Titta

UR Samtiden - Idrott och mångfald

UR Samtiden - Idrott och mångfald

Om UR Samtiden - Idrott och mångfald

Föreläsningar och samtal från konferensen Idrott och mångfald. Konferensen hölls den 11:e och 12:e februari 2015 i Karlstads universitet. Arrangör: Karlstads universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Idrott och mångfald: Idrottens påverkan på barn med ADHDDela
  1. Tack. Ni har redan hört statistiken.

  2. I USA uppskattar man att mellan
    5 och 13 procent av barnen har adhd.

  3. Vi går en medelväg
    och säger 8 procent.

  4. Adhd manifesteras
    i ouppmärksamhet och hyperaktivitet-

  5. -och impulsivitet.
    Man talar ofta om varianter.

  6. Vissa barn
    har ouppmärksamhetssymptom.

  7. Andra barn är hyperaktiva, men
    de flesta barn har båda symptomen.

  8. Vi jobbar mest med mycket unga barn-

  9. -och fokuserar mest på
    hyperaktiva och impulsiva barn.

  10. Symptomen överskrider varandra,
    så de finns i minst två sammanhang.

  11. Vanligtvis inträffar de
    före 12 års ålder.

  12. Det pågår mer än sex månader-

  13. -och är inte knutet till en tillfällig
    händelse. Det är en kronisk störning.

  14. Vi är intresserade av kroniska
    aktiviteter för att behandla adhd.

  15. Vardagslivet kan vara svårt
    för personer med adhd-

  16. -och det visar sig till exempel
    i studie- eller umgängesproblem.

  17. Det kan också vara svårt
    med aktiviteter utanför skolan.

  18. Ibland förvärras problemen
    med åldern.

  19. En tonåring kan ha svårt
    för att lära sig köra bil-

  20. -och är mer olycksbenägen.

  21. Ungdomarna är också mer
    benägna att utveckla missbruk.

  22. En sak som intresserade oss-

  23. -när vi började titta på fysaktivitet
    som ett behandlingssätt..

  24. Vi hörde från lärare och föräldrar-

  25. -att fysiska aktiviteter
    verkade hjälpa barnen.

  26. Därför vi ville undersöka saken.

  27. En märklig sak
    är att hyperaktiva personer-

  28. -förväntas ha bättre motorik.

  29. Man hör talas om
    berömda idrottare som har adhd.

  30. I litteraturen ser man
    att det finns komorbiditet med dcd.

  31. Ni har redan pratat om det.

  32. Konditionen tenderar också
    att vara sämre.

  33. Det vi gjorde i vår grupp var
    att titta specifikt på rörelse/timing.

  34. Vi har några berömda
    svenska musiker-

  35. -personen till höger är här i dag.

  36. Vi vet att de är bra
    på att hålla takten.

  37. En del av hjärnan,
    lillhjärnan, har ett slags tidmätare.

  38. Vi har ett labbtest
    där man ska slå fingret i takt.

  39. Två gånger per sekund
    slår de i takt med en metronom.

  40. Vi gör det i ca tio sekunder,
    sen tar vi bort metronomen-

  41. -och barnet ska sen fortsätta.
    De försöker hålla takten.

  42. Skillnaden mellan barn med adhd
    och kontrollgruppen-

  43. -är att de har svårare med uppgiften.
    Vi tittade på barn mellan 7 och 12 år.

  44. Man kan se
    att de tappar takten fortare.

  45. När man bryter ner varianterna
    av slagintervallerna-

  46. -ser man en motorvarians
    och en klockvarians.

  47. Här har adhd-barnen
    större svårigheter.

  48. Det kan styrka
    att de har problem med motoriken.

  49. Fysiska aktiviteter
    kan påverka hjärnfunktioner.

  50. Det kan vara ett sätt
    att hjälpa individer med adhd.

  51. Vissa behandlingsmetoder
    är inte acceptabla för alla familjer.

  52. De är inte alla som vill medicinera
    sitt barn p.g.a. biverkningarna-

  53. -som kan vara stora.

  54. Kognitiv beteendeterapi
    kräver att man går under en lång tid.

  55. När man slutar behandlingen
    så upphör också de positiva effekterna.

  56. Finns det nåt annat sätt
    att påverka sjukdomen-

  57. -så att den regleras i viss mån?
    Det är en bra fråga.

  58. Det är därför vi undersökte
    fysisk aktivitet.

  59. Vilka är fördelarna?

  60. Vi upptäckte många bevis i litteraturen
    när vi började undersöka saken.

  61. Det är knutet
    till motoriska färdigheter-

  62. -som många här vet.

  63. Vi vet också att adhd är vad vissa
    kallar för en "rörig störning".

  64. Den går inte att precisera
    till ett visst ställe i hjärnan.

  65. Den påverkar flera hjärnfunktioner
    och är svår att behandla-

  66. -med bland annat medicin.

