Titta

UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Om UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Föreläsningar från konferensen "It och digital pedagogik i skolan" som handlar om hur kommuner och skolor arbetar med den digitala förflyttningen. Hur påverkar den digitala tekniken med nätbaserade tjänster skolan? Hur gör man för att en tekniksatsning inte enbart stannar vid inköpet av de nya produkterna utan istället leder till ett mervärde i lärandet och undervisningen? Konferensen hölls den 10-11 mars 2015 i Ingenjörshuset i Stockholm. Arrangör: Talentum events.

Till första programmet

UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan : Inte teknik utan kreativ pedagogikDela
  1. Vi är här för att prata
    om det jag är bäst på: skola.

  2. Jag ska visa hur de här digitala
    verktygen funkar i undervisning-

  3. -för att lyfta den till oanade höjder
    eller nåt sånt.

  4. Jag vill visa er hur mina digitala
    verktyg kan samsas-

  5. -med mina prepositioner
    och verbändelser-

  6. -och hur mina appar kan snurra runt
    med Strindberg och resonemang-

  7. -och att Google är bland mina
    bästa vänner här i livet.

  8. Föreläsningens underrubrik är
    "kreativt, synligt och tillsammans".

  9. Det är mina tre ledord
    i all min undervisning.

  10. Med "kreativt" menar jag våra
    kreativa aktiviteter i klassrummet:

  11. Ljud, bild, den skapande delen
    och en kreativ syn på lärande.

  12. Elevernas ansvar, problemlösning
    och entreprenöriella anda.

  13. "Synligt" handlar om att man ska
    synliggöra lärandet för sig själv-

  14. -och för varandra, och att man ska
    visa upp det man gjort för världen.

  15. "Tillsammans":
    alltså man lär sig mer tillsammans-

  16. -med läraren som modell, och i grupp
    når man längre än på egen hand.

  17. Här är mina jobb-förutsättningar: Jag
    har förmånen att arbeta på en skola-

  18. -som sen hösten 2013 är utrustad-

  19. -med en iPad per högstadieelev.
    Det var nåt jag kämpade för.

  20. Det var sagt att kommunen skulle
    betala en digital enhet per elev.

  21. Utgångspunkten var att den enheten
    var en pc.

  22. Men jag tror att en elev
    med en iPad i handen-

  23. -skulle tvinga lärare att utveckla
    sin undervisning mer.

  24. Så vi fick välja iPad. Jag är glad
    att min skola valde iPad.

  25. Vi lärare har en pc och en iPad.

  26. När vi skulle börja med satsningen
    fick vi gå utbildning.

  27. Vi utbildade coachkollegor i kommunen
    som besökte skolorna.

  28. De hade studiedagar och workshoppar
    med de andra lärarna.

  29. Vi har ett väl fungerande wifi-

  30. -som klarar elevernas paddor
    och mobiltelefoner i de flesta fall.

  31. Vi har ingen skolportal. Vi har ett
    ställe för frånvaro och betyg-

  32. -men inget ställe där vi
    kan dela dokument och klassrum-

  33. -med eleverna
    och följa deras kunskapsutveckling.

  34. Så när vi började kämpa för att få
    iPad var det största problemet-

  35. -var vi skulle spara dokumenten,
    och vi valde Google Drive.

  36. Vi använder Google+
    för att kommunicera med eleverna.

  37. Sen har vi en obligatorisk applista
    för lärare och elever.

  38. Då blir vi experter på de appar
    vi har valt att använda.

  39. Men så har vi också läroplanen
    som en förutsättning.

  40. Det står att vi ska jobba med IT,
    informationssökning och källkritik.

  41. Sen står det mycket om saker
    som med hjälp av IT-

  42. -kan underlättas och stöttas.

  43. Och sen är eleverna en förutsättning.

  44. Vi är här för deras skull. Vi vill
    hjälpa dem vidare i deras lärande.

  45. Jag jobbar med tonåringar.
    De är enormt studiemotiverade.

  46. De är kunskapstörstande
    och utvecklingsivriga.

  47. Så man har ju en utmaning där direkt
    som högstadielärare.

  48. Men det är eleverna vi jobbar med.

  49. Vi pratar om formativ bedömning
    och bedömning för lärande.

  50. De här processerna är inte som 1-5-

  51. -utan som delar
    i ett slags syn på kunskap-

  52. -där målen och kunskapskraven
    tydliggörs för eleverna.

