lärarna
    och få smartare människor som lärare.

  13. Det finns två problem med det.
    Det tar lång tid.

  14. Om man höjer kraven
    till lärarhögskolorna tar det 40 år-

  15. -innan de som kom in
    innan man höjde kraven går i pension.

  16. Det andra problemet är
    att det inte fungerar.

  17. Smartare människor
    blir inte bättre lärare.

  18. Man behöver viss talang
    för att bli lärare, men utöver det-

  19. -gör inte akademiska kvalifikationer
    att eleverna lär sig bättre.

  20. Det är faktiskt väldigt mystiskt.

  21. Vi har ingen aning om vad
    som gör en lärare till en bra lärare-

  22. -förrän vi får in dem i klassrummen.

  23. Jag har bara en fråga
    till alla som vill bli lärare:

  24. Tycker du om barn?

  25. Om du gör det är det världens bästa
    jobb, annars blir det deprimerande.

  26. Vi måste alltså göra
    de lärare vi har till bättre lärare.

  27. Lärare kan förändras på många sätt.

  28. Vissa sätt är bra för elever,
    och andra är det inte.

  29. Har ni hört talas om Brain Gym?
    Många har det.

  30. Brain Gym
    är en internationell organisation-

  31. -som hänvisar till 38 studier
    på sin webbsida-

  32. -som lär visa hur Brain Gym
    påverkar elevers prestationer.

  33. Tre har aldrig publicerats.

  34. De övriga 35 publicerades i tidskriften
    "The Brain Gym Journal".

  35. Ingen vetenskaplig studie kan visa
    att Brain Gym har positiv påverkan.

  36. Andra populära idéer är lärostilar.

  37. Tanken är att eleverna har vissa stilar
    som de använder när de lär sig-

  38. -och om du lär ut på ett sätt
    som passar eleverna lär de sig mer.

  39. Det stämmer inte.

  40. Elever har vissa preferenser
    när de säger hur de vill lära sig saker-

  41. -men det finns inga belägg
    för att en förändrad undervisning-

  42. -skulle ha nån som helst effekt.
    Jag ska visa varför.

  43. Kan ni lägga armarna i kors?

  44. Gör det nu på andra hållet.

  45. Det blir lite så här...

  46. Att lägga armarna i kors som man
    brukar känns enkelt och naturligt.

  47. Att göra det på andra hållet
    känns klumpigt och konstigt-

  48. -men många inser för första gången
    att en hand pekar uppåt och en nedåt.

  49. Att göra saker på oväntade sätt
    leder till bättre och längre inlärning.

  50. Robert Bjork är psykolog
    vid UCLA i Kalifornien.

  51. Han har myntat uttrycket
    "önskvärda svårigheter" inom inlärning.

  52. Några studenter fick läsa en artikel
    ur en vetenskaplig tidskrift.

  53. Hälften fick en perfekt, tydlig kopia
    och hälften fick en suddig kopia-

  54. -som var svår att läsa.
    Två veckor senare gjordes ett prov.

  55. Studenterna som fick den suddiga
    kopian mindes mer av innehållet-

  56. -för de hade fått jobba hårt
    för att läsa artikeln.

  57. Ibland gör vi det för enkelt för våra
    elever, så att de slipper tänka.

  58. Daniel Willingham är psykolog
    vid University of Virginia.

  59. Han påpekar att minnet
    är det som återstår av tanken.

  60. Minnet är det som återstår av tanken.

  61. Elever kommer ihåg
    det de har tänkt på.

  62. Ni påverkar vad de tänker på,
    så var försiktiga.

  63. Ju mer de tänker,
    desto mer kommer de ihåg.

  64. Poängen är att förändringar i hur
    lärarna arbetar gör skillnad för elever-

  65. -inte såna här gimmickar. Därför
    behöver vi nya lärarutbildningar.

  66. Vi som sitter här i dag-

  67. -är en del av en lång tradition av
    utveckling i Sverige och i andra länder.

  68. Vi tror att Sverige
    har så dåliga PISA-resultat-

  69. -för att ni inte kan saker.

  70. Det finns tydligen saker som ni inte
    vet, så därför ska vi samla ihop er-

  71. -och låta en expert som jag
    berätta vad det är ni inte vet.

  72. Man antar då
    att ni blir bättre lärare av det.

  73. Nu vet ni det ni inte visste förut.

  74. Vi har hållit på så i 30 år.
    Det fungerar inte.

  75. Att jag berättar vad ni ska göra
    fungerar inte.

  76. Ni saknar inte kunskap, ni saknar stöd
    för att få utnyttja den i era klassrum.

  77. Om allt som händer nu
    är att ni har en trevlig eftermiddag-

  78. -så har det varit ett slöseri med tid.

  79. Men om ni går härifrån och förstår
    att det ni verkligen behöver-

  80. -är skolbaserad, praktiskt tillämpbar
    professionell utveckling-

  81. -så har vår tid tillsammans
    varit meningsfull.

  82. Vi behöver nya utbildningar och nya
    modeller för professionell utveckling.

  83. Ingen kan säga
    hur man blir en bättre lärare.

  84. Man kan däremot få stöd
    för de förändringar som krävs.

  85. Men det är svårt att förändra
    hur man lär ut medan man gör det.

  86. En lärare beskrev det som att
    reparera motorer på ett flygande plan.

  87. Det är så det känns. Det är svårt.
    Det krävs mycket stöd.

  88. Mina första sju punkter
    är vetenskapligt bevisade.

  89. Om ni inte håller med mig,
    så har ni helt enkelt fel.

  90. Jag kan bevisa varje argument
    med vetenskapliga belägg.

  91. Jag kan dock inte garantera
    att de sista stegen ger bäst resultat.

  92. Mot slutet av mitt föredrag
    ska jag berätta om våra erfarenheter-

  93. -av att organisera över 1 500
    vidareutbildningar för lärare-

  94. -i Australien, Nya Zeeland,
    Singapore, Sverige-

  95. -Storbritannien, Kanada och USA.

  96. Den erfarenheten har gjort
    att vi kan ge er en del råd-

  97. -men varje gång
    får man göra lite annorlunda-

  98. -eftersom varje skola
    och varje samhälle är annorlunda.

  99. Varför måste vi
    höja prestationsförmågan?

  100. Ni vet nog att högre
    prestationsförmåga leder till högre lön.

  101. Ni vet kanske inte
    att det också gör att man är friskare.

  102. OECD frågade vuxna svenskar
    om de var friska.

  103. Ju högre utbildning de hade,
    desto mer troligt var det att de sa ja.

  104. Det är ännu mer förvånande
    att man dessutom lever längre.

  105. Det tar tid att forska på det här.

  106. Ja. Jag ville se om ni är vakna.

  107. Man måste vänta på att folk börjar dö-

  108. -innan man kan se
    utbildningens påverkan på livslängd-

  109. -men de senaste siffrorna visar
    att ett ytterligare år i skolan-

  110. -förlänger livet med 1,7 år.

  111. För elever. Tyvärr.

  112. Inte lärare.

  113. Samhället får lägre kostnader
    för brottslighet och hälsovård-

  114. -och dessutom, förvånande nog,
    ökad ekonomisk tillväxt.

  115. Om vi kan höja de svenska
    femtonåringarnas PISA-resultat-

  116. -med 25 poäng, lika mycket
    som Polen har förbättrats på tio år-

  117. -om vi kan höja svenska
    femtonåringars resultat med 25 poäng-

  118. -skulle nettovärdet för den svenska
    ekonomin bli sju biljoner kronor.

  119. Det är mycket pengar. Om alla
    femtonåringar får 400 poäng i PISA-

  120. -vilket är OECD:s mått på vad som
    krävs för att lyckas i dagens samhälle-

  121. -skulle nettovärdet bli
    åtta biljoner kronor.

  122. Att öka elevernas prestationsförmåga
    leder till framtida ekonomisk framgång.

  123. Dessutom förändras arbetsmarknaden
    på ett oförutsägbart sätt.

  124. Arbetsmarknadsekonomer brukar
    dela in yrken i fem kategorier.

  125. Komplex kommunikation,
    experttänkande/problemlösande-

  126. -icke rutinmässigt kroppsarbete,
    kognitivt arbete och kroppsarbete.

  127. Jag skulle vilja
    att ni och er granne diskuterar-

  128. -vilka av dessa yrken som försvinner
    snabbast från våra arbetsplatser.

  129. Med andra ord, inte vilka färdigheter
    som elever har eller inte har-

  130. -utan vilka färdigheter är arbetsgivare
    inte särskilt intresserade av?

  131. Ni får prata en stund, och när vi sätter
    i gång igen höjer jag handen så här.

  132. När jag höjer handen ska ni göra
    två saker, en lätt och en svår.

  133. Det lätta är att höja er egen hand.
    Det svåra är att sluta prata. En minut.

  134. Prata med en granne.
    Vilka yrken försvinner snabbast?

  135. Tack. Ner med händerna.

  136. Om det här var ett traditionellt
    klassrum skulle jag be om några idéer-

  137. -och tankar, och de självsäkra
    skulle frivilligt säga vad de tyckte-

  138. -och de andra
    skulle försöka undvika ögonkontakt.

  139. Som ni har märkt är det här inget
    traditionellt klassrum. Ni ska få rösta.

  140. Om en stund ska jag be er
    att hålla upp ett till fem fingrar-

  141. -beroende på om ni tror
    att svaret är A, B, C, D eller E.

  142. Innan ni får rösta vill jag säga en sak.
    Jag kan se om ni inte röstar.

  143. I mitt klassrum är det bättre att ha fel
    än att låta bli att rösta.

  144. Om ni låter bli att rösta
    frågar jag bara varför ni inte röstar.

  145. Det är mycket säkrare att rösta
    än att inte rösta.

  146. Ett, två, tre, fyra eller fem fingrar
    för A, B, C, D eller E.

  147. Kan ni vara snälla och rösta nu, tack.

  148. Tack. Ner med händerna. De goda
    nyheterna är att de flesta har fel.

  149. Om ni hade haft rätt hade de senaste
    tre minuterna varit slöseri med er tid.

  150. Det viktiga är att ni har fel.
    Och era grannar vet om det.

  151. Det är väldigt viktigt. Vi lär oss
    bättre när nåt hänger på resultatet.

  152. Nu när ni har röstat har ni en högre
    dopaminnivå i hjärnan än förut-

  153. -eftersom ni har gjort
    ett offentligt val som kanske är fel.

  154. Nu vill ni veta det rätta svaret,
    eller hur? Ni har engagerat er.

  155. Dopaminnivån är högre, och det
    faktum att de flesta har fel är bra-

  156. -då det visar hyperkorrektionseffekten.

