Titta

UR Samtiden - Idrott och mångfald

UR Samtiden - Idrott och mångfald

Om UR Samtiden - Idrott och mångfald

Föreläsningar och samtal från konferensen Idrott och mångfald. Konferensen hölls den 11:e och 12:e februari 2015 i Karlstads universitet. Arrangör: Karlstads universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Idrott och mångfald: Idrott och neuropsykiatriska funktionsnedsättningarDela
  1. Jag arbetar som överläkare
    på barn- och ungdomspsykiatrin-

  2. -och är knuten till
    folkhälsovetenskap på universitetet.

  3. Jag utreder barn med neuro-
    psykiatriska funktionsnedsättningar.

  4. Det handlar om
    ADHD, ADD, autism, tourette...

  5. Jag har med utvecklingsstörning,
    för vissa med autism eller ADHD-

  6. -har också en
    intellektuell funktionsnedsättning.

  7. Men vi ska prata om idrott och neuro-
    psykiatriska funktionsnedsättningar.

  8. När man träffar små barn i
    den här gruppen är de ofta livliga.

  9. Motorik kan vara ett problem,
    för det är för mycket.

  10. De rör sig överallt när de ska sitta
    stilla, de klättrar och klänger.

  11. Ju äldre de blir ändras det.

  12. Rörelseglädjen, som man ser hos
    en sexåring, klingar av.

  13. När jag träffar tonåringar och
    frågar dem "är du med på idrotten?"

  14. Då säger de ofta nej.
    "Vad gör du då, då?"

  15. "Nä, jag... Jag kan gå en promenad,
    och ibland så..."

  16. Jag frågar om de tränar nånting.

  17. "Nej, men jag har varit med i
    fotbollen, men det var inte så kul."

  18. "Och sen spelade jag innebandy."

  19. Många föräldrar kan ha köpt den ena
    sportutrustningen efter den andra-

  20. -och barnen har glatt gått i väg på
    första träningen-

  21. -för att sen gå hem och tycka
    att det inte var nånting för dem.

  22. Fysisk aktivitet
    är viktig för den här gruppen-

  23. -därför är denna konferens viktig
    för att hitta sätt-

  24. -så att även dessa personer
    ska få en chans att delta.

  25. Jag har gjort en undersökning
    tillsammans med Lisbet Engh-Kraft.

  26. Det ska skrivas en bok om
    barns liv och hälsa i Värmland.

  27. Och inför den tittade vi på material
    från elevhälsodatabasen ELSA.

  28. Ett unikt material i Värmland.

  29. Man samlar in data från de samtal som
    skolsköterskorna har med alla elever.

  30. I förskoleklass, årskurs 4, årskurs 7
    och första året på gymnasiet.

  31. Det barnen beskriver samlas in,
    men man tar bort identitet.

  32. Man kan sammanställa det
    på gruppnivå och titta på det.

  33. Och inför den här boken så tittade vi
    på hälsosamtalen under ett läsår.

  34. 2011-2012.

  35. Och från årskurs 4 och årskurs 7.

  36. Vi tittade på hur barn med autism,
    ADHD, nån form av neuropsykiatri-

  37. -svarade, och jämförde med de andra.

  38. Och i de här åren fanns det 2 310
    elever som det fanns information om.

  39. 73 stycken hade ADHD
    eller autismspektrum eller både och.

  40. Vi lade ihop dem i en grupp.
    3,2 %.

  41. Årskurs 7 var det
    det här året 2 307 elever-

  42. -och 115 som hade
    nån form av de här svårigheterna.

  43. Siffran är högre för att fler har
    fått utredning och har identifierats.

  44. Och sen var jag intresserad av att se
    hur mår barnen i skolan.

  45. De gröna staplarna är barn med neuro-
    psykiatrisk funktionsnedsättning.

  46. De blå är de andra.

  47. Man ser signifikanta skillnader
    på flera punkter.

  48. Barn med funktionsnedsättningar kan
    känna sig trötta och okoncentrerade.

  49. Det kan man tycka ligger i
    funktionsnedsättningens natur.

  50. Dessutom är de dagligen eller ofta...
    Upp till 20 % känner sig arga.

  51. 30 % känner sig irriterade
    eller på dåligt humör i skolan.