  53. Jag och mina elever planerar ihop
    ofta. Vi börjar med brainstorming.

  54. I tyskan kan vi börja från noll.
    Vi kan på restaurang och åka tåg.

  55. Men vad måste vi mer kunna?
    Så vi samlar på oss ord vi behöver.

  56. Men så här kan jag skriva
    i elevernas veckoplanering:

  57. "Jag tänker mig ett sånt här projekt,
    men vi tänker färdigt det ihop."

  58. Det vi bestämmer skrivs in i en
    pedagogisk plan som eleverna har.

  59. Då kan vi fylla på den och revidera
    den medan projektet pågår.

  60. Att tydliggöra mål handlar om stöd,
    ord och begrepp och elevexempel.

  61. Då ser eleverna vad syftet är.
    Det ska jag återkomma till.

  62. Sen ska man skapa aktiviteter
    som synliggör lärandet.

  63. Här är det häftigt att ha en iPad.
    Här är några exempel.

  64. Den kan öka elevaktiviteten. Man
    kan jobba med ljud, bild, film-

  65. -och digitala anslagstavlor
    med bilder, texter och länkar.

  66. Vi skapar chattrum
    för speciella tillfällen och mål.

  67. Vi delar dokument med varann, bloggar
    och har regelbundna avstämningar-

  68. -för att se hur långt vi kommit
    och vad nästa steg blir.

  69. Återkoppling för lärande framåt:
    skriftligt, muntligt och matris.

  70. Ni ska få exempel på verktyg
    jag använder till det här.

  71. Det här är det viktigaste-

  72. -när varje elev sitter med en
    digital enhet som iPad eller dator.

  73. Jag gick klart lärarutbildningen
    för 10 år sen.

  74. Det viktigaste jag fick med mig var
    att jobba med respons och elevutkast.

  75. De ska få jobba vidare med sin text
    och ge kompisar respons.

  76. Man ska hjälpas åt
    för att få bättre texter.

  77. Det var en enorm utmaning innan de
    här digitala möjligheterna fanns.

  78. Eleverna skriver på papper,
    och jag skriver min respons för hand.

  79. Sen kommer den bort. Jag vill jämföra
    version 1 med 2 och responsen.

  80. Sen ska de koppla ihop varandras
    respons. Det är bättre med iPad.

  81. Att aktivera elever som lärresurser
    för varann: kompisrespons-

  82. -förklaringar av det man lärt sig
    för andra-

  83. -för det är först då man kan det,
    och samarbete med varann.

  84. Att aktivera eleven som ägare
    av sin egen lärprocess:

  85. Vi jobbar mycket med självbedömning,
    reflektion och problemlösning.

  86. För att förklara vad jag menar med
    att IT finns med-

  87. -för att lyfta undervisningen mycket
    valde jag ett vanligt arbetsområde.

  88. Jag har inte valt nåt flashigt
    och hajpat som vi också gör ibland-

  89. -utan nåt tråkigt och vanligt: Vi ska
    skriva en deckarnovell tillsammans.

  90. Eleverna går i årskurs 9.
    Nu går jag igenom alla delar-

  91. -i mitt ämnesområde, så får ni se
    hur mycket IT som ryms i det.

  92. Vi börjar så här:
    Vad vet vi om deckare?

  93. Det här är min flippfråga
    till eleverna innan lektionen börjar.

  94. Då ser jag vilken förförståelse
    de har. Vad vet vi om deckare?

  95. Vi skapar ett chattrum i TodaysMeet
    och eleverna skriver upp allt de vet.

  96. Och de vet ju mycket om deckare redan
    innan jag undervisar om det.

  97. Jag använder Prezi. Man kan zooma in
    och ut, och många smarta lärare-

  98. -i Sverige har redan gjort
    presentationer som jag kan använda.

  99. Sen vill jag att eleverna
    ska läsa en deckare.

  100. Vi lånar en e-bok. Jag använder SLI
    och Läshörnan till bokläsning.

  101. Där kan man göra en bokhylla.
    Jag valde ut böcker-

  102. -både ljudböcker och vanliga. Elever
    valde en bok som de läste hemma.