  67. Fysisk aktivitet
    är en "rörig intervention".

  68. Den påverkar flera delar av hjärnan
    och kroppen.

  69. Det kan vara ett bra tillvägagångssätt
    när man behandlar adhd.

  70. Den främre delen av hjärnan
    och hippocampus påverkas av adhd.

  71. Det har gjorts många djurförsök
    där djuren kan springa en hel natt.

  72. En råtta eller en mus kan göra det.
    De kan springa en mil på en natt.

  73. Man ser då en ökning i hjärnplasticitet.

  74. Naturligtvis gör vi inga
    såna försök på barn-

  75. -men det visar
    att det finns en koppling.

  76. Med plötsliga aktivitetsutbrott
    cirkulerar BDNF i systemet-

  77. -vilket leder till
    att neuroner nybildas.

  78. Det leder till frågan att om man
    ständigt får den stimulansen-

  79. -påverkas då hjärnan?

  80. Det understryker motivationen
    till det här.

  81. Sen handlar det om
    att faktiskt göra det på riktigt.

  82. Vi kan inte kontrollera någon-

  83. -som vi kan med djur
    på ett laboratorium.

  84. Vi måste tänka på hur det kan
    överföras. Det handlade om det.

  85. När man ser på forskningen
    på människor...

  86. Jag tror att du nämnde det
    i ditt föredrag.

  87. Efter fysisk aktivitet
    påverkas uppfattningsförmågan-

  88. -hos vuxna. Kognitivt bibehållande
    är kopplat till fysisk aktivitet.

  89. Efter aktivitet
    är koncentrationen större.

  90. En kollega till mig, Matt Pontifex,
    har gjort en intressant studie.

  91. Han har kollat specifikt på hämning
    eller impulskontroll.

  92. De använder ett test
    som kallas flanktestet.

  93. Det här är en modifierad version
    av det.

  94. Han visar barnen en rad
    med fem fiskar.

  95. Man ska antingen trycka på
    den högra knappen eller den vänstra.

  96. Man trycker på den högra
    om fisken i mitten är åt höger.

  97. Om fisken är åt vänster,
    trycker man på den vänstra. Enkelt.

  98. Men det finns fiskar på sidorna.

  99. Om alla är åt samma håll,
    är det ett lätt test.

  100. När man byter
    och sidofiskarna är åt andra hållet-

  101. -börjar man se misstag
    och sämre prestationer.

  102. De tittade på testresultatet för barn
    med adhd och en kontrollgrupp.

  103. De satt först
    och läste i tjugo minuter-

  104. -och gick tjugo minuter på ett löpband.

  105. Ungefär 60 procent av maxkapacitet.

  106. De upptäckte att precisionen
    blev bättre hos båda grupperna.

  107. Det visar att plötslig aktivitet
    ger en förhöjd effekt-

  108. -av förmågan att utföra testet.

  109. Det intressanta
    är att precisionen ökade-

  110. -utan att hastigheten minskade.

  111. Hastigheten var alltså densamma
    och de gjorde bättre ifrån sig.

  112. Det är så klart uppmuntrande bevis.

  113. Om vi konstant kan exponera
    människor för plötsliga aktiviteter-

  114. -det är som att ge medicin-

  115. -kan man påverka
    vissa av barnens utveckling.

  116. Det finns många utvecklingsaspekter
    att ta hänsyn till.

  117. En bra sak när man jobbar
    med barn med adhd-

  118. -är att de kopplade till skolsystemet.

  119. Vi kan i viss mån påverka skolan
    för att främja aktiviteter.

  120. I vissa fall finns de redan där-

  121. -även om skillnaderna är stora i USA.

  122. Det är ett idealiskt upplägg
    för att pröva våra försök.

  123. Under de tidiga skolåren-

  124. -är också länken mellan fysisk aktivitet
    och kognition som starkast.

  125. Tidpunkten är alltså idealisk.

  126. Det ger viktiga medicinska effekter
    på hjärnan.

  127. Om vi även kan undvika medicinering-

  128. -är det nåt som är önskvärt.

  129. Vi bestämde oss för att undersöka
    de kroniska effekterna-

  130. -av fysisk aktivitet och kognition.

  131. Vi började med en pilotstudie
    utan en kontrollgrupp.

  132. En enkel undersökning
    för att se vad vi kunde hitta-

  133. -hos barn som har dagliga aktiviteter
    före skolan.

  134. Det pågick i åtta veckor.

  135. I studien hade vi barn från dagis
    till årskurs tre.

  136. De skulle uppvisa fyra
    eller fler symptom.

  137. Det är barn
    som är i riskzonen för adhd-

  138. -snarare än att de faktiskt har
    en diagnos.

  139. Vi letar efter barn
    som har symptom på adhd.

  140. Det är mest av politiska skäl.

  141. Om vi diagnosticerar dem måste
    skolan ge dem specialundervisning.

  142. På så vis kom vi undan det i vår studie.

  143. Som ni ser är medelsnittsvärdet sju.

  144. Hyperaktivitet-
    och impulsivitetvärdet är nio.

  145. Det var en grupp
    som var symptomatisk.

  146. De hade svårt med uppmärksamhet
    och hade trotsproblem-

  147. -som är en vanlig komorbiditet
    vid adhd.

