Titta

UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Om UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Föreläsningar från konferensen "It och digital pedagogik i skolan" som handlar om hur kommuner och skolor arbetar med den digitala förflyttningen. Hur påverkar den digitala tekniken med nätbaserade tjänster skolan? Hur gör man för att en tekniksatsning inte enbart stannar vid inköpet av de nya produkterna utan istället leder till ett mervärde i lärandet och undervisningen? Konferensen hölls den 10-11 mars 2015 i Ingenjörshuset i Stockholm. Arrangör: Talentum events.

Till första programmet

UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan: LIKA - ett it-verktyg för skolanDela
  1. Om ni tror att jag ska visa resultat
    om hur läget är på skolan-

  2. -baserat på LIKA,
    kommer jag inte göra det.

  3. LIKA är inte en enkät.
    LIKA är ett verktyg för rektor-

  4. -för att skatta läget på sin skola.

  5. Självklart kan vi använda resultatet
    på olika sätt.

  6. Jag ska visa lite grann.
    Hur många har hört mig prata förr?

  7. Jag tyckte jag såg
    några kända ansikten.

  8. Då får ni stå ut med lite same-same.

  9. Hur många av er vet vad LIKA är?

  10. Hur många har varit i närkamp
    med verktyget?

  11. Okej, bra. Då kör vi.

  12. Jag tänker att om cirka 40 minuter,
    beroende på hur mycket jag pladdrar-

  13. -hoppas jag ni ska få en känsla för
    vad verktyget är och hur det funkar.

  14. Jag ska berätta kort om mig själv,
    Johanna Karlén.

  15. Jag jobbar 50 % som IKT-samordnare-

  16. -eller IT-pedagog.
    Kärt barn har många namn.

  17. I Lund. Centralt, sitter jag,
    i Lunds skolors IKT-team.

  18. Jag jobbar med IT-pedagogiska frågor,
    blandat med systemförvaltning.

  19. Skojsigt, spännande.
    Jättekul jobb, tycker jag!

  20. Resterande 50 % jobbar jag på SKL-

  21. -bland annat med verktyget LIKA.

  22. Jag jobbar också med andra projekt,
    både i Lund och på SKL-

  23. -bland annat "kravställning på
    skoladministrativa system"-

  24. -där vi håller på att försöka ta fram
    en nyckelfärdig mall-

  25. -att använda
    när man ska upphandla IT-system.

  26. Just den här gången är det fokus
    på skoladministrativa system.

  27. Procapita, IST...
    Några till finns, men inte så många.

  28. Här tar vi fram en kravställning
    man ska kunna använda som stöd-

  29. -så vi tillsammans kan bli
    bättre beställare och få IT-system-

  30. -som lever upp till det de ska.

  31. Det är också spännande,
    men nu är jag här för att prata LIKA.

  32. Sen förra året har vi gått från pilot
    till lansering.

  33. Skarpt verktyg lanserades i augusti.
    Det är ungefär ett halvår sen.

  34. Jag kollade för en vecka sen
    hur det ser ut-

  35. -och då ser vi att vi har
    2 216 registrerade användare.

  36. Vem som helst kan registrera
    ett konto i LIKA. Det kostar inget.

  37. Sen kan vi se att vi har
    576 publicerade värderingar.

  38. Jag ska visa vad det innebär-

  39. -för det kan finnas
    massor med fler sparade värderingar.

  40. Att man har publicerat innebär
    att man hamnar i spindeldiagrammet.

  41. Det handlar också om att man inom
    en kommun har tagit ett kommungrepp-

  42. -där man jobbar mer med LIKA.
    Annars kan man inte publicera.

  43. För att vi ska kunna verifiera
    att rätt rektor är på rätt skola...

  44. För att man ska kunna publicera
    måste vi kunna verifiera det.

  45. Det här tycker jag är roligt.

  46. Det har varit roligt
    hela resan att ta fram LIKA.

  47. Jag tycker att var jag än är
    möts jag av positiv input.

  48. Jag går fortfarande och väntar på att
    nån ska säga: "det funkar ju inte!"

  49. Men nu känns det som att-

  50. -det är ett bra,
    lite efterlängtat verktyg-

  51. -som bara är en liten del
    av digitaliseringen i skolan.

