Titta

UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Om UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Föreläsningar från konferensen "It och digital pedagogik i skolan" som handlar om hur kommuner och skolor arbetar med den digitala förflyttningen. Hur påverkar den digitala tekniken med nätbaserade tjänster skolan? Hur gör man för att en tekniksatsning inte enbart stannar vid inköpet av de nya produkterna utan istället leder till ett mervärde i lärandet och undervisningen? Konferensen hölls den 10-11 mars 2015 i Ingenjörshuset i Stockholm. Arrangör: Talentum events.

Till första programmet

UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan : Bortom en dator per elevDela
  1. Just nu jobbar jag
    som digital utvecklingsledare.

  2. Jag sökte en tjänst som IKT-pedagog,
    men sa:

  3. "Jag tar den om jag får döpa om den
    till digital utvecklingsledare."

  4. Det tycker jag bättre synkar med
    den utmaning vi står inför i skolan.

  5. Jag började som lärare
    i Botkyrka kommun-

  6. -där jag jobbade i åtta år
    och stötte bl.a. på Tony där.

  7. Jag har gjort några föreläsningar
    tidigare.

  8. Jag pratar om den förändrade
    lärarrollen, spelifiering-

  9. -och sen har jag pratat en del om kod
    i skolan.

  10. I dag ger jag en introduktion till
    det som jag kommer att prata om.

  11. För att hänga med behöver man förstå
    min resa som lärare.

  12. Jag kommer att prata om den
    förändring som vi alla står inför.

  13. Med konkreta exempel
    från min praktik-

  14. -där digitalisering och ledarskap
    går ihop. En kort forskningsöversikt.

  15. Jag pratar mycket utifrån
    min egen verklighet.

  16. När jag startade, fanns det inte
    så mycket forskning i Sverige-

  17. -kring 1-1. Det gör det nu.

  18. Ett kvitto på att den utvecklingsresa
    jag gått igenom gått åt rätt håll.

  19. För det som forskningsresultaten
    visar hänger ihop med min erfarenhet.

  20. Och en sammanfattning.

  21. Man behöver förstå det här med
    vad digital kompetens är.

  22. I min roll som digital
    utvecklingsledare pratar jag kring-

  23. -vad den digitala kompetensen innebär
    i vardagen för lärare och elever.

  24. Den här indelningen gjorde jag
    när jag började jobba i Järfälla-

  25. -utifrån de behov som syntes.
    Det fanns ett behov av-

  26. -att träna eleverna i
    hur man hanterar information.

  27. Det informationsflöde som sköljer
    över oss.

  28. Hur gör vi för att vara en del av
    det här informationsflödet?

  29. Vilken typ av verktyg kan vi använda?

  30. Men också det som flera utav de andra
    föreläsarna har varit inne på:

  31. Vad behöver vi veta
    för att dela med oss?

  32. Vi behöver prata om etiken
    och juridiken kring nätet.

  33. Vi behöver också förstå den värld av
    kod som finns bakom allt det här.

  34. Och hur den i sin tur påverkar oss
    i vår digitala vardag.

  35. Med några kollegor utvecklar jag
    en sajt för kollegialt lärande-

  36. -om hur vi kan få det här till en
    naturlig del av det vi gör i skolan.

  37. Många lärare tror att digital
    kompetens är nånting extra.

  38. Jag hävdar att det är nånting
    som alla lärare kan integrera-

  39. -i sin undervisning.

  40. Det är den ena delen:
    den digitala kompetensen.

  41. Den andra delen handlar om läraren
    och ledarskapet som person.

  42. TPACK, begreppet
    som bl.a. Martin Tallvid använder-

  43. -i sin forskningsrapport om 1-1 i
    klassrummet är ett bra sätt-

  44. -att definiera det på:

  45. Det sammanfattar det rätt så väl.

  46. Sen behöver vi också förhålla oss
    till skolan och samhället.

  47. Olle hade en bild från ett klassrum.
    En nyare bild än den här.

  48. Den här är från folkskolans barndom
    1850, där nånstans.

  49. Skolans uppdrag var att forma
    medborgare för den tiden.

  50. Medborgare som skulle verka i
    det industrialiserade samhället-

  51. -och som byggde mycket på kyrkans och
    militärens strukturer och ordning.

  52. Men jag skulle vilja säga-

  53. -att om man plockade en lärare
    från det här klassrummet-

  54. -och ställde i dagens skola-

  55. -skulle de fortfarande kunna vara
    en duktig lärare. Bra på sitt yrke.

  56. För det här klassrummet tror jag att
    vi kan se på många skolor även i dag.

  57. Det finns på min skola många klassrum
    med den här modellen.

  58. Möjligtvis står bänkarna
    parade två och två.

  59. Men det är fortfarande läraren
    i centrum för det som ska ske.

  60. Och eleverna i väldigt raka rader.

  61. Vilken typ av lärande ska ske här?

  62. Vi pratar om att vi ska göra eleverna
    till medskapare av undervisningen-

  63. -eller med aktivitet på lektionen.
    Men det här upplägget är som gjort-

  64. -för att en lärare ska förmedla
    ett budskap.