  103. De skulle reflektera kring det de
    läste via läsförståelse-strategier.

  104. De skulle jobba med fyra frågor:

  105. Sammanfatta, förutspå handlingen...
    Vem är egentligen mördaren?

  106. Frågorna skrev jag i ett dokument
    som jag lade i Drive-

  107. -alltså Google Drive, och en av
    Googles kompisar är Doctopus.

  108. Jag vet inte hur vana ni är med
    Doctopus. Det är ett tillägg i Drive.

  109. Med det kan man dela ut dokument
    till eleverna.

  110. Förut skapade elever dokument som de
    delade med mig. De försvann ibland.

  111. Med Doctopus är det suveränt.
    Man håller koll på alla dokument.

  112. Jag ville publicera för världen.
    Det måste märkas att vi finns.

  113. Så vi har en blogg, och där
    publicerade vi en av frågorna.

  114. Det var budskapet i boken.

  115. Sen skulle vi läsa noveller.
    Det ska ju bli en deckarnovell.

  116. Så vi behövde ha koll på deckare
    och noveller.

  117. De lyssnade vi på
    och läste på iPaden.

  118. Sen skulle vi analysera novellerna.
    Eleverna sitter ihop runt ett bord.

  119. Jag har delat ut ett kalkylark
    i Drive-

  120. -men bara till eleverna kring det
    bordet. De skriver i samma dokument.

  121. Och de har samma som de skriver i,
    och jag ser allas.

  122. Vi gick igenom parallellhandling.
    Det står att eleverna ska kunna det.

  123. Jag pratade, och vi läste noveller
    och analyserade.

  124. Sen tog vi in det kreativa
    och gjorde en filmsnutt i iMovie.

  125. Det var helt enkelt en person här
    och en person där.

  126. Sen hände det saker,
    och de krockade på slutet.

  127. Då förstod de nog
    vad parallellhandling var för nåt.

  128. Sen gick vi igenom inre monolog.
    Här passade det inte med IT.

  129. Jag ville att de skulle skriva med
    penna på papper för att få ut flowet-

  130. -som man har i huvudet när man
    ska skriva ned en inre monolog.

  131. Vi pratade också om tillbakablickar,
    Strindberg - "Ett halvt ark papper".

  132. Inget IT, utan samtal.

  133. Sen gick vi in på Youtube, där det
    kryllar av duktiga svenska kollegor-

  134. -som redan förklarat för sina elever
    vad en novell är.

  135. Så det behövde inte jag göra.
    Vi kollade på andras klipp.

  136. Vad är de viktigaste ingredienserna
    i ett novellrecept?

  137. Och vi skulle skriva en deckarnovell.
    Det gjorde de i Drive-

  138. -i ett dokument
    som jag delade ut via Doctopus.

  139. Och här kommer kompisresponsen in-

  140. -det som tidigare
    var blyertskrumelurer på papper.

  141. Jag ville styra upp det, för det är
    viktigt. Google bidrog med formulär.

  142. Det blev så här. Jag använder det
    jämt vid kompisrespons.

  143. Först skriver de namn, e-postadress
    och författarens e-postadress.

  144. Och sen är responsen
    kopplad till just den här uppgiften.

  145. Och frågorna som jag vill att elever
    ska besvara utifrån kompisens text-

  146. -visar jag på papper eller på tavlan
    för eleverna.

  147. Sen en respons, texternas två bästa
    saker och ett utvecklingsförslag.

  148. När det fyllts i hamnar det hos mig
    i ett kalkylark som ser ut så där.

  149. Jag behövde göra nåt för att eleven
    skulle få sin kompis respons.

  150. Då använde jag Autoprat,
    ett annat tillägg till Google.

  151. Med det kan jag skapa dokument som
    det här med stjärna och rubriker.

  152. Sen ligger jag in några markeringar.
    Det blir en sorts databaslösning.

  153. Uppgifterna från kalkylarket
    stoppas in i dokumentet jag gjort.

  154. Det här fina dokumentet
    får författaren sen.

  155. Då blev de jättestolta, både över
    allt de skrev ned om kompisens text-

  156. -och över
    att få de här kommentarerna:

  157. "Nån har lyssnat noga på min text,
    och sen är den snygg med en stjärna."