  148. De utförde fysiska aktiviteter
    i åtta veckor. Jag beskriver det sen-

  149. -men först ska jag berätta
    om studien i stort.

  150. I ca en halvtimme
    hade vi ett strukturerat program-

  151. -för att få dem att utföra
    måttfull till hård fysisk aktivitet.

  152. Vi tror att det är
    den mest ideala formen av aktivitet-

  153. -baserat på olika studier.

  154. Till slut hade vi en mängd av kognitiva,
    sociala och motoriska tester.

  155. Adhd har ett brett spektrum
    av olika försvagningar.

  156. Vi ser på både symptom och
    försvagningar som försvårar i skolan.

  157. Ett exempel på en kognitiv uppgift
    är "figurskolan".

  158. Det är en uppgift
    som kan vara svår även för vuxna.

  159. Det är olikformade figurer
    på en skolgård.

  160. Figurerna är röda och blå cirklar.

  161. Ibland ser de arga ut,
    för det mesta ser de glada ut.

  162. Ibland har de hatt.

  163. Vi går igenom en sekvens-

  164. -och i början ska barnet bara tala om
    vilken färg figuren har.

  165. Man mäter kognitiv
    bearbetningshastighet.

  166. Sen ökar man svårigheten
    och testet blir praktiskt i stället.

  167. I och med det... Om figuren ser arg ut-

  168. -ska man inte svara.
    Det är väldigt svårt om man har adhd.

  169. Man är impulsiv och vill svara.

  170. Man ska inte svara
    om figuren är arg.

  171. Sen introducerar man hatten.

  172. Är figuren med hatt en cirkel
    eller en fyrkant?

  173. Inte om den är röd eller blå.

  174. När man lägger till arga minen och
    hattarna blir det svårt, även för oss.

  175. Det var såna kognitiva test vi gjorde.

  176. Det finns olika svårighetsgrader.
    Jag har...

  177. Jag vill inte bli alltför detaljerad
    men det här är effektstorlekarna.

  178. Det är gradstyrkan
    av en förändring över tid.

  179. Det är före och efter testet.
    Vi lägger större vikt vid det här-

  180. -då det är svårt med statistisk
    signifikans på en liten grupp.

  181. Man vet inte hur betydelsefull effekten
    är. När man tittar på effektstorlekar...

  182. Längst ner står det att om man har
    över 0,2 är det en liten effektstorlek.

  183. Medium är 0,5 och stor är 0,8.

  184. Vi har betydelsefulla
    och små till måttliga effektstorlekar-

  185. -för kognitiva uppgifter,
    speciellt vad gäller figurerna.

  186. Praktiker använder också
    ett labyrinttest-

  187. -samt ett test där man ska minnas
    siffror i bakvänd ordning.

  188. Det var intressanta fakta.
    Vi gjorde motoriska tester-

  189. -där de fick göra vårt "rockmusiktest".
    Där såg vi inga förbättringar.

  190. Lillhjärnan är svårare att påverka
    under en åttaveckorsperiod.

  191. Inte så överraskande.

  192. Vi fann en betydande effektstorlek
    i den allmänna motoriken.

  193. Det var det vi hade hoppats på.
    Det är en viktig manipulationskontroll.

  194. Det var också uppmuntrande
    eftersom barn med adhd-

  195. -har problem med
    koordinationsförmågan.

  196. Vi hade också "ekologiska"
    kognitiva tester.

  197. Man skulle springa vid grönt ljus
    och stanna vid rött.

  198. Det involverar hämningskontroll.

  199. Vi gjorde också leka
    ett slags följa John.

  200. Man ska göra samma som
    en viss person. Det var svårt att mäta-

  201. -men det gick bra
    med den andra leken.

  202. Vi hade andra markörer
    av beteendefunktionskaraktär.

  203. Lärare och föräldrar gav oss resultat
    på andra mätningar.

  204. De sista fem
    var observationsmätningar.

  205. Vi hade folk som tittade-

  206. -om barnen avbröt
    eller inte följde instruktioner.

  207. Man kan se betydelsefulla
    effektstorlekar vid impulskontroll-

  208. -som till exempel att avbryta.

  209. Vi tyckte att det var uppmuntrande
    trots att det var en pilotstudie.

  210. Vi ville ha mer upplysningar.

  211. Vi frågade bl.a. lärare och föräldrar:

  212. "Tycker du att barnet blev bättre?"

  213. Längst ner
    står den övergripande värderingen.

  214. Bedömningen var
    att 64-71 procent av barnen-

  215. -hade blivit bättre,
    enligt vuxna i deras omgivning.

  216. Det var uppmuntrande och testen
    ledde till resultat enligt de vuxna.

  217. Vi sökte och fick ekonomiska medel
    på nationell nivå.

  218. Vi fick stöd från National Institute of
    Mental Health för en klinisk prövning.

  219. Vi kunde jobba under kontrollerade
    former och ha med neurotypiska barn.

  220. Arbetet som vi gjorde-

  221. -var att vi jämförde
    ständig fysisk aktivitet-

  222. -med en strukturerad skolaktivitet,
    vi hade bildundervisning.