  65. Lite som jag står framför er.
    Om vi ska prata om framtidslärande-

  66. -behöver vi titta på vilken typ av
    miljöer vi behöver utforma-

  67. -för att skapa medborgare
    som fungerar på 2000-talet.

  68. Det är där "21st century skills"
    bl.a. kommer in i bilden.

  69. Det här är bilder från min
    förra skola Vittra Telefonplan.

  70. Vad händer med skolan när de tradi-
    tionella strukturerna försvinner?

  71. Det är en sak att prata om det,
    en annan att vara med om det.

  72. Det är inte så roligt
    att vara med om det först.

  73. Det man inte förstår
    förrän man står i situationen-

  74. -är att strukturerna som vi har byggt
    upp genom åratal av praktik-

  75. -också har skapat
    en trygghet i vad skola är.

  76. Eleverna vet vad som förväntas, för
    att rummet innehåller en struktur-

  77. -och en tradition som har byggt upp
    begreppet skola.

  78. Det som hände här,
    trots en fantastisk vision-

  79. -och en väldigt ambitiös rektor
    som var här i går och pratade-

  80. -blev inte bra. För strukturerna
    kring skolan var totalt upplösta.

  81. Det här var mer som en lekplats
    än som en skola.

  82. Tyckte våra elever. Även om vi var
    inställda på att göra skola-

  83. -höll varken väggarna eller rummet
    kvar dem eller kulturen kring skolan.

  84. Dessutom kom vi på den briljanta idén
    att vi skulle ge dem datorer.

  85. Och då var saken klar.
    Vad skulle de med oss till?

  86. Dels kunde vi inte stänga in dem,
    och dessutom behövde de oss inte.

  87. De kunde ta reda på allt de ville
    via datorn.

  88. Det var busenkelt.
    Med lite perspektiv på det-

  89. -använder 99 procent
    av alla elvaåringar internet.

  90. Redan 1997 använde hälften
    av alla femtonåringar nätet.

  91. I dag är hälften av alla tvååringar
    ute på nätet.

  92. Det är den verkligheten
    som vi också står i.

  93. Det här har flera utav föreläsarna
    pratat om.

  94. Jonas Lindahl pratar om
    det informella lärandet omkring oss.

  95. Vi föreläsare älskar
    att använda våra barn som exempel.

  96. Min son är nio och ett halvt år.
    Intresserad utav andra världskriget.

  97. Och första världskriget. Och alla
    andra krig som nånsin har skett.

  98. Han tar reda på
    precis det han är intresserad av.

  99. Han använder Wikipedia. Han lyssnar
    på podcasts hans pappa plockar fram.

  100. Han använder sig av Youtube.

  101. Han har utvecklat sin läsförmåga via
    Youtube och sina engelskakunskaper-

  102. -genom att titta, pausa,
    läsa textningarna-

  103. -utifrån att han är så intresserad.

  104. Han kommer att få historielärare
    så småningom-

  105. -som ska försöka stimulera honom
    kring de här sakerna.

  106. Då kommer vi till att vi har
    en utmanad lärarroll i förändring.

  107. Vi måste hänga med i
    den informella läranderevolutionen.

  108. För att eleverna ska fortsätta
    ta skolan på allvar-

  109. -behöver vi som institution
    hänga med på deras resa.

  110. Om du bildgooglar på "teacher",
    vad får du fram då?

  111. Jag vet, för jag har gjort det.

  112. Det här kommer fram då.

  113. Och det blir ännu svårare-

  114. -att arbeta kring
    en lärarroll i förändring-

  115. -när omvärldens bild av läraryrket
    fortfarande ser ut så här.

  116. Google är ju omvärlden.
    Eller kanske inte.

  117. Men det är så här
    som många ser på läraryrket.

  118. Och...det som mina elever
    brukar säga är:

  119. "Vänta, vi gubb-googlar det."

  120. "Hur menar du nu? Vad ska du göra?"

  121. "Jag frågar en gubbe som kan.
    Jag har inget nät."

  122. Det är inte deras
    förstahandsalternativ.

  123. Förstahandsalternativet
    är riktiga Google.

  124. Alternativ två är gubb-google.

  125. Jag tror inte att vi som yrkesgrupp
    vill bli reducerade till-

  126. -nån form utav gubb-google.
    Det vill inte jag i alla fall.

  127. Därför behöver vi tänka på ett annat
    sätt än den förmedlingsroll-

  128. -som läraryrket tidigare har haft.

  129. Om vi backar tillbaka till det som
    hände på Vittra Telefonplan:

  130. "Väggarna försvann och öppnade
    rummet. Internet öppnade världen."