  157. Det visar sig att om man ber folk
    gissa det rätta svaret-

  158. -innan de får veta svaret-

  159. -så kommer de ihåg rätt svar längre,
    även om de inte visste det innan.

  160. Så om jag frågar
    "Vilken är Kazakstans nya huvudstad"-

  161. -och tvingade er att välja en stad
    innan jag sa att rätt svar var Astana-

  162. -så skulle ni minnas det svaret längre.

  163. Problemet är att elever lär sig mer
    när de gör misstag.

  164. Men de tycker inte om
    att göra misstag.

  165. Vi hatar att göra misstag.
    Vi älskar att ha rätt.

  166. Det finns ingen mer tillfredsställande
    mening än "Vad var det jag sa?"

  167. Det betyder att jag hade rätt hela tiden
    och att du nu vet att jag hade rätt.

  168. Vi älskar att ha rätt, men vi
    lär oss bättre när vi gör misstag.

  169. Alla lärare jag känner
    säger att det är okej att göra misstag.

  170. Men väldigt få lärare inser att det är
    bättre att göra misstag än att ha rätt.

  171. Jag har hållit er i ovisshet länge nog.
    Ni vet fortfarande inte rätt svar.

  172. Nu borde jag väl berätta.
    Det rätta svaret är D.

  173. Ja!

  174. De som svarade rätt säger "Ja!"
    Visst är det väldigt märkligt.

  175. Om de faktiskt visste att D var rätt
    borde de inte bli så glada.

  176. De vet fortfarande inte varför D
    är rätt, men eftersom de hade rätt...

  177. Vi älskar att ha rätt, och det gör
    att vi inte lär oss lika bra.

  178. Det finns en enkel anledning till att
    rutinmässiga kognitiva jobb försvinner.

  179. Datorer är enklare än robotar.

  180. Vi tycker att schack
    är en enastående mänsklig bedrift-

  181. -men för 50 dollar kan man köpa
    ett datorprogram som spelar schack-

  182. -som kan slå nästan alla människor.

  183. Men vi har ännu inga maskiner
    som fyller på hyllor i närbutiken.

  184. Det är därför rutinmässiga kognitiva
    arbeten försvinner snabbare.

  185. För 20 år sen, 1994...

  186. ...jämförde man
    datorprogram med urologer...

  187. ...alltså läkare som är specialister
    på mäns urinvägar.

  188. Datorerna och läkarna
    fick uppgifter om 1 757 män-

  189. -som hade haft en nivå av
    prostataspecifikt antigen, PSA-testet-

  190. -som var mer än fyra nanogram
    per milliliter blod-

  191. -ett standardtest för att se om män
    har ökad risk för prostatacancer.

  192. Maskinen och läkarna fick data-

  193. -om förändringar i PSA-resultat,
    resultat av rektalpalpationer-

  194. -och ultraljud av prostataområdet,
    och läkarna ombads att förutspå-

  195. -hur stor risken var
    att en viss person hade prostatacancer.

  196. Därefter gjordes biopsier
    för att se om de hade rätt eller inte.

  197. Läkarna hade rätt i 34 % av fallen.

  198. För 20 år sen hade datorprogrammet
    rätt i 77 % av fallen.

  199. Redan för 20 år sen hade artificiella
    neurala nätverk, program som lär sig-

  200. -mer rätt än läkare, när det gällde
    att förutspå risken för prostatacancer.

  201. Det är läskigt.

  202. Vi har två ekonomiska krafter: utlands-
    entreprenader och automatisering.

  203. Försök gå in i en järnaffär och köpa
    en hammare som är gjord i Sverige.

  204. Man brukade tillverka hammare här.
    Nu görs de i Kina eller i Sydostasien.

  205. Vissa jobb har flyttats utomlands,
    men ännu vanligare är automatisering.

  206. Vissa av er är tillräckligt gamla
    för att minnas när kreditkorten kom.

  207. Man gav dem kortet-

  208. -de stoppade det i en maskin,
    lade på kvittot, drog valsen över-

  209. -du fick en kopia och affären fick en-

  210. -och den tredje kopian skickades
    till ett databehandlingscenter-

  211. -där vanligtvis kvinnor
    skrev in den informationen-

  212. -så att du kunde faktureras rätt belopp.

  213. De jobben har försvunnit.

  214. Såna databehandlingscenter finns inte
    längre. Informationen skapas direkt.

  215. Vi har två processer, utlands-
    entreprenader och automatisering.

  216. Det läskiga är att teknologin gör att
    olika slags jobb kan flytta utomlands.

  217. Förr kunde man bara skicka
    lågkvalificerade jobb utomlands-

  218. -men nu skickas även
    högkvalificerade jobb utomlands.

  219. Första generationen: matpackare,
    databehandlare, telefonsvarare-

  220. -men nu:
    skatteanalys, datasäkerhet...

  221. Om du är med om en bilolycka
    i Manhattan klockan tre på morgonen-

  222. -kommer dina röntgenbilder antagligen
    att analyseras av en tekniker i Indien.

  223. Jag tycker att det är bra,
    eftersom de antagligen är vakna.

  224. Men vissa jobb måste väl vara trygga?

  225. Kirurger?

  226. Jag vet att folk opererar sig
    i andra länder, där det är billigare-

  227. -men tror ni att kirurger i ett land-

  228. -kommer att kunna operera patienter
    i ett annat land? Kan det hända?

  229. Om femton år? Tio? Fem?

  230. Det händer redan.
    Det har redan gått fjorton år-

  231. -sen den första transatlantiska
    fjärroperationen.

  232. 2001 tog två kirurger i Manhattan
    med hjälp av robotskalpeller-

  233. -bort gallblåsan hos en 68-årig kvinna
    i Strasbourg, 6 000 kilometer bort.

  234. Kvinnan lämnade sjukhuset 48 timmar
    senare utan komplikationer.

  235. Inga jobb är trygga.

  236. Därför är det så läskigt
    att vara lärare i dag.

  237. Vi är den första generationen som vet
    att vi inte har en aning om vad vi gör.

  238. Vi förbereder våra barn för en värld
    som ingen kan föreställa sig.

  239. Om era elever är sju i år-

  240. -kommer de fortfarande att arbeta
    under 2000-talets sista fjärdedel.

  241. Vi har ingen aning om framtiden.
    Ingen kan förutspå framtiden.

  242. Förra året var det 50-årsjubileum
    för världsutställningen i New York-

  243. -som blickade framåt mot år 2000.
    Det är roligt att se hur de tänkte.

  244. Alla skulle vara klädda i spandex
    och åka omkring med var sin jetpack.

  245. Jag såg verkligen fram emot det.

  246. Det blev inte så.
    Lite närmare i tiden, för femton år sen-

  247. -vem skulle ni ha satsat på-

  248. -av Encarta, en online-encyklopedi
    bekostad av Microsoft-

  249. -som då var världens största företag-

  250. -eller skulle ni satsa på Wikipedia-

  251. -online-encyklopedin som låter vilken
    idiot som helst ändra vad som helst-

  252. -utan att ens behöva logga in?
    Har nån här ändrat i Wikipedia?

  253. Visst är det läskigt?

  254. När man går in på Wikipedia
    är man på fliken "Läsa".

  255. Om man ser nåt som är fel klickar man
    på "Redigera", ändrar texten-

  256. -trycker på "Spara" och så ser alla
    de ändringar som du har gjort.

  257. För femton år sen sa alla
    att Wikipedia var otroligt korkat.

  258. Nu är det ofta mer korrekt
    än Encyclopedia Britannica.

  259. Folk sa att det var en korkad idé,
    och nu...

  260. Encarta finns inte längre
    och Wikipedia blir bara bättre.

  261. Ingen vet vad som kommer att hända.

  262. Seymour Papert säger att det bara
    finns en färdighet för 2000-talet.

  263. Det man har lärt sig i skolan går inte
    längre att applicera på ett helt liv.

  264. Det man har lärt sig i skolan är
    föråldrat när man ska börja arbeta.

  265. Förutom en sak - att kunna lära sig.

  266. Det är det som är det tragiska
    i hur politiker pressar skolorna-

  267. -för att höja elevernas nivå
    i svenska, engelska och matte.

  268. Elever blir bara bättre och bättre på
    att göra sånt som de redan har sett.

  269. Men hur bra blir de
    på saker som de aldrig har sett förut?

  270. Seymour Papert, som skrev det här,
    studerade för Jean Piaget.

  271. Piaget definierade intelligens
    som att veta vad man ska göra-

  272. -när man inte vet vad man ska göra.
    Det behöver våra elever.

  273. Här är poängen. Du kan
    lära dina elever hur mycket som helst-

  274. -men om de lämnar klassrummet med
    sitt naturliga kunskapssug utsläckt-

  275. -så har du svikit dina elever.

  276. Oavsett hur mycket du lär dem
    har det mesta av det de behöver-

  277. -inte upptäckts eller uppfunnits än.

  278. Det viktiga är att unga människor
    måste brinna för att fortsätta lära sig.

  279. Vi måste få människor
    som vet vad de ska göra i situationer-

  280. -som de inte har blivit förberedda på.

  281. Regeringar har försökt
    med många olika saker-

  282. -men nästan ingenting har fungerat.

  283. Vi tror att vi vet hur framtiden ser ut,
    när vi egentligen inte har en aning.

  284. En man som heter Hans Moravec
    beskrev för 20 år sen-

  285. -det som nu kallas Moravecs paradox.

  286. Han påpekade att det är ganska lätt-

  287. -att skapa en maskin som kan lösa
    problem lika bra som en människa.

  288. Som schack.

  289. Men det är svårt att ge en maskin-

  290. -samma perceptionsförmåga
    som ett tvåårigt barn.

  291. Datorer kan slå
    vem som helst i schack-

  292. -men vi kan inte skapa maskiner
    som kan plocka upp ett ägg-

  293. -eller gå dit, ta den blå bollen
    och komma tillbaka.

  294. Det vi trodde var svårt
    är lätt att automatisera-

  295. -och det vi trodde skulle vara enkelt
    är svårt. Det är Moravecs paradox.

  296. Det intressanta är att fast människans
    perceptionsförmåga utvecklas...

  297. ...i maskinernas värld...

  298. De blir bättre, men de blir bättre
    snabbare och snabbare.

  299. För fem år sen sa man att bilar
    som kör själva är minst 25 år bort.

  300. Nu har Lexusbilar
    med Googles chaufförprogram-

  301. -kört en miljon kilometer i Kalifornien.