  223. Vi inkluderade också
    neurotypiska barn i gruppen-

  224. -tillsammans med barn
    med adhd-risk.

  225. I det arbetet hade vi över 200 barn
    som var med.

  226. Vi fokuserade på unga barn,
    från dagis till andra klass.

  227. Det är en bra möjlighet
    och ur forskningssynpunkt-

  228. -hittar vi många som var medicinfria.

  229. Alla våra deltagare
    började som medicinfria.

  230. Om deras läkare tyckte att
    de borde ta medicin fick de göra det.

  231. Bara fyra började med medicin under
    projektet. Det var uppmuntrande.

  232. Proverna var spridda över hela landet.

  233. Studien gjordes i Indiana-

  234. -och i Vermont där min kollega arbetar.
    Vi jobbade i skolor där.

  235. Det var generellt sett barn
    från utsatta familjer.

  236. De var i riskzonen och det var så
    vi bedömde adhd-riskerna.

  237. Vi använde adhd IV.

  238. Det finns nu DSM 5-

  239. -men symptomen
    är de samma i fyra och fem.

  240. Föräldrarna och lärarna
    värderar barnen-

  241. -i vilken grad
    de visar symptom på adhd.

  242. Om de förekommer ofta
    är symptomen bekräftade.

  243. Det finns normer på mätningarna.

  244. Vi undersökte
    om de är på 90 procent eller mer-

  245. -för hyperaktivitet/impulsivitet
    av den totala poängen.

  246. I så fall gjorde vi
    en klinisk diagnostisk intervju.

  247. Hade man fem eller flera
    distinkta symptom-

  248. -hamnade man i adhd-gruppen.

  249. De var tvungna att ha svårigheter
    inom minst två områden.

  250. De neurotypiska barnen
    fick ha symptom-

  251. -men inte till samma grad.

  252. De var under 90 procent
    på underskalan-

  253. -och hade bl.a. fyra eller färre
    tydliga drag av hyperaktivitet.

  254. Vi hade inte en "supernormal" grupp
    med de duktigaste barnen.

  255. Kontrollgruppen var med neurotypiska
    barn utan risk för adhd.

  256. Vi hade några uteslutningskriterier:

  257. Barn som hamnade under 78 på KBIT,
    det är en IQ-skala.

  258. 78 är under 1,5 i standardavvikelser.

  259. Om de hamnade under det
    togs de inte med i studien.

  260. Det skulle påverka tolkningen
    av mätningarna.

  261. Inte heller barn
    med stora utvecklingsstörningar-

  262. -eller epilepsi eller nåt där man
    avråder från fysisk aktivitet var med.

  263. De var med i vårt morgonprogram.
    Jag ska ge er mer information.

  264. Fysaktivitetsprogrammet utformades-

  265. -som en vanlig idrottslektion i skolan-

  266. -förutom att den var utan instruktioner.

  267. Idrottslärarna hade svårt för det,
    de ville ge dem instruktioner.

  268. "Låt dem bara röra på sig."
    De ska få upp pulsen.

  269. Tanken var att de skulle få
    så mycket motion som möjligt-

  270. -under 31 minuter. Vi hade två
    minuters aktivitet med hela gruppen-

  271. -sen delades de upp.
    De gick till tre stationer-

  272. -på nio minuter vardera. På slutet hade
    de en gemensam aktivitet.

  273. Vi jämför det med bildaktiviteten
    i klassrummet.

  274. De målade först i två minuter, sen
    visade de upp bilderna tillsammans.

  275. Sen hade de tre niominutersessioner
    med olika aktiviteter.

  276. Sen varvar de ner och städar undan.

  277. Vi försökte göra
    båda aktiviteterna likvärdiga.

  278. Barnen valdes ut slumpmässigt
    till grupperna.

  279. De bestod av hälften barn
    med adhd, hälften utan.

  280. De fick deltagarmärken
    om de var med i sju eller fler minuter-

  281. -på varje station. De fick inga märken
    för hur bra de gjorde ifrån sig.

  282. Vi påverkade inte deras prestationer.

  283. Vi hoppades att det skulle vara
    tillräckligt engagerande-

  284. -för att de skulle klara av dagen.
    Det fungerade.

  285. Vi ville mäta deltagandet och det var
    lätt genom att räkna märkena.

  286. Under hela studien hade vi ungefär
    86 procent deltagande.

  287. Det är en bra siffra, det är över
    en tidsperiod på 12 veckor.

  288. Det var ett stort engagemang för alla.

  289. Här ser ni hur programmen såg ut.
    Det är fördelat lika.

  290. Det tar tid att ta sig mellan fys-
    stationerna. Vi la till en minut.

  291. Oftast var de aktiva
    när de gick till en annan del i salen-

  292. -där det fanns en ny station. De
    kunde dricka vatten under den tiden.

  293. Vår personal var utbildad
    att utföra allt vetenskapligt.

  294. Programmet löpte från oktober
    till december.

  295. Rekryteringen var omfattande
    eftersom vi intervjuade familjerna.

  296. Vi måste göra en kontroll-

  297. -och kriterierna
    gjorde det svårt att hitta deltagare.