  131. Och ungarna hade vi ingen koll på.
    De betedde sig som de gjorde.

  132. Det hade varit ganska enkelt
    att börja skylla på eleverna-

  133. -och tänka: "Dagens ungdom
    är så ouppfostrad."

  134. "De har ingen respekt."

  135. "Här får de den nya skolan och en
    dator. Tacksamma är de inte heller."

  136. Eller ringa samtal till föräldrarna:
    "Det här funkar inte."

  137. I stället började jag fundera på:

  138. "Vad måste jag göra annorlunda
    för att få det här att funka?"

  139. "Jag har försatt mig i den här situa-
    tionen." Jag kände mig skitdålig.

  140. Jag var en duktig lärare i Botkyrka
    med mina elever.

  141. Nu är jag totalt värdelös.
    Jag måste ändra på nånting.

  142. Det går inte att fortsätta
    på samma sätt som tidigare.

  143. Mina utgångspunkter blev: De är inte
    intresserade av det jag säger.

  144. Vad är de intresserade av?
    Hur kan jag göra dem delaktiga?

  145. Hur kan jag få dem att se
    att de behöver oss lärare?

  146. Hur kan jag vinna deras förtroende?
    Det de gör på nätet-

  147. -kan jag dra nytta utav det
    i min undervisning?

  148. Det ledde till vårt första
    lite galna projekt på Telefonplan.

  149. Nej, det första var ett miljöprojekt
    som de inte var intresserade av.

  150. Det här blev vårt andra projekt
    där vi vände på steken.

  151. Det enda de ville prata om
    var övernaturliga saker.

  152. Vad jag än försökte ta upp ville de
    prata om övernaturliga grejer.

  153. Det var på tapeten.

  154. Så vi satte oss ner
    och började fundera kring:

  155. "Kan vi göra
    ett arbete som handlar om det här?"

  156. Vi satte oss med läroplanen och
    funderade på: "Hur kan vi jobba"-

  157. -"utifrån läroplanen så de får göra
    saker som de är intresserade av?"

  158. Det gick. Jag hade svenskämnet.
    Det är ganska naturligt.

  159. Du kan läsa, jobba med textgenrer,
    kommunikationen, dialogen.

  160. Det är inget problem. Även SO-läraren
    hittade saker i historieämnet-

  161. -kring häxprocesser,
    i religionsämnet kring tro.

  162. Vi tittade på källkritiken.
    Vi försökte utnyttja-

  163. -deras starka intresse
    för nyheter och titta på:

  164. "Hur rapporteras det
    kring de här sakerna?"

  165. För ungas toppaktiviteter på nätet
    är sociala medier, nyheter och spel.

  166. Matten kunde vi få in genom att skapa
    matematiska uppgifter-

  167. -med ett sånt innehåll.
    Det visade sig att det fungerade.

  168. Vinsten med det här var
    att de fick förtroende för oss.

  169. Vi skapade en relation. Med det
    utgångsläget har jag större mandat-

  170. -att komma med saker som kanske
    inte bygger på deras intressen.

  171. Att skolan alltid måste vara rolig
    tycker inte jag.

  172. Men om du inte når fram,
    har du kanske en väg in där.

  173. Det var då som jag började
    omdefiniera min roll som lärare.

  174. Att det står på engelska är för att
    det är ett citat från mitt TED-talk.

  175. "En medskapare av kunskap
    med kollegor och elever."

  176. Kunskap skapade vi tillsammans.
    Det var inte ett färdigt paket-

  177. -som jag levererade på lektionen.
    Det hängde ihop-

  178. -med vad vi tillsammans gjorde.

  179. Där nånstans började jag titta på
    nycklarna i det här.

  180. Vad är nycklarna i mitt ledarskap?

  181. Det handlar om samarbetet med mina
    kollegor. Att jag aldrig är ensam-

  182. -i det jag gör. Vi måste också skapa
    strukturer för det här lärandet.

  183. Ju mer informellt lärandet blir,
    ju mer man bjuder in eleverna-

  184. -desto tydligare måste du vara
    för att skapa strukturer för dem.

  185. Att kunna visualisera
    kunskapsprocesserna.

  186. Hur vi hittar fokus,
    hur vi skapar sammanhangen-

  187. -som blir meningsfulla för eleverna.

  188. Hur jag inspirerar,
    men också att utmana mig själv.

  189. Att bygga på relationen.

  190. Och min egen
    och elevernas självkänsla.

  191. Att våga tro att lärarprofessionen
    är viktig och behövs.

  192. Trots att Google finns.
    Nu är jag lite dryg, men ändå.

  193. Det har lett till en rad arbeten.
    Jag kommer att ta några exempel-

  194. -som jag arbetat med andra lärare
    med, men också från Telefonplan.