  52. Det löser liksom inte alla problem,
    men en liten del.

  53. Varför tog vi fram det?

  54. Det var egentligen med målsättning
    att göra det lite svåra enklare-

  55. -det komplexa mindre komplext.

  56. Vi pratar gärna om digitalisering,
    digital kompetens...

  57. Sånt flera av oss kanske vet
    vad vi tycker att det är-

  58. -men det är många som inte vet
    vad det är.

  59. Vi ville ta fram ett verktyg
    som bröt ner det i nånting konkret.

  60. Inte bara fluffigt snack,
    utan nånting konkret.

  61. Framför allt ville vi ge stöd,
    i första hand till rektor-

  62. -i djungeln av alla måsten
    som en rektor har på sina axlar.

  63. Här är ett verktyg som stöd.

  64. Vad det är? Inte en enkät,
    utan det är självskattning.

  65. Rektor går in och skattar
    verksamheten kring IT på sin skola-

  66. -får en sammanfattning
    och förslag på en handlingsplan-

  67. -med lite konkreta aktivitetsförslag
    att hissa eller dissa.

  68. Här är så otroligt olika status
    på skolorna runtom i Sverige.

  69. Det finns de som har
    en tydlig handlingsplan-

  70. -och de som inte har nån alls.

  71. Det är framför allt till för rektor-

  72. -men självklart också IKT-pedagoger
    eller pedagoger, i nästa steg.

  73. Det är inte så att rektor
    ska hålla på verktyget.

  74. Rektor kan inte göra en värdering
    och sen inte visa den för nån.

  75. För skolchef och förvaltning
    är det ju ett kanonredskap.

  76. I stället för att lyssna på
    den som skriker högst-

  77. -eller gissa vad vi ska jobba med
    så kan jag titta här.

  78. Här värderar rektorer sin verksamhet
    och visar vad de behöver hjälp med.

  79. Så kan man jobba utifrån det.

  80. Väldigt kort om bakgrunden också:

  81. Det kom en idé
    om nånting vi kallade IT-tempen-

  82. -som var från Lidingö.

  83. Tillsammans med oss i Lund
    byggde vi ett verktyg-

  84. -som tog sitt ursprung i eBlomlådan.
    Hur många vet vad det är?

  85. Några stycken.
    eBlomlådan är ett annat SKL-verktyg-

  86. -som är mer
    digitalisering i hela kommunen-

  87. -där då en liten blomma
    handlar om skolan.

  88. Grundidén var att göra
    som en eBlomlåda, fast för skolan-

  89. -och snäppet mer konkret.

  90. Det man inte får i eBlomlådan
    är handlingsplanen man får i LIKA.

  91. Där är grundidén.

  92. SKL tecknade
    en överenskommelse med regeringen.

  93. Det blev en arbetsgrupp, där jag
    ingick, med många fler aktörer:

  94. Skolverket, RAU, Lidingö,
    Region Västerbotten, Uppsala...

  95. Längs vägen, i det här arbetet,
    rasslade fler piloter in-

  96. -bland annat iFous var med
    och körde pilot under våren.

  97. Redan då var det stort intresse.
    Vi hade piloter från Helsingborg-

  98. -Trelleborg, Uppsala, Kungsbacka,
    Värmdö, Lidingö-

  99. -och så uppåt Västerbotten också.
    Det var ett gäng som testade det.

  100. Sen lanserade vi i augusti.

  101. eBlomlådan, för att visa kopplingen.

  102. Där har man en blomma om skolan och
    olika indikatorer där man skattar.

  103. Fyra av dem handlar nu
    direkt om LIKA...

  104. ...och de fyra områdena
    som finns i LIKA.

  105. Då ska vi se hur det ser ut-

  106. -för det ligger, som sagt,
    tillgängligt på nätet.

  107. www.lika.se eller, nej...
    Då ska vi se: lika.skl.se.

  108. Vem som vill kan skapa konto
    och så loggar man in-

  109. -och startar en LIKA-värdering.

  110. Jag ska ta
    och logga in som lundajohanna...

  111. Fast nu filmas det här ju...
    Fast det gör ingenting.

  112. Det här blir jättespännande.

  113. Så. Nu är jag inloggad
    som lundajohanna-

  114. -alltså central person.
    Man kan ha kommunkonto.

