Titta

UR Samtiden - Mat, piller och pulver

UR Samtiden - Mat, piller och pulver

Om UR Samtiden - Mat, piller och pulver

Konsumentföreningen Stockholm har samlat en rad sakkunniga som diskuterar trender och vetenskap inom mat och hälsa. Seminariet genomförs under rubriken Mat, piller och pulver på menyn. Inspelat den 16 mars 2015 på Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Mat, piller och pulver: Proteinhajpen - behov eller påhitt?Dela
  1. Hej, allihop.
    Stort tack för att jag får prata-

  2. -inför den här gruppen. Härligt
    att komma till en fullsatt sal.

  3. Jag ska prata om proteinhajpen,
    och jag ska avhandla några ämnen-

  4. -som är föremål för avhandlingar.
    Men jag ska göra så gott jag kan.

  5. För er som tänkte gå tillbaka till
    presentationerna som läggs ut här-

  6. -kan ni läsa er till min bakgrund.
    Men jag har en bakgrund-

  7. -inom styrkelyft och bänkpress.

  8. Jag jobbar nu inom näringslära
    som konsult, och är inom CSV.

  9. Vill ni veta vad det är,
    kan ni ringa eller mejla.

  10. Det handlar om att tjäna pengar på
    att göra gott inom företagsvärlden.

  11. Ur innehållet som jag ska uppehålla
    mig vid på de cirka femton minuter-

  12. -jag har att disponera, ska vi ta
    en titt på proteinrekommendationer.

  13. Vi ska ställa elit
    och motionär mot varann.

  14. Vi ska se om det är skillnad mellan
    rekommendationerna och optimal mängd.

  15. Vad nu optimal är i det här fallet.

  16. Vi kan konstatera
    att protein är viktigt för äldre.

  17. Jag ska visa underlaget
    för det studiemässigt.

  18. Vi ska titta på var vi hittar
    det högvärdiga proteinet-

  19. -som vi framför allt behöver.
    Och vad kostar det?

  20. "Proteintillskott är dyrt och
    det är bättre att köpa vanlig mat."

  21. Det finns underlag för att hävda det.
    Men frågan är då-

  22. -om priset är ett argument?

  23. Sen ska vi göra ett nedslag kring:
    "Är det farligt med mycket protein?"

  24. Sen ska vi titta på hur
    man kan översätta alla siffror-

  25. -till ett kostupplägg. Och det kommer
    framför allt att vara anpassat-

  26. -för en mycket fysiskt aktiv person.

  27. Känner man inte igen sig i mängderna
    med energi, kan man skala ner det.

  28. Det är ganska lätt att komma upp
    i rekommendationerna för protein.

  29. Tittar vi på siffror... Jag är
    medveten om att om man inte är van-

  30. -att titta på siffror
    för proteinrekommendationer-

  31. -och inte känner sig bekväm
    med energiprocent-

  32. -eller gram per kilo kroppsmassa, som
    många nutritionister helst pratar om-

  33. -kan det se apart ut. Men i slutet
    av genomgången ska jag översätta-

  34. -alla de här siffrorna till mat.

  35. Vi har rekommendationer upp till
    1,5 g per kg kroppsmassa och dag.

  36. Den rekommendationen är till för 95 %
    av den friska, vuxna befolkningen.

  37. Har man nån sjukdom-

  38. -eller...

  39. -har nåt specifikt...
    nåt specifikt tillstånd-

  40. -är siffrorna kanske inte korrekta.
    Det är för den friska befolkningen.

  41. Tittar man på den mängden SOK
    rekommenderar sina elitidrottare-

  42. -killarna och tjejerna som tränar
    10-15 pass i veckan på olika nivåer-

  43. -är rekommendationerna upp till 1,7.
    Det är inte en jättestor skillnad-

  44. -mellan de som rekommenderas mest
    och de som är elitidrottare.

  45. Ska man komma ihåg nån siffra, kan vi
    för enkelhetens skull avrunda uppåt.

  46. Avrunda upp
    till 2 g per kg kroppsmassa och dag.

  47. Är det nån skillnad
    mellan den rekommenderade mängden-

  48. -och den mängd
    som anses vara optimal?

