Titta

En bok, en författare

En bok, en författare (2015)

Om En bok, en författare (2015)

Litteraturserie som bjuder problematisering, fördjupning och samhällsdebatt med utgångspunkt i facklitteratur till lärare, folkbildare, studerande och allmänhet. Debattörer och journalister samtalar med aktuella författare inom vitt skilda ämnen som till exempel politik, psykologi, historia, medicin, populärvetenskap, pedagogik och samhälle.

Till första programmet

En bok, en författare : Mörkret vid tidens ändeDela
  1. Nyfikenheten har gjort att vi har
    börjat se på andra delar av världen.

  2. Givet den bakgrunden, och oavsett
    hur kreativa vi kan tycka att vi är–

  3. –så är den världen, som vi inte
    är evolverade fram för att hantera–

  4. –är nåt som är främmande. Det sker
    inuti atomen eller bortom stjärnorna.

  5. Det är främmande för de tankar
    som vi är skapta att tänka.

  6. Välkommen, Ulf Danielsson.

  7. Aktuell med "Mörkret vid tidens ände.
    En bok om universums mörka sida".

  8. Grundfrågan är väl:
    "Varför är det mörkt på himlen?"

  9. Man kan tycka
    att den frågan är enkel.

  10. Den frågan har ställts många gånger,
    och den har fått ett intressant svar.

  11. Man ser bakåt i tiden. Ju längre bort
    man ser, desto längre bakåt ser man.

  12. Ser man tillräckligt långt, så ser
    man till dess att universum skapades.

  13. Vårt universum existerade inte dess–
    förinnan. Det fanns inga stjärnor.

  14. Det betyder att det mörker
    vi ser mellan stjärnorna–

  15. –visar att vi sett till universums
    slut, eller snarare början.

  16. Mörkret skvallrar om
    att det fanns en början.

  17. Men när man talar om mörk energi...
    Är det det vi ser?

  18. Det är den energi
    som finns i det här mörkret.

  19. Mellan stjärnorna och galaxerna.
    Det mörkret är fyllt av något.

  20. Det finns mer av den energin än vad
    det finns i all annan typ av materia.

  21. Den skyndar på universums expansion.

  22. Det går allt snabbare för galaxerna
    att avlägsna sig från varann.

  23. Det var så man upptäckte det.

  24. Det innebär med största säkerhet
    att universum kommer att dö så här.

  25. Avstånden ökar
    och allt blir tystare och dystrare.

  26. Men det är i en avlägsen framtid
    som det här dystra slutet finns.

  27. Ska vi ta det från början?

  28. Vi tittar ut över himlen. Vi har lärt
    oss att det började med big bang.

  29. –Ja.
    –Men så är det inte.

  30. Vårt universum tog sin början då.

  31. Vi kan se tillbaka
    och se att universum har en historia.

  32. Galaxerna avlägsnar sig från varann.
    Det började i ett hett tillstånd–

  33. –som vi betecknade som big bang.

  34. –Det är år 0 på nått sätt.
    –Ja. Det var en tilltalande tanke.

  35. Här fanns det en början
    ur vilket allt detta utvecklat sig.

  36. Men vad man väl har kommit fram till
    genom att studera detta big bang–

  37. –är att det kanske
    fanns nånting dessförinnan–

  38. –nånting som gav upphov
    till big bang.

  39. Det kan finnas flera olika universa,
    som har startat på liknande sätt.

  40. Man kan inte säga
    "vi tar det från början".

  41. Vårt universum
    kanske vi kan ta från början–

  42. –men tiden kan gå längre tillbaka.
    Den kanske inte ens hade en början.

  43. Vårt universum är bara en del av nåt
    som kan vara väldigt mycket större.

  44. Det är egentligen det som
    observationerna, de olika tecknen–

  45. –som man kan ana genom att studera
    fysiken och kosmologin, pekar på.

  46. Kanske är detta bara ett litet hörn,
    en liten stund, av nåt mycket större.

  47. Förr i världen, och vi primitiva
    människor, kanske har uppfattningen–

  48. –att universum är nåt statiskt.
    Så här stort är det.