  52. Ledsna, arga och ängsliga.

  53. Som psykiater känner man väl till att
    måendet påverkas av svårigheterna.

  54. Vi tittade också på
    inlärningssituationen.

  55. Barnen är väl medvetna om
    att de har svårigheter.

  56. I mitten en tabell där de får svara
    på svårigheter med skolarbetet.

  57. Barn utan svårigheter. 90-93 %
    säger att de inte har svårigheter.

  58. Barn med neuropsykiatriska funktions-
    nedsättningar vet att de har svårt.

  59. Sen frågan som jag var nyfiken på.
    Hur ser det ut med kost och motion?

  60. Hur mycket de rör sig.

  61. Barn med neuropsykiatrisk funktions-
    nedsättning äter mer sällan frukost.

  62. De äter inte skolmaten.
    Det känner man igen.

  63. Med medicin
    kan aptiten vara påverkad.

  64. Men även innan jag sätter in medicin
    kan det vara svårt.

  65. Det kom i förra veckan en rapport om
    ljudnivån i skolmatsalen.

  66. Jag kan tänka mig
    att det har betydelse.

  67. Aktiv på idrotten?
    Där är det signifikanta skillnader.

  68. Ännu mer när vi kommer till frågan
    hur mycket rör man sig på fritiden.

  69. Årskurs 4. 92 % av barn utan neuro-
    psykiatrisk funktionsnedsättning-

  70. -säger att de rör sig mycket.

  71. Men i den här gruppen bara 75.
    Värre blir det i årskurs 7.

  72. Bara 63 % rör sig på fritiden.

  73. Sen frågan som riktigt fick mig
    att bli fundersam.

  74. Det var frågan
    om de kan simma 200 meter.

  75. Det är först i årskurs 5 vi förväntar
    oss att alla barn ska kunna simma.

  76. Men se på siffrorna.

  77. I årskurs 4 är det 88 % av alla barn
    som ändå kan simma 200 meter.

  78. Men bara 71 % i gruppen med neuro-
    psykiatriska funktionsnedsättningar.

  79. I årskurs 7 där vi verkligen tänker
    oss att alla barn ska kunna simma-

  80. -är det bara 86 % i den här gruppen.

  81. Och bara den siffran gör att den här
    konferensen är oerhört viktig.

  82. Vi kan inte ha det så här.

  83. Men vad kan det då bero på?

  84. Det är det vi ska ta rätt på
    och ändra på. Det är många faktorer.

  85. En sak är att många barn med svårig-
    heter kan ha motoriska svårigheter.

  86. De har svårt med koordination
    och att avväga kraft.

  87. De tar i lite för mycket
    och har lite svårt med balansen.

  88. Det ställer inte till det för dem när
    de är små. De börjar ofta gå tidigt.

  89. Men så ska man lära sig
    mer avancerade saker.

  90. När man simmar är det
    armar och ben och andning.

  91. Och så måste man våga
    och prova många gånger.

  92. Och många gånger är en hake för de
    som vill att saker ska hända snabbt.

  93. Koordinationssvårigheter är vanligt
    vid ADHD, autism och asperger.

  94. Men jag vill påstå
    att det inte är orsaken.

  95. Koordinationssvårigheterna kan göra
    att det inte känns så roligt.

  96. Man känner sig lite dum.

  97. Man tycker att det är pinsamt
    när man ska prova att hoppa höjdhopp.

  98. Men det är inte därför
    de inte kan simma.

  99. De har förutsättningar att få ihop
    armar, ben och andning-

  100. -bara de
    får förutsättningar att träna.

  101. Fysisk aktivitet har stor betydelse
    för hjärtat och för koordinationen.

  102. Men forskning tyder även på stor
    betydelse för den psykiska hälsan-

  103. -och för att kunna vara koncentrerad.

  104. Så här har vi stora vinster att göra
    om vi kan få till det.

  105. Det är inte bara för att kunna simma
    utan också för att vara koncentrerad.

  106. Så med den bakgrunden sa jag ja när
    Stefan bad mig komma och berätta-

  107. -vad neuropsykiatriska
    funktionsnedsättningar är.

  108. När man som barnpsykiater ska ta
    ställning till om ett barn har ADHD-

  109. -har jag en diagnosmanual
    som man numera kallar för DSM-5.

  110. Jag har ett antal kriterier. "Stämmer
    det? Är det här eller det där?"

  111. Kriterierna är viktiga för mig för
    att jag inte ska ställa diagnoser-

  112. -på barn som inte har en diagnos.