  115. Då kan jag bjuda in rektorerna
    till skolorna i Lund.

  116. Då kan skolrektorerna publicera
    och spara värderingar-

  117. -och jag kan få en sammanställning
    kring det.

  118. Jag har fliken
    "Administrera kommuner och skolor".

  119. Om ni har skapat egna konton
    har inte ni den.

  120. Man startar en värdering.
    Vi har fyra områden:

  121. Ledning, infrastruktur, kompetens
    och användning.

  122. Vi pratade om infrastruktur innan.
    Vi har gott om teknik i dag.

  123. För nåt år sen var det
    mycket svarta rubriker-

  124. -om att vi hade tekniken,
    men inte kunde använda den.

  125. Men tekniken och infrastrukturen är
    en grundförutsättning.

  126. Sen är fokus på de andra områdena.

  127. Det är också där
    vi har flest indikatorer.

  128. Man startar en LIKA-värdering-

  129. -och svarar på x antal indikatorer-

  130. -under de olika områdena.

  131. De flesta indikatorerna ligger
    under första området, "Ledning".

  132. Då kan man tycka:
    "Men, Gud, vad mycket!"

  133. Grundtanken i verktyget är-

  134. -att varje indikator ska vara
    ganska lätt att ta ställning till.

  135. Det ska inte kräva nåt jättearbete,
    funderande eller diskuterande.

  136. Det kan komma sen. Till exempel:

  137. "IT-utveckling finns med som
    regelbunden punkt på ledningsmöten."

  138. Det är inte så konstigt att svara på,
    förhoppningsvis.

  139. Sen svarar man på varje indikator
    under de fyra områdena.

  140. Under "Infrastruktur"
    har vi minst antal indikatorer-

  141. -men inte mindre viktiga.

  142. "Kompetens" handlar om allt
    från kompetens inom ordbehandling-

  143. -till källkritik, informationssökning
    och så vidare.

  144. Sociala medier,
    film- och bildhantering...

  145. Under "Användning"
    har vi allt från administration...

  146. Vi har försökt dela upp det:

  147. Administration, lärare, pedagogik
    och elever.

  148. Det som är viktigt att säga här
    är att under "Användning"...

  149. Verktyget är inte till för att visa
    hur man jobbar IT-pedagogiskt.

  150. Det är till för rektor och pedagoger,
    men "vad är det vi ska jobba med?".

  151. Förhoppningsvis skapar det diskussion
    kring hur man gör.

  152. Många IT-pedagoger ute på skolorna
    har inte tid till IT-pedagogiken-

  153. -utan hamnar mycket i tekniken.

  154. Det här kan vara ett verktyg
    att ha som diskussionsunderlag-

  155. -till exempel.

  156. Då ska vi se.
    Jag tänkte inte ta för att svara.

  157. Det är 75 indikatorer,
    så jag tänkte inte svara på alla.

  158. Jag tar fram en som är redan gjord-

  159. -så att ni ser hur det ser ut.
    Jag har tagit mig igenom områdena.

  160. Under "Analys & handlingsplan"
    får jag, direkt, mitt svar.

  161. Mitt spindeldiagram på
    hur jag ligger till.

  162. Här under får jag en handlingsplan.

  163. Varje indikator har
    ett nummer 1, 2, 3 i bakgrunden-

  164. -det som är bra att ha på plats
    i steg 1, 2 och 3.

  165. Här får man stöd med prioritering.

  166. "Vad är det jag ska börja med
    av alla 75 saker?"

  167. Här får man lite hjälp
    och en sammanfattning.

  168. Man kan klicka på
    de olika tårtbitarna också.

  169. Scrollar jag ner lite
    får jag en sammanfattning.

  170. Jag ser mina svar
    i de olika områdena.

  171. Jag ser indikatorn och vad jag svarat
    och ett aktivitetsförslag.

  172. Sen har vi haft som målsättning
    att varje indikator ska vara konkret.

  173. Den ska peka på en aktivitet,
    men vi kompletterar med förslag.

  174. Viktigt att tänka på
    att det är allmängiltiga tips.

  175. Det ska ni göra till ert eget.
    Jobba vidare med handlingsplanen-

  176. -och plocka det som passar.