  195. Ledarskap handlar väldigt mycket om
    design för lärande.

  196. För hur jag t.ex. använder före-
    läsningen som metod i klassrummet-

  197. -eller de metoder som jag väljer
    att låta eleverna arbeta med-

  198. -eller hur vi använder lektionstiden
    är också att utöva ledarskap.

  199. Vi har ett exempel
    som min kollega Annika är med i.

  200. Ett projekt som görs
    på Fjällenskolan.

  201. De har hållit på i en vecka. Kanske
    tidigt att dra stora slutsatser.

  202. Men redan efter några dagar
    var lärarna lyriska över-

  203. -hur särskilt klasser
    som hade haft svårt med motivation-

  204. -tog sig an arbetet.
    De planerade tillsammans.

  205. De gjorde ett upplägg där eleverna
    är aktiva som medskapare-

  206. -där de går in i en roll. Det är
    en storyline-modell som de använder-

  207. -men som samtidigt bygger på
    digitala plattformar och samarbete.

  208. Uppstarten är väldigt viktig,
    tycker jag.

  209. Ett exempel från skolan
    är inom religionsämnet.

  210. De skulle jobba med islam och
    upplevde att det kändes utmanande.

  211. De bad mig komma in.
    "Hur kan vi tänka kring det här?"

  212. I stället för att man går igenom
    de fem pelarna och trosbekännelsen-

  213. -så startade vi i fördomsbegreppet
    och kring perspektiv.

  214. Vi tittade på de här bilderna och
    diskuterade hur man ser på saker.

  215. Vi tittade på en massa bilder
    där vi fick fritt vädra fördomar.

  216. "Vad är det här för person?"
    För att komma till insikt om-

  217. -att vi alla har fördomar. Det
    farliga är inte att vi har fördomar-

  218. -utan att inte erkänna
    att de finns där.

  219. Det utmynnade i att i stället för
    att ge dem faktamaterial-

  220. -fick de frågor som skulle
    ge dem möjlighet att undersöka-

  221. -vad det här var för nånting.

  222. Om man tittar på ungdomars
    nätaktiviteter-

  223. -har de ett starkt nyhetsintresse.

  224. Det är nånting som jag alltid
    använder i min undervisning.

  225. Några frågor som de fick utgå ifrån
    var t.ex.: "Vem är"...

  226. Jag ska inte uttala namnet, jag
    kanske säger fel. En av ministrarna.

  227. "Sök på 'blommor' och 'moské'."
    Eller: "Vad är Isis?"

  228. De fick själva ta reda på,
    jämföra och diskutera med varandra.

  229. Vi jobbade också mycket med
    den källkritiska kompetensen.

  230. För om du ska ta reda på saker,
    särskilt kring ett ämne-

  231. -som är laddat med tyckanden
    och tänkande av olika slag-

  232. -behöver du den här kompetensen.
    Jag skulle säga-

  233. -att det nästan är tjänstefel
    att låta eleverna diskutera det här-

  234. -utan att diskutera
    informationshanteringen.

  235. Det här är en bild med
    den digitala litteraciteten i mitten-

  236. -och sen alla utmaningar som finns
    kopplat till den.

  237. Man kan också låta eleverna diskutera
    möjligheter och utmaningar-

  238. -med den digitala texten. Det är
    viktigt att de också ser det.

  239. Att vi har den här ögonblickliga,
    föränderliga informationen-

  240. -men som samtidigt
    är väldigt fördjupningsbar.

  241. Du kan både ge och få snabb respons
    på det du gör.

  242. Du har också utmaningar. Kunskaperna
    kanske blir fragmentariska.

  243. Källkritiken kan kännas osäker.
    Tidskrävande att navigera runt.

  244. Om du inte pratar om
    digital litteracitet-

  245. -får du inte heller
    de strategier som du behöver.

  246. T.ex. vems röst är det vi hör
    när vi googlar?

  247. Om jag gör en Google-sökning på
    svenska, vems röst får jag upp?

  248. Ganska snabbt kom de själva på:
    "Om jag söker på engelska, då?"

  249. Sen: "Jag skriver in
    och Google-translatar till arabiska."

  250. "Sen gör jag sökningen på arabiska
    och Google-translatar tillbaka."

  251. Nånstans handlar det om
    vad det är för perspektiv vi får.

  252. När vi har gjort det här...
    Det är också lättare då-

  253. -att komma in med kunskapsbasen
    när de fått ett intresse.

  254. För då kanske det känns mer relevant
    att veta nånting om Muhammed.

  255. Vem var han egentligen, o.s.v.
    Men att det också mynnar ut i-

  256. -fördjupningar som bygger på
    deras egna intresseområden.

  257. Många var intresserade av
    jämställdhetsperspektivet.

  258. Vi diskuterade jämställdhet
    ur religiösa perspektiv.

  259. Men också profetbegreppet.
    Vad är en profet?

  260. Nån skrev en uppsats som jämförde
    Bill Gates och Steve Jobs-

  261. -ur ett profetiskt perspektiv.
    Vad är det de vill nå ut med?