  49. Bortom dess gränser vet vi inte vad
    som finns. Men det är inte statiskt.

  50. Det expanderar och är dynamiskt.

  51. Den här växten, vad växer den ut i?

  52. Det är en fråga som kanske inte
    är meningsfull att ställa.

  53. Det viktiga som man ska ha i tanken–

  54. –när man tänker på hur galaxerna
    avlägsnar sig från varann är:

  55. Vad ser man? Man ser galaxer
    som avlägsnar sig från varann.

  56. Det ser likadant ut i en annan galax.

  57. Det kan vara ett universum
    som är precis hur stort som helst.

  58. Allt ser likadant ut. Det kanske inte
    finns nån rand som växer in i nåt.

  59. Vi kommer aldrig att se kanten,
    eller så är den så långt borta–

  60. –att vi aldrig kommer att kunna
    uppfatta den med observationer.

  61. Den här expansionen som äger rum–

  62. –att vårt universum, eller flera
    universum, universa, expanderar...

  63. Varför?
    Varför kan de inte lugna ner sig?

  64. Det gör de.
    Vore det inte för den mörka energin–

  65. –så hade expansionshastigheten
    lugnat ner sig.

  66. Gravitationen bromsar. Galaxerna
    borde gå allt långsammare.

  67. De fick fart via big bang, men sen
    borde gravitationen bromsa upp det.

  68. Men sen finns den mystiska mörka
    energin, åtminstone i vårt universum.

  69. Den gör att farten ökar.
    Det är en av de stora gåtorna.

  70. Varför går det inte långsammare,
    utan i stället snabbare och snabbare?

  71. Vad är den här mörka energin
    som åstadkommer accelerationen?

  72. Då menar många att det kan vara i det
    lilla som man ska leta efter svaret.

  73. –Varför det?
    –Det är en bra fråga. Varför det?

  74. Tanken är att det finns ett samband
    mellan det stora och det lilla.

  75. Det kan vara ett samband
    som manifesterar sig i big bang–

  76. –där det lilla och det stora möts.

  77. Tanken är att man behöver förstå
    hur fysiken för gravitationen–

  78. –som mest förknippas med storskaliga
    rörelser, det pampiga och grandiosa–

  79. –hänger ihop med kvantmekaniken,
    som avgör vad som sker i atomkärnan.

  80. Att få ihop det.
    Det är den fysik som behövs–

  81. –för att man
    ska kunna gripa sig an frågorna–

  82. –om hur man kan bygga
    ett helt universum.

  83. En teori har utformats under
    årens lopp. Den kallas strängteorin.

  84. Den sätter många sin tillit till.
    Den ska reda ut de här frågorna.

  85. Den ska en gång för alla
    ge möjlighet att förstå–

  86. –hur man bygger ett universum med
    de egenskaper som vårt universum har.

  87. Genom den lilla klossen
    kan man se helheten.

  88. Man måste veta hur de minsta delarna
    ser ut för att förstå helheten.

  89. Och hur kan man söka efter dessa?

  90. Vetenskap, som fysik,
    och naturvetenskap generellt–

  91. –är ett samspel mellan teori,
    experiment och observation.

  92. Man kan inte
    med tankens kraft löpa hela linan ut.

  93. Nu finns det väldigt begränsat
    med observation och experiment–

  94. –som kan utföras
    och som har bäring på de här sakerna.

  95. Det mesta av strängteorin
    har därför varit teoretiska arbeten.

  96. Via matematiska konstruktioner
    försöker man få det att gå ihop.

  97. Det har varit en framgång–

  98. –såtillvida att man verkligen
    har hittat otroligt finurliga sätt–

  99. –som lagarna kan passa samman på.