  302. De har varit med om två olyckor.
    En gång var det människan i bilen...

  303. Det sitter alltid nån i bilen,
    för annars får folk panik.

  304. I en olycka tog människan över
    och orsakade olyckan.

  305. Den andra olyckan... Bilarna har
    programmerats för att undvika risker.

  306. När trafikljuset blev gult saktade bilen
    in och blev påkörd bakifrån.

  307. Två olyckor på en miljon kilometer,
    varav ingen var maskinernas fel.

  308. Men för bara fem år sen sa man
    att det här låg 25 år i framtiden.

  309. Det som är skrämmande
    är hur snabbt allt förbättras.

  310. Ni ska få en stund
    att fundera på saken.

  311. Prata med er granne
    och se om ni kan komma överens om-

  312. -vad som är det mest intressanta,
    förvånande och utmanande ni har hört.

  313. Det mest intressanta, förvånande
    eller utmanande ni har hört.

  314. Se om ni kan
    komma överens med era grannar.

  315. Tack. Då så...
    Då ska vi se vad ni tyckte.

  316. Det spelar ingen roll. -
    Kan du välja ett tal mellan ett och 25?

  317. -20.
    -Okej.

  318. En, två, tre, fyra, fem,
    sex, sju, åtta, nio, tio-

  319. -elva, tolv, tretton, fjorton, femton,
    sexton, sjutton, arton, nitton, tjugo.

  320. De som sitter längst bak trodde
    att de inte skulle behöva vara med.

  321. Här är rad 20. Person 20 på rad 20...
    En, två, tre, fyra, fem, sex, sju, åtta-

  322. -nio, tio, elva, tolv, tretton, fjorton,
    femton, sexton, sjutton, arton-

  323. -nitton, tjugo. Det är du.

  324. Kom ni överens om det intressantaste,
    mest förvånande eller utmanande?

  325. Vad var det mest intressanta
    eller förvånande?

  326. Vikten av att lära sig att lära sig.

  327. Ja. Att lära sig hur man lär sig.

  328. Verktyg för hur man lär sig
    att lära sig. Ett tal mellan ett och 25?

  329. Tio. Okej. Om hon valde en specifik rad
    börjar jag räkna bakifrån.

  330. En, två, tre, fyra, fem,
    sex, sju, åtta, nio, tio.

  331. Person tio på rad tio... En, två, tre,
    fyra, fem, sex, sju, åtta, nio, tio.

  332. Du. Vad var det mest intressanta,
    förvånande eller utmanande?

  333. Våra lärandestrukturer är för rigida,
    för så kommer inte samhället att se ut.

  334. Är det nån mer som vill säga nåt
    om vad de pratade om?

  335. Jag kan välja en människa till.
    Är det nån som har nåt att säga?

  336. Inte det? Okej.

  337. Vi måste öka
    elevernas prestationsförmåga-

  338. -inte för att regeringar tycker det,
    utan för att våra unga människor-

  339. -får leva i en värld
    som ingen kan föreställa sig.

  340. Frågan är hur väl förberedda
    de kommer att vara.

  341. Vad ska vi göra? Hur kan vi förbereda
    våra elever? Vad ska vi förbättra?

  342. Det här är data från PISA som visar
    vad som är viktigt i undervisningen.

  343. Det här är olika länder i PISA.

  344. Det vågräta strecket
    delar upp resultaten-

  345. -i skillnader inom skolor ovanför
    strecket och skillnader mellan skolor.

  346. Länder med långa staplar
    under det vågräta strecket-

  347. -är de där olika skolor
    får väldigt olika resultat.

  348. En stor stapel över strecket visar att
    skolorna är väldigt lika i det landet.

  349. Här har vi Sverige,
    den gula stapeln där.

  350. Det intressanta är den röda stapeln,
    som visar skoleffekten.

  351. I Sverige har vi vissa skillnader
    inom skolor och vissa mellan skolor.

  352. Vissa skolor finns ju
    i väldigt rika områden-

  353. -och andra skolor
    finns i fattiga områden.

  354. I OECD:s data finns det otroligt bra
    information om eleverna-

  355. -bland annat
    hur många böcker de har hemma.

  356. Man kan vikta
    för elevernas sociala bakgrund.

  357. Den röda stapeln där
    är skoleffekten i Sverige.

  358. Bara fem procent av skillnaderna
    i resultat beror på elevernas skolor.

  359. Därför har alla reformer, som friskolor,
    gjort väldigt liten skillnad i Sverige.

  360. I grund och botten
    har inte skolan särskilt stor inverkan.

  361. Alla skolor i Sverige
    är i princip ganska likartade.

  362. Så om man vill förbättra resultaten
    genom att förändra elevernas skolor-

  363. -kommer det att misslyckas. Nästan
    alla skolor har samma elevresultat.

  364. Vissa får lite bättre, andra lite sämre,
    men skillnaden är väldigt liten.

  365. Vi måste alltså titta i skolorna. Ja?

  366. Ja.

  367. Jag vet inte. Jag är inte intresserad,
    så jag har inte undersökt det.

  368. Det kan vara så
    att de får olika mycket pengar.

  369. Men poängen är att det här bara viktar
    för elevernas sociala förhållanden.

  370. Så jag vet inte.

  371. Tyskland har en stor skoleffekt,
    och det handlar absolut om urvalet.

  372. Samma gäller Österrike. Länder som
    delar upp elever i tio-elvaårsåldern-

  373. -verkar ha en större effekt på skolnivå.
    Nåja.

  374. Nu är jag intresserad.
    Jag får undersöka saken. Tack.

  375. Här är poängen.

  376. Om man ser på vad som fungerar,
    finns vissa saker som är väldigt dyra.

  377. Man skulle kunna minska
    klasstorleken i Sverige med 30 %-

  378. -och gå ner från 30 elever till 20-

  379. -men det skulle kosta 200 000 kronor
    extra per klassrum varje år.

  380. Man får ytterligare fyra månaders
    lärande per år. Mindre klasser hjälper.

  381. Särskilt med yngre barn-

  382. -och om lärarna får hjälp
    att undervisa på ett annat sätt.

  383. Ofta blir resultatet
    att läraren bara får en mindre klass.

  384. Om läraren undervisar 20 elever
    på samma sätt som 30-

  385. -får man ingen större förbättring.

  386. Om lärarna får stöd i att undervisa
    på sätt som bara går med 20 elever-

  387. -kan minskad klasstorlek få
    en större effekt. Det är komplicerat.

  388. Här är problemet
    med minskade klasser.

  389. Om man gör klasserna mindre...

  390. ...med till exempel 30 procent...

  391. ...behöver man antagligen
    ytterligare 50 000 lärare.

  392. Det innebär att vi måste anställa dem
    som vi i nuläget inte tycker platsar.

  393. Det är det folk glömmer. Minskade
    klasstorlekar ger mindre lärarkvalitet.

  394. Man får anställa dem som man nu
    inte tycker är tillräckligt bra.

  395. Man får bättre resultat
    av mindre klasser-

  396. -men man sänker lärarnas kvalitet,
    vilket kan göra saker värre.

  397. Vi vet att formativ bedömning,
    bedömning för lärande-

  398. -ger åtta extra månader per år
    till en kostnad av runt 20 000 kronor.

  399. Därför ska jag prata om det.

  400. Inte för att jag har skrivit en bok
    om det, utan för att forskningen visar-

  401. -att det ger den största effekten
    på elevers prestationer.

  402. Jag bygger det
    på de här sjutton studierna.

  403. De har undersökt feedback och
    andra delar av formativ bedömning-

  404. -och de visar att, oavsett land,
    elevernas ålder och skolämne-

  405. -så är formativ bedömning det som ger
    störst effekt på elevernas prestationer.

  406. Vi måste tillämpa det i praktiken-

  407. -och alla lärare har tyvärr inte
    fått veta hur de ska göra det.

  408. Vissa tror att formativ bedömning
    innebär att ha prov oftare-

  409. -och föra diagram
    över elevernas utveckling.

  410. Hela tanken bakom
    formativ bedömning har kapats.

  411. Jag kan inte förhindra att folk använder
    termen på ett sätt som jag inte gillar-

  412. -så vi borde hellre
    förändra terminologin lite.

  413. Jag vill prata om långa, medellånga och
    korta cykler av formativ bedömning.

  414. Den långa cykeln innebär att se hur
    det går för eleverna, att de lär sig-

  415. -och det kan vara till hjälp. Man kan se
    om eleverna lär sig det de ska lära sig.

  416. Men effekterna är ganska små.

  417. Den medellånga cykeln
    handlar om betyg och feedback-

  418. -och det kan också vara till hjälp-

  419. -men formativ bedömning
    får störst effekt när den utförs-

  420. -minut för minut, dag för dag.

  421. Folk frågar hur ofta
    de ska göra formativa bedömningar.

  422. Jag svarar "Inte oftare
    än var sjätte till tionde sekund."

  423. Inte var sjätte till tionde vecka,
    var sjätte till tionde sekund.

  424. Det viktiga är...
    Alla lärare vet det här.

  425. Elever lär sig inte det vi lär ut.

  426. Det är alla lärares mörka hemlighet,
    eller hur?

  427. Vi håller fantastiska lektioner,
    men när vi ser vad eleverna skriver-

  428. -undrar vi vilken planet de var på
    när vi pratade om det här.

  429. "Det var inte det jag sa.
    Hur kan du tro att det var det jag sa?"

  430. Som lärare får man dagligen
    erfarenhet av att misslyckas.

  431. Jag kommer att misslyckas här i dag.
    Många av er kommer att tro-

  432. -att jag sa saker
    som jag vet att jag inte har sagt.

  433. Det är svårt att undervisa.

  434. Vi blir aldrig särskilt bra på det.
    Därför är det världens bästa jobb.

  435. En livstid räcker inte till
    för att bemästra det.

  436. Visa mig en lärare
    som tror att hon gör ett bra jobb.

  437. Antingen har hon väldigt låga krav,
    eller så är hon ouppmärksam.

  438. Vi har daglig erfarenhet
    av att misslyckas.

  439. Det är världens bästa jobb.
    Man blir aldrig bra på det.

  440. André Previn var den bäst betalde
    kompositören i Hollywood.

  441. En dag gick han in på kontoret
    och sa upp sig.

  442. När folk frågade varför sa han:
    "Jag var inte rädd längre."

  443. Varje dag gick han till jobbet och
    visste att det inte var en utmaning.

  444. Det behöver ni aldrig vara rädda för.

  445. Ert jobb är så svårt att ni aldrig
    nånsin kommer att bemästra det.

  446. Till slut leder det till mentala
    hälsoproblem hos lärare.

  447. Att undervisa skiljer sig
    från de flesta andra yrken.

  448. En revisor behöver inte bli bättre
    när de väl har blivit auktoriserade.

  449. Man måste hålla koll på nya lagar...

  450. Om man är revisor kan man vara
    lika bra eller dålig som sin första dag-

  451. -genom hela sin karriär.