  262. Andra hävdade att de inte hade
    ett budskap på det sättet.

  263. Kanske Nelson Mandela.
    Det blev en bra diskussion kring det.

  264. Och även dataspelen. "På vilket sätt
    finns det religiösa, andliga inslag"-

  265. -"i de spel som ni spelar?"

  266. För att göra ett sånt här arbete...

  267. Det kan verka väldigt fritt
    och bara en massa öppna frågor.

  268. Men i praktiken handlar det om
    hur du som lärare guidar eleverna-

  269. -genom lärprocessen.

  270. Det som forskningen pekar på -
    Unos Uno refererar jag till nu-

  271. -är just att lärarlett ensamarbete
    och lärarlett samarbete-

  272. -är det som ger resultat.

  273. Så vi är noga med att ha tydliga
    manualer, strukturer, guider-

  274. -och sen även en progression
    som eleverna kan ta del utav.

  275. Hur du tar del av processen...
    Det finns en massa verktyg.

  276. Du har t.ex. Google Drive eller
    OneNote eller... Ja, alla de här.

  277. Om du samtidigt förhåller dig till
    integritet och säkerhet.

  278. Vi har också jobbat med
    hur vi visualiserar kunskapen.

  279. Ett projekt hette Future City-

  280. -där eleverna började med att skapa
    avatarer för sig själva.

  281. Avatarerna skulle bygga på
    där de såg sig själva i framtiden-

  282. -och så utgick vi ifrån "skills".
    Det är en dataspelskoppling-

  283. -som eleverna är bekanta med. Man har
    "skills" som man kan förbättra.

  284. Vi lade in förmågor
    som är kopplade till läroplanen-

  285. -som kommunikation, hantera källor,
    analysera o.s.v.

  286. De fick "ratea" sig själva utifrån
    var de befann sig i sin kompetens-

  287. -kring att hantera källor t.ex. När
    vi sen gjorde uppdrag i Future City-

  288. -där de... Det var
    ett ämnesövergripande projekt.

  289. Det kunde handla om att de skulle
    skriva tal för att bli borgmästare.

  290. Att bygga upp staden
    och hela tiden tänka:

  291. "Var kan man hamna i framtiden
    när det gäller de här sakerna?"

  292. Och titta på förmågorna.

  293. "Vilka delar har du tränat nu?"
    "Vilka delar har du utvecklat?"

  294. Sen kunde de få bedöma
    sin progression utifrån det här.

  295. När det gäller den digitala kompeten-
    sen, som jag arbetar med i Järfälla-

  296. -ska vi använda oss av
    digitala "badges".

  297. För t.ex. tid och lärandefokus
    och nätetik.

  298. "Badgesen" kan man få genom sajten
    jag nämnde.

  299. Det finns lektionsupplägg
    där lärare bidrar med sin del.

  300. De är också taggade med
    digital kompetens.

  301. När man som lärare
    har genomfört ett arbete-

  302. -eller en planering med sina elever-

  303. -får du och dina elever en "badge"
    som man sätter upp på en sajt.

  304. Som rektor är det enkelt att jämföra.
    Har 6A massor med digital kompetens-

  305. -medan 6B inte har lika många,
    kan man gå in och styra det.

  306. För vi måste säkerställa att alla
    elever får den digitala kompetensen.

  307. Det är utgångspunkten för det här.

  308. Nu kommer det verktyg igen.

  309. Jag kommer inte att gå in
    så mycket på verktygen-

  310. -för det har andra föreläsare gjort
    på ett utmärkt sätt.

  311. Men det som jag vill understryka är-

  312. -att du också behöver ha
    en struktur för lektionerna.

  313. Som vilka förkunskaper de har,
    mål att arbeta med-

  314. -och förväntningar på deras arbete.
    Samma med avslutningen.

  315. För strukturen är jätteviktig.

  316. Vår förre skolministers
    favoritbegrepp "ordning och reda"-

  317. -gäller också. Även om man kan tycka
    att det verkar löst i kanterna-

  318. -kan man inte tumma på sånt som har
    med regler att göra heller.

  319. Då blir det lätt kaosartat.

  320. Eleverna behöver förstå vad som
    gäller vid hanterandet av datorn.

  321. Det kan vara enkelt som att locket är
    nedfällt när läraren har genomgång.

  322. Hörlurar när du lyssnar på musik.

  323. Det behöver vara en överenskommelse
    som alla förstår och är med på.

  324. Både lärare och elever.

  325. Sen har vi den roliga delen, som jag
    också har förstått är en utmaning:

  326. Att ta makten över tiden.

  327. Många upplever t.ex. sociala medier
    som en utmaning-

  328. -för eleverna i skolan.
    Och att tiden i skolan är viktig.