  177. Man kan exportera sin handlingsplan-

  178. -så man får ut den i Excel.
    Lite lättare att klipp-och-klistra.

  179. I planen får man ut alla indikatorer-

  180. -som man har svarat
    allt annat än "uppnådd" på.

  181. När jag pratar med rektorer-

  182. -om jag ser att de svarar "uppnådd"
    på lite för mycket, kanske...

  183. Eller så tycker man att man är
    mycket sämre än man är.

  184. Att svara "uppnådd"
    är inte ett självändamål.

  185. Då får man inte ut det i planen.

  186. Det kan ju vara smart,
    om man vill ha tips.

  187. Man får ganska många indikatorer,
    så man måste sovra här också.

  188. Det jag kan göra,
    som Lundacentral person-

  189. -är att titta på den här fliken.

  190. Har du som rektor...
    Nu ska vi se, den vill inte riktigt.

  191. Nu har den liksom fastnat här.

  192. Den står och tuggar... Där, nu!

  193. Som rektor, om du har sparat
    och publicerat får du tillgång till-

  194. -den här fliken-

  195. -och så kan du bocka för din skola
    och jämföra ditt värderingsresultat-

  196. -med de 593 som vi har i dag,
    som har gjort skattningar i Sverige.

  197. Viktigt att tänka på
    att det är rektors värdering.

  198. Man tolkar indikatorerna
    på olika sätt-

  199. -men det är ju nån slags indikation.

  200. Det jag kan göra är att bocka för
    mina Lundaskolor och jämföra.

  201. Jag kan jämföra enskilda skolor.
    Jag tar "Johannas lilla testskola".

  202. Sånt här kan man använda
    i kvalitetsarbete och analys.

  203. Det jag också kan göra
    som central kommunansvarig-

  204. -är att jag kan,
    om jag scrollar ner lite här, se-

  205. -mina publicerade utvärderingar.

  206. Så kan jag bocka för dem
    och exportera dem till Excel-

  207. -och få dem sammanflätade
    och se hur rektorerna har skattat.

  208. Så ser jag i ett färgschema,
    grönt, gult, orange, grått.

  209. Grått är "ej uppnådd".

  210. Då kanske vi ska kika mer på
    vad skolorna behöver hjälp med.

  211. Så funkar det. Känns det krångligt?

  212. Här är ju så tyst.

  213. Känns det bra?
    Är jag klar och tydlig?

  214. Det är bara att gå in och kika.
    Det ligger helt öppet.

  215. Jag tror inte det var nåt mer,
    om ni inte har frågor kring det här.

  216. Då ska vi tillbaka
    till min presentation.

  217. Det jag tänkte prata lite grann om
    är arbetsmodell.

  218. Nu har vi haft en del piloter.
    Jag har kontakt med kommuner-

  219. -och vi har en blogg där vi försöker
    sprida goda exempel för hur...

  220. Att göra värderingen
    tar en halvtimme, sen är den klar-

  221. -men då är frågan hur man gör sen,
    så inte det här blir en hyllvärmare.

  222. Nu hoppade den, va?

  223. Då ska vi se...
    Rektor gör sin skattning.

  224. Diskuterar inom och mellan skolorna,
    beroende på hur man är organiserad.

  225. I Lund har vi skolområden,
    där jag åker runt-

  226. -samlar rektorer
    och pratar om skattningar.

  227. Vi får ett gemensamt språk.
    De tar fram VAD.

  228. IKT-pedagogen kan diskutera planen
    och planera pedagogiska insatser.

  229. Det är mer HUR.

  230. Sen har vi många exempel där rektor
    gör värderingen med IKT-pedagog-

  231. -eller med kollegor.
    Där brukar vi vara lite försiktiga.

  232. Det är bra.
    Självklart ska det ske i diskussion-

  233. -men rektor får inte släppa bollen.
    "Du är IKT-pedagog, du gör det här."