  298. Vi jobbade mycket med det
    och att undervisa personalen.

  299. När vi återkom i januari
    gjordes en förtest.

  300. Vi utvärderade den tidigare studien-

  301. -och sen gjorde de 12-veckorsstudien.

  302. Efter det gjorde vi eftertester.

  303. Jag ska inte prata om
    uppföljningarna för de är inte klara än.

  304. Jag ska visa några
    av de andra resultaten.

  305. Vi utvärderade allt som vi gjorde
    i den första studien.

  306. Jag ska fokusera på
    vad vi upptäckte med fysaktivitet-

  307. -och symptom.
    Det är det jag ska prata om i dag.

  308. I fysutvärderingen...

  309. Vi ville titta på den
    som en manipulationskontroll.

  310. Vi påstår
    att vi främjar fysisk aktivitet.

  311. Vi måste se om det faktiskt är så.
    Vi hade också andra frågor:

  312. Om vi gör det på morgonen,
    är barnen då slöa resten av dan?

  313. Vi fick också återkoppling
    av våra granskare.

  314. "Om barnen redan är hyperaktiva
    rör de sig mer än andra barn."

  315. Sånt ville vi titta på,
    det fanns ingen bra forskning.

  316. Jag har beskrivningar på det
    för er som är intresserade.

  317. För er andra
    har det inte så stor betydelse.

  318. Vi använder en neutral mätare
    av fysisk aktivitet.

  319. Barnet bar den på höften.
    Den mäter acceleration-

  320. -i olika rörelser.

  321. Man får beräkningar från apparaten-

  322. -som visar individens
    olika grader av aktivitetsnivåer.

  323. Det var vi intresserade av.

  324. Vi ville veta om vi erbjöd
    några fysiska aktiviteter.

  325. Kontrollerna visade
    att barnen i fysgruppen-

  326. -hade lätt till stor fysaktivitet
    i högre grad-

  327. -och stillasittande aktivitet
    i mindre grad.

  328. Det är inte perfekt.
    Försök att hålla igång en femåring-

  329. -i 31 minuter. Det går inte.
    Vi var mycket nöjda med det här.

  330. Det motsvarar förändringar i kondition.

  331. Ni kanske känner till pacer-testet.
    Det används ofta-

  332. -för att mäta konditionen hos barn.
    Det är med en annan mätare.

  333. När det piper ska barnet springa
    till en linje och sen tillbaka.

  334. Sjuka som vi är
    ökar vi hastigheten mellan pipen.

  335. Det blir svårare och svårare.
    Vi gjorde det för att kolla konditionen.

  336. De som var i fysgruppen
    gjorde bättre ifrån sig-

  337. -jämfört med barnen i bildgruppen.

  338. Nu kommer vi till några andra frågor.

  339. Är barn som är i riskzonen
    för adhd mer fysiskt aktiva?

  340. Det är sånt som granskare undrar.
    "Är inte barn med adhd redan aktiva?"

  341. Vi tittade bara på barnen i bildgruppen.

  342. Vi kunde ha påverkat barnen
    i fysgruppen.

  343. 75 barn uppfyllde kraven
    på tillräckligt med data-

  344. -som vi kunde använda.

  345. När vi tittade på datan upptäckte vi
    att om man tittar på hela veckan-

  346. -är barn med risk för adhd-

  347. -mindre stillasittande
    och har lätta aktiviteter.

  348. Det är ingen stor skillnad
    inom måttlig aktivitet-

  349. -vilket är den
    som ger bättre kondition.

  350. Det tyckte vi var intressant.

  351. Av ren nyfikenhet
    började vi titta på varför det var så.

  352. Vi tittade på vardagar och helger.

  353. På vardagar syns det mönstret.

  354. Men intressant nog finns det ingen
    större skillnad på helgerna.

  355. När de har mer kontroll över sin tid-

  356. -ser det inte annorlunda ut
    för barn med adhd-risk.

  357. Vad är det med vardagarna då?
    Det kanske är när de är i skolan.

  358. Om vi tittar på skoldagen
    ser vi skillnaden.

  359. Nu minns jag inte exakt-

  360. -men det är runt 17 minuter mindre
    av stillasittande-

  361. -och 12-15 mer av
    lätt fysisk aktivitet under skoldagen.

  362. Jag kan tänka mig att lärare
    tycker det är en utmaning.

  363. Utanför skoltid
    finns det ingen skillnad.

  364. Det vi kan lära oss,
    vi måste titta mer på det-

  365. -är att det är en kontextuell fråga.

  366. Det är hyperaktivitet,
    otålighet och liknande.

  367. När barnen är i skolan-

  368. -där det finns liten chans
    till fysisk aktivitet-

  369. -är det vad vi kan förvänta oss.

  370. Skolorna som vi jobbade på hade inga
    stora möjligheter till fysaktiviteter.

  371. Det har urholkats
    i många samhällen i USA.

  372. På de skolor där jag jobbade i Indiana
    hade barnen en halvtimme idrott-

  373. -en dag i veckan. Det var allt de fick,
    och det är helt klart för lite.