  100. Det öppnar upp nya möjligheter
    för extra dimensioner och annat.

  101. Det är vackert och rikt.

  102. Men vi vet fortfarande inte om det
    beskriver det universum som vi bor i.

  103. Vi måste mäta och observera mer,
    hitta möjligheterna att testa.

  104. Det du, eller ni, gör är att upplösa
    hela vår verklighetsuppfattning.

  105. Tidsuppfattning
    blir nånting annorlunda.

  106. Det kan vara olika dimensioner
    i flera olika led.

  107. Det är inte ett universum,
    utan flera universa.

  108. Du har ett pedagogiskt problem
    med att förklara det.

  109. Javisst.
    Det är väl nåt som man får acceptera.

  110. Vilka är vi? Hur har vi uppkommit?

  111. Vi har evolverat från andra varelser
    på den här jorden.

  112. I den evolutionen har vi utvecklat
    olika möjligheter att överleva.

  113. Människor har funnit ett sätt att
    överleva. Andra djur har andra trick.

  114. Vår speciella egenskap är hjärnan
    och nyfikenheten som gör–

  115. –att vi kan se några steg längre
    och hitta på sätt att överleva.

  116. Vi är inte lika starka,
    men vi är lite smartare.

  117. Den nyfiken har gjort att vi har
    börjat se på andra delar av världen.

  118. Givet den bakgrunden och oavsett
    hur kreativa vi kan tycka att vi är–

  119. –så är den värld som ligger bortom
    det vi är evolverade för att hantera–

  120. –nåt som är främmande. Det som sker
    i atomen eller bortom stjärnorna...

  121. Det är helt främmande för de tankar
    som vi är skapta att tänka.

  122. Vi blir förvånade och får problem
    med att föreställa oss det här.

  123. Men det finns ingen anledning till
    att universum ska vara inrättat så–

  124. –att det är lätt för oss
    att förstå det.

  125. Den egna vardagen blir lite fjuttig.

  126. Jag kan också tänka tvärtom.

  127. Oj, vilken fantastisk verklighet
    som min fjuttiga vardag är en del av.

  128. Då kanske inte den vardagen
    är så fjuttig.

  129. Det är ju en helhet. Man går ut på
    natten, ser stjärnhimlen och inser–

  130. –att man är mitt i det.
    Det här är den värld som jag lever i.

  131. Då kan man
    snarare bli upphöjd av det.

  132. Känner du dig inte maktlös? Du
    beskriver ju att vi vet ganska lite.

  133. Man ska beskriva krafter som drar
    isär galaxerna, den mörka energin...

  134. –...men egentligen vet man inte.
    –Det stimulerar nyfikenheten.

  135. Det finns nog en möjlighet att kunna
    förstå mer och besvara frågorna.

  136. Snarare än att bli uppgiven,
    så stimulerar det.

  137. Man kan bli lite dyster,
    för det är ju ett mörkt perspektiv.

  138. –Det går åt skogen.
    –Ja, det gör det naturligtvis.

  139. Så är det ju med allt
    om tiden får göra sitt.

  140. Jorden kommer inte att leva i evighet
    och inte vårt universum heller.

  141. Vårt universum kommer nog
    att fortsätta expandera.

  142. Det blir allt större avstånd
    mellan galaxerna.

  143. Så småningom
    kommer stjärnorna att dö och slockna.

  144. Det finns inget bränsle kvar.

  145. På slutet kommer galaxerna att
    kollapsa till jättelika svarta hål.

  146. De svarta hålen strålar bort
    och försvinner–

  147. –och i slutändan är det bara
    ett stort expanderande mörker kvar–

  148. –utan något
    som helst intressant kvar i sig.

  149. Detta ligger långt fram i tiden, så
    det är inget man ska bekymra sig för.

  150. Då kan man ändå bli
    lite förhoppningsfull.

  151. Det kanske finns andra universa,
    omstarter på andra håll.

  152. Det här universumet lever och dör–

  153. –liksom människor lever och dör, men
    det finns nya som föds på andra håll.