  158. Så kompisresponsen så här gav mer
    effekt än krumelurerna tidigare.

  159. Sen gav jag respons i Drive
    i kommentarsrutor.

  160. Sen hade vi boken som de läst hemma.

  161. Visst. De svarade på frågor
    och publicerade budskapet på bloggen.

  162. Men 30 elever har läst 30 olika
    böcker som de måste få delge.

  163. Så det blev ett vanligt boksamtal,
    där man dels presenterade boken-

  164. -och dels samtalade
    kring deckargenren.

  165. Förr satt jag med runt bordet, men nu
    slängdes de ut i olika grupprum.

  166. De fick filma varann. Sen kunde jag
    se filmerna i lugn och ro hemma.

  167. Min bedömning av hela området som
    rymmer många delar av svenskämnet...

  168. ...blev en matris i nästa Google-vän,
    Goobric-

  169. -som är matrisverktyget som kan
    kopplas på dokument i Drive.

  170. Där fyllde jag i matrisen.
    Eleverna fick min kommentar.

  171. Och sen skickade de sin reflektion
    med vändande mejl till mig-

  172. -om hur nöjda de var med sin insats,
    vad de tog till sig av min kommentar-

  173. -och vad de tänkte göra annorlunda
    till nästa gång.

  174. Så i ett helt vanligt arbetsområde
    fick jag in IT.

  175. Men jag fick inte in IT, utan använde
    IT för att lyfta undervisningen. Så.

  176. Jag ska gå igenom det viktigaste
    när man ska jobba med IT i klassrum.

  177. Först: aktivera. Hur kan man aktivera
    elever så att de arbetar lite mer?

  178. Flippa klassrummet har ni hört om.

  179. När jag gör det med filmklipp
    och alla möjliga slags flippar-

  180. -vill jag se till
    att de blir aktiverade.

  181. Jag använder formulär i Google igen
    eller verktyget Zaption-

  182. -särskilt när jag använt Youtube-film
    som man sen lägger in i Zaption.

  183. Och man lägger in pauser
    med en liten fråga.

  184. Det kan vara enkla frågor,
    men eleverna tvingas titta aktivt.

  185. De kan inte bara skumma, utan de
    ska veta vad de sett för deras skull.

  186. När jag har genomgångar
    i klassrummet-

  187. -använder jag Socrative så att inte
    en elev besvarar en fråga-

  188. -utan alla svarar på den, hela tiden.

  189. Min skärm fylls med elevernas svar.
    Då ser jag vad de behöver träna på.

  190. De ska få arbeta på sin nivå. Jag kan
    anpassa uppgifter till olika elever.

  191. Jag gör ofta en stor uppgift
    som man kan hitta sin nivå i.

  192. Men vissa kan behöva lyssna
    och andra läsa, helt enkelt.

  193. Det blir enklare med en iPad
    i klassrummet.

  194. Det låter som att jag gör reklam för
    iPad, och det gör jag kanske också.

  195. Färdighetsträning kan jag lyfta in
    i klassrummet, som vid tyska-glosor.

  196. Då kör vi med glosträningsverktyget
    Quizlet för att befästa orden.

  197. Och regelbundna checkar: Hur mycket
    fattar ni? Vad gör vi nästa vecka?

  198. Sen ska vi stötta, det här med
    stödstrukturer jag nämnde tidigare.

  199. Min undervisning bygger
    på cirkelmodellen.

  200. Bara att jobba efter cirkelmodellen
    är en form av stödstruktur.

  201. Vi läser exempeltexter när vi börjar
    med ett nytt arbetsområde.

  202. När vi jobbar med en texttyp
    har vi alltid en sån här textmall.

  203. Den går vi igenom. Till höger finns
    exempel på argumenterande text.

  204. Det tar jag ibland bort, så elever
    får skriva i dokumentet i grupp.

  205. Påbörjade texter och uppgifter
    som de får fortsätta med.

  206. Ord och begrepp
    blir ofta stödstruktur.

  207. Här är det från tyskan, med bindeord
    och bisatsordföljd och härliga saker.

  208. Sen handlar det om att effektivisera.

  209. Då kan man göra de här bra sakerna
    lite oftare.

  210. Jag har redan nämnt Doctopus
    som håller ordning på våra dokument.

  211. Självrättande förhör. Flubaroo är
    ett annat tillägg till Google.

  212. Det rättar själv. Jag tänker aldrig
    mer rätta glosförhör.

  213. För det är verkligen slöseri med tid.
    Jag kör det här i stället.

  214. Jag har gjort ett glosförhör
    i Google formulär.

  215. Det kopieras för varje klass
    och vecka. Antalet ordet anpassas.

  216. Jag gör det muntligt,
    så jag säger till eleverna:

  217. "Hund." Då skriver de "der Hund"
    och skickar in formuläret.