  452. När jag köpte ett hus
    fick en advokat sköta det juridiska.

  453. Hon kunde inte ha gjort det bättre.

  454. För 20 år blev jag påkörd
    av en bil på min motorcykel.

  455. I mitt vänstra ben slets fyra senor,
    en nerv och en artär av.

  456. Men kirurgen lagade mitt ben.
    Han kunde inte ha gjort mer.

  457. Ingen lärare kan nånsin säga så.

  458. Ingen lärare kan säga "Vi gjorde
    allt vi kunde för det här barnet"-

  459. -"men till slut räckte det inte."

  460. Man kan alltid göra mer.
    Gråt inte över dina misslyckanden.

  461. Du kommer att misslyckas, men i
    morgon kan du försöka med nåt annat.

  462. Det är därför lärare
    hela tiden måste tänka på utveckling.

  463. Ni har hört Carol Dwecks idéer.

  464. Man tillämpar det på barn, men det är
    ännu viktigare att lärare utvecklas.

  465. Om du inte tror
    att du kan bli bättre i morgon-

  466. -så kommer du när du misslyckas,
    vilket alla gör, då jobbet är omöjligt-

  467. -men om du inte tror att du kan bli
    bättre börjar du skylla på eleverna.

  468. Då säger man: "Vad kan man förvänta
    sig av elever från det området"-

  469. -"eller med såna föräldrar?"
    Lärarna börjar skylla på eleverna.

  470. Men lärare som tror
    att de kan utvecklas...

  471. ...säger "Vad kan jag prova mer?"

  472. Att tro att du kan göra
    ett bättre jobb i morgon-

  473. -är nyckeln till din mentala hälsa
    och ditt mentala välbefinnande.

  474. Hur illa jag än misslyckades i dag,
    kan jag bli en bättre lärare i morgon.

  475. Anledningen till att vi borde fokusera
    på formativ bedömning-

  476. -är att elever inte lär sig
    det vi lär ut.

  477. De bästa lärarna har alltid förlitat sig
    på information från eleverna-

  478. -för att justera hur de undervisar.

  479. Därför lär sig elever
    att det är farligt att se bekymrad ut.

  480. Om man ser bekymrad ut
    frågar läraren "Hänger du med?"

  481. Elever lär sig att nicka och le.
    Då tror vi att vi är fantastiska lärare.

  482. "Jag hade dem i min hand."
    Nej, de bara nickade och log.

  483. Vissa lärare inser
    hur förföriskt det kan vara-

  484. -så de tror att de är smarta
    när de använder "tänkande tummar".

  485. De stannar och frågar klassen:
    "Hänger alla med, ja eller nej?"

  486. Vad får man då?

  487. Vad tror man?
    Det är ett självskattningstest.

  488. 50 års forskning på självskattningstest
    visar att man inte kan lita på dem.

  489. Men man kan göra en liten ändring
    och göra det mycket mer användbart.

  490. Jag såg ett exempel i en lektion
    i engelska för en grundskoleklass.

  491. Läraren kollar att eleverna vet
    hur man skriver ordet "its".

  492. På tavlan skriver hon "Its on its way".

  493. Hon ber eleverna komma upp
    och göra meningen korrekt.

  494. En pojke kom fram
    och skrev en punkt efter meningen.

  495. Börja alltid med den lägsta frukten.

  496. Sen lade en elev till en apostrof och en
    lade till ytterligare en apostrof.

  497. Läraren väntade lite
    och frågade om nån vill ändra på nåt.

  498. Ingen ville det, så läraren
    ställde frågan "Stämmer det nu?"

  499. Alla elever fick rösta ja eller nej.

  500. Ser ni vilken skillnad?
    Nu kan man inte gömma sig.

  501. Om du röstar ja har du bevisat-

  502. -att du inte har en aning om vad du
    pratar om. Det är fortfarande fel.

  503. Men om du röstar nej
    måste du gå fram och rätta felet.

  504. Det är det jag menar
    när det gäller formativ bedömning.

  505. Ett engagemang,
    där man inte kan gömma sig-

  506. -och en återkoppling, där läraren
    får riktig information av eleverna-

  507. -och kan använda den informationen
    för att förbättra sin undervisning.

  508. Det är hela tanken.

  509. Olika personer definierar
    formativ bedömning på olika sätt.

  510. Jag ser tre processer. Vart man är på
    väg, var man är och hur man ska dit.

  511. Sen har man läraren, kamraterna
    och eleven själv, vilket ger nio rutor.

  512. För mig känns det vettigt
    att se på några av rutorna tillsammans.

  513. Den första strategin är att klargöra,
    delge och förstå lärandemål.

  514. Det är kanske den mest använda men
    också den sämst använda strategin.

  515. I många skolor ska varje lektion börja
    med en genomgång av lärandemålen.

  516. Läraren ska skriva upp dem på tavlan,
    eleverna ska skriva av dem-

  517. -och sen struntar alla i dem
    under resten av lektionen.

  518. Men om en rektor går förbi
    har man skrivit upp lärandemålen.

  519. Jag frågade några femteklassare
    vad ett lärandemål var.

  520. En sa: "Det vi skriver av i början
    medan vi pratar med varandra."

  521. Naturligtvis borde elever veta
    vart de är på väg.

  522. Det är pinsamt hur länge jag jobbade
    som lärare utan att berätta det.

  523. Om eleverna vet vart vi är på väg har vi
    större chans att lyckas komma fram.

  524. Men det är inte alltid rätt väg
    att skriva målen i början av lektionen.

  525. Av tre anledningar.
    Ibland vet man inte vart man är på väg.

  526. Om jag undervisar i gymnasiekemi
    och balanserar kemiska formler-

  527. -försöker jag få alla elever till samma
    plats, och det finns bara ett rätt svar.

  528. Det finns ett mål för hela klassen.

  529. Men om elever ska reagera
    på en dikt jag har läst-

  530. -är det okej om olika elever
    beger sig åt helt olika håll.

  531. Det är okej
    att olika elever lär sig olika saker.

  532. Andra anledningen: ibland förtas resan
    om man säger vart man är på väg.

  533. Man avslöjar slutet.

  534. Den tredje anledningen är att det är ett
    recept för oinspirerande undervisning.

  535. Jag har en liten hemlighet
    som jag vill berätta-

  536. -som jag har lärt mig efter tusentals
    timmar av observation i olika klassrum:

  537. "Inte alla barn är motiverade."

  538. Jag ville bara berätta det,
    om ni inte har kommit på det själva.

  539. Om alla elever var motiverade
    kunde vi ha vilka mål som helst.

  540. De skulle säga:
    "Jag vill verkligen lära mig nåt i dag."

  541. "Jag struntar i vad,
    jag måste bara lära mig nåt."

  542. Man kan ha vilka mål som helst.
    "Härligt. Det vill jag lära mig!"

  543. Det är inte verklighet
    för nån lärare jag känner.

  544. Eleverna kommer in
    och måste göras intresserade.

  545. Ingen elever har blivit intresserade
    av en målsättning.

  546. De tycker att idéer, debatter
    och diskussioner är intressanta.

  547. Det lärare är bra på är att ta det
    som regeringen vill att vi ska lära ut-

  548. -och skapa intressanta aktiviteter
    som får elever att tänka på innehållet.

  549. Härom dagen såg jag ett exempel
    på en NO-lektion i åttan.

  550. Läraren började med
    att fråga eleverna:

  551. "Varför tar det längre tid att laga
    potatis vid 220 grader i ugnen"-

  552. -"än det tar vid bara 100 grader
    i en kastrull med kokande vatten?"

  553. Vilken bra fråga.
    Jag hade aldrig tänkt på det så förut-

  554. -och jag hade inte sett motsägelsen.

  555. Det viktiga är att läraren
    hade en plan för lektionen.

  556. Efter 20 minuter
    berättade han om lärandemålen-

  557. -men han startade lektionen med att få
    eleverna intresserade, inte med målen.

  558. Eleverna ska få veta vart de är på väg-

  559. -men bästa sättet att göra det är inte
    att sätta upp mål i början av lektionen.

  560. Ibland kanske man gör det
    mitt i lektionen, eller i slutet.

  561. "Varför fick ni göra det här, tror ni?"
    Ibland gör man det nästa lektion.

  562. "Tänk på förra lektionen.
    Varför gjorde vi så?"

  563. Eleverna ska få veta vart de är på väg,
    men det behöver inte följa en formel.

  564. Det gäller i allmänhet.
    Om nån kommer och säger-

  565. -att de vet hemligheten med
    effektiv undervisning, spring därifrån.

  566. De vet inte vad de pratar om. Alla som
    tror att de vet hur man blir bra lärare-

  567. -strunta i dem. Det finns inget
    magiskt sätt. Alla lärare är olika.

  568. Det är en kreativ process
    och inte ett antal regler.

  569. Den andra strategin är
    effektiva diskussioner-

  570. -uppgifter och aktiviteter
    som tar fram belägg för lärande.

  571. Varför inte bara "frågor".
    Det är inte bara att ställa frågor.

  572. Det är allt lärare gör för att få veta
    var eleverna befinner sig.

  573. Fotbollstränare ställer inte frågor,
    de ber eleverna sparka boll.

  574. Musiklärare ber eleverna spela saker.

  575. Även inom akademiska ämnen får
    påståenden bättre gensvar än frågor.

  576. Det handlar om att ta reda på
    var eleverna befinner sig.

  577. Den tredje strategin
    är feedback som för lärandet framåt.

  578. Vi kallar det så för att Paul Black och
    jag skrev "Inside the Black Box" 1998-

  579. -där vi skrev att feedback
    oftast fungerade bättre-

  580. -som kommentarer
    snarare än som betyg.

  581. Många lärare följde våra råd.

  582. Tyvärr blev inte kommentarerna
    ofta särskilt hjälpsamma.

  583. Alltför ofta lät kommentarerna så här:

  584. "Det här hade blivit bättre
    om du hade gjort följande saker"-

  585. -"men det gjorde du inte,
    så det är det inte."

  586. Problemet med ordet "feedback"
    är ordledet "back".

  587. Många verkar tro att feedback
    ska blicka bakåt. Det ska blicka framåt.

  588. Det handlar om vad som ska komma.
    Inte backspegeln, utan vindrutan.

  589. Som Douglas Reeves sa:
    skillnaden mellan en hälsokontroll-

  590. -och en obduktion. För många elever
    får obduktioner och inte kontroller.

  591. De sista två strategierna betonar att de
    viktiga besluten inte fattas av lärarna-

  592. -utan av eleverna. Om inte eleverna vill
    lära sig nåt är allt du gör meningslöst.

  593. Eleverna måste aktiveras
    att bli lärande resurser för varandra.

  594. Vissa lärare inser
    att elever måste vara aktiva.

  595. Det finns inga fiollärare som menar att
    det bästa sättet att lära eleverna-

  596. -är att visa hur duktig läraren är
    på att spela fiol.