  374. Det kan bli svårt under de andra
    dagarna för barn som vill röra på sig.

  375. En annan fråga var om aktivitet
    före skoldagen påverkar-

  376. -ostrukturerad fysaktivitet.

  377. Gör vår morgonaktivitet att de vilar
    längre fram under dagen?

  378. Det var inte fallet.
    Det var uppmuntrande.

  379. Vi såg inga skillnader mellan dem
    utanför studien, glädjande nog.

  380. Vi ville titta enbart på fysgruppen
    på samma sätt som vi gjorde innan.

  381. Vi fann ett liknande mönster.
    Jag hoppar till skoltimmarna-

  382. -där vi såg tydliga skillnader-

  383. -även efter sex minuter lätt aktivitet-

  384. -för barn med adhd.
    Det är under skoltid.

  385. Vårt fysaktivitetsprogram
    verkade inte påverka skoldagen-

  386. -vad gäller rörelse hos barn
    och problemen som adhd-barn har.

  387. Det är intressanta upptäckter
    som vi ska fortsätta att undersöka.

  388. Här är datan över symptomen
    i beteenderapporterna.

  389. En del har nyligen presenterats.

  390. Jag ska visa några data
    som ni nog såg tidigare.

  391. Det är exempel på
    hyperaktivitet/impulsivitet för adhd.

  392. Föräldrar och lärare värderade barnen.

  393. De har problem med uppmärksamhet
    och blir lätt distraherade.

  394. När vi tittar på den totala poängen
    och hyperaktivitet/impulsivitet-

  395. -är mönstret samma.
    Jag visar en bild i stället för tre.

  396. Det vi ser är en reduktion
    i vår aktivitetsgrupp-

  397. -vad gäller symptom.

  398. "Fasen, vi skapade en situation
    som var för bra!"

  399. I nästa studie får de inte göra nåt.

  400. Vi tolkar det också åt motsatt håll.

  401. "Det misslyckades!"

  402. Men själva projektet
    var utformat som en skola.

  403. Ett fysaktivitetsprogram
    som inte är som i skolan-

  404. -kan ge samma resultat.

  405. Det finns andra fördelar med
    fysaktivitet som vi alla känner till-

  406. -som kan vara bra.
    Vi är nöjda med det.

  407. Det intressanta att hos neurotypiska
    barn som rör på sig mindre-

  408. -kanske man inte förväntar sig
    någon förändring.

  409. Hos barnen i fysgruppen
    ser man en minskning av symptomen-

  410. -baserat på föräldrarnas uppgifter.

  411. Lärarna är alltid mer svårflörtade.

  412. De är mer skarpsinniga
    vad gäller observationer.

  413. De har också sett förändringar
    hos riskgruppen-

  414. -som ett resultat
    av morgonprogrammen.

  415. Vi har andra mätningar
    på Conners mätskala.

  416. Det är en värdering av adhd-symptom.

  417. De överensstämmer med våra data.
    Det finns underskalor på mätlistan.

  418. En handlar om ouppmärksamhet-

  419. -en annan om trotsigt beteende.

  420. En annan handlar om interaktion.
    Vi är intresserade av de ämnena med.

  421. Det är nåt som barn med adhd
    ofta har problem med.

  422. Det är mycket information,
    men det visar det allmänna mönstret-

  423. -från mätlistan.

  424. Parenteserna visar mätlistan
    för just den gruppen.

  425. Vi ser ett liknande mönster-

  426. -där våra adhd-barn,
    oavsett program, visar förbättringar.

  427. Även fysgruppen visar förbättringar
    hos neurotypiska barn.

  428. Bildgruppen har en underskala.
    Mätskalan är en annan-

  429. -så därför ser man ingen skillnad.

  430. Det intressanta
    var interaktionresultatet.

  431. Det visar sig bara hos fysgruppen.

  432. Vi är intresserade av det
    då det är en stor utmaning-

  433. -när man jobbar med barn med adhd.

  434. Vi vill hjälpa dem att interagera.

  435. Fysisk aktivitet kan vara ett sätt
    att hjälpa den problematiken.

  436. Vi måste forska mer-

  437. -men vi tycker att resultaten
    är uppmuntrande.

  438. När vi tänker på...

  439. Lärarna är mer svårflörtade, som sagt-

  440. -men interaktion får ett högt resultat.

  441. Det vi har lärt oss-

  442. -är att barn med adhd
    och barn utan adhd-

  443. -är lika fysiskt aktiva.

  444. Vi ska inte anta att störningen
    med hyperaktivitet-

  445. -gör att de är mer aktiva.

  446. Data visar att de har sämre kondition-

  447. -men aktivitetsnivån
    är ungefär densamma.

  448. Om man tittar på
    när de måste sitta i skolbänken-

  449. -är de lite mer aktiva.
    Det påverkar inte konditionen-

  450. -utan det är mer av störande art.