  113. De är viktiga för att psykiater på
    olika håll i landet, i olika länder-

  114. -är överens om
    att avgränsa vad som är vad.

  115. Men de diagnostiska kriterierna
    är inte så hjälpsamma för er-

  116. -när ni ska förstå vad ADHD är.

  117. Det finns vissa viktiga svårigheter
    som inte ens finns med i manualen-

  118. -för de är så allmänna. De skiljer
    inte ena tillståndet från det andra.

  119. Men i det praktiska livet kan
    den svårigheten ställa till det mest.

  120. För att ni ska känna igen vad ADHD är
    har jag i stället lyft fram annat.

  121. En sak som jag tycker är jätteviktig
    är att ADHD syns inte hela tiden.

  122. Det finns hela tiden,
    men det syns inte.

  123. När man har ADHD och gör nånting som
    man tycker är väldigt spännande-

  124. -och är intresserad av-

  125. -har man inte svårt att koncentrera
    sig. Det kan vara förbryllande.

  126. "Han kan inte ha ADHD, han kan sitta
    hur länge som helst med dataspelet."

  127. "Han är ju jättekoncentrerad när
    han tränar skytte. Inte är det ADHD."

  128. Men det här med koncentration
    och koncentrationssvårigheter...

  129. Koncentrationssvårigheter är att låta
    bli att göra nåt annat att tänka på.

  130. Om ni tänker på nåt som ni måste göra
    som ni tycker är ganska tråkigt.

  131. Nåt som kräver ansträngning. När man
    sätter i gång behövs koncentration.

  132. Då blir det lätt
    "jag ska bara först göra det där".

  133. "Jag ska bara först springa och fixa
    det där." Man hittar på undanflykter-

  134. -innan man sätter sig med
    en koncentrationskrävande uppgift.

  135. Vi har alla såna saker.
    Det är det som är koncentration.

  136. Att kunna låta bli att gå tillbaka
    till det jag måste göra nu.

  137. Jag kan ha det så när jag ska diktera
    intyg som jag tycker är tråkiga.

  138. Eller om jag
    har nåt moment i forskningen.

  139. Då kan jag hitta på att sortera saker
    innan jag sätter i gång.

  140. Men gör jag nåt som jag tycker är kul
    tänker jag inte på att sortera saker.

  141. Då är man fångad av det man gör.

  142. Där har personer med ADHD
    starkare förmåga-

  143. -att bli fångade av
    det som intresserar dem.

  144. Och då syns inte
    koncentrationssvårigheterna.

  145. En annan bit är det här med känslor.

  146. Känslorna kan spela en stor roll-

  147. -och är nåt
    som man behöver arbeta mycket med.

  148. Det är som ett datavirus som tar över
    så att man tappar kontrollen.

  149. Känslan bara kommer.

  150. Det kan vara svårigheter
    att hantera negativa känslor-

  151. -och svårt att få i gång
    positiva känslor.

  152. Svårt att motivera sig för
    nåt som känns tråkigt.

  153. Svårt att starta,
    svårt att komma i gång.

  154. Om nånting då går fel
    och man blir arg och besviken-

  155. -så kan känslan vara så stark
    att det bara sprutar om en.

  156. En annan sak är att man kan vara
    väldigt snabb från idé till handling.

  157. Det är positivt.
    Man får för sig nåt och gör det.

  158. Det upplever personer med ADHD också
    som negativt.

  159. För de hinner göra en massa grejer
    innan de hinner tänka efter.

  160. Men det kan vara
    en grund till kreativitet.

  161. Många personer med ADHD
    lever här och nu.

  162. Det som är här är viktigt. Senare
    känns oviktigt, det är så långt fram.

  163. Så när vi sätter upp mål för barn med
    ADHD, så måste de vara ganska nära.

  164. "Att jag ska göra nånting nu för att
    få bra betyg när jag går ut nian..."