  597. Det finns inga fotbollstränare som
    menar att barnen slår bättre straffar-

  598. -om tränaren visar
    hur bra han är på att slå straffar.

  599. Men på mattelektioner eller
    NO-lektioner eller engelsklektioner-

  600. -eller svensklektioner, vem är det
    som ofta arbetar hårdast? Läraren.

  601. Nån sa en gång att skolor är
    dit barn går för att se lärare arbeta.

  602. Lärare får gärna vara trötta i slutet
    av dagen, om eleverna är utmattade.

  603. Men om eleverna går hem
    och är mindre trötta än du själv-

  604. -måste arbetsfördelningen
    i klassrummet förändras.

  605. Tanken med detta är...

  606. Vi måste anpassa det som sker
    i klassrummet efter elevernas behov.

  607. Det är en väldigt enkel tanke
    som är svår att omsätta i praktiken.

  608. Jag flög från London till Göteborg.

  609. Jag är glad att vår pilot
    aldrig hade varit gymnasielärare.

  610. Om han hade varit gymnasielärare
    hade han planerat resan så här:

  611. Han hade tittat på kartan,
    räknat ut bäringen till 60 grader-

  612. -och räknat ut flygtiden
    till 94 minuter.

  613. Han hade startat från London med
    bäring 60 grader, flugit i 70 minuter-

  614. -och börjat leta efter en landningsbana,
    landat och frågat: "Är jag i Göteborg?"

  615. Markpersonalen säger: "Nej, i Oslo."

  616. Men piloten säger: "Förlåt, alla måste
    av. Jag har ett annat jobb som väntar."

  617. Det är så gymnasiet fungerar,
    eller hur? Vi undervisar om kapitel sex-

  618. -och när det är slut
    får de ett prov på kapitel sex.

  619. Om det går bra säger vi "Bra",
    men annars säger vi:

  620. "Tyvärr, vi måste börja på kapitel sju i
    morgon. Vi måste hinna hela boken."

  621. Jag föreslår bara att vi lärare
    borde göra det piloten gjorde-

  622. -det vill säga veta var vi börjar,
    veta vart vi är på väg-

  623. -planera ett sätt att komma dit, påbörja
    resan och regelbundet se var vi är-

  624. -och, om det behövs, korrigera kursen
    så som omständigheterna kräver.

  625. Nu skulle jag vilja gå igenom några
    praktiska tekniker man kan använda.

  626. Vi går igenom strategierna,
    och börjar med lärandemål.

  627. Det första är att berätta om
    lärandemålet vid lektionens början.

  628. Vissa menar att lärandemålen
    borde formuleras på elevernas språk.

  629. För mindre barn är det bra,
    men med äldre elever-

  630. -borde vi använda
    korrekt terminologi med eleverna.

  631. I fjärde klass får de säga
    att trianglar har hörn-

  632. -men i åttan vill jag
    att de säger "vertex".

  633. När eleverna blir äldre
    borde vi använda korrekt terminologi.

  634. Inom NO och matte använder man ofta
    vanliga ord med specifika betydelser.

  635. Vi kan hjälpa eleverna
    genom att förklara-

  636. -hur ord används inom olika ämnen
    och att man blir medveten om det.

  637. Svensklärare, engelsklärare
    och filosofilärare delar ofta ut mallar.

  638. Det är en bra idé, men varje gång man
    ger eleverna en struktur för arbetet-

  639. -kan det fungera som hjälp,
    men det kan också vara i vägen.

  640. Minns ni filmen "Forrest Gump"?

  641. Han hade skenor på benen.

  642. Men var de ett hinder eller ett stöd?

  643. Både och, eller hur? De hindrar honom
    från att springa så fort han vill.

  644. Men när han var yngre var de ett stöd,
    som gjorde honom mer rörlig.

  645. All slags struktur gör att svagare
    elever kan göra bättre ifrån sig.

  646. Men faran är att vi hindrar alla elever
    från att vara så kreativa som de kan.

  647. Faran är att vi hindrar dem
    från att bli mer kreativa än vi själva.

  648. Det sorgliga är...
    En sak som vi vet om kreativitet-

  649. -är att ju äldre man blir,
    desto mindre kreativ blir man.

  650. När man har gjort tester
    är femåringar kreativare än tioåringar-

  651. -som är kreativare än femtonåringar,
    som är kreativare än tjugoåringar.

  652. Femtioåringar... Glöm det.

  653. För all del, ge era elever strukturer,
    men se till att de förstår-

  654. -att om de vet vad de gör
    kan de kasta bort skenorna.

  655. Ofta faller de pladask.

  656. Det är priset man får betala
    för att vara påhittig.

  657. Under de senaste åren
    har jag blivit förvånad-

  658. -över att många svenska skolor har
    börjat med "rubriker", en idé från USA.

  659. Jag är misstänksam mot rubriker
    av många anledningar.

  660. En är att ord betyder olika saker
    för elever och lärare.

  661. En lärare sa: "Du måste planera
    dina experiment mer systematiskt."

  662. Jag frågade eleven vad det betydde.
    "Ingen aning."

  663. "Om jag visste hur man är mer
    systematisk hade jag redan varit det."

  664. Rubriker betyder saker för experter
    som de inte betyder för nybörjare.

  665. Wayne Gretzky anses av många som
    den bästa ishockeyspelaren nånsin.

  666. Om honom sa man:

  667. "De flesta spelare åker dit pucken är.
    Gretzky åker dit den kommer att vara."

  668. Skulle det hjälpa en dålig spelare att
    säga "Åk dit pucken kommer att vara"?

  669. Det är meningslöst, för han förstår
    inte spelet lika bra som Gretzky.

  670. Att beskriva kvalitet gör inte att andra
    nödvändigtvis kan kopiera det.

  671. Det andra jag är skeptisk mot:
    det finns inga tomma celler i en rubrik.

  672. Det står saker i varje ruta.
    Det är misstänkt.

  673. Att cykla. Nivå ett - kan inte cykla.
    Nivå fyra - kan cykla.

  674. Det finns inget däremellan,
    men det finns två rutor, sålunda:

  675. Nivå två - cykla mycket svajigt.
    Nivå tre - cykla mindre svajigt.

  676. Vi fyller i rutorna bara för att
    det måste stå nåt i varje ruta.

  677. För mig är rubriker
    det sista utvecklingssteget.

  678. Vi borde visa på kvalitet
    utifrån det som elever själva har gjort.

  679. Ibland kanske vi kan beskriva
    vad som gör att nåt är bra-

  680. -men ibland kan vi inte göra det.

  681. Min mardröm är
    om nån skulle bestämma-

  682. -de 25 ingredienser
    som behövs för en bra spökhistoria-

  683. -och sen säger vi till våra barn
    att följa den listan.

  684. "En första mening som fångar
    uppmärksamheten." "Starka verb."

  685. Men det blir ändå inte
    en bra spökhistoria.

  686. För det krävs fantasi och kreativitet.

  687. Ibland kan vi inte
    göra kvalitet till en lista.

  688. Ibland är det bästa vi kan göra
    det Guy Claxton kallar-

  689. -att lära våra elever
    att få en näsa för kvalitet.

  690. Om du kan göra en lista för vad som är
    kvalitet, gör det. Berätta för barnen.

  691. Men ibland kan kvalitet inte reduceras
    till ett antal instruktioner.

  692. Slutligen... Ge elever en möjlighet
    att utforma sina egna prov.

  693. Man har visat att förprov gör att elever
    får bättre resultat på proven-

  694. -men att be eleverna att skriva
    provfrågorna är ännu effektivare.

  695. Den bästa strategin inför ett prov
    är att be eleverna-

  696. -kanske i grupper eller två och två,
    att skriva frågor med sina rätta svar.

  697. Hur skapar man effektiva diskussioner,
    aktiviteter och uppgifter-

  698. -som tar fram belägg för lärande?
    Frågor ska få eleverna att tänka.

  699. Eller ge oss data
    som kan påverka vår undervisning.

  700. Utgångspunkten är att det är svårt
    att skriva bra frågor ensam.

  701. Man bör skriva frågor
    tillsammans med sina kollegor.

  702. Om ni planerar frågorna ihop
    blir de mycket bättre.

  703. Lärare oroar sig över slutna frågor.
    Det finns jättebra slutna frågor.

  704. Fråga barn åt vilket håll ljuset färdas.

  705. Från mitt öga till det jag ser,
    eller från det jag ser till mitt öga?

  706. Ni håller nog med om
    att det är en sluten fråga.

  707. Det kan inte bli mycket mer slutet.
    Det finns två svar, varav ett är fel.

  708. Men det är värt att ställa frågan, för
    många tror att ljuset kommer ur ögat.

  709. Om man vet vad man söker
    kan slutna frågor vara bra.

  710. Om man vet att eleverna missuppfattar
    saker kan slutna frågor vara bra.

  711. Men oftast bör vi ställa öppna frågor...

  712. ...som får eleverna att tänka.

  713. Sen måste eleverna
    förstås också få tid på sig att tänka.

  714. Hur lång betänketid
    ger lärare elever i genomsnitt?

  715. Fem sekunder? Tre? Två?

  716. I en känd studie fann Mary Budd Rowe
    att genomsnittstiden var 0,9 sekunder.

  717. Det är problemet. Eleverna får inte
    tid att tänka. Ge dem tid.

  718. Sen måste vi bort från I-R-E.

  719. Det är standardmodellen
    för klassrumsinteraktion:

  720. Initiering, respons, evaluering.

  721. Så ser det ut i 99 procent
    av världens klassrum.

  722. Läraren initierar, eleven ger respons
    och läraren evaluerar: rätt eller fel.

  723. Några lärare har börjat experimentera
    med basketboll.

  724. Jag ställer en fråga till dig,
    jag frågar dig om det var rätt-

  725. -och du får förklara varför.
    Frågan dribblas runt i hela klassen-

  726. -och kommer inte tillbaka till läraren.
    En nyckelidé är "inga händer i luften".

  727. Det här blir lite märkligt.
    Upp med händerna-

  728. -om ni inte låter eleverna höja
    händerna. Vem har det som regel?

  729. Vem gör det minst 80 procent av tiden?

  730. Okej. Det måste vara alla.
    Så enkelt är det. Det måste vara alla.

  731. Om ni väljer bland de elever
    som har höjt händerna-

  732. -skapar ni två klassrum i ert klassrum.

  733. Ett klassrum för dem som vrider axeln
    ur led för att de vill visa att de kan-

  734. -de som leviterar upp ur stolarna
    för att visa att de har ett svar.

  735. De blir faktiskt smartare.
    Deras IQ går upp.

  736. I samma klassrum finns elever
    som går miste om att få bli smartare.

  737. Det kallas Matteuseffekten:
    "Var och en som har, han skall få"-

  738. -"men den som inte har, från honom
    skall tas också det han har."