  154. Det kanske finns en evighet, även om
    inte vårt universum lever i evighet.

  155. Det kanske finns annat.

  156. Vi är vana vid medeltid, modern
    tid... Vi delar in saker och ting.

  157. Men om man ska dela in det här–

  158. –är det strålningens tid, materiens
    tid och den mörka energins tid.

  159. Vad är det för särarter?

  160. De olika formerna av materia beter
    sig olika när universum blir större.

  161. Strålningen glesar ut
    när universum blir större.

  162. Det blir glesare mellan ljus–
    partiklarna och de förlorar energi.

  163. I det tidiga universum fanns det
    mycket strålning.

  164. Universum var ogenomskinligt
    och tätt och hett.

  165. Då glesar det ut. När universum var
    några hundra tusen år gammalt–

  166. –började strålningen tappa energi,
    jämfört med materien–

  167. –som inte förlorar energi på
    samma sätt, även om den glesar ut.

  168. Materien tog över
    och strålningen sjönk undan.

  169. Vi kom in i materiens tidsålder,
    med galaxer och liknande.

  170. Nu är vi i slutet
    av materiens tidsålder.

  171. I bakgrunden finns den mörka energin.

  172. Den är konstant och påverkas
    inte av universums utvidgning.

  173. Den ligger där och ruvar
    och väntar på sin tid.

  174. Materien glesar ut och så småningom
    är det så glest mellan galaxerna–

  175. –att de inte längre
    påverkar expansionen.

  176. Den mörka energin bestämmer vad som
    händer. Den eran är vi på väg in i.

  177. Den avstannande expansionen vände
    för ungefär 5 miljarder år sen.

  178. Då började det gå snabbare.
    Den mörka energin började ta över.

  179. –Det är verkligen ett märkesår.
    –Ja, då händer det nåt speciellt.

  180. Du är inne och touchar
    på den forskning som finns.

  181. –Det är miljarder som satsas på CERN.
    –Ja, det är ett stort projekt.

  182. Hur mycket lönar det sig,
    så att säga?

  183. –Du får väl den frågan ofta?
    –Ja.

  184. Man ska sätta allt i perspektiv.
    Hur mycket satsar man på forskning?

  185. I stället för att gå in på det
    kan man konstatera–

  186. –att nyfikenheten, som vi redan har
    pratat om, är människans styrka.

  187. Det är nyfikenheten
    som är vårt sätt att överleva.

  188. Det kan omsättas i teknik
    och möjlighet att förbättra våra liv.

  189. Men den grundar sig i en nyfikenhet
    som inte alltid är riktad–

  190. –mot att lösa ett specifikt problem.

  191. Det är också en nyfikenhet–

  192. –som vill veta lite mer
    än vad som behövs just nu.

  193. I morgon kanske vi har
    ett nytt problem som vi måste lösa.

  194. Den här
    förutsättningslösa nyfikenheten–

  195. –är vårt sätt att överleva.

  196. Forskningen som vi ser i dag
    är en manifestation av den.

  197. Vad tror du
    att du får uppleva i din livstid?

  198. Vad tror du att du får veta
    om mörkret i universum?

  199. Jag hoppas att åtminstone få veta
    vad den mörka materien är.

  200. Det tror jag att vi borde kunna fixa
    inom de närmaste åren.

  201. Jag är inte säker. Den mörka
    energin... Det vore spännande.

  202. Det jobbar jag själv med.

  203. Jag är inte säker på
    att man kommer att fixa det.

  204. –Den mörka materien, kanske.
    –Tack så mycket.

  205. Förklaringen till
    varför universums acceleration...

  206. Hur det kan gå snabbare och snabbare
    och hur energin kan ligga kvar.

  207. Den är konstant, likadan hela tiden.

  208. Man kan se det som ett slags evigt
    fall. Det går snabbare och snabbare.

  209. "På spaning efter den tid som flytt".