  218. Då får jag ett kalkylark,
    och jag går in på tillägg.

  219. Där ser jag till att Flubaroo
    rättar med facit jag knappat in.

  220. Sen får eleverna ett mejl med gröna
    rutor för rätt och röda för fel.

  221. Jag ber eleverna läsa och reflektera
    över resultatet med vändande mejl.

  222. Och så matriser med Goobric.
    Det ser ut så här.

  223. Elevers dokument är där nere
    och matrisen är där uppe.

  224. Jag kan markera på vilken nivå
    de befinner sig i den här uppgiften-

  225. -skriva en kommentar eller spela in
    kommentaren muntligt och skicka den.

  226. Matrisen hamnar sen under dokumentet
    så att man kan gå igenom det.

  227. Jag lade in "boka utvecklingssamtal".
    Skolportaler har ju såna funktioner.

  228. Men vi har inget sånt, så jag
    bokar utvecklingssamtal med Doodle.

  229. Jag brukade ringa till alla elever
    för att boka bra tid med föräldrarna-

  230. -annars ställde de ju in
    för att det inte passade.

  231. Man visar föräldrar respekt genom
    att låta dem välja tid för samtal.

  232. Då är Doodle superenkelt. Jag
    kommunicerar med Google+ och mejl.

  233. Jag är för att prata pedagogik,
    inte teknik.

  234. Men jag måste gå igenom Cecilias
    digitala favoriter. De är rätt många.

  235. Om teknikorden får er att storkna
    går ni in på pedagogcecilia.se-

  236. -och kollar in länkarna,
    för där finns de flesta. Vi kör.

  237. Om man i undervisningen ska skriva
    enskilt använder vi de här sakerna.

  238. Ibland skriver vi anteckningar som
    ingen ser eller blir odelade i Drive.

  239. Eller så använder vi Notability,
    där man kan anteckna och fota-

  240. -och lägga in små kort och rita.
    Suverän! Den använder vi ofta.

  241. När vi skriver tillsammans:
    ofta Google Drive-

  242. -men ibland behöver vi blogga, svara
    på frågor om böcker på Facebook-

  243. -eller i vår grupp på Google+.

  244. Man behöver brainstorma, särskilt
    när ett arbetsområde planeras.

  245. Då kör vi TodaysMeet, där vi
    skapar chattrum och kan skriva.

  246. Där kommer det alltid bajskorvar
    i sjuan-

  247. -särskilt när jag säger
    att vi ska skriva substantiv.

  248. De tror att det är coolt i årskurs 7.
    Det brukar upphöra efter jul-

  249. -eller framåt årskurs 8.
    Då är det så bra.

  250. Om de föreslår substantivet bajskorv
    på tyska svarar jag "jättebra".

  251. "Man kan sätta 'en, ett eller flera'
    framför. Bajskorv är sammansatt."

  252. Då har man avdramatiserat det
    och kan köra TodaysMeet pedagogiskt.

  253. Vi brainstormar i AnswerGarden också
    som bara tar tjugo tecken.

  254. Man ska mest bara skriva små ord.

  255. Padlet är en digital anslagstavla
    som också passar för brainstorming.

  256. I Socrative kan man skriva
    hur mycket som helst.

  257. Och så Google Drive, som vi kör med
    på tyskan med delade kalkylark.

  258. "Vi ska jobba med fotboll. Vilka ord
    behövs?" Sen skriver de ned alla ord-

  259. -och vi tar reda på vad de betyder.
    Jag nämnde Padlet.