  234. Det är viktigt att rektor går igenom
    verktyget och ser vad det handlar om.

  235. Sen får man inte hålla det.

  236. Det viktiga fortsättningsjobbet
    är diskussionen och handlingsplanen.

  237. Kommunansvarig kan samordna arbetet.

  238. Jag åker runt på skolområden
    och knackar folk på axeln.

  239. Vissa gör det här snabbt och lätt,
    andra glömmer bort det.

  240. Vi har kört möten, genomgång
    och sen har man fått göra direkt.

  241. Att bara skicka ett mejl:
    "Här är LIKA. Gör!"

  242. Då tenderar det
    att kanske inte bli gjort.

  243. För mig ger det mycket
    att åka ut på skolorna-

  244. -och träffa rektorerna och lyssna,
    för att få input på verktyget-

  245. -men framför allt för att diskutera
    IT i skolan med rektorerna.

  246. Som kommunansvarig kan man
    sammanställa värderingar-

  247. -och lyfta fram
    centrala och lokala insatser.

  248. Vi ser att det är
    det här rektorerna behöver hjälp med.

  249. Skolchefen, har vi exempel på,
    kan peka på gemensamma mål.

  250. "Vi ska försöka nå steg 1".
    Man kan tydliggöra ansvaren också-

  251. -och framför allt ha som underlag
    i diskussion med politiker-

  252. -IT-avdelning och verksamhet.

  253. Det finns några kommuner...

  254. Lund använde den för att tala om
    för politikerna vad vi jobbar med.

  255. Vi fick en liten satsning på iPads,
    tack vare bland annat LIKA-

  256. -men mycket annat, så klart.

  257. Jo, på LIKA-bloggen
    försöker vi samla goda exempel-

  258. -för det handlar inte bara om
    att göra värderingen-

  259. -utan om det fortsatta jobbet.

  260. Jag är supernyfiken på hur...
    Det känns som det är positivt.

  261. Det är många som skapar konton.
    Jag är nyfiken på vad som händer.

  262. Blir det nånting av det?
    Hur kan vi förändra det?

  263. Jag försöker... Det gäller er också:

  264. Om ni börjar med det här,
    dela gärna med er. Hör av er-

  265. -så vi kan dela med oss av
    hur vi jobbar med LIKA.

  266. Vi har en blogg. Här har vi
    två exempel från Lidingö.

  267. På Lidingö har de fått en fond
    baserat på LIKA-

  268. -där man som rektor kan söka pengar,
    för olika insatser som man behöver.

  269. Man ska tala om vad man behöver
    och LIKA kan vara ett verktyg-

  270. -som stödjer det arbetet.

  271. De har KomTek: kommunal teknik-
    och entreprenörsskola-

  272. -där ett par tjejer började jobba
    för inte så länge sen.

  273. De använder också LIKA som verktyg.

  274. Sen har vi... Vi kan ju,
    om jag vågar göra det här...

  275. Så. Vi går in på bloggen.
    Den heter lika.sklblogg.se.

  276. På bloggen... Här har vi
    handfasta tips från Värmdö-

  277. -som var en av pilotkommunerna.
    Här kan man läsa vad de tycker.

  278. Deras erfarenheter kring det.
    Där tycker man, bland annat-

  279. -att det är en stor fördel
    om högsta skolchefen stöttar.

  280. Det kommer både uppifrån och nedifrån
    och från sidan-

  281. -hur man kan jobba.

  282. De tyckte att det var kanon
    att ha skolchefen med sig.

  283. Och det jag pratade om innan:

  284. De presenterade vad det var
    och varför det skulle göras.

  285. Annars kan det bli:
    "Vad är det här för enkät?"

  286. Det beror helt på hur man har det-

  287. -hur van man är
    och det vet ni ju bäst själva.

  288. Sen tyckte Värmdö det var bra
    med en tydlig deadline.

  289. "Då ska ni ha gjort värderingen."

  290. Sen gjorde de sammanställningar.
    Det här tipset också:

  291. Det kan vara en fördel om
    det finns nån person som tar ansvar-

  292. -och knackar på axeln och så där.

  293. Sen tänkte jag passa på att visa
    det senaste inlägget.

  294. Det kommer från Kristinehamn.

  295. Det är spännande, för där har de,
    baserat lite grann på LIKA-

  296. -tagit fram en strategi också.

  297. Igen är det otroligt olika
    var man står ute i kommunerna.

  298. Här kom det som handen i handsken
    för de skulle ta fram en strategi-

  299. -och använde LIKA som redskap.