  210. Det finns en stjärnkarta
    som jag har kvar.

  211. Den kändes viktig när jag var liten.

  212. Textning: Marie Ekenstav
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Mörkret vid tidens ände

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I "Mörkret vid tidens ände" berättar Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, om den mörka materien, den mörka energin och tiden före Big Bang. Genom upptäckten av Higgspartikeln har man hittat en pusselbit som hjälper partikelfysiken att gå vidare i forskningen. Nästa steg kan vara att med hjälp av strängteorin visa att vårt universum bara är en liten del av ett större multiversum. Något som bara har anats tidigare inom forskningen. Intervjuare: John Chrispinsson.

Ämnen:
Fysik > Astronomi
Ämnesord:
Astronomi, Elementarpartiklar, Inflationsteorin (astronomi), Mörk materia, Naturvetenskap, Universum
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i En bok, en författare

2013
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lärarens retorik

Hans Gunnarsons retoriska verktyg kan användas i klassrum, vid konferenser och i möte med föräldrar. "Lärarens retorik" är tänkt att utveckla såväl den egna som elevernas förmåga att kommunicera. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

CSR i praktiken

Allt fler företag inser att de kan öka sin lönsamhet och konkurrenskraft genom att bidra till en hållbar utveckling. Drivkraften att ta sociala och miljömässiga hänsyn är inte nödvändigtvis moral utan lönsamhet. I ”CSR i praktiken” visar journalisten och hållbarhetsexperten Per Grankvist hur företag över hela världen förändrat sitt sätt att agera. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Boskapsskötseln under medeltiden

I "Boskapsskötseln under medeltiden" har Janken Myrdal använt källor som landskapslagar, ordspråk, bildkonst samt träarkeologi. Kvinnorna fick under senmedeltiden större ansvar för boskapsskötseln. Produktionen blev också allt mera effektiv och specialiserad. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

En droppe svart blod

Rasbegreppet är fortfarande högst levande i USA. I ”En droppe svart blod” skriver journalisten Karin Henriksson om ras och tolerans i USA. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kvinnors entreprenörskap under 400 år

Anita Du Rietz, nationalekonom, menar att kvinnor förr inte alls var undertryckta - tvärtom. Före 1900-talet var kvinnor fria att göra väldigt mycket, menar hon. Kvinnors ageranden utgjorde en pådrivande faktor bakom upptakten till den industriella revolutionen, även i Sverige. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ett sötare blod

Aldrig tidigare har mänskligheten ätit så mycket socker som nu. "Ett sötare blod - om hälsoeffekterna av ett sekel med socker" är skriven av Ann Fernholm. Sockret triggar en inflammation som påverkar hjärta, hjärna, blodådror och muskler. Hjärt- och diabetespatienter har rekommenderats att äta mat med lite fett, när de borde följa kost med så lite blodsockerhöjande kolhydrater som möjligt. Intervjuare: Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Food junkie

Mons Kallentofts besök på sjukhusakuten får honom att reflektera över sitt sätt att leva. Restaurangerna, dryckerna och maten har fått Mons att spendera en förmögenhet och försaka nästan allt i ett maniskt sökande efter den ultimata smakupplevelsen. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Framtidsutmaningar

Vilka samhällsutmaningar står Sverige inför? Professor Jesper Strömbäck är huvudsekreterare i regeringens Framtidskommission som ska identifiera framtida utmaningar inom områden som hållbar utveckling, social sammanhållning och demokrati. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hemmafixarbibeln

I ”Hemmafixarbibeln” ger Martin Timell, Karin Hedin Röös och Daniel Röös handfasta tips och råd till den som vill fixa hemma. Boken innehåller såväl pedagogiska bygginstruktioner som guider för verktyg och material. Martin Timell intervjuas av Hélène Benno.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Hur en trädgård blir till

"Hur en trädgård blir till - förverkliga din trädgårdsdröm" av landskapsarkitekten Torsten Wallin visar hur man kan förvandla ett gammalt 1700-talstorp. När Petra och Sven Lindvall tog över torpet i Sörmland var trädgården helt igenvuxen. Tio år senare har de förverkligat sin trädgårdsdröm. Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