  49. Optimal behöver inte bara betyda
    bibehållen hälsa och välmående.

  50. Begreppen innefattar
    många olika saker.

  51. Det får kanske också innefatta
    träningsprestation och återhämtning.

  52. Den typen av prestation,
    eller optimala...

  53. ...som ska innefattas i det
    som är optimalt.

  54. Är man i viktbalans, det vill säga
    man går inte upp eller ner i vikt-

  55. -finns det ingen anledning att tro
    att de högsta rekommendationerna-

  56. -det vill säga avrundat upp till 2 g
    per kg kroppsmassa och dag...

  57. Väger man 100 kg, behöver man 200 g
    protein. Det finns ingen anledning-

  58. -att det inte skulle vara
    tillräckligt. Men befinner man sig-

  59. -i en situation där man äter för
    lite, finns det anledning att öka-

  60. -utöver det som rekommenderas.

  61. Men det är inget problem
    att nå upp till rekommendationerna.

  62. För de flesta
    inom den friska, vuxna befolkningen-

  63. -är det sannolikt tillräckligt
    inom ramen för rekommendationerna.

  64. Vi vet också att äldre har ett
    stort behov av protein av olika skäl.

  65. Ungefär 30 % av benmassan är en sån
    siffra jag har sett i litteraturen.

  66. 30 % av benmassan, alltså skelettet,
    består av protein.

  67. Tittar vi på äldre och bekymmer
    som uppstår med stigande ålder-

  68. -i form av benskörhet, är det
    oerhört viktigt att man börjar titta-

  69. -på sitt proteinintag, och inte bara
    på kalcium, som också är viktigt.

  70. Även vitamin D är viktigt.

  71. Det finns anledning att gå upp till
    de övre rekommendationsnivåerna-

  72. -för äldre. Det finns undersökningar
    som gör gällande att lite till-

  73. -skulle kunna vara bra. Det är
    viktigt när man pratar om äldre-

  74. -att man behåller sin muskelstyrka.
    Det gör man tack vare-

  75. -att man äter en hel del protein. Var
    hittar vi allt det här bra proteinet?

  76. Kan man äta vad som helst för att nå
    mängden högkvalitativt protein?

  77. Det finns väldigt många livsmedel-

  78. -som innehåller bra mängder protein.
    Ska man slänga sig med ett fikonord-

  79. -kan det vara begreppet EAA. För den
    som är intresserad kan jag nämna-

  80. -att det är den del av proteinet som
    vi behöver. Vi kan inte tillverka-

  81. -den typen av aminosyror själva.

  82. Vi måste få det med kosten. Därför
    pratar man mycket om att mjölk-

  83. -mejeriprodukter, kött, fisk, bönor,
    linser och ärtor är bra källor-

  84. -till protein. De innehåller
    mycket av aminosyrorna i proteinet-

  85. -som vi inte kan tillverka,
    utan måste äta med kosten.

  86. I samband med ett träningspass
    behöver man 10 g aminosyror.

  87. 10 g av de här beståndsdelarna,
    som har undersökts.

  88. Det är inte svårt att komma upp
    i den mängden med vanliga livsmedel.

  89. 6 dl mjölk kanske inte alla sveper
    i sig på en kvart, men det går.

  90. Det finns de
    som kan sluka större mängder.

  91. Kvarg är en sån produkt som jag
    gissar har ökat i försäljningsvolym-

  92. -den senaste tiden.

  93. Och även kött och kyckling.
    Jordnötssmör var på tapeten förut.

  94. Visst innehåller det energi.
    Man får försöka jämka på nåt vis-

  95. -och inte äta allt för mycket. Men
    proteinkvaliteten är väldigt bra.

  96. Två ägg kan nå upp till det,
    och även vissa vegetabilier.

  97. Man kan till exempel
    äta 250 g kokta sojabönor.

  98. Det gör man inte i en handvändning
    utanför spinningsalen-

  99. -eller aerobicssalen. Men poängen
    med det här är att det inte är svårt-

  100. -att hitta bra proteiner i
    vanlig mat. Funderingen är implicit:

  101. "Behöver vi tillskott?"
    Ett av argumenten mot tillskott...