  260. Post-It+ i mitten är jättebra.
    Man kan använda Post-It som förr.

  261. Sen fotar jag alla lappar och sparar
    dem digitalt. Det är mycket enklare.

  262. Och då fungerar det med andra lappar
    som det inte står "Post-It" på.

  263. ThingLink till vänster
    kan ta ett foto i bakgrunden.

  264. Sen lägger man texter och bilder
    på fotot.

  265. Så om man jobbat med Tysklands
    16 förbundsländer-

  266. -lägger man Tyskland i bakgrunden.

  267. Sen lägger man elevernas texter
    om de 16 förbundsländerna på.

  268. Om man klickar på dem får man upp
    hela texten. Det ser häftigt ut.

  269. Det är inte så nödvändigt,
    men det ser häftigt och roligt ut.

  270. Den bästa kommentar jag fått av en
    elev var när jag körde upp Prezi.

  271. Han säger:
    "Men vad har du nu hittat på?"

  272. "Vad häftigt! Han tycker
    att jag är en sån som hittar på."

  273. De blev lite nyfikna, vilket man blir
    vid häftiga presentationer.

  274. Vi har KeyNote, Haiku Deck,
    Explain Everything, Prezi och Canva-

  275. -där man kan göra snygga bilder.

  276. Kunskapscheck. Kahoot!
    Har alla kört Kahoot!?

  277. Kahoot! är galet roligt, även när det
    handlar om tyska verbändelser.

  278. Man checkar av med Socrative.

  279. I Mentimeter ser man på en skala
    hur mycket elever förstår-

  280. -eller så gör man ett formulär
    i Google.

  281. Återkopplingen är viktig för att se
    vad eleverna kan bli bättre på.

  282. Här är mina favoriter: Goobric uppe
    till höger - Googles matriser.

  283. Jag skriver kommentarer
    i Google Drive.

  284. I Kaizena spelar man in responsen
    muntligt. Det kan man göra.

  285. En gång gick det inte så bra.
    Jag spelade in respons på tyska ord.

  286. Det blev många kommentarer i en elevs
    text. De skulle trycka på varje.

  287. Då fick de höra: "Hej! Tänk på
    att det här är ett substantiv."

  288. Och nästa: "Hej igen! Tänk på att det
    här är ett verb." Det blev plottrigt.

  289. Men för en lång respons på en text
    är Kaizena jättebra.

  290. Eller så kör man skärminspelnings-
    programmet Screencastomatic.

  291. Med det kan man filma elevers texter
    och prata medan man markerar.

  292. Eller så filmar man en matris
    och pratar om den.

  293. Det gjorde jag
    när skriftliga omdömen gällde-

  294. -fastän det blev muntligt
    och digitalt.

  295. Jag filmade kunskapskraven
    och berättade var de låg.

  296. "När du gjorde den uppgiften
    befann du dig där."

  297. "För att du ska komma vidare gör vi
    så här." Nån sån snabbvariant.

  298. Screencastomatic. Att göra film...

  299. Det är kul att göra film. Det
    finns massor. Jag säger inget mer.

  300. iMovie använder vi ofta,
    för den ligger i iPaden.

  301. Eller ljudinspelning: Röstmemo,
    Garageband och Notability.

  302. Muntliga redovisningar, berätta om
    familjen... Då spelar vi alltid in.

  303. Sen lyssnar vi efteråt. Ibland får de
    lyssna när de fått bedömningen.

  304. De kan få lyssna sen
    för att förstå Cecilias återkoppling.

  305. Göra fotocollage: PicCollage, Canva
    och ThingLink igen.

  306. Stödstrukturerna. Om jag vill
    att elever ska skriva i mina rutor-

  307. -använder jag Kalkylark,
    men de säger CalculeArk.

  308. De fattar inte att det
    heter Kalkylark. Det är jättekul.

  309. Eller Canva om man
    vill göra en snygg stödstruktur.

  310. Publicera. Det blir roligare att visa
    världen det man gjort, tycker fröken.

  311. Vi spelade in en podcast.

  312. De skrev krönikor som vi spelade in.
    Man kan prenumerera på dem.

  313. Instagram, tyska i Skogstorp,
    där hamnar det påskkort ibland.

  314. Blogga, Padlet, ThingLink
    och Google+.

  315. Det är några av mina favoriter,
    och så matriser:

  316. Då körde vi med Goobric
    eller Kalkylark.

  317. Vi hinner ett vanligt användnings-
    område till. Nu kör vi tyska-

  318. -och tyskans verbböjning. Det är
    spännande, men de håller inte med.