  165. Det är för långt bort. Jag måste göra
    nånting som är viktigt här och nu.

  166. Det är tankar kring ADHD
    som jag vill förmedla.

  167. De är mer hjälpsamma för er än
    de kriterier som jag behöver använda.

  168. Det betyder inte att alla personer
    som har dessa egenskaper har ADHD.

  169. Men de
    är vanliga hos personer med ADHD.

  170. Jag ska säga nåt om tourette också.

  171. Tourettes syndrom är när personer
    har tics av en speciell karaktär.

  172. Det ska vara komplexa motoriska tics
    - att mer än en muskel är involverad.

  173. Det är inte bara att det rycker i
    ett öga, utan det är flera muskler.

  174. Sen har man vokala tics. Ljud,
    harklingar... Man säger fula ord.

  175. Skildras det på tv
    är det såna som säger fula ord.

  176. Men det är vanligare med
    harklingar, pipljud och sånt.

  177. Tics kommer i perioder. Det är ingen
    tics-fri period mer än tre månader.

  178. Personer med tourette
    kan samtidigt ha ADHD-

  179. -eller har samtidigt autism.

  180. Det är också vanligare att personer
    med tourette utvecklar tvångssyndrom.

  181. Att man måste göra saker på ett visst
    sätt, annars kan nåt hemskt hända.

  182. Om man inte får hjälp med det i tid
    kan det bli väldigt hindrande.

  183. Tourette och tics
    börjar ofta i 6-7-årsålder.

  184. Sen blir det mer och mer.
    Vid 11-12 brukar det vara som max.

  185. Sen kan det gå på olika vägar.

  186. Antingen växer det bort... Frågar man
    en 16-åring hur det är med ticsen:

  187. "Ticsen? Det var längesen.
    Jag har inte det längre."

  188. Eller de kan säga:
    "Jo, men de syns inte så mycket."

  189. Man kan lära sig att hantera dem och
    hitta tillfällen då man kan ticka av.

  190. En del har tics kvar i vuxen ålder.

  191. Jag vill påpeka att ofta är personer
    med tourette motoriskt kompetenta.

  192. Man kan se nån
    springa ryckande på fotbollsplanen.

  193. "Den där personen
    kan väl inte ha koll på sin boll!"

  194. Men det kan de mycket väl ha.

  195. Gör man nåt viljestyrt
    kan det fungera bra ändå.

  196. Man beskriver tics som nåt som kommer
    lite som när man ska nysa.

  197. Ibland kan man hejda sig,
    ibland kommer det bara.

  198. Eller om man ska klia på ett
    myggbett. Ibland kan man låta bli.

  199. Då ska vi gå in på autism.

  200. Det har det varit mycket tal om på
    senare år, som om det vore vanligare.

  201. Det har nog inte blivit vanligare.

  202. Däremot känner vi igen det
    på ett helt annat sätt.

  203. Förut kände man igen autism
    vid samtidig utvecklingsstörning.

  204. Kanske hade personerna
    inte nåt talspråk alls.

  205. Nu känner vi igen autism hos personer
    med normal begåvning-

  206. -som fungerar som vem som helst
    - som en dold funktionsnedsättning.

  207. Än så länge
    delar vi in autism i tre grupper.

  208. Autism, autismliknande tillstånd
    och Aspergers syndrom.

  209. I nya DSM-5 kommer vi inte längre att
    använda termen Aspergers syndrom.

  210. Men termen är inarbetad, och många
    med syndromet känner igen sig i den.

  211. Så även om vi läkare slutar använda
    den så kommer den att finnas kvar.

  212. Vi ska sluta använda indelningen-

  213. -för den
    har inte varit stabil över tid.

  214. Ett litet barn
    kan uppfylla kriterier för autism.

  215. Sen ser det mer ut som asperger.

  216. Då blir det meningslöst att byta ord.

  217. Och det kan finnas variationer
    mellan olika kliniker, olika enheter-

  218. -var man drar gränsen mellan
    tillstånden.

  219. Därför har man valt att bara kalla
    det autism och så beskriva individen.

  220. Kännetecknande för autism,
    det som är huvudkriterium...

  221. Det är tre områden.

  222. Det första handlar om svårigheter med
    ömsesidigt socialt samspel.

  223. Man kan tycka att det är jobbigt
    att vara med andra barn.

  224. En del barn
    tycker att det är obehagligt.

  225. De tycker att de är oförutsägbara.
    De springer och låter.

  226. De tycker att det är bättre
    att vara med vuxna eller lite äldre.

  227. Men de flesta barn med autism trivs
    och vill gärna ha kontakt med andra.

  228. Men de kan ha svårt att veta
    hur man gör.

  229. De har svårt
    att läsa av vad andra vill-

  230. -och svårt att förstå
    hur de själva uppfattas.