  451. Om man erbjuder fysaktiviteter
    under dagen får de upplopp för det.

  452. Fysaktivitet och bild
    leder till en förändring.

  453. Vi behöver inte nödvändigtvis
    hålla på med traditionella skol...

  454. Traditionella skoluppgifter.

  455. Gick det bra?

  456. Det måste inte vara
    traditionella metoder-

  457. -för att få dem att fungera socialt, som
    att försöka sitta still.

  458. Fysisk aktivitet är ett bra alternativ.

  459. Bild var mindre verkningsfullt
    för neurotypiska barn.

  460. Det var verkningsfullt
    för barn med adhd-

  461. -för de får lära sig
    att interagera som de gör i skolan.

  462. För de andra barnen gav det inte
    lika mycket som fysaktiviteten.

  463. Om vi ska kunna sälja det till skolor-

  464. -är det lättare
    om alla kan dra nytta av det.

  465. Vi tycker det är viktigt.
    Vi kan engagera på ett bredare plan-

  466. -när vi vet att barn
    med adhd påverkas positivt.

  467. Föräldrar och lärare ser förbättringar.
    Lärarna är svårare-

  468. -men föräldrarna
    tillbringar mer tid med barnen.

  469. De höll inte alltid med varandra,
    men i stort sett var de överens.

  470. Särskilt positivt är fysaktivitet
    och socialt samspel.

  471. Det är som sagt ett svårt område.

  472. Jag ska börja avsluta mitt föredrag-

  473. -och ska visa vad vi ska göra härnäst.

  474. Det finns mycket att göra
    för det finns inte mycket forskning-

  475. -speciellt vad gäller
    ständig fysaktivitet.

  476. Vi vill ha en kontrollförutsättning
    där vi inte erbjuder nåt.

  477. Det kan bli vår markör
    för normal utveckling.

  478. Barn utvecklas kognitivt
    under barndomen.

  479. Vi vill titta på andra faktorer, är
    programmen effektiva med äldre barn?

  480. Vi vill förstå mekanismerna.

  481. Hur omfattande ska aktiviteten vara?
    Vår nivå var ganska låg.

  482. Vilken nivå ska man ligga på?
    Det är viktiga frågor inför framtiden.

  483. Vi har också intressanta jämförelser
    med andra behandlingsmetoder.

  484. Hur ser effektstorlekarna ut
    på aktivitet och mediciner?

  485. Vi tror inte
    att vi kan ta bort medicinering.

  486. Det är ett önsketänkande.

  487. Vi kan vara ett komplement-

  488. -och kan påverka dosering
    och andra behandlingar-

  489. -vilket inte är så illa.

  490. Vi vill titta på
    de mer långtgående effekterna.

  491. Hur förändras effekterna
    om man är ständigt aktiv?

  492. Effekterna kan öka eller minska.
    Det vet vi inget om.

  493. Det är ett viktigt område. Det finns
    forskning på djur som visar-

  494. -att vissa genotyper är mindre
    mottagliga för fysaktivitet.

  495. Vi tog salivprov på våra deltagare
    och har börjat analysera datan.

  496. Vi tittar på bl.a. på BDNF-genotyper-

  497. -för att se
    hur de olika receptorerna svarar-

  498. -vad gäller fysisk aktivitet.

  499. Rent praktiskt vad gäller fysaktivitet
    så rekommenderar vi det.

  500. En del undrar
    om bevisen är tillräckliga.

  501. Nej. Vi har inte tillräckligt med bevis
    för att säga hur adhd ska behandlas.

  502. Men vi vet att det inte gör nån skada.

  503. Inga av mätningarna visar
    att barnen blir sämre.

  504. Om fysaktiviteterna organiseras av folk
    som kan engagera barn-

  505. -leder det till positiva effekter.
    Det gör ingen skada.

  506. Varför inte försöka?
    Det leder till ett hälsosamt liv.

  507. Vi har bevis för att aktivitet
    påverkar andra tillstånd-

  508. -som ångest och depression.

  509. Vi kan åtminstone påverka
    annat som barn med adhd lider av.

  510. Baserat på vår fysaktivitetsdata
    och på tiden som barn är i skolan-

  511. -måste vi öka möjligheterna
    till fysaktiviteter.

  512. I USA finns det ett stort behov
    att utöka idrottsundervisningen.

  513. Vi måste också utöka
    samhällsbaserade sportaktiviteter-

  514. -rastaktiviteter, rörelsepauser
    och aktiva transporter till skolan.

  515. Det är knepigt på många ställen i USA.

  516. Många vill inte att barnen går
    eller cyklar till skolan.

  517. Vi måste utveckla säkra sätt
    så att barnen kan vara fysiskt aktiva.

  518. Vi måste lita på vetenskapen
    för att få de bästa resultaten.

  519. Det är ett nytt arbetsområde.

  520. Jag hoppas att några av er
    vill jobba med det.

  521. Några kolleger i Taiwan
    är väldigt aktiva inom området.

  522. Intresset börjar väckas i USA
    och även på andra platser.

  523. Ju fler som börjar jobba med det
    desto fortare får vi svar på frågor-

  524. -som vilka åldrar som är bäst.
    Det hjälper att optimera arbetet.