  319. Så vi måste skapa intresse och få dem
    att förstå att det är viktigt.

  320. Då vill jag att de ska titta
    på en film. Ni ska få se en snutt-

  321. -av min allra första flippfilm.

  322. Det är inte hightech.

  323. Den lades i Zaption
    för att få svar på uppgifter.

  324. Genomgång kördes i klassrummet
    och eleverna svarade i Socrative.

  325. Vi tränade verbändelser
    och använde Quizlet.

  326. Vad heter det vid "jag" och "du",
    och så tränade vi massor.

  327. Hur mycket kan vi om verb just nu?
    Då använde vi Mentimeter. Så.

  328. Ganska bra, men inte bra nog,
    så vi fick träna lite mer.

  329. Då gick vi ut på skolgården
    och körde en lek som ni inte hör här.

  330. Men de har lappar, hittar kompisar
    och gör meningar av det.

  331. Och det var vackert väder.

  332. De skulle göra en förklaringsfilm:
    "Nu kan ni ju det här med verb."

  333. "Så gör en film i Explain Everything
    om verbböjning." Då säger en kille:

  334. "Då måste jag förstå det här först."
    "Japp. Det är ju min grej."

  335. "Vi får se till att du förstår det så
    att du kan förklara för andra sen."

  336. Nu ska ni få lyssna på Ebba
    när hon böjer verb-

  337. -och förklarar för oss andra
    hur verben böjs.

  338. Ni får tänka er Ebba,
    för hon är jätteduktig.

  339. Och sen ett test i Socrative
    för att se vad de har förstått.

  340. Det ser ut så där.

  341. Och till slut: Jag brukar tala om
    tegelstenar och murbruk i språket.

  342. Tegelstenarna är orden och murbruket
    grammatiken. De bildar det hus-

  343. -som är språket, och språket
    är det viktiga som bedöms.

  344. Så vi måste använda tegelstenar
    och murbruk för att skriva en text-

  345. -som hamnar på Drive och får respons.
    Vi avslutar med Goobric och matriser.

  346. Hoppas att ni förstår hur jag
    använder IT och pedagogik-

  347. -och inte teknik.
    Budskapet gick fram. Tack!

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Inte teknik utan kreativ pedagogik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Cecilia Jalkebo är lärare i svenska och berättar om hur man kan arbeta för att elevernas aktivitet i klassrummet kan öka på ett lustfyllt sätt. Hon kan ses som en förebild när det handlar om att använda it för att lyfta undervisningen till en högre pedagogisk nivå. Hon ger tips på verktyg som både hon och eleverna är positiva till. Inspelat den 11 mars 2015 i Ingenjörshuset i Stockholm. Arrangör: Talentum events.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Pedagogiska frågor > IT, medier och digital kompetens
Ämnesord:
Datorstödd undervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning, Undervisningsmateriel
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

En digital skolvardag

Kristina Alexanderson arbetar för organisationen Webbstjärnan. Hon föreläser om viktiga frågor som skolan behöver informera om och förankra i sin digitala vardag. Det kan till exempel handla om hur internet fungerar och om vem det är som bestämmer ute på nätet. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Arbeta interaktivt, kollaborativt och visuellt

Camilla Askebäck Diaz är lärare i matematik och NO och berättar om hur hon använder digitala verktyg i undervisningen. Datorn eller lärplattan blir tillsammans med projektorn ett bra pedagogiskt verktyg som kan användas för att visualisera, simulera och skapa interaktion tillsammans med elever. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

LIKA - ett it-verktyg för skolan

IKT-pedagogen Johanna Karlén föreläser om verktyget LIKA som är tänkt som ett stöd för rektor, skola och förvaltning i arbetet med digitaliseringen. Verktygen fungerar som ett slags självvärdering som ska resultera i en handlingsplan för skolans digitalisering. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Den uppgraderade rektorns roll

Panelsamtal om vad som utmärker en framgångsrik rektor i en digitaliserad skola. Medverkande: Carola Sjödin, rektor på Sätunaskolan, Sigtuna; Simon Ekdahl, rektor på IT-gymnasiet, Jannie Jeppesen, Rektorsakademien Utveckling. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Med smarttelefonen i handen