  102. Jag ska säga att jag
    inte har nåt emot tillskott i sig-

  103. -så länge de är bra, och det finns
    underlag för att hävda att de funkar.

  104. Det finns kanske tio femton stycken,
    om jag får vara lite elak...

  105. ...på marknaden i dag som
    uppfyller de påståenden som de säger.

  106. Mycket av det som säljs skulle
    lika gärna kunna tas från marknaden-

  107. -för påståendena är för överdrivna.

  108. Ett av argumenten mot tillskott-

  109. -eller som komplement till tillskott,
    är att tillskott är dyrt.

  110. Det här är en tabell, som den
    som har energi kan gå tillbaka till-

  111. -hemma på kammaren
    efter det här seminariet

  112. Jag hoppas att jag har räknat rätt.

  113. Vi ska plocka ut tre stycken, som
    kan vara intressanta att titta på.

  114. Om vi jämför olika livsmedels pris
    per gram protein-

  115. -är det verkligen
    så dyrt med tillskott?

  116. Det finns ju hur många
    olika sorters tillskott som helst.

  117. Låt oss plocka ut vassle och soja-

  118. -som åtminstone är de två största
    i kvantitet räknat-

  119. -som säljs.

  120. Protein i form av vassle är billigare
    än både sojaproteinpulver och mjölk.

  121. Priset är kanske inte alltid
    ett argument mot tillskotten.

  122. Där får man hitta andra argument.

  123. Är protein farligt i stora mängder?
    Inte om vi pratar om friska, vuxna-

  124. -som inte har några begynnande
    njurskador. Det är ett undantag-

  125. -och möjligen diabetiker,
    även om det inte råder konsensus där.

  126. Nej, det verkar
    som om ett bra intag av protein-

  127. -med bra menar jag relativt mycket-

  128. -till och med skulle kunna vara
    gynnsamt för hälsan för friska.

  129. Vi har två studier här. Ingen
    förlust av benmassa vid högt intag.

  130. Här definierar man högt intag
    med en mängd inom rekommendationerna.

  131. Argumentet mot har varit att framför
    allt mycket animaliskt protein-

  132. -kan göra att man utsöndrar kalcium,
    och då ökar risken för benskörhet.

  133. Men det verkar inte finnas mycket
    som backar upp det påståendet-

  134. -har jag förstått. Däremot ska
    man vara väldigt försiktig, så att...

  135. Det har varit uppe på tapeten
    tidigare: Vad ersätter man det med?

  136. Går man från en kost med mycket
    snabba kolhydratrika livsmedel-

  137. -som vitt bröd, godis, läsk, som vi
    vet att vi inte ska äta mycket av-

  138. -till en kost som innehåller mer
    protein, är det positivt för hälsan.

  139. Ett ökat näringsinnehållet i maten
    och ett minskat intag av socker-

  140. -har också inverkan på hälsan.
    Inte minst för risken för utveckling-

  141. -av diabetes typ 2, som naturligtvis
    ingen vill utsätta sig för.

  142. Jag har pratat mycket siffror.
    De ämnena är var för sig-

  143. -föremål för avhandlingar. Men ska
    man ta ner det här till en bra kost-

  144. -med bra menar jag näringsrik, skulle
    det kunna bli det här upplägget.

  145. Läser man innantill ser man att det
    står 2 500 kcal. Har man en känsla-

  146. -för hur mycket mat det är,
    kan det uppfattas som mycket.

  147. För de flesta är det mycket.
    De flesta skulle nöja sig med 1 800-

  148. -eller 2 000 kcal. Men om vi nu
    tar vi sikte på att översätta-

  149. -rekommendationerna
    för elitidrottare, på den nivå de är-

  150. -är det möjligt att med vanlig mat
    uppnå de rekommendationer vi har?

  151. Därför har jag valt den här nivån.

  152. Fil, havregryn och mandel till
    frukost. Sen tittar vi på lunchen.

  153. Ris, lax och broccoli. Kvargen,
    som ska finnas i sportsammanhang-

  154. -finns med här också. Det finns
    självklart alternativ till kvarg.