  300. Här jobbade de även
    med förskolepersonalen och -cheferna.

  301. Sen har de tagit fram
    en strategi baserad på LIKA-

  302. -så får de in det i sitt tänk
    och sitt kvalitetsarbete.

  303. Det här är ett tips.
    Här lägger vi, allt eftersom, inlägg-

  304. -där kommunerna delar med sig.

  305. Under det här fick vi,
    från Skellefteå, lite tips också.

  306. Vi har lite reflektioner
    från iFous-gänget-

  307. -som ju var med i pilotskedet-

  308. -där vi hade förvaltningschefer.

  309. Nu är det tänkt för rektor-

  310. -men med lite kreativitet
    kan andra göra det också.

  311. Nyttan är att man får
    ett gemensamt språk.

  312. Förvaltningschef kanske inte har koll
    på vad som händer på alla skolor-

  313. -om man har många skolor.

  314. Det var ett sätt att få
    gemensamt språk-

  315. -och tydliggöra vilka saker
    det handlar om att jobba med.

  316. Det som händer nu är att vi,
    till min stora glädje-

  317. -ska utveckla LIKA för förskolan.

  318. Hela vägen, sen vi började,
    har det pratats om förskolan.

  319. Förskolechefer har testat
    befintligt verktyg-

  320. -och här är
    väldigt mycket gemensamma grunder.

  321. Vi kommer inte att göra
    några större förändringar.

  322. Alla ska vara i samma verktyg,
    men vi måste ändra några indikatorer-

  323. -framför allt under "Användning".

  324. Förutom termer, då,
    att elever är barn och så vidare.

  325. Det kommer vi att jobba med nu
    och hoppas på lansering i maj/juni.

  326. Kan man använda LIKA för förskolan
    som det är?

  327. Jo, det är klart man kan.
    Man får vara lite kreativ.

  328. Tänka så att det passar och
    om det inte går, svara "ej planerat".

  329. Vi fortsätter med kvalitetssäkring,
    för det är ett levande verktyg.

  330. Om några år borde det inte finnas-

  331. -för IT ska vara
    en del av resten av verksamheten.

  332. Indikatorerna kommer säkert
    att behöva ändras.

  333. Om ett år kanske det som står där
    delvis är självklart.

  334. Om vi märker
    att allt fler svarar "uppnådd"-

  335. -då behöver indikatorn inte vara med.

  336. Sen har vi lite nätverksträffar.

  337. Vi har nätverksträffar på gång i Lund
    och Stockholm i maj-

  338. -för att prata om
    hur man jobbar vidare-

  339. -och hur vi skulle kunna vässa det.
    Det är planerna.

  340. Där tänkte jag lämna över
    till frågor, faktiskt.

  341. Jag tänkte ta friheten att börja.
    Kan man levla i LIKA-spelet?

  342. -Om man kan levla?
    -Kan man följa sin utvecklingstrend?

  343. Ja, visst kan du det.
    Du kan spara värderingarna.

  344. Det är bara en...
    Du kan bara publicera en-

  345. -men du har
    alla dina värderingar sparade.

  346. Har du nån... Kan vi få nån känsla:

  347. Rör skolor sig snabbare framåt
    som använder LIKA?

  348. Det har jag ingen aning om.
    Det enda vi hör är positivt-

  349. -men knäckfrågan är "vad händer sen".
    Folk kanske tycker de är klara.

  350. -Det krävs ju fortsatt jobb.
    -Då ska vi se...frågor.

  351. Jag vill ställa en fråga utifrån
    att jag kommer från Microsoft-

  352. -en arbetsgivare i IT-branschen.

  353. Vi vet om att 2020 har EU brist-

  354. -på ungefär en miljon programmerare.

  355. Lika viktig som lärarnas
    digitala kompetens är elevernas-

  356. -så att vi får både tjejer och killar
    att välja ett yrke inom teknik.

  357. Nu tittar ni på hur det fungerar på
    personalen på skolan.

  358. Skulle det kunna finnas ett LIKA
    där elever skulle gå in och skatta...

  359. Skatta sin kompetens? Varför inte?
    Det är inget vi pratat...

  360. Det är ett verktyg för rektor
    och handlar om att scanna av vad-

  361. -och ganska övergripande.
    En naturlig följdgrej skulle kunna...