  231. Det går an när man är en till en,
    att samspela med en person.

  232. En person att läsa av, att se
    vad han vill och vad han säger.

  233. Men när man är en hel grupp
    blir det mycket mer komplicerat.

  234. Den säger nåt till den
    som handlar om den.

  235. Det kan vara väldigt svårt att hänga
    med i det tempot. Man drar sig undan.

  236. Det är ett problem när man
    ska vara med i en klubb, i ett lag.

  237. Jag ska inte bara
    ha koll på armar och ben-

  238. -jag ska också ha koll på
    vad de andra barnen gör.

  239. Och sen kan det vara svårt
    om man spelar i fotbollslag.

  240. De regler som gäller i fotbollslaget
    gäller inte när man spelar på rasten.

  241. Då följer de inte reglerna,
    och då blir det jättestressande.

  242. Så att läsa av om det är på skoj
    kan vara jättesvårt.

  243. Och det kan leda till mycket lidande.

  244. I min forskning undersökte jag
    unga vuxna med Aspergers syndrom.

  245. Det vi sliter med med barnen, kring
    svårigheter med ömsesidigt samspel-

  246. -verkar inte vuxna slita med
    lika mycket.

  247. För när man är vuxen
    kan man oftast få välja.

  248. Vem man umgås med,
    när man umgås, vad man gör då.

  249. Då kan man hitta sina vänner
    som man umgås lite lagom med.

  250. En del
    kanske man umgås över nätet med.

  251. Men barn har inte den valmöjligheten.
    De hamnar i grupper med jämnåriga.

  252. Och det är slitsamt. Man
    kan vara trött efter en dag i skolan.

  253. Nästa typiska område för
    autismspektrum handlar om språk.

  254. Det kan vara
    svårigheter att utveckla talspråk.

  255. En del barn talar inte alls.

  256. Men de flesta har ett talspråk, men
    de kan ha svårt med kommunikation.

  257. De använder språket
    på ett annat sätt.

  258. De kan tro
    att man menar det man säger.

  259. Ofta menar vi inte
    det vi faktiskt säger.

  260. Vi lägger lite ironi i det eller vi
    har ett tonfall för att vi skämtar.

  261. Och de tolkar det vi säger
    mer ordagrant.

  262. Men språk och kommunikation
    hänger ihop.

  263. Kommunikation handlar inte bara
    om språk, utan också om mimik-

  264. -om tonfall, om gester.

  265. De här sakerna har personer med
    autismspektrum svårare att förmedla-

  266. -och svårare att tolka.

  267. Vi som inte har autism kommunicerar
    oerhört mycket icke-verbalt.

  268. Så det där
    måste man vara vaksam för.

  269. Om personen har uppfattat det
    som jag ville förmedla eller inte.

  270. Personer med autismspektrum kan ha
    svårt att själva förmedla med mimik-

  271. -hur de känner sig.
    Jag kan träffa barn som ler-

  272. -men som har
    jättemycket ångest och oro inuti.

  273. Skola och vuxna kan säga
    "men hon ser ju glad ut".

  274. Det påklistrade leendet förmedlar
    inte vad hon faktiskt känner.

  275. Och barn som ser allvarliga ut
    kan tycka att det är jättespännande.

  276. När man träffar barn med autism får
    man koppla bort sin snabba tolkning-

  277. -av kommunikationen och tolka om.
    "Vad menar den här personen?"

  278. Tredje området handlar om begräns-
    ningar i lek, beteende och fantasi.

  279. Man vill gärna göra saker som man
    brukar, som man känner igen sig i.

  280. Inför förändringar kan man
    känna sig lite stressad och vägra.

  281. Men det kan också vara en styrka.
    Att vara uthållig, att inte ge upp.

  282. Hittar man rätt intresse, är det som
    i vissa sammanhang är en svårighet-

  283. -i andra sammanhang en styrka.

  284. Andra svårigheter som är vanliga
    vid autism, men som inte alla har-

  285. -kan vara att man är extra känslig
    för ljud och andra sinnesintryck.

  286. Man tycker att det gör ont
    när nån råkar putta en lite.

  287. Det kan ställa till det
    på idrottslektionen.

  288. Det är mycket ljud. Det händer mycket
    och folk kommer nära varandra.

  289. Barn kan skratta
    i opassande situationer.

  290. "Hur kan det vara
    ett problem att man skrattar?"