  155. Sen lägger man till blåbär, eftersom
    det är oerhört rikt på näringsämnen.

  156. Kyckling och potatis utgör måltid fem
    om man vill dela upp sin mat så här.

  157. Sen avslutar man dagen med bröd,
    kokta ägg, paprika och banan.

  158. Man kan översätta mängden energi
    till livsmedel som är sämre-

  159. -ur ett näringsperspektiv.
    En vanlig lördag kanske.

  160. Man äter rostat bröd med smör
    och marmelad. Sen köttfärspiroger.

  161. Sen tar man en läsk och en pizza.

  162. Och sen vitt bröd
    med smör och marmelad.

  163. Exakt samma mängd energi,
    men en helt annan näringsprofil.

  164. Vi kommer tillbaka
    till kontentan av det hela.

  165. Vad händer om vi äter mer protein?
    Är protein en hajp eller ett behov?

  166. Eftersom det är många i dag-

  167. -som tyvärr inte äter så näringsrikt
    som vi skulle önska...

  168. Det har sagt tidigare här i dag,
    eller det har indikerats-

  169. -att om man skulle byta ut lite sämre
    livsmedel mot nåt som innehåller-

  170. -fler näringsämnen-

  171. -skulle man förändra
    hälsoförutsättningarna.

  172. Om man på en röd dag
    äter mycket rostat bröd med marmelad-

  173. -som man får göra nån gång då och då
    men inte basera kosten på-

  174. -men i stället lägger in mer
    proteinrik kost, får man mer protein-

  175. -vilket är positivt om man
    har legat lite lågt. Man får också-

  176. -alla andra näringsämnen som finns
    i den naturligt proteinrika maten.

  177. Vi pratar kött, fisk, fågel, mjölk,
    ägg på den animaliska sidan.

  178. Bönor, linser, ärtor, nötter
    på den vegetabiliska.

  179. Alla de livsmedlen är rika på protein
    och en rad andra näringsämnen.

  180. Det spelar ingen roll
    vilket näringsämne vi tittar på.

  181. En proteinrik kost, där proteinet
    kommer från mat, är näringsrik-

  182. -om man inte bara
    väljer korv och pizza-

  183. -som gärna får ingå då och då.

  184. Tanken med hela utlägget är att vi
    ska betrakta maten som en regnbåge-

  185. -av näringsämnen. Det är inte
    bara protein, kolhydrater, fett-

  186. -och antioxidanter,
    som nämndes förut, var för sig-

  187. -utan de tiotusentals olika ämnen
    som bygger upp maten-

  188. -är att betrakta som en regnbåge.
    Äter vi näringsrik mat-

  189. -som gör att vi når upp
    i rekommendationerna-

  190. -kommer också näringsinnehållet
    i maten att bli väldigt hög.

  191. Det är bara de näringsämnen vi
    känner till, sen finns en rad andra-

  192. -som vi inte har så stor koll på,
    men som påverkar oss på olika sätt.

  193. Är proteinhajpen ett behov
    eller ett påhitt?

  194. Protein är oerhört viktigt
    för hälsan i allmänhet-

  195. -men också för uppbyggnad
    och återhämtning i synnerhet.

  196. Baserar vi kosten på proteinrik mat
    så att vi tangerar-

  197. -eller går över rekommendationerna-

  198. -betyder det att mängden
    näringsämnen, vitaminer, mineraler-

  199. -och kostfibrer, som vi får i oss
    automatiskt, också blir väldigt bra.

  200. Jag säger absolut inte
    att alla ska dricka proteindrinkar-

  201. -och mumsa fyra askar kvarg per dag.
    Det behöver man inte som motionär.

  202. Men vi ska ha
    ett gott öga till protein.

  203. Är vi friska, vuxna människor
    är proteinrik mat väldigt näringsrik.

  204. Det är så klart positivt för hälsan.

  205. Därmed vill jag tacka
    för er uppmärksamhet.

  206. -Vad blir nästa hajp?
    -Är du beredd?

  207. Det nämndes förut. Insekter.

  208. -Protein.
    -"Beware. Yes."

  209. Insekter är näringsrika i allmänhet
    och proteinrika i synnerhet.

  210. Marknaden växer explosionsartat,
    så det är nästa grej.

  211. -Laktobaciller?
    -Säkert. Probiotika överhuvudtaget.