  329. Sen har vi olika definition på
    "väl utnyttjad tid".

  330. För en lärare: "Tiden utnyttjas väl"-

  331. -"om jag hinner framföra
    så här många viktiga saker."

  332. "Att jag hinner lära dem saker."

  333. Det kan också vara... Det kanske är
    en tankeprocess som pågår.

  334. Men vi behöver vara medvetna om det.

  335. Ett projekt som vi gjorde
    för att synliggöra det här-

  336. -för vi såg att det var ett problem,
    det var blixtjakten.

  337. För att medvetandegöra mönster
    kring skolarbetet.

  338. Då utgick vi ifrån tanken
    att skoldagen är ett spel-

  339. -och du ska "levla" det.
    Eleverna fick komma med förslag på-

  340. -vad högsta "leveln"
    skulle kunna vara.

  341. En del sa A i alla ämnen.

  342. Nån annan att de ville bli läkare
    när de blev stora.

  343. Men att det i alla fall fanns ett mål
    för de flesta.

  344. Nästa fråga blev:
    "Vad är hindren på vägen dit?"

  345. "Vad är det som gör
    att du inte når dit?"

  346. "Du kanske redan har A i alla ämnen."
    Vi kunde börja diskutera de sakerna.

  347. De var duktiga på att själva peka ut.

  348. De började skapa monster.
    Youtube-monstret var ett.

  349. Vi hade Facebook-monstret
    och konfliktmonstret.

  350. Det fanns en massa monster.

  351. "Vad är det för förmågor du behöver
    för att 'levla' spelet?"

  352. "Du har monster du ska ta dig förbi,
    men du behöver också kraft"-

  353. -"eller... Tänk att vi har
    en viss mängd energi."

  354. "Säg att vi har fem pluppar."
    Blixtar kallade vi det för.

  355. "Och monstren tar några.
    Vad kan förstärka det här?"

  356. Då definierade vi i lärarkollegiet
    förmågor som påverkade deras skoldag.

  357. Ansvar var en utav dem.
    Fokus en annan.

  358. Mod en tredje, samarbete en fjärde.

  359. Och så fick de spela det här spelet
    klassvis.

  360. Inte mot varandra. Vi var inte ute
    efter att starta nån konkurrens.

  361. Klassen skulle se på vilket sätt
    de höjer och sänker varandra.

  362. "Hur gör vi för att alla ska lyckas?"

  363. Det handlade om visualiseringen
    av sånt som är svårt att mäta.

  364. När vi såg
    att det här hade gett effekt-

  365. -kunde vi sluta spela spelet.

  366. Det var inte så att fr.o.m. nu
    är skoldagen ett spel.

  367. Utan det handlade om
    att de själva visste.

  368. Spelifiering är ett effektivt sätt
    att använda-

  369. -utifrån att tonårshjärnan
    inte är färdigutvecklad än.

  370. Den behöver hjälp att planera
    och strukturera och rama in tiden.

  371. Jag tror att det är vid 22 års ålder
    som den är helt färdigutvecklad.

  372. Vi kan underlätta för dem.
    I stället för att skälla:

  373. "Nu har du suttit på Instagram
    hela lektionen. Dumt."

  374. Ge i stället verktyg för
    hur de ska hantera de här sakerna.

  375. Sista delen i det här
    som handlar om digitalisering-

  376. -är det här med kod, och som jag ser
    det: framtidens språk.

  377. De flesta känner säkert till Karin
    Nygårds, som pratar om det här.

  378. Hon har med Terese Raymond byggt upp
    en sajt som heter Teacherhack-

  379. -där man kan ta del av
    lektionsupplägg kring de här delarna.

  380. För lärare handlar det mycket om
    att hitta motiveringen i läroplanen.

  381. "Varför ska jag jobba med
    de här sakerna?"

  382. Man behöver ett legitimt skäl till
    att involvera kod i sin undervisning.

  383. Jag tänker mycket
    utifrån samhällsuppdraget.

  384. Dels att vi ska fostra
    demokratiska medborgare-

  385. -och att det är en källkritisk
    kompetens, men också jämställdhet.

  386. Jag tror att 23 procent av
    alla programmerare är kvinnor.

  387. Jag får en nick av Joke,
    så jag tar det.

  388. Det går nedåt dessutom.
    Och skolan ska verka för-

  389. -att lösa upp könsmönster och ge
    andra bilder av vad som är möjligt.

  390. Skolan är det ställe
    dit alla barn kommer.

  391. Det finns frivilliga initiativ
    till att arbeta med kod.

  392. Kids Hack Day är ett initiativ.
    Men till skolan kommer alla barn.

  393. Därför behöver vi visa på
    möjligheterna där för alla barn.

  394. Vi har språket, som är vårt verktyg
    för att förstå vår verklighet.

  395. Om vi lever i en digital verklighet-

  396. -måste vi kunna förhålla oss till
    det digitala språket: programmering.