I saknadens tid

I maj 2002 omkom Jonas Weiss i en bilolycka i Irak där han var posterad som ambassadråd. ”I saknadens tid” är hans pappas, journalisten Lars Weiss, berättelse om ett saknat barn, och om en ung utrikestjänsteman vars rastlöshet och okonventionella arbetssätt förde honom långt bort från skrivbordet. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag vill ju vara fri

Detta är den första biografin om den folkkära skådespelerskan Lena Nyman. I "Jag vill ju vara fri" skriver Annika Persson om en person som alltid ville gå sin egen väg. Genom de skandalomsusade filmerna ”Jag är nyfiken” blev hon också känd internationellt. Lena Nyman är en av de största skådespelarna inom svensk film och teater. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jakten på liv i universum

I "Jakten på liv i universum" berättar Peter Linde hur rymdforskningen har utvecklats. Sedan 1995 har astronomerna hittat närmare tusen exoplaneter, planeter runt andra stjärnor än vår egen sol. Vad händer om vi får kontakt med en annan civilisation? Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Kärleken är starkare än döden

Malin Sävstam berättar i "Kärleken är starkare än döden" om sorgen efter maken och barnen som omkom i tsunamin år 2004. Hon berättar hur hon fann livskraften igen efter denna svåra förlust. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaEn bok, en författare

Livstid

Existensen är märklig och svindlande. Hur tar man bäst tillvara på den? Nyligen fick idéhistorikern Sven-Eric Liedman sitt första barnbarnsbarn. Det ledde till tankar om vilka val vi gör i livet, medvetet eller omedvetet. Livstid är en filosofisk text om vad som formar en människas liv. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2014
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Katastrofdoktorn

Johan von Schreeb har 25 års erfarenhet av att arbeta som kirurg på slagfält. "Katastrofdoktorn" handlar om varför han har sökt sig till platser som andra hjälporganisationer flyr. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Civilsamhället klämt mellan stat och kapital

Lars Trägårdh och hans medförfattare har analyserat centrala framtidsfrågor. I "Civilsamhället klämt mellan stat och kapital" synas utmaningar, som när det homogena folkhemmet ska övergå till ett pluralistiskt medborgarsamhälle. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju så jävla easy going

Jenny Jägerfelds roman ”Jag är så jävla easy going” handlar om 18-åriga Joanna som har adhd, är ganska impulsiv och inte alltid så genomtänkt. Men diagnosen är inget större problem så länge hon äter sin medicin. Men när familjen inte längre har råd med den och Joanna blir kär i Audrey blir det värre. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Giv mig, min son, ditt hjärta

Eskil Franck växte upp i en familj där prästämbetet gått i arv i generationer, och själv vigdes han till präst som mycket ung. Han blir framgångsrik inom kyrkan men kämpar mot tvivel. I ”Giv mig, min son, ditt hjärta” skriver han om vägen bort från tron och kyrkan och ut mot ovissheten. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

En halv sanning är också en lögn

Journalisten Hanne Kjöller uppmärksammar fall i media där hon menar att läsare och tittare har vilseförts. I "En halv sanning är också en lögn" ger hon sin kritiska syn på delar av journalistkårens förhållningssätt. Intervjuare: Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Lappväsendet

Utnämnandet av Adolf Suwe till lappfogde år 1885 var första steget mot bildandet av myndigheten lappväsendet. I ”Lappväsendet” skriver Patrik Lantto bland annat om hur lapptjänstemännen agerade, hur samerna betraktades och om lappväsendets funktion i statens samepolitik. Intervjuare: Birger Schlaug.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Organ till salu

I ”Organ till salu” skriver etnologen Susanne Lundin om organhandelns dunkla värld där desperata patienter utgör små bitar i ett stort pussel. Hon skildrar en växande marknad någonstans mellan medicinsk spetskompetens och människohandel. Intervjuare: Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Plundrarna

Under 1930- och 40-talen stal nazisterna miljontals konstverk. Mycket hittades vid krigsslutet men en del försvann för att komma fram i ljuset igen långt senare. I ”Plundrarna” skriver Anders Rydell om nazisternas besatthet av konst och om dagens bittra kamp om rätten till den ”försvunna” konsten. Intervjuare: Per Enerud.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Det nya Afrika