  739. Multiplikatoreffekten. Om ni har läst
    Gladwells "Framgångsfaktorn"-

  740. -vet ni allt om den tack vare ishockey-
    laget Medicine Hat Tigers i Kanada.

  741. Malcolm Gladwell säger att det
    märkliga med de 25 männen i laget-

  742. -är att åtta är födda i januari och
    fjorton i januari, februari eller mars.

  743. I Kanada visar det sig att om man är
    född i januari, februari eller mars-

  744. -fyrdubblar det ens chans
    att bli professionell ishockeyspelare.

  745. Frågan är varför.
    Diskutera med er granne.

  746. Varför har de som är födda
    i januari, februari eller mars-

  747. -ungefär fyra gånger större chans
    att bli ishockeyproffs?

  748. Tack. Det har nåt att göra med
    hur sport organiseras i Kanada.

  749. Faktum är att, trots att läsåret
    börjar i augusti-september-

  750. -bygger barnens ishockeyligor
    på kalenderåret.

  751. För att spela i laget
    för dem som är under åtta-

  752. -måste man vara under åtta
    den 31 december. Vem väljer man?

  753. De största barnen, som föddes
    i januari, februari eller mars.

  754. Men varför varar effekten så länge?

  755. Elva månader är mycket
    när man är sju eller åtta-

  756. -men varför är det fortfarande så
    när de är 20? Jo...

  757. Eleverna som är med
    i det bästa laget får mer tid på isen.

  758. De har mer att vinna som spelare,
    så de tränar mer.

  759. Så nästa år blir glappet mellan
    de bästa och de näst bästa större-

  760. -och glappet växer för varje år.

  761. Det är det som händer i klassrummen.
    De elever som räcker upp handen-

  762. -får ett försprång
    framför de elever som gömmer sig.

  763. Om elever får gömma sig
    blir glappet större än det behöver vara.

  764. Det är viktigt att komma ihåg
    att alla hatar "inga händer i luften".

  765. Lärare hatar det
    för att de får ändra sina rutiner-

  766. -eleverna som har händerna uppe
    kan inte visa upp sig-

  767. -och de elever som hade det lugnt
    och skönt kan inte gömma sig längre.

  768. Men vi har gjort experiment
    där vi bad lärare prova det här-

  769. -och vi intervjuade eleverna. En pojke
    reflekterade över sina upplevelser.

  770. Han var en av de smarta ungarna,
    men mot slutet av experimentet...

  771. Vi får se på batteriet. Nu hörs jag.

  772. William sa: "Jag visste inte
    att mina klasskompisar var så smarta."

  773. När elever får höja händerna
    dominerar de som är snabbast-

  774. -och inte nödvändigtvis
    de som har mest att säga.

  775. "Inga händer i luften"
    kan göra klassrummet mer rättvist.

  776. Den andra poängen
    är att vi behöver bättre information.

  777. Vi behöver system för att få information
    från alla, som i dag-

  778. -när ni fick rösta med fingrarna, eller
    med hjälp av ABCD-kort eller tavlor.

  779. Jag såg ett exempel härom dagen
    i en sjätteklass där man hade franska.

  780. Läraren hade pratat om
    ord för olika kroppsdelar-

  781. -och sen sa hon olika kroppsdelars
    namn på franska: Les oreilles?

  782. Eleverna fick rita en pil till rätt
    kroppsdel för att visa att de förstod.

  783. Läraren kunde se om eleverna hade
    förstått utan att behöva rätta prov.

  784. Det viktiga är att ta reda på
    vad eleverna lär sig i klassrummet-

  785. -inte vänta och titta på deras böcker.

  786. Feedback.
    Jag vill visa en studie för er.

  787. Det var en studie
    som gjordes på tolv klassrum.

  788. I alla klasserna hade man samma mål,
    samma lärare och samma läxor.

  789. Enda skillnaden var
    vilken feedback eleverna fick.

  790. I fyra klassrum fick de bara betyg.

  791. I fyra klassrum fick de en kommentar,
    och i fyra fick de både och-

  792. -både betyget och en kommentar.

  793. Vad hände? De som fick betyg
    gjorde inga framsteg.

  794. De med höga betyg ville fortsätta så,
    men inte de med låga.

  795. De som fick kommentarer
    fick en förbättring på 30 procent-

  796. -och alla var positiva till
    att arbeta vidare på det sättet.

  797. Vad tror ni hände när eleverna fick
    både betyg och kommentarer?

  798. Med betyg fick man ingen förbättring.

  799. De med höga betyg ville fortsätta,
    men inte de med låga.

  800. Kommentarer gav en 30-procentig
    förbättring, och alla ville fortsätta.

  801. Vad hände när eleverna fick både betyg
    och kommentarer? Diskutera frågan.

  802. Tack. Nu ska ni få rösta igen. Ett för
    A, två för B, tre för C, fyra för D-

  803. -och fem för E. Rösta nu, tack.

  804. Okej. Vissa väljer B,
    andra väljer C eller E...

  805. De flesta av er väljer D.

  806. Det visade sig
    att D var vad som hände. Ja!

  807. Okej. Eleverna som fick
    både betyg och kommentarer-

  808. -vad var det första de tittade på?
    Och det andra?

  809. Nån annans betyg.

  810. Jag vill dela med mig
    av ett citat från Åsa i Borås-

  811. -som hade samma lärare
    i svenska och filosofi.

  812. Läraren hade hört att betyg var dåligt-

  813. -men i svenska gav hon betyg,
    för att hon visste att det var viktigt-

  814. -och i filosofi började hon ge
    bara kommentarer.

  815. Det här var Åsas reaktion:

  816. Det är otroligt att en femtonåring
    har sån insikt i sitt eget lärande.

  817. Hon vet att hon skulle klaga
    om hon inte fick betyg-

  818. -men hon vet att det inte är bra.

  819. Det är problemet.
    Eleverna vill ha betyg-

  820. -men de vet att de är dåliga för dem.

  821. Det är bara en studie. Jag kanske bara
    har valt den för att den ger mig stöd.

  822. Därför är Klugers och DeNisis studie
    så viktig.

  823. De letade upp alla studier som nånsin
    gjorts om effekter av feedback-

  824. -hela vägen tillbaka till 1905.
    De hittade 3 000.

  825. Sen förkastade de alla studier
    som inte handlade bara om feedback-

  826. -eller där det inte fanns mätdata. De
    tog med studier som de kunde lita på-

  827. -och bara 131 av 3 000 var korrekta
    studier som fokuserade på feedback-

  828. -och som kunde tolkas ordentligt.

  829. I 231 av de 607 effektstorlekar
    som hade uppmätts-

  830. -gjorde feedback
    att folk presterade sämre.

  831. I nästan 40 procent av fallen
    ledde feedback till sämre prestationer.

  832. Det är ett av psykologihistoriens
    mest förbluffande resultat.

  833. Alla studier
    skulle förbättra prestationerna-

  834. -men i nästan 40 % av fallen gjorde
    feedback att folk presterade sämre.

  835. Det Kluger och DeNisi påpekade var-

  836. -att det viktiga är vad eleverna gör
    med den feedback de får.

  837. Det finns fyra saker de kan göra.
    De kan ändra sitt beteende-

  838. -de kan ändra målet, överge målet
    eller förkasta feedbacken.

  839. Vad som är bra och dåligt
    beror på sammanhanget.

  840. Om eleverna inte klarar målen vill vi
    att de ska ändra sitt beteende-

  841. -men om de har nått målen
    är det det sista de ska göra.

  842. "Min mattelärare säger att det går bra,
    så nu kan jag spela mer Playstation."

  843. Om eleven har nått sitt mål vill vi
    ge dem ett nytt, ambitiösare mål.

  844. Men vi vill inte ändra målet om
    eleverna inte uppnår det mål de har.

  845. "Jag hade hoppats få ett A,
    men nu får jag nöja mig med B."

  846. De två sista är alltid dåliga.
    Att överge målet: "Matte är korkat."

  847. Eller att förkasta feedbacken:
    "Min mattelärare är korkad."

  848. Därför är det så svårt med feedback.
    Åtta olika saker kan inträffa.

  849. Sex av dem är dåliga.

  850. Det finns ingen mall.

  851. Jag kan bara ge några generella råd.
    Ge kommentarer hellre än betyg.

  852. Berätta inte om allt som är fel.
    Det blir överväldigande.

  853. Om ni använder rubriker, se till
    att återkoppla till dem i er feedback.

  854. En mattelärare sa: "Det funkar väl
    i engelska, svenska, filosofi..."

  855. "Det går inte i matte.
    Man kan inte skriva kommentarer."

  856. "Om man sätter en bock för femton
    ekvationer och ett kryss för fem-"

  857. "-förstår eleverna själva
    att de fick femton av tjugo."

  858. Vi sa: "Visst. Men säg hellre 'Du har
    fem fel. Hitta dem och fixa dem.'"

  859. Regel nummer ett:
    arbeta aldrig hårdare än eleverna.

  860. Därav följer: feedback ska innebära
    mer jobb för eleven än för läraren.

  861. Ge eleverna mindre feedback,
    men se till att de utnyttjar den.

  862. Till slut, om ni har prov
    i slutet av en kurs - varför det?

  863. Då är det för sent. Det är som att landa
    i Oslo och fråga "Är jag i Göteborg?"

  864. Varför inte ha ett prov
    på tre fjärdedelar av kursen?

  865. De sista strategierna: aktivera elever
    som läranderesurser för varandra-

  866. -och få dem att äga sitt eget lärande.

  867. Jag pratar bara om några tekniker här.
    Checklistan.

  868. Innan jag får lämna in nåt
    måste Anders titta genom checklistan-

  869. -så att allt som ska finnas med är med.
    Om han säger okej lämnar jag in det.

  870. Om det sen inte är okej, vem råkar då
    illa ut? Han, för att han svek mig.

  871. Två stjärnor och en önskan kan enkelt
    sätta i gång kamratbedömning.

  872. Jag skulle aldrig låta elever skriva
    på varandras arbeten.

  873. Det leder till för mycket bråk. De får
    skriva kommentarer på post-it-lappar.

  874. De får sätta två stjärnor
    - jag gillar det och jag gillar det-

  875. -och en önskan
    - jag önskar att du hade gjort det här.

  876. Det vi har funnit är att elever är
    hårdare än lärare nånsin skulle våga-

  877. -eftersom maktförhållandena
    är annorlunda.

  878. Ett sätt att få alla elever
    att ta det på allvar-

  879. -är att samla in alla önskningar,
    visa dem på storbild nästa lektion-

  880. -och prata med eleverna om
    huruvida det är bra kommentarer.