  397. Jag gjorde det utifrån ett arbete i
    språkhistoria. "Från runor till kod".

  398. Vi analyserade språkutvecklingen
    och funderade framåt.

  399. På vilket sätt kan kod vara
    en del utav framtidens språk?

  400. Var det Jonas som sa i går "i
    framtiden kanske vi har kodlexi"?

  401. Scratch är ett annat verktyg
    för att jobba med språket-

  402. -och skapa interaktiva berättelser
    inom alla språkämnen.

  403. Den källkritiska delen löper som
    en röd tråd genom alla ämnen.

  404. Hur fungerar en algoritm? Hur
    påverkar algoritmer mig i min vardag?

  405. Då pratar man om Google-sökningarna,
    Facebook-flödena o.s.v.

  406. Vad är det för exempel jag får upp?
    Varför får inte jag samma som du?

  407. Hur kan jag ändra
    en sidas form och layout?

  408. Hur kan den manipuleras med kod?

  409. Bra resurser för att lära sig
    html-språket är webbdesigner-kurser-

  410. -som är väldigt
    pedagogiskt och enkelt.

  411. Det är kanske inte så många
    som tycker att de behöver det.

  412. Men det är kul när man märker att man
    kan gå in och ändra i mallarna.

  413. Mozilla Webmaker är en annan
    som är rolig att leka med.

  414. Du kan alltid ta avstamp i "the big
    five" när du ska arbeta med kod.

  415. Eftersom det är
    en kommunikativ förmåga.

  416. Att kunna begreppen
    kring den digitala världen.

  417. Att använda analysförmågan-

  418. -informationshanteringsförmågan
    och den metakognitiva förmågan.

  419. Alla de här sakerna
    kan appliceras på det.

  420. I teknikämnet tror jag att det finns
    inskrivet i kursplanen.

  421. Det gör det. Jag får en nickning.
    Vill man göra det mer "hands on"-

  422. -finns numera Quirkbot, som är
    utvecklad med stöd av Kids Hack Day.

  423. Det är en robot som du kopplar
    till datorn.

  424. Det får ett programmerings-interface.
    Sen bygger du den med sugrör.

  425. Och så kan du leka med kod och se
    att det händer saker rent fysiskt.

  426. Inte bara på datorskärmen.

  427. Här är min dotter när hon sitter
    helt uppslukad av code.org-

  428. -där Anna och Elsa programmerar.

  429. Lightbot har används flitigt
    utav våra förskoleklasslärare-

  430. -för att träna matematisk förmåga.

  431. Till slut bara den forskning
    som jag har använt mig av-

  432. -för att verifiera metoder
    som jag arbetar med.

  433. Unos Uno 2013. Tallvid kom i våras-

  434. -som handlar om lärares användning av
    digitala verktyg, bl.a.

  435. Rasmusson skriver om
    digital litteracitet-

  436. -och strategier som krävs
    för digital läsning.

  437. Och sen en finsk rapport som handlar
    om hur källkritik gynnas av-

  438. -att man sitter flera tillsammans
    och diskuterar källor.

  439. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Bortom en dator per elev

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Frida Monsén är digital utvecklingsledare och berättar om att hon ofta måste förklara för elever och lärare vad digital kompetens innebär. Hon säger att man behöver förstå den värld av kod som finns bakom allt på nätet och hur den påverkar oss i vår digitala vardag. Hon tycker att det är viktigt att prata om etik och juridik på nätet. Digital kompetens måste, enligt henne, bli en naturlig del av skolan och inte som många tänker idag, något extra som man adderar till undervisningen. Inspelat den 11 mars 2015 i Ingenjörshuset i Stockholm. Arrangör: Talentum events.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > IT, medier och digital kompetens
Ämnesord:
Datorstödd undervisning, Informationskompetens, Informationsteknik, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning, Undervisningsmateriel
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

En digital skolvardag

Kristina Alexanderson arbetar för organisationen Webbstjärnan. Hon föreläser om viktiga frågor som skolan behöver informera om och förankra i sin digitala vardag. Det kan till exempel handla om hur internet fungerar och om vem det är som bestämmer ute på nätet. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Arbeta interaktivt, kollaborativt och visuellt

Camilla Askebäck Diaz är lärare i matematik och NO och berättar om hur hon använder digitala verktyg i undervisningen. Datorn eller lärplattan blir tillsammans med projektorn ett bra pedagogiskt verktyg som kan användas för att visualisera, simulera och skapa interaktion tillsammans med elever. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

LIKA - ett it-verktyg för skolan

IKT-pedagogen Johanna Karlén föreläser om verktyget LIKA som är tänkt som ett stöd för rektor, skola och förvaltning i arbetet med digitaliseringen. Verktygen fungerar som ett slags självvärdering som ska resultera i en handlingsplan för skolans digitalisering. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Den uppgraderade rektorns roll