Den ekonomiska utvecklingen i Afrika förbises ofta till förmån för gamla stereotyper. I ”Det nya Afrika” skriver SVT:s korrespondent Erika Bjerström om ett Afrika där fattigdomen minskar, demokratin är på uppgång och utvecklingen av sjukhus, utbildning och vägar drivs på av en allt större medelklass. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vina Vinas vargpinne

I Jujja Wieslanders barnbok ”Vina Vinas vargpinne” hittar Vina Vina en pinne. Den kan bli både motorsåg och metspö men är framför allt användbar när vargen kommer. Jujja Wieslander intervjuas av Mattias Österlund.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

På andra sidan oss

Max Bergander, 26 år gammal, skriver i diktsamlingen "På andra sidan oss" om de känslor han hade när han separerade från sin dotters mamma och hennes tidigare barn. Det handlar om rädsla och skam, men också om glädjen över att ha tagit ett beslut för att förändra sitt liv. Intervjuare: Anna Lindman.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ingens mamma

I antologin ”Ingens mamma – tolv kvinnor om barnfrihet” skriver kvinnor som av olika skäl valt att inte få barn. Kvinnor som valt att sterilisera sig, som tycker att klimakteriet är befriande och som vänder sig mot den kulturella press samhället sätter på kvinnor att bli mammor. Anna Lindman intervjuar bokens redaktör Josefine Adolfsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Eremiten i Paris

Den rumänske filosofen Emil Cioran föddes i Rumänien 1911 och kom till Paris 1937. I ”Eremiten i Paris” vill Tobias Dahlkvist visa hur Cioran förvandlar den teoretiska pessimismen till en levnadskonst. Intervjuare: John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Som om vi hade glömt

Journalisten Daniel Poohl berättar om sin uppväxt i början av 1990-talet. När flyktingar från inbördeskriget i Jugoslavien flyttar till den lilla orten blir Daniel lycklig. Men i mellanstadieklassen uppstår en konflikt, likt den som pågår i övriga Sverige, när flera i klassen börjar kalla sig patrioter. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever

Isa Ståhl och Zandra Bergman vill ge unga kunskapen som krävs för att kunna påverka skola och studiesituation. "Elevrätt - skoljuridik för gymnasieelever" visar bland annat vad skolan enligt lag är skyldig att ta ansvar för. Isa Ståhl på Sveriges elevkårer intervjuas av Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler
2015
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Urban express

Per Schlingmann och Kjell A Nordström guidar oss i vad som händer i världen, staden och med oss människor. "Urban express" är ett collage som beskriver vår tid och hur man själv kan hantera de förändringar som möter oss alla.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

9,3 på Richterskalan

Andreas Norman berättar i sin bok ”9,3 på richterskalan” om hur han som nyss antagen till UD:s diplomatprogram skickades till Thailand dagarna efter tsunamin den 26 december 2004 och oförberedd hamnade mitt i krishanteringen efter en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När lojaliteten prövas

Anders Carlberg reflekterar i sin bok ”När lojaliteten prövas” över svenska judars relation till den svenska offentligheten och om förhållandet till Israel och israelisk politik. Utgångspunkten är personlig och präglad av egna erfarenheter. Intervjuare: Marika Griehsel.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag är ju svensk

I ”Jag är ju svensk” berättar Cheko och Nalin Pekgul om de ökade motsättningarna mellan konservativa muslimer och mer liberala eller sekulära. I Tensta är arbetslösheten hög och det finns många fördomar som skapar spänningar mellan olika grupper. Nalin Pekgul intervjuas av Bengt Westerberg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Mediekratin - mediernas makt i svenska val

Kent Asp är statsvetare och professor i journalistik. I "Mediekratin - mediernas makt i svenska val" analyserar han mediernas roll inom politiken. Gör medierna egentligen demokratin bättre eller sämre? Intervjuare: Anita Kratz.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Vad är bildning