NO-läraren Sabine Louvet berättar om hur man kan använda smarta telefoner i undervisningen. Kameran är ett enkelt och bra verktyg för att fota av det som skrivits och ritats på tavlan. Det är bra för elever som har lättare att lära sig visuellt och för dem som inte hinner skriva av tavlan. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Rätt metod och material i matten

NO- och matematikläraren Eva Björklund föreläser om sin didaktiska utveckling i matematik. Hon berättar om vad som utmärker en bra matematik-app och ger exempel på hur lärare kan göra matteundervisningen rolig och inspirerande för sina elever. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Erfarenheter av flippat klassrum

Daniel Barker är lärare i matematik och fysik och berättar om sina erfarenheter av att använda metoden "flipped classroom". Han skräddarsyr genomgångar och lägger ut dem på nätet för sina elever. Han tycker att eleverna ska vara i centrum i klassrummet och inte han som lärare. Inspelat den 10 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Lärare i en ny digital tid

IKT-pedagogen och läraren Olle Strömbeck berättar om att Burlövs kommun i Skåne har utrustat varje elev med en surfplatta. Lärarna i kommunen vill ha tips på bra appar. Olle Strömbeck menar dock att en app i sig inte är pedagogisk utan att den blir det i ett sammanhang tillsammans med elever. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Molnet, juridiken och elevers integritet

Magnus Forsberg från Microsoft berättar om hur företaget samarbetat med Ale kommun vid installation av molntjänster i kommunens skolor. Han berättar om vikten av att tjänsterna som levereras stödjs av svensk lagstiftning och hur viktigt det är med personlig integritet. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Bortom en dator per elev

Frida Monsén är digital utvecklingsledare och föreläser om att digital kompetens bör bli en naturlig del av skolan. Hon säger att man behöver förstå den värld av kod som finns bakom allt på nätet och hur det påverkar oss i vardagen. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Samtal om digitala lärverktyg och arbetssätt

Panelsamtal om digitala lärverktyg och arbetssätt i skolan. Medverkande: Olle Strömbeck, IKT-pedagog; Danny Stacey, IT-strateg; Tony McCarrick, IT-strateg; Lars Sundberg, utvecklingsledare, och Joke Palmkvist, ansvarig för skola och högre utbildning på Microsoft. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Inte teknik utan kreativ pedagogik

Cecilia Jalkebo är lärare i svenska och berättar om hur man kan arbeta med it för att elevernas aktivitet i klassrummet ska öka på ett lustfyllt sätt. Hon ger tips på verktyg som både hon och eleverna är positiva till. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Digitala verktyg i NO

Patrik Jönsson är NO-lärare och reflekterar över försök han gjort med digitala verktyg i undervisningen. Han säger att resultatet inte alltid har blivit lyckat och att fel saker fokuseras av eleverna. Det har gjort att han blivit noggrann med utformandet av uppgifterna och ser till att pedagogiken kommer i första hand. Inspelat den 11 mars 2015. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - IT och digital pedagogik i skolan

Datorspel i undervisningen

Att spela datorspel är att vara en del av en kreativ kultur, menar läraren och verksamhetsautvecklaren Jonas Lindahl som ofta använder sig av spel i undervisningen. Här berättar han om hur datorspel stärker samarbetet mellan elever och ökar deras kreativa tänkande. Inspelat den 10 mars 2015 i Ingenjörshuset i Stockholm. Arrangör: Talentum events.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaSpråket bär kunskapen

Maaike Hajer om att förstå och bli förstådd

Maaike Hajer är språkforskare från Nederländerna. Som gästprofessor vid Malmö Högskola vill hon bidra till ett ökat samarbete mellan språkdidaktiker och ämneslärare. Både i lärarutbildningen och i skolan.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaLärarrummet

Mattemusik

Musikläraren Bitten Löfgren har utvecklat den pedagogiska metoden mattemusik. Hon insåg tidigt att matte och musik har gemensamma egenskaper som kan öka barns förståelse för båda ämnena. Idag dansar och sjunger elever över hela landet bråk, vinklar och multiplikationstabellen.

Fråga oss