  525. Tack för er uppmärksamhet.
    Tack så mycket.

  526. Översättning: Karin Tengroth
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Idrottens påverkan på barn med ADHD

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Alan L. Smith är professor vid Michigan state university i USA och forskar kring fysisk aktivitet och adhd. Han berättar här bland annat om hur fysisk aktivitet kan påverka koncentration och social förmåga. Inspelat i Karlstads universitet den 11 februari 2015. Arrangör: Karlstads universitet.

Ämnen:
Idrott och hälsa
Ämnesord:
Barn med adhd, Idrott, Motion, Sport
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Idrott och mångfald

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrott och mångfald

Idrott och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Maria Unenge Hallerbäck är överläkare och med.dr och föreläser om att fysisk aktivitet hjälper många unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar att stilla inre oro och att vara koncentrerade. Mer kunskap om detta inom idrottsrörelsen skulle ge fler barn möjlighet att bevara rörelseglädjen. Inspelat den 11 februari 2015. Arrangör: Karlstads universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrott och mångfald

Idrottens påverkan på barn med ADHD

Alan L. Smith är professor vid Michigan state university i USA och forskar kring fysisk aktivitet och adhd. Han berättar här bland annat om hur fysisk aktivitet kan påverka koncentration och social förmåga. Inspelat i Karlstads universitet den 11 februari 2015. Arrangör: Karlstads universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrott och mångfald

Handboll för alla

Föreläsningar om hur man skapar idrottsaktiviteter där alla kan känna sig välkomna. Vad krävs av tränare och förening? Föreläsare: Anna Bisso, IK Bolton; Malin Bernt, idrottsförvaltningen, Stockholms stad och Håkan Nilsson, SISU Idrottsutbildarna. Inspelat den 12 februari 2015. Arrangör: Karlstads universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrott och mångfald

Den förutsägbara ledaren

Måns Lööf är sjuksköterska inom psykiatrivården i Gävle och berättar om hur man som ledare bemöter och stöttar barn och ungdomar med adhd. Det handlar om att vara förutsägbar och att sätta upp tydliga regler och följa planeringen. Inspelat den 11 februari 2015. Arrangör: Karlstads universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrott och mångfald

Rörelse är en underskattad medicin

Fil.mag Susanne Wolmesjö vid Bosön idrottsfolkhögskola föreläser om forskning som visar att fysisk aktivitet är av stor betydelse för hälsa och skolprestationer hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Inspelat den 12 februari 2015. Arrangör: Karlstads universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrott och mångfald

Jag är inte dum i huvudet - Jag har Asperger

Joanna Halvardsson är bloggare och föreläsare och har Aspergers syndrom. Hon fick diagnosen vid 14 års ålder och har sedan dess velat sprida kunskap bland annat om att det går att leva ett liv som vem som helst. Och att en funktionsnedsättning kan vara en styrka. Inspelat den 11 februari 2015. Arrangör: Karlstads universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrott och mångfald

Fritidsnätet - ett lyckat samarbete

Markus Blomqvist jobbar med Fritidsnätverket som är en webbtjänst för personer med olika funktionsnedsättningar. Han berättar om uppstarten av tjänsten och om att driva den. Inspelat den 12 februari 2015. Arrangör: Karlstads universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrott och mångfald

Erfarenheter från idrotten och livet med en diagnos

Samtal om erfarenheter av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och idrott. I samtalet framkommer bland annat att idrott kan dämpa hyperaktivitet och att det är viktigt med rutiner. Medverkande: Helen Wesström, Anna Wennerlund Cruickshank och Azita Iranipour. Inspelat den 12 februari 2015. Arrangör: Karlstads universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrott och mångfald

Allas rätt att vara med

Aila Ibanez Mengüz arbetar på Riksidrottsförbundet, är idrottsledare för barn på fritiden och har adhd. Hon föreläser om att ökad kunskap om olika diagnoser inom idrottsrörelsen är positivt för enskilda individer, för idrottsföreningarna och för samhället i stort. Inspelat den 12 februari 2015. Arrangör: Karlstads universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrott och mångfald

Mr Tourette och jag

Pelle Sandstrak är författare och kallar sig även ofrivillig ståuppkomiker. Han berättar om sitt liv med Tourettes syndrom. En gång i tiden var det ett problem och en livskatastrof, men det har vänts till att bli en tillgång och ett yrke. Inspelat den 12 februari 2015. Arrangör: Karlstads universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Det globala gymmet

UR Samtiden - Det globala gymmet

Thomas Johansson är professor i pedagogik, kommunikation och lärande. Han berättar historien om gymkulturen - hur den föddes i dolda källargym i USA och spreds över världen till öppna lokaler för alla typer av människor. Inspelat på Göteborgs stadsmuseum den 12 maj 2014. Arrangör: Göteborgs universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - hälsa

Hälsorättvisa

Fattiga människor med låg utbildning lever kortare än andra - också i Sverige. Vad kan vi göra för att minska hälsoklyftorna?

Fråga oss