  291. Om man råkar göra nåt som blev fel
    och man sen skrattar-

  292. -då uppfattas det
    som om man hånskrattar.

  293. Egenheten att skratta
    kan man tänka på-

  294. -så man inte snabbt tolkar det
    som om det är ett glädjeskratt.

  295. Svårighet att förutse faror är en
    mardröm när man har autistiska barn.

  296. De ser inte sammanhangen
    utan utsätter sig för farligheter.

  297. Och sen den där överaktiviteten-

  298. -som ofta klingar av
    högre upp i åldrarna.

  299. När jag känner igen barn med autism
    så har jag kriterier jag tittar på.

  300. Men jag tänkte förmedla några andra
    kriterier, s.k. aspie-kriterier.

  301. Tony Attwood har varit med
    och tagit fram kriterierna.

  302. De finns på autismforum.
    Här har de omformulerat dem.

  303. Aspie är en term som personer
    med asperger själva använder.

  304. Och då med stolthet. De lyfter fram
    fördelarna med att ha asperger.

  305. Några aspie-kriterier är att de är
    personer som står för sina åsikter-

  306. -oberoende av socialt sammanhang.

  307. Tycker man en sak
    så står man för det.

  308. Vi som inte har autism är måna om
    hur vi uppfattas hela tiden.

  309. Ofta kan vi hålla med
    fastän vi egentligen inte tycker det.

  310. För oss är det sociala samspelet
    så himla viktigt-

  311. -så vi vågar inte riskera det.

  312. Personer med aspie är intresserade av
    sånt som tillför samtalet nånting.

  313. De föredrar att undvika ritualistiskt
    småprat och triviala kommentarer.

  314. Vi andra börjar prata om vädret
    eller nånting som är okänsligt.

  315. Det är ett sätt för oss att pejla av
    att vi har kontakt.

  316. Vi tycker
    att kontakt är vansinnigt viktigt.

  317. För personer som har asperger är det
    mer att man för ett samtal-

  318. -om nånting som är på riktigt.
    Resten är ganska ointressant för dem.

  319. De söker uppriktiga vänner med ett
    förutsättningslöst sinne för humor.

  320. Språkkriteriet
    har de också ändrat på.

  321. De talar "aspergeriska" flytande.

  322. Det är "ett socialt språk med
    inriktning på att söka sanningen".

  323. Vi andra är inte alltid så sannings-
    enliga, utan kör med vita lögner.

  324. Och vi talar inte om
    ifall tröjan var jätteful.

  325. Personer med asperger
    säger sanningar.

  326. Vet man om det
    så är det ganska skönt.

  327. Vet man inte om det
    så kan man bli ledsen och arg.

  328. "Aspergeriska" är
    att föra samtal utan dolda budskap.

  329. Man säger vad man vill.

  330. Man kan ha väl utvecklat ordförråd
    samt intresse för ord.

  331. Det är ofta ordkonstnärer. De
    stannar upp och lyssnar till orden-

  332. -och använder dem
    på underfundiga sätt.

  333. En fascination för språklig humor.
    Ordlekar.

  334. Och ibland ett avancerat bruk av
    visuella metaforer. De ser i bilder.

  335. Det är underbara beskrivningar
    på företeelser man kan få från dem.

  336. Fixerade vid detaljer,
    står det i mina kriterier.

  337. "Stark förkärlek för detaljer framför
    helhet" står det i aspie-kriterierna.

  338. "Originellt, ofta personligt
    perspektiv, vid problemlösning."

  339. Här kan man få förslag
    som man inte hade tänkt ut själv.

  340. De är duktiga på att samla inform-
    ation om ämnen som intresserar dem.

  341. Det är
    ett vanligt skildrat karaktärsdrag.

  342. En styrka
    att man kan fruktansvärt mycket.

  343. Många kan redogöra för tabellerna i
    fotboll när jag träffar dem.

  344. Och de har koll på spelarna i VM
    fastän de är ganska små.

  345. Mycket fakta kan de bära
    om sakerna som intresserar dem.

  346. "Kunskap och rutiner. En önskan att
    upprätthålla regler och noggrannhet."

  347. Det är också en styrka.

  348. Att kunna stå fast vid
    det som är bestämt.

  349. "Tydlighet gällande
    egna värderingar."