  362. Eleverna finns nämnda:
    hur man jobbar, IT-pedagogiskt.

  363. Vi får se var handlingsplanen landar.

  364. Om vi kan jobba för
    att plocka upp det, det vet jag inte.

  365. Nu är detta ett konkret exempel på
    vad SKL driver.

  366. Du har kollegor som jobbar bredare,
    i andra parallella projekt.

  367. Ja, och det kanske är andra aktörer
    som plockar de bitarna-

  368. -som är mer experter på
    hur man jobbar med elever.

  369. Det här med programmering kan ju vara
    en indikator vi behöver lyfta in.

  370. Då har vi sagt att alla som känner
    att det är nåt vi har glömt:

  371. Bara in med det till mig.

  372. Gärna faktiskt med ett förslag på
    hur en indikator kan formuleras.

  373. Det är lätt att säga vad som behövs.

  374. Försök knåda om det till
    en konkret indikator och in med det.

  375. Som jag sa,
    det förändras och kommer nya grejer.

  376. Gunnar Östlund, Överkalix kommun.

  377. Jag förstod att kommunkontot
    var lite speciellt. Lite extra.

  378. -Vem och hur aktiverar?
    -Hur får man tillgång?

  379. -Ja, vem ska göra det?
    -Vad bra att du ställde frågan.

  380. Så här är det: när vi lanserade
    skickade vi inbjudan-

  381. -till alla skolchefer,
    förvaltningschefer runtom i landet-

  382. -baserat på SKL:s intressentregister,
    som uppdateras av intressenterna.

  383. Det är inte säkert att det har gått
    till rätt person.

  384. Om man undrar
    hur det är i den egna kommunen-

  385. -mejlar man, så kan jag kolla.

  386. "Inbjudan gick till Pelle Larsson."
    "Ja, men han har slutat."

  387. Det kommer en inbjudan att skapa.

  388. Sen är det inte alltid skolchefen
    som är den centrala personen-

  389. -men skolchefen kan skapa ett konto
    och delegera.

  390. Ni kan ha
    hur många kommunansvariga ni vill.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

LIKA - ett it-verktyg för skolan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

IKT-pedagogen Johanna Karlén föreläser om verktyget LIKA som är tänkt som ett stöd för rektor, skola och förvaltning i arbetet med digitaliseringen. Verktygen fungerar som ett slags självvärdering som ska resultera i en handlingsplan för skolans digitalisering. Inspelat den 10 mars 2015 i Ingenjörshuset i Stockholm. Arrangör: Talentum events.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > IT, medier och digital kompetens
Ämnesord:
Datorstödd undervisning, Digitalisering, Informationsteknik, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Skolan, Undervisning, Undervisningsmateriel
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Molnet, juridiken och elevers integritet

Magnus Forsberg från Microsoft berättar om hur företaget samarbetat med Ale kommun vid installation av molntjänster i kommunens skolor. Han berättar om vikten av att tjänsterna som levereras stödjs av svensk lagstiftning och hur viktigt det är med personlig integritet. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Bortom en dator per elev

Frida Monsén är digital utvecklingsledare och föreläser om att digital kompetens bör bli en naturlig del av skolan. Hon säger att man behöver förstå den värld av kod som finns bakom allt på nätet och hur det påverkar oss i vardagen. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Lärare i en ny digital tid

IKT-pedagogen och läraren Olle Strömbeck berättar om att Burlövs kommun i Skåne har utrustat varje elev med en surfplatta. Lärarna i kommunen vill ha tips på bra appar. Olle Strömbeck menar dock att en app i sig inte är pedagogisk utan att den blir det i ett sammanhang tillsammans med elever. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Den uppgraderade rektorns roll

Panelsamtal om vad som utmärker en framgångsrik rektor i en digitaliserad skola. Medverkande: Carola Sjödin, rektor på Sätunaskolan, Sigtuna; Simon Ekdahl, rektor på IT-gymnasiet, Jannie Jeppesen, Rektorsakademien Utveckling. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Arbeta interaktivt, kollaborativt och visuellt