  881. Även om kommentarerna är anonyma
    tar de det på allvar-

  882. -eftersom man diskuterar
    deras kommentar-

  883. -och ingen vill höra
    att ens kommentar var dålig-

  884. -även om ingen vet vem som skrev
    den. Kommentarerna blir bättre.

  885. Välj-byt-välj.

  886. När små barn lär sig bokstäverna
    kan de få skriva D tio gånger.

  887. "Titta på dina tio D:n.
    Stryk under det bästa."

  888. "Byt med din granne. Stryk under din
    grannes bästa D. Diskutera varför."

  889. Till och med sex- och sjuåringar
    får väldigt intelligenta diskussioner.

  890. "Den är rund och fin." "Det var inte så
    rakt." De kan bli aktiva väldigt tidigt.

  891. Lär elever att ställa frågor. Lärare
    frågar ofta: "Har nån några frågor?"

  892. "Inte det? Bra."
    Och ingen räcker upp handen.

  893. Man vill inte verka dum
    inför sina vänner.

  894. Om man vill få frågor
    måste man ge eleverna tid.

  895. Om ingen i gruppen kan svara
    på din fråga är det ingen dum fråga.

  896. Elever kan lämna in sina frågor
    anonymt. Det leder till fler frågor.

  897. Till slut visar det sig att bästa sättet
    att få elever att lyssna-

  898. -är att säga till dem i förväg att varje
    grupp måste ställa minst en fråga.

  899. Om eleverna vet
    att de måste ställa en fråga-

  900. -kommer de ihåg mer av det du har
    sagt efter tio dagar. De lyssnar aktivt.

  901. Till slut också
    lektionsgenomgång efter varje lektion.

  902. Jag måste erkänna att jag var
    väldigt skeptisk till en början.

  903. Tanken är att en elev sammanfattar
    lektionen i stället för läraren.

  904. Jag trodde att det inte skulle bli bra
    och att många inte skulle vara med.

  905. Jag hade helt fel.

  906. En lärare, som är Star Trek-fan,
    kallar det "Kaptenens loggbok."

  907. I början av lektionen
    utses en kapten bland de frivilliga-

  908. -och i slutet sammanfattar kaptenen
    lektionen. "Det här har vi lärt oss."

  909. Jag blev förbluffad över kvaliteten
    på sammanfattningarna-

  910. -och ännu mer förvånad när, efter två
    veckor, alla elever ville få bli kapten.

  911. Slutligen,
    att låta eleverna äga sitt eget lärande.

  912. Här är problemet.

  913. För mycket av självskattningen
    har handlat om vad eleverna tycker.

  914. Ibland är det viktigt.

  915. Jag såg ett exempel
    i en förskoleklass härom dagen-

  916. -där läraren lät eleverna måla
    ett självporträtt varje månad-

  917. -från september till december.
    I januari tog de fram målningarna-

  918. -och pratade om
    vad de hade blivit bättre på.

  919. En liten flicka sa: "Mina armar
    sticker inte ut ur huvudet längre."

  920. Hon kan se att hon gör framsteg.

  921. Det är tanken med en lärportfölj.

  922. Vi vill gärna ha
    det senaste och bästa i portföljen-

  923. -men det är nyttigt att kunna visa
    vilka framsteg man har gjort-

  924. -och hur mycket bättre man har blivit.
    Man inser att smart inte är nåt man är-

  925. -utan att smart är nåt som man blir.
    Som Carol Dwecks utvecklingstanke.

  926. Vi måste visa eleverna att de utvecklas,
    så att de inte glömmer det.

  927. Vi har pratat om trafikljus.
    Här är problemet med trafikljus.

  928. Det har använts för mycket, och det
    handlar bara om vad eleven tycker.

  929. Om läraren säger:
    "Nu ska vi göra ett självtest."

  930. "Grön betyder 'Jag fattar', gul 'Kanske'
    och röd 'Jag har ingen aning'."

  931. Vad ser vi? Pojkar ger sig själva grönt
    där flickor skulle ge sig själva gult.

  932. Vad förväntar man sig?

  933. En lärare sa: "Alla gröna..." Förlåt.

  934. "De röda kommer hit.
    Gröna hjälper de gula."

  935. "De gula ser till att de gröna
    förstår det lika bra som de tror."

  936. I det klassrummet betyder grönt
    "Jag kan förklara för nån annan."

  937. Plötsligt var det inte
    lika många pojkar som visade grönt.

  938. En lärare i en skola i New Jersey ville
    inte vänta till slutet av lektionen.

  939. I det distriktet måste man få godkänt
    på kurser som man börjar på i nian-

  940. -för att få examen från high school.
    Eleverna gick i elfte klass-

  941. -och gick kursen
    Algebra 1 för tredje gången.

  942. Glada som få, kan ni nog tänka er.

  943. Men deras lärare gav alla elever
    var sin grön och röd skiva.

  944. När lektionen börjar
    ligger den gröna sidan upp.

  945. Om du vill visa att du inte hänger med
    vänder du upp den röda sidan.

  946. Läraren upptäckte att elever
    som aldrig hade ställt en enda fråga-

  947. -kunde vända på skivan
    och lägga upp den röda sidan.

  948. Min fru hade besökt det klassrummet
    som en del av ett forskningsprojekt-

  949. -och hon kom hem
    med en otrolig historia.

  950. En elev i elfte klass längst bak
    i klassen vände upp den röda sidan-

  951. -men läraren
    glömde kolla efter röda skivor.

  952. Läraren står vid tavlan
    och går igenom ett tal-

  953. -och eleven börjar bli frustrerad.
    Läraren kollar inte skivorna.

  954. Hon ser att hennes bordsgrannar
    också har vänt upp den röda sidan.

  955. Hon tog sina grannars skivor och
    började vinka åt läraren att sakta ner.

  956. Vilken otrolig elev, tänkte vi.
    Att vara så stark att våga göra det.

  957. Men vi hörde fler och fler
    liknande historier.

  958. Om läraren öppnar
    en kommunikationskanal-

  959. -använder eleverna den
    för att hjälpa dig att undervisa bättre.

  960. Då blir frågan förstås
    "Hur reagerar du?"

  961. Har ni haft en sån där lektion
    när ni vet att det inte fungerar-

  962. -men där ni inte kan sätta stopp?

  963. Djupt nere i ett hål med spaden
    i högsta hugg. Vi har alla varit där.

  964. En NO-lärare berättade om en lektion
    i England i juli, och det var varmt-

  965. -och han försöker hålla eleverna vakna,
    men hela klassen håller på att somna.

  966. Plötsligt räcker en pojke
    upp handen och säger:

  967. "Sir... Det här fungerar inte så bra,
    eller hur?"

  968. Och läraren sa:
    "Du har helt rätt. Vad ska vi göra?"

  969. Och klassen hade en diskussion
    om att förbättra sitt lärande.

  970. Det fascinerande med det här
    är både att pojken vågade säga nåt-

  971. -men ännu viktigare var att läraren
    insåg att eleven kastade ut en livlina.

  972. Han var klok nog att ta den.
    Lärarens ego var inte med i bilden.

  973. Han fokuserade på klassens bästa.

  974. En lärare som provade skivorna kunde
    inte se dem på grund av belysningen.

  975. Hon är mattelärare på gymnasiet.
    Hon gav alla elever tre muggar.

  976. Hon är färgblind, så det tog ett tag att
    hitta muggar som hon såg skillnad på.

  977. Det här var matte på gymnasiet.

  978. I början av lektionen
    syns den gröna muggen.

  979. Om du vill visa att du inte riktigt
    hänger med visar du den gula muggen.

  980. Om du vill ställa en fråga
    visar du den röda muggen.

  981. Varför skulle nån göra det?
    Jo, när en elev visar en röd mugg-

  982. -väljer läraren en annan elev
    som får komma fram-

  983. -och svara på frågan från eleven
    som visade den röda muggen.

  984. Läraren säger att klassrummet blir
    ett enda spel om vem som vågar vad.

  985. Nu är problemet att eleverna
    stoppar lektionerna hela tiden.

  986. "Jag fattar inte."
    Vilket härligt problem, va?

  987. I grundskolan har vi sett muggarna
    när elever jobbar i par eller i grupper.

  988. Grönt - allt går bra. Gult - vi har
    en fråga, men vi kan arbeta vidare.

  989. Rött - vi sitter fast
    och måste få hjälp att komma vidare.

  990. Väldigt enkla tekniker gör det mycket
    lättare för lärare att planera sin tid.

  991. Det gör också att eleverna
    måste be om hjälp på rätt sätt.

  992. En sista teknik:
    plus, minus, intressant.

  993. Det är en väldigt generell teknik.
    När eleverna har blivit färdiga med nåt-

  994. -får de säga en sak som var lätt-

  995. -en som var svår
    och en som var intressant.

  996. Jag ska visa några tredjeklassare
    som har haft en hemläxa i subtraktion.

  997. Läraren har betonat vikten
    av att först göra ett överslag...

  998. ...så att eleverna kan se
    om det svar de får verkar rimligt.

  999. Det är ett överslag.

  1000. Samtidigt håller de på med
    mer komplicerad subtraktion.

  1001. Läraren sätter upp tre blädderblock,
    och under dagens första lektion-

  1002. -när de har läsning, ska eleverna skriva
    nåt på plus, minus och intressant.

  1003. Jag har skrivit rent dem. Här är plus.

  1004. En pojke: "Jag förstod
    att överslag ska vara enkla."

  1005. En annan pojke: "Jag vet att man ska
    titta på det och säga 'okej.'"

  1006. Jag gillar den här: "Jag kan plus
    och minus. Vi har hållit på jättelänge."

  1007. Jag anar en viss bitterhet.
    Näst längst ner har vi Olivia.

  1008. Man känner igen henne
    på stavningen av "column".

  1009. "Jag vet att när man inte kan ta bort
    från två rader så tar man den tredje."

  1010. Det stämmer nog.

  1011. Okej. Här har vi Olivia.
    Det här är det de tyckte var svårt.

  1012. "Jag förstår inte vilken rad
    man ska låna från om båda är noll."

  1013. Tredje klass. Vore det inte härligt med
    elever som ber om hjälp så tydligt?

  1014. Oftast är det snarare
    "Jag kan inte." "Vad då?" "Ingenting."

  1015. "Tack. Det var till stor hjälp."
    När elever får bedöma sig själva-

  1016. -blir de tydligare när de ber om hjälp.

  1017. Jag ska bara visa Olivia en gång till:

  1018. "Det är märkligt att man kan gå
    från rad till rad när man ska låna."