Panelsamtal om vad som utmärker en framgångsrik rektor i en digitaliserad skola. Medverkande: Carola Sjödin, rektor på Sätunaskolan, Sigtuna; Simon Ekdahl, rektor på IT-gymnasiet, Jannie Jeppesen, Rektorsakademien Utveckling. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Med smarttelefonen i handen

NO-läraren Sabine Louvet berättar om hur man kan använda smarta telefoner i undervisningen. Kameran är ett enkelt och bra verktyg för att fota av det som skrivits och ritats på tavlan. Det är bra för elever som har lättare att lära sig visuellt och för dem som inte hinner skriva av tavlan. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Rätt metod och material i matten

NO- och matematikläraren Eva Björklund föreläser om sin didaktiska utveckling i matematik. Hon berättar om vad som utmärker en bra matematik-app och ger exempel på hur lärare kan göra matteundervisningen rolig och inspirerande för sina elever. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Erfarenheter av flippat klassrum

Daniel Barker är lärare i matematik och fysik och berättar om sina erfarenheter av att använda metoden "flipped classroom". Han skräddarsyr genomgångar och lägger ut dem på nätet för sina elever. Han tycker att eleverna ska vara i centrum i klassrummet och inte han som lärare. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Lärare i en ny digital tid

IKT-pedagogen och läraren Olle Strömbeck berättar om att Burlövs kommun i Skåne har utrustat varje elev med en surfplatta. Lärarna i kommunen vill ha tips på bra appar. Olle Strömbeck menar dock att en app i sig inte är pedagogisk utan att den blir det i ett sammanhang tillsammans med elever. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Molnet, juridiken och elevers integritet

Magnus Forsberg från Microsoft berättar om hur företaget samarbetat med Ale kommun vid installation av molntjänster i kommunens skolor. Han berättar om vikten av att tjänsterna som levereras stödjs av svensk lagstiftning och hur viktigt det är med personlig integritet. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Bortom en dator per elev

Frida Monsén är digital utvecklingsledare och föreläser om att digital kompetens bör bli en naturlig del av skolan. Hon säger att man behöver förstå den värld av kod som finns bakom allt på nätet och hur det påverkar oss i vardagen. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Samtal om digitala lärverktyg och arbetssätt

Panelsamtal om digitala lärverktyg och arbetssätt i skolan. Medverkande: Olle Strömbeck, IKT-pedagog; Danny Stacey, IT-strateg; Tony McCarrick, IT-strateg; Lars Sundberg, utvecklingsledare, och Joke Palmkvist, ansvarig för skola och högre utbildning på Microsoft. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Inte teknik utan kreativ pedagogik

Cecilia Jalkebo är lärare i svenska och berättar om hur man kan arbeta med it för att elevernas aktivitet i klassrummet ska öka på ett lustfyllt sätt. Hon ger tips på verktyg som både hon och eleverna är positiva till. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Digitala verktyg i NO

Patrik Jönsson är NO-lärare och reflekterar över försök han gjort med digitala verktyg i undervisningen. Han säger att resultatet inte alltid har blivit lyckat och att fel saker fokuseras av eleverna. Det har gjort att han blivit noggrann med utformandet av uppgifterna och ser till att pedagogiken kommer i första hand. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Datorspel i undervisningen

Att spela datorspel är att vara en del av en kreativ kultur, menar läraren och verksamhetsautvecklaren Jonas Lindahl som ofta använder sig av spel i undervisningen. Här berättar han om hur datorspel stärker samarbetet mellan elever och ökar deras kreativa tänkande. Inspelat den 10 mars 2015 i Ingenjörshuset i Stockholm. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Framtidens skolpolitik

Panelsamtal

Ett samtal om framtidens skola. Deltagare: Kristina Björn, Scandinavian education; Gustav Fridolin, språkrör för Miljöpartiet; Marie Carlsson, förlagschef Liber; John Steinberg, författare och pedagog; Edna Eriksson, utbildare och idéutvecklare; samt Gunilla Essén, pedagogisk handledare. Inspelat i januari 2014. Arrangör: Steinbergs utbildning.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaSkolministeriet

Deras separatistiska förening stoppades av skolan

Gymnasieeleverna Louise Helmfrid och Marika Sjöblom startade elevföreningen "People of Color Katedral" för elever som liksom de själva upplevt strukturell rasism på Katedralskolan i Uppsala. Intresset var stort, men skolledningen satte stopp för planerna. Man kunde inte acceptera att föreningen ville vara separatistisk och bara släppa in dem som själva upplevt rasism. Katedralskolan lockar med ett rikt föreningsliv, högt i tak och en tillåtande atmosfär, en beskrivning som Louise och Marika inte längre håller med om. Vad är problemet med separatism? Och hur långt sträcker sig elevers rätt till inflytande i praktiken?

Fråga oss