Camilla Askebäck Diaz är lärare i matematik och NO och berättar om hur hon använder digitala verktyg i undervisningen. Datorn eller lärplattan blir tillsammans med projektorn ett bra pedagogiskt verktyg som kan användas för att visualisera, simulera och skapa interaktion tillsammans med elever. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

LIKA - ett it-verktyg för skolan

IKT-pedagogen Johanna Karlén föreläser om verktyget LIKA som är tänkt som ett stöd för rektor, skola och förvaltning i arbetet med digitaliseringen. Verktygen fungerar som ett slags självvärdering som ska resultera i en handlingsplan för skolans digitalisering. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Med smarttelefonen i handen

NO-läraren Sabine Louvet berättar om hur man kan använda smarta telefoner i undervisningen. Kameran är ett enkelt och bra verktyg för att fota av det som skrivits och ritats på tavlan. Det är bra för elever som har lättare att lära sig visuellt och för dem som inte hinner skriva av tavlan. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

En digital skolvardag

Kristina Alexanderson arbetar för organisationen Webbstjärnan. Hon föreläser om viktiga frågor som skolan behöver informera om och förankra i sin digitala vardag. Det kan till exempel handla om hur internet fungerar och om vem det är som bestämmer ute på nätet. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Rätt metod och material i matten

NO- och matematikläraren Eva Björklund föreläser om sin didaktiska utveckling i matematik. Hon berättar om vad som utmärker en bra matematik-app och ger exempel på hur lärare kan göra matteundervisningen rolig och inspirerande för sina elever. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Erfarenheter av flippat klassrum

Daniel Barker är lärare i matematik och fysik och berättar om sina erfarenheter av att använda metoden "flipped classroom". Han skräddarsyr genomgångar och lägger ut dem på nätet för sina elever. Han tycker att eleverna ska vara i centrum i klassrummet och inte han som lärare. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Digitala verktyg i NO

Patrik Jönsson är NO-lärare och reflekterar över försök han gjort med digitala verktyg i undervisningen. Han säger att resultatet inte alltid har blivit lyckat och att fel saker fokuseras av eleverna. Det har gjort att han blivit noggrann med utformandet av uppgifterna och ser till att pedagogiken kommer i första hand. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Samtal om digitala lärverktyg och arbetssätt

Panelsamtal om digitala lärverktyg och arbetssätt i skolan. Medverkande: Olle Strömbeck, IKT-pedagog; Danny Stacey, IT-strateg; Tony McCarrick, IT-strateg; Lars Sundberg, utvecklingsledare, och Joke Palmkvist, ansvarig för skola och högre utbildning på Microsoft. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Inte teknik utan kreativ pedagogik

Cecilia Jalkebo är lärare i svenska och berättar om hur man kan arbeta med it för att elevernas aktivitet i klassrummet ska öka på ett lustfyllt sätt. Hon ger tips på verktyg som både hon och eleverna är positiva till. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Datorspel i undervisningen

Att spela datorspel är att vara en del av en kreativ kultur, menar läraren och verksamhetsautvecklaren Jonas Lindahl som ofta använder sig av spel i undervisningen. Här berättar han om hur datorspel stärker samarbetet mellan elever och ökar deras kreativa tänkande. Inspelat den 10 mars 2015 i Ingenjörshuset i Stockholm. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Bedöma kunskaper med diagnosverktyget Diamant

Diagnosmaterialet Diamant spänner från årskurs 1 till 9. Det är tänkt som ett stöd att hjälpa lärarna bedöma eleverna, men också som en hjälp att planera undervisningen. Madeleine Löwing, konstruktör av Diamant och Maj Götefelt, undervisningsråd vid Skolverkets enhet för prov och bedömning, förklarar hur materialet är uppbyggt. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Skolstress och kuratorer som inte räcker till

Julia går tredje året i gymnasiet. Prestationskraven i skolan har gjort att hon tvingats sänka studietakten till följd av att hennes kontrollbehov blev för stort och bland annat ledde till ätstörningar. Julia är inte ensam om att drabbas, skolstress har blivit ett begrepp. Skolkuratorerna slår larm om att de inte räcker till för att förebygga ohälsa i skolorna.

Fråga oss