  350. "Påverkas inte av politiska frågor."
    Man står för vad man tycker.

  351. Vi har också D-kriterier.
    Saker som kan förekomma.

  352. Här har de beskrivit: "Känslighet för
    specifika sensoriska upplevelser."

  353. "Exempelvis hörsel,
    beröring, synintryck eller lukt."

  354. Känslighet för sensoriska stimuli
    är viktigt att ta "ad notam".

  355. Vi kan tycka
    "hur kan det vara så jobbigt?"-

  356. -och så använder vi vår egen mall.

  357. Då brukar jag säga: "Tänk på naglar
    på en svart tavla." Jag ryser.

  358. För en och annan kan det vara ljudet
    av vatten som känns precis likadant.

  359. De kan vara starka i
    individuell idrott-

  360. -särskilt om det kräver
    uthållighet och visuell precision.

  361. Den sista är fin:
    "Socialt obesjungen hjälte"-

  362. -"med tillitsfull optimism
    som utmärkande egenskap."

  363. "Faller ofta offer för
    andras sociala brister"-

  364. -"men är ändå orubblig i sin tro att
    det går att finna en verklig vän."

  365. På senare år har det mer och mer
    skildrats personer med asperger-

  366. -i olika tv-serier och
    teatersammanhang, och i böcker.

  367. Ofta är de grovt tillyxade.

  368. Som i "I rymden finns inga känslor".
    Alla egenskaperna har jag sett-

  369. -men aldrig i en och samma person.

  370. Även om det är grovt tillyxat så tror
    jag att kulturen är till hjälp-

  371. -för att beskriva människors olikhet
    med respekt.

  372. Vi är olika. Vi tänker inte lika.
    Filmerna och serierna som kommer-

  373. -har betydelse.

  374. Så när man vet om svårigheterna, men
    också styrkorna, når man utmaningen-

  375. -som är syftet med
    den här kongressen.

  376. Hur får man barn med neuro-
    psykiatriska funktionsnedsättningar-

  377. -att behålla rörelseglädjen
    som präglar dem när de är små?

  378. Hur får man dem
    att delta på idrottslektionerna-

  379. -och vara aktiva i idrottsföreningar?

  380. Det går inte av sig självt,
    men det går.

  381. Men man behöver tänka till.

  382. Och hur ska de kunna bli bemötta
    med respekt och förståelse?

  383. En bit i det här
    handlar om att skapa sig mer kunskap.

  384. Jag vill slå ett slag för
    att samarbeta med experter.

  385. I det här sammanhanget är experter
    inte bara personer som jag.

  386. Föräldrar som har barn med neuro-
    psykiatriska funktionsnedsättningar-

  387. -kan i detalj beskriva varför sim-
    träningen är hopplös för deras barn.

  388. Och varför det är svårt
    att vara med i idrottsklubbarna.

  389. Andra fungerar perfekt.
    Vad är det som sker?

  390. Ta med dem. Fråga. Och fråga personer
    med funktionsnedsättningar.

  391. "Vad var det som gjorde
    att det funkade?"

  392. För det här är ett område som vi alla
    vinner på att det fungerar bättre.

  393. Det kan bli riktigt bra.
    Michael Phelps är ett bra exempel på-

  394. -när en funktionsnedsättning
    också kan bli en styrka.

  395. Då säger vi ett stort tack till
    Maria. Och en applåd!

  396. Textning: Helena Lindén
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Idrott och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Maria Unenge Hallerbäck är överläkare och med.dr och föreläser om nyttan av fysisk aktivitet för ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Fysisk aktivitet hjälper många att hantera inre oro och att vara koncentrerade, men inte alla får uppleva detta. Maria Unenge menar att mer kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inom idrottsrörelsen skulle ge fler barn möjlighet att bevara rörelseglädjen och utveckla sin motorik. Inspelat i Karlstads universitet den 11 februari 2015. Arrangör: Karlstads universitet.