  212. Levande bakterier.
    Vi har de syrade livsmedlen.

  213. Det som var hippt på 70-talet
    kommer tillbaka, tror jag.

  214. Det finns många kosttillskott
    som innehåller prebiotika.

  215. -Jag svarar ja på den frågan.
    -Laktobaciller.

  216. Laktobaciller är superspännande.
    Det är värt en egen mässa, tror jag.

  217. Det är ett väldigt spännande ämne.

  218. -Tusen tack.
    -Tack själv.

  219. Textning: Karolina Gustafsson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Proteinhajpen - behov eller påhitt?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Näringsfysiologen Anki Sundin berättar om vårt behov av protein. 1970 åt en svensk i genomsnitt 78 gram protein per dag och nu äter vi 112 gram om dagen. Hon berättar att protein är viktigt för uppbyggnad och återhämtning och att det är lätt att uppnå rekommenderade mängder protein via vanliga livsmedel. Inspelat den 16 mars 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa
Ämnesord:
Kostråd, Matvanor, Medicin, Nutrition, Näringslära, Proteiner
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Mat, piller och pulver

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mat, piller och pulver

Vem bestämmer vad du äter?

Helena Sandberg forskar inom media och kommunikation och föreläser här om vilka aktörer som har inflytande över våra val av mat. De som tidigare hade monopol på kunskap har blivit utmanade av nya experter som tränare, lobbyister, kändisar och bloggare. Inspelat den 16 mars 2015. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mat, piller och pulver

Njut av träning - bli expert på dig själv

Samtal mellan träningscoachen Blossom Tainton och moderatorn Louise Ungerth. Blossom Tainton menar att allt vi gör eller inte gör påverkar oss. Hon beskriver hur man kan uppnå de fem s:en – smärtfri, smidig, stark, snabb och snygg. Inspelat den 16 mars 2015. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mat, piller och pulver

Livsmedelskontrollen

Jenny Johansson är livsmedelsinspektör på Livsmedelskontrollen som ser till att livsmedelslagstiftningen efterlevs. Hon berättar om verksamheten och hur de arbetar med uppföljning och stickprov av säljares olika produkter. De hittar ibland produkter som kan vara olagliga eller hälsofarliga. Inspelat den 16 mars 2015. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mat, piller och pulver

På professorns tallrik

Professor Maj-Lis Hellénius och Anette Jansson som är nutritionist på Livsmedelsverket föreläser om Livsmedelsverkets nya rekommendationer och kostråd. Vilka livsmedel bör vi öka vårt intag av? Vilka ska bytas ut och vilka bör begränsas? Inspelat den 16 mars 2015. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mat, piller och pulver

Expertjuryn granskar mat, piller och pulver

Panelsamtal om produkter som säljs under förespegling att de kan påverka hälsa och välbefinnande. Medverkande: Stefan Branth, Petra Lundström, Jessica Agert. Moderator: Louise Ungerth. Inspelat den 16 mars 2015. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mat, piller och pulver

Proteinhajpen - behov eller påhitt?

Näringsfysiologen Anki Sundin föreläser om vårt behov av protein. Hon berättar att protein är viktigt för uppbyggnad och återhämtning och att det är lätt att uppnå rekommenderade mängder protein via vanliga livsmedel. Inspelat den 16 mars 2015. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mat, piller och pulver

Det går lika bra med smörgåstårta

Långdistanslöparen Rune Larsson föreläser om kost och träning. Han berättar att han själv ibland gått på myter om kosten, bland annat om pastans undergörande effekter. Själv åt han en gång smörgåstårta och sprang därefter 51 km på rekordtid. För honom är det glädjen i träningen som är det viktiga. Inspelat den 16 mars 2015. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Samisk kaffekultur

Anne Woulab, barista och samisk kulturentreprenör, berättar om hur kokkaffet lever vidare och har kvar den centrala roll det haft i hundratals år. Vad är myt och vad är sanning om samiskt kaffe? Inspelat på Västerbottens museum i Umeå 4 mars 2014. Arrangör: Slow food Sápmi.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - historia

Smörgåsbordets uppkomst

Vilka rätter stod på de tidigaste smörgåsborden? Om kändiskocken Gustava Björklund, maten och det dukade bordet under 1800-talet.

Fråga oss