  1019. Det är också märkligt att Olivia
    kan stava "weird" men inte "column".

  1020. På senare år har vi undersökt hur små
    barn som kan delta i processen.

  1021. Det här är fyra- och femåringar från en
    skola utanför Birmingham i England.

  1022. Varje barn får varje vecka frågan: "Vad
    vill du bli bättre på den här veckan?"

  1023. Det finns saker de ska göra,
    men barnen väljer sina egna mål.

  1024. Den här pojken ska ljuda ord.
    Det här barnet ska läsa siffrorna.

  1025. Det här barnet
    ska säga ord med "sj" och "ch".

  1026. Om läraren eller barnskötarna ser
    att barnen gör framsteg mot sitt mål-

  1027. -sätter de upp en post-it-lapp,
    och vid dagens slut tar de alla lappar-

  1028. -och gör till en dagbok för barnet.
    Det blir deras dokumentation.

  1029. I en annan skola i samma område-

  1030. -ser vi hur läraren berättar
    hur man skriver en korrekt mening.

  1031. Börja med stor bokstav,
    ha fingerstora mellanrum mellan ord-

  1032. -sluta med en stoppskylt
    - frågetecken, utropstecken eller punkt.

  1033. Hon skriver upp meningar
    som hon medvetet har skrivit fel.

  1034. Hon frågar eleverna om det är rätt
    och de får hålla upp grönt eller rött.

  1035. Förutom den här lille killen, som var
    mycket mer intresserad av mig...

  1036. ...är alla andra engagerade och läraren
    ser direkt vem som har förstått.

  1037. "Vad är felet?" "Har jag rättat felet?"

  1038. Det blir väldigt interaktivt och läraren
    får inte veta bara vad eleverna tycker-

  1039. -utan hon ser direkt vem som förstår
    och vem som inte förstår.

  1040. En frustrerad lärare i Cambridgeshire
    försåg varje stol i klassrummet-

  1041. -med allt som eleven kunde behöva
    för formativ bedömning.

  1042. ABCD-kort, märkpenna, suddgummi,
    under stolen finns en tavla...

  1043. Här kan man skriva målet...
    Den här läraren lade till en liten hand.

  1044. Med barnets namn på. Molly C.

  1045. Ibland, när barnen ska gå ut på rast,
    ställer läraren en bedömningsfråga-

  1046. -och på vägen ut sätter de sin hand
    på grönt, gult eller rött.

  1047. Läraren kan planera
    utifrån var eleverna sätter sina händer.

  1048. Nu när jag är i Sverige
    måste jag nämna Ikea.

  1049. De här mattorna är fantastiska.

  1050. En viss Fry gjorde en lista över de 100
    vanligaste orden i engelska språket-

  1051. -så de kallas Fry-ord. I det här
    klassrummet får eleverna leka en lek.

  1052. De har de hundra vanligaste orden
    på var sitt litet kort.

  1053. Du ser ett kort, och får du rätt första
    gången läggs det på den gröna mattan.

  1054. Andra gången på den gula mattan,
    annars på den röda.

  1055. Det som ligger på den röda mattan
    är det man behöver öva på.

  1056. Jag berättade om det
    för en grupp lärare i Glasgow.

  1057. Inom en vecka var de röda, gula och
    gröna mattorna slut på Ikea i Skottland.

  1058. Okej. Jag har berättat om
    kanske 20 tekniker hittills i dag.

  1059. Om ni försöker använda alla 20
    kommer ni att misslyckas.

  1060. Så vi gör så här.
    Av allt det som ni har hört i dag-

  1061. -vilken enskild sak skulle ni kunna
    utnyttja i er undervisning i år?

  1062. Välj bara en sak
    som ni skulle kunna utnyttja i år.

  1063. Diskutera med er granne,
    eller om ni är osocial, med er själv.

  1064. Om allt jag hade att komma med
    var ett antal tekniker räcker det inte.

  1065. Vi måste inse hur svårt det är
    att ändra nåt i praktiken.

  1066. I dag har jag pratat om 20 tekniker.
    I min förra bok finns 53.

  1067. I min nya bok
    finns det 120 olika tekniker.

  1068. När folk hör om det
    vill de gärna få listan-

  1069. -men då säger vi nej.
    Lärare är som skator.

  1070. De tar en blänkande ny idé, provar den
    en gång och fortsätter till nästa idé.

  1071. Jag vet inte hur många gånger
    jag har berättat om nåt och nån säger:

  1072. "Just det, jag brukade göra så.
    Det var bra."

  1073. "Det var bra,
    men nåt nytt dök upp, och jag slutade."

  1074. Vi har ännu inte förstått hur svårt
    det är att förändra undervisningen-

  1075. -och varje ny idé tränger undan de
    gamla i stället för att bygga på dem.

  1076. Vissa av er tänker: "Vi gjorde nog
    nåt liknande på 70-talet."

  1077. Det gjorde ni nog. Det var en bra idé då
    och det är en bra idé nu-

  1078. -men vi gör det ändå inte.

  1079. Vi måste bli bättre på att förstå
    hur vi hjälper lärare att förändras.

  1080. Jag har visat
    att innehållet är formativ bedömning.

  1081. Forskningen visar
    att det skulle göra störst skillnad-

  1082. -men för att ni ska kunna
    jobba med det behövs fem saker.

  1083. Ett val. Rektorer i Sverige har svårt
    för att låta lärare välja arbetssätt.

  1084. "Vore det inte bättre om alla jobbar
    med samma sak?" Nej, inte alls.

  1085. Frågor fungerar bra för mattelärare,
    men inte för idrottslärare.

  1086. Det finns ingen enskild sak
    som alla lärare kan jobba på.

  1087. Alla lärare måste själva välja
    vad de vill jobba på.

  1088. Jag antar, jag kan ha fel, men jag antar
    att ni vet bättre än nån annan-

  1089. -vad som skulle gagna era elever
    i ert ämne i er skola.

  1090. Syftet med professionell utveckling är
    inte att göra alla lärare till kloner.

  1091. Det är att låta er bli
    så bra lärare som möjligt.

  1092. Olika lärare kommer att förändras
    på olika sätt, och det är helt okej.

  1093. Flexibilitet.
    Ni måste förändra de här idéerna.

  1094. En lärare, Charlotte Kerrigan,
    har gett bara kommentarer i flera år-

  1095. -men hon var inte nöjd med hur
    eleverna såg på kommentarerna.

  1096. Hon prövade nåt nytt. Eleverna hade
    skrivit uppsatser om Shakespeare-

  1097. -men i stället för att skriva
    kommentarer i uppsatserna-

  1098. -skrev hon dem på pappersremsor.

  1099. Varje grupp på fyra elever fick fyra
    uppsatser och fyra kommentarer-

  1100. -och fick bestämma vilken kommentar
    som hörde till vilken uppsats.

  1101. Vilken fantastisk idé!

  1102. Lärare kan göra teknikerna ännu bättre
    genom att anpassa dem.

  1103. Små steg.

  1104. Det här, som jag gör för att få en grupp
    att bli tyst, kom från en dramalärare.

  1105. Det tog mig sex månader
    att sluta känna mig som en idiot-

  1106. -och sex månader till
    för att det skulle kännas självklart.

  1107. Om ni måste komma ihåg en teknik
    har ni ännu inte gjort den till er egen.

  1108. Jobba gärna med samma idé tills den
    blir en del av er innan ni går vidare.

  1109. Alltför ofta går vi vidare
    när vi fortfarande jobbar med det-

  1110. -och därför har vi inte förändrats.

  1111. Ansvarsskyldighet. Jag vet att lärare
    har liten makt i svenska skolor-

  1112. -men ni har makt över en sak,
    att bli bättre.

  1113. Jag tycker att ni tar
    hela ert fulla ansvar-

  1114. -om ni bara går med på att bli bättre.

  1115. Den sista biten är stöd. Ni måste
    få tid att arbeta på att bli bättre.

  1116. Stephen Covey pratade om en man
    som sågade i en stock med en slö såg.

  1117. Nån sa "Varför slipar du inte sågen?"
    Mannen svarade "Jag har inte tid."

  1118. Såna är vi. Vi är så upptagna att vi
    inte ger oss själva tid att slipa sågen.

  1119. Om man vill såga genom en stock
    är det bra att såga.

  1120. Att sluta såga för att ge sig tid
    att slipa sågen är bättre.

  1121. Jag vill att var och en av er
    ska lova att bli bättre.

  1122. Även om ni är bra nog
    så kan ni bli ännu bättre.

  1123. Sen kan ni fokusera
    på det som hjälper era elever.

  1124. Inget mer Brain Gym eller lärostilar.
    Det är slöseri med tid.

  1125. Era elever behöver att ni fokuserar på
    det som faktiskt hjälper dem.

  1126. Era ledare måste skapa förväntningar
    på att saker ständigt ska bli bättre-

  1127. -behålla fokus på det som är viktigt
    och ge er tid och tillstånd-

  1128. -att jobba på att utnyttja nya idéer
    och stötta er i att ta risker.

  1129. Då så...

  1130. Det här är mitt argument.
    Ökad prestationsförmåga är viktigt.

  1131. Det kräver bättre lärare, som vi får
    genom att investera i de lärare vi har.

  1132. Professionell utveckling
    kräver att vi fokuserar både på-

  1133. -det som lärare måste jobba på
    och hur de ska bli bättre.

  1134. Därför är kombinationen av formativ
    bedömning och fortbildning så kraftfull.

  1135. Det fungerar som en trojansk häst
    in i andra viktiga ämnen-

  1136. -som psykologi,
    pedagogik och läroplaner.

  1137. Jag avslutar med ett citat från "Åter
    till kärleken" av Marianne Williamson:

  1138. "Vår största rädsla
    är inte att vi är otillräckliga."

  1139. "Vår största rädsla
    är att vi är omåttligt kraftfulla."

  1140. Nu är det er tur.

  1141. Översättning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

UR Samtiden - Koden till bättre lärande

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Föreläsning med Dylan Wiliam som är professor vid University of London. Han menar att studenternas prestationsförmåga måste förändras och vill hjälpa alla lärare att förbereda sina elever för en värld som är i ständig förändring. Som en av de främsta experterna inom formativ bedömning har han ett antal pedagogiska verktyg att låna ut till världens alla lärare. Inspelat den 24 mars 2015 i Chalmers konferens. Arrangör: Lin education.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Högskolepedagogik
Ämnesord:
Lärarrollen, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Researched

Berättelsen om Researched

Tom Bennett är lärare och grundare av Researched. Här berättar han om vad Researched är, varför den startades och hans tankar om framtidens skola. Inspelat den 19 mars 2016 på Burgårdens utbildningscentrum, Göteborg. Arrangör: Researched.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Forskare kritiserar En läsande klass

Efter chocksiffror om sjunkande läsförståelse hos svenska elever är det många som vill hjälpa till att vända trenden. Läsförståelseprojektet ”En läsande klass” har på kort tid blivit mycket uppmärksammat. Men nu kommer kritik från forskarhåll.

Fråga oss