Ämnen:
Idrott och hälsa
Ämnesord:
Idrott, Motion, Personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, Sport
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Idrott och mångfald

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrott och mångfald

Idrott och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Maria Unenge Hallerbäck är överläkare och med.dr och föreläser om att fysisk aktivitet hjälper många unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar att stilla inre oro och att vara koncentrerade. Mer kunskap om detta inom idrottsrörelsen skulle ge fler barn möjlighet att bevara rörelseglädjen. Inspelat den 11 februari 2015. Arrangör: Karlstads universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrott och mångfald

Idrottens påverkan på barn med ADHD

Alan L. Smith är professor vid Michigan state university i USA och forskar kring fysisk aktivitet och adhd. Han berättar här bland annat om hur fysisk aktivitet kan påverka koncentration och social förmåga. Inspelat i Karlstads universitet den 11 februari 2015. Arrangör: Karlstads universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrott och mångfald

Handboll för alla

Föreläsningar om hur man skapar idrottsaktiviteter där alla kan känna sig välkomna. Vad krävs av tränare och förening? Föreläsare: Anna Bisso, IK Bolton; Malin Bernt, idrottsförvaltningen, Stockholms stad och Håkan Nilsson, SISU Idrottsutbildarna. Inspelat den 12 februari 2015. Arrangör: Karlstads universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrott och mångfald

Den förutsägbara ledaren

Måns Lööf är sjuksköterska inom psykiatrivården i Gävle och berättar om hur man som ledare bemöter och stöttar barn och ungdomar med adhd. Det handlar om att vara förutsägbar och att sätta upp tydliga regler och följa planeringen. Inspelat den 11 februari 2015. Arrangör: Karlstads universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrott och mångfald

Rörelse är en underskattad medicin

Fil.mag Susanne Wolmesjö vid Bosön idrottsfolkhögskola föreläser om forskning som visar att fysisk aktivitet är av stor betydelse för hälsa och skolprestationer hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Inspelat den 12 februari 2015. Arrangör: Karlstads universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrott och mångfald

Jag är inte dum i huvudet - Jag har Asperger

Joanna Halvardsson är bloggare och föreläsare och har Aspergers syndrom. Hon fick diagnosen vid 14 års ålder och har sedan dess velat sprida kunskap bland annat om att det går att leva ett liv som vem som helst. Och att en funktionsnedsättning kan vara en styrka. Inspelat den 11 februari 2015. Arrangör: Karlstads universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrott och mångfald

Fritidsnätet - ett lyckat samarbete

Markus Blomqvist jobbar med Fritidsnätverket som är en webbtjänst för personer med olika funktionsnedsättningar. Han berättar om uppstarten av tjänsten och om att driva den. Inspelat den 12 februari 2015. Arrangör: Karlstads universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrott och mångfald

Erfarenheter från idrotten och livet med en diagnos

Samtal om erfarenheter av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och idrott. I samtalet framkommer bland annat att idrott kan dämpa hyperaktivitet och att det är viktigt med rutiner. Medverkande: Helen Wesström, Anna Wennerlund Cruickshank och Azita Iranipour. Inspelat den 12 februari 2015. Arrangör: Karlstads universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrott och mångfald

Allas rätt att vara med

Aila Ibanez Mengüz arbetar på Riksidrottsförbundet, är idrottsledare för barn på fritiden och har adhd. Hon föreläser om att ökad kunskap om olika diagnoser inom idrottsrörelsen är positivt för enskilda individer, för idrottsföreningarna och för samhället i stort. Inspelat den 12 februari 2015. Arrangör: Karlstads universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Idrott och mångfald

Mr Tourette och jag

Pelle Sandstrak är författare och kallar sig även ofrivillig ståuppkomiker. Han berättar om sitt liv med Tourettes syndrom. En gång i tiden var det ett problem och en livskatastrof, men det har vänts till att bli en tillgång och ett yrke. Inspelat den 12 februari 2015. Arrangör: Karlstads universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Utseenderelaterad mobbning på nätet

Ann Frisén, professor i psykologi, berättar om utseenderelaterad nätmobbning bland ungdomar. Från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 i Göteborg. Arrangörer: Göteborgs stad, Friends, Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborgs universitet och IBPA.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - psykisk hälsa

Kan man bota en utmattningsdepression stående på ett ben?

Margareta kom tillbaka genom medicinsk qigong, meditativa rörelser med tusenåriga anor. Forskning visar nu att metoden kan reducera oro, ångest och depressioner. För vissa utövare ökar livskvaliteten betydligt. Vi möter idrottsforskare, psykiatrer och Fan Xiulan, grundaren av qigongmetoden biyun.

Fråga oss