Odd Zschiedrich är bland annat kansliansvarig vid Svenska Akademien. I boken ”Vad är bildning” resonerar han kring hur begreppet bildning används i olika sammanhang. Finns det olika slags bildning och vad är allmänbildning? Har bildningsbegreppet förändrats över tid? Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Gymnasiet som marknad

Inom skolvärlden har marknadsföring blivit viktig sedan det beslutades att främja skolval och skolors frihet att utforma sin verksamhet. Lisbeth Lundahl reflekterar i "Gymnasiet som marknad" över den ökade konkurrensen mellan skolorna. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Bibliotekarien som medpedagog

Sofia Malmberg är bibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser. I "Bibliotekarien som medpedagog" ger hon konkreta exempel på hur en pedagogisk skolbiblioteksverksamhet skapas. Även om hur man kan fungera som medpedagog i ämnesövergripande projekt. Intervjuare: Erik Fichtelius.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Jag bara tvingar mig lite

”Jag bara tvingar mig lite” är en självbiografisk roman skriven av Maja-Stina Fransson. I den får vi följa Minna som barn, tonåring och ung kvinna. Vi får läsa hennes dagbok och följa med in i terapirummet. Hon har tvångstankar. I boken skildras det med allvar, men också med en viss komik som ett liv med tvångstankar kan innebära. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

När jag inte hade nåt

Ison Glasgow är en av Sveriges mest hyllade hiphopartister. Han berättar i "När jag inte hade nåt" om sin uppväxt och hur den format honom till den han är idag. Han berättar om utanförskap, utsatthet och ett starkt band till sin mor. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Cornelis - en liten bok om vänskap

Agneta Brunius berättar i ”Cornelis – en liten bok om vänskap” om sin vänskap med Cornelis Vreeswijk. Intervjuare: Mårten Blomkvist.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

De nya dödssynderna

I "De nya dödssynderna" får vi reda på egenskaperna som svenska folket anser vara de sämsta. Stefan Einhorn presenterar resultaten från en opinionsundersökning och illustrerar med historier ur sitt liv. Intervjuare: Behrang Miri.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Facebookpolisen

Genom sina personliga och humoristiska inlägg på Växjö/Alvestapolisens Facebooksida har Scott Goodwin fått mycket uppmärksamhet. ”Facebookpolisen” är den ocensurerade bokversionen. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Twitterboken

Sophia Sundberg, föreläser och utbildar i Twitter. I Twitterboken ger hon tips från första kvittret till att flyga fritt, och om hur man kan tänka strategiskt i sitt twitteranvändande. Intervjuare: Tara Moshizi.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Den nya amerikanska maten

Emil Arvidson och Martin Gelin berättar i ”Den nya amerikanska maten” om den revolution som skett i amerikansk matkultur. Emil Arvidson intervjuas av John Chrispinsson.

Produktionsår:
2014
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lampornas mat

Vindkraft

Se hur vi kan fånga och ta tillvara på vindens energi! Allt börjar med en tv-fjärrrkontroll som inte fungerar - tur att det finns en av- och på-knapp! Men vad är det som gör att tv:n kan vakna? Varifrån får den sin mat - sin energi? Jo, kanske delvis från vinden. Följ med och se hur det ser ut inne i ett vindkraftverk som omvandlar vindkraft till elektrisk energi.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rymden

Kvantfysikens mysterium

Vi tittar på de minsta beståndsdelarna som allt är uppbyggt av. Med upptäckten av teleskopet på 1600-talet kan man säga att människan började förstå universum, men för att förstå universum måste man också förstå de minsta partiklarna. I dag är studier av universum och de minsta partiklarna intimt förknippade med varandra, förklarar författaren och fysikern Helena Granström. Atomfysikern Stefan Kröll berättar om kvantmekanikens egenskaper och hur kvantimekaniska partiklar kan befinna sig på flera ställen samtidigt.

Fråga oss