Titta

UR Samtiden - Judisk vår: ord

UR Samtiden - Judisk vår: ord

Om UR Samtiden - Judisk vår: ord

Föreläsningar och samtal från konferensen Judisk vår om ord och dess betydelse. Hur viktiga är orden i en beskrivning av en känsla eller en människa? I Sverige bor människor från olika länder och med olika religioner, men hur öppet är det svenska samhället för mångfald? Inspelat den 12 april 2015 på Berns i Stockholm. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Till första programmet

UR Samtiden - Judisk vår: ord : Minoriteter och det skrivna ordetDela
  1. Christina von Braun, som är en
    tysk forskare inom genusvetenskap.

  2. En av grundarna
    av den tyska genusvetenskapen.

  3. Före detta filmskapare och en
    av grundarna och koordinatörerna-

  4. -bakom
    centret för judiska studier i Berlin.

  5. Som sträcker sig över hela Tyskland.

  6. Vi har med oss Steven Beller,
    en brittisk kulturhistoriker-

  7. -som för närvarande bor i Washington,
    D.C., och arbetar på universitetet där.

  8. Han har skrivit flera böcker,
    och har särskilt inriktat sig-

  9. -på historien bakom
    den judiska kulturrenässansen i Wien.

  10. Han har även skrivit en väldigt bra bok
    om antisemitismen som koncept.

  11. Välkomna.

  12. Innan vi får höra lite-

  13. -från våra
    två nytillkomna panelmedlemmar-

  14. -så vill jag säga lite om vårt tema.

  15. Det är fascinerande att läsa boken
    du skrev med din far, Fania-

  16. -för många människor,
    särskilt såna som står utanför-

  17. -den judiska gemenskapen
    undrar ofta-

  18. -hur den här traditionen
    kan vara så stark.

  19. Du spjälkar upp det
    i väldigt praktiska beståndsdelar-

  20. -som inte bara handlar
    om den skrivna textens arv-

  21. -utan även om själva utövandet. Själva
    kärnan i det är barnens uppfostran-

  22. -där man sammankopplar
    överförandet av ord med mat.

  23. Det återkommer du till i boken.

  24. Det blir så intimt
    att man nästan kan se mekanismen-

  25. -bakom hur en viss tradition överförs.

  26. Traditioner har överlevt på många sätt.
    Vi brukar prata om kulturella minnen-

  27. -som kan anta skepnaden av ritualer,
    som är viktiga-

  28. -men även institutioner och
    dokumenten som bär deras traditioner.

  29. Det finns även civilisationer-

  30. -som inte har varit bokbaserade,
    men som ändå har överlevt.

  31. Men en särskild mekanism när det
    gäller bokbaserade traditioner-

  32. -som du demonstrerar i din bok...

  33. Vi kanske kan återkomma
    till det här under diskussionen-

  34. -men det tycks finnas inre spänningar
    i alla bokbaserade traditioner-

  35. -som har att göra med att man vill
    att de ska tolkas på ett visst sätt-

  36. -och läsas på ett visst sätt. Det är
    samma sak, för att läsa är att tolka.

  37. Det skapar den där kreativa
    läskunnigheten som du hyllar i din bok-

  38. -men alla traditioner
    som baseras på böcker-

  39. -det vill säga specifika, nedskrivna
    texter som överförs genom kopiering-

  40. -kommer även
    att lida av ortodoxi-problemet.

  41. Man har inte samma problem
    i traditioner som inte är bokbaserade.

  42. Om ritualen spelas upp kontinuerligt
    frågar man inte vad den betyder.

  43. Betydelsen finns i själva ritualen.
    Men i en bokbaserad tradition-

  44. -så finns risken för inre stridigheter.
    "Vad betyder texten egentligen?"

  45. Ortodoxi-problemet är de textbaserade
    traditionernas mörka baksida.

  46. Det är inte specifikt judiskt - det
    finns även inom kristendom och islam.

  47. Hur hanterar man det problemet?
    Man måste ju bevara texten-

  48. -men om man bevarar den
    på ett allt för rigoröst sätt-

  49. -så kommer ortodoxi-problemet
    att låsa fast traditionen-

  50. -vid fantasin om en ursprunglig text.

  51. Det är två olika dimensioner.
    Din bok är...

  52. Det framkommer tydligt,
    inte bara i boken-

  53. -men även mellan raderna,
    att det är ett försvar-

  54. -av ett icke-ortodoxt bevarande
    av det skrivna ordet.

  55. Vi kan återkomma till vad det innebär-

  56. -att bejaka en textbaserad tradition
    samtidigt som man kämpar för rätten-

  57. -att bibehålla den
    som en kreativ, ständigt föränderlig...

  58. Och slopa den där fantasin
    om en ursprunglig, absolut betydelse.

  59. Efter dessa inledande ord
    lämnar jag nu över till Christina.

  60. Tack.
    - Tack, Fania, för din föreläsning.

  61. Jag fascineras över ditt sätt att
    beskriva saker, och över innehållet.

  62. Och tack för dina kommentarer,
    som jag ska ta itu med strax.

  63. Men i en sak är jag oenig.

  64. Grekerna och romarna
    lever inte längre-

  65. -men vi är fortfarande
    greker och romare.

  66. Vi har en lång, levande tradition-

  67. -som började i Grekland och över-
    fördes till kristendomen. Nietzsche sa:

  68. "Kristendomen är platonism för folket."

  69. Så det finns en tråd som leder
    direkt från Aten till kristendomen-

  70. -via Rom,
    så det kanske finns fler likheter-

  71. -än vad som först är uppenbart.

  72. Jämförelsen har att göra med att det
    handlar om alfabetiska skrivsystem.

  73. De heliga texterna
    i de tre bokbaserade religionerna-

  74. -judendomen, kristendomen och islam-

  75. -skrevs med alfabetiska skrivsystem,
    och det fick stora konsekvenser.

  76. Införandet av detta skrivsystem
    fick enorma konsekvenser.

  77. De... Vad gör alfabetet?

  78. Det har väldigt få tecken.

  79. Ett kinesiskt barn lär sig det latinska
    alfabetet innan det börjar skolan-

  80. -för det man lär sig i skolan
    är så mycket svårare.

  81. För att kunna läsa en tidning-

  82. -måste man kunna
    minst 3 000 tecken.

  83. För att inte tala om en lärd person.

  84. Konsekvenserna
    av dessa alfabet var att kunskap-

  85. -samhällets gemensamma minne,
    blev allmän tillgänglig.

  86. 28, 26 eller 24 bokstäver
    kan alla lära sig utan större bekymmer-

  87. -och som du sa lär sig alla pojkar
    att läsa och skriva-

  88. -för de för vidare kunskapen
    i böckerna och i gemenskapen.

  89. Det är en aspekt
    på kunskapens alfabetsdemokrati.

  90. En annan aspekt av alfabetet
    går ännu djupare.

  91. När man tänker på alfabetet
    så tänker man på ett skrivsystem-

  92. -som tar ens språk,
    orden som är en del av ens kropp-

  93. -ens intellekt och ens känslor-

  94. -sliter ut dem från kroppen
    och placerar dem på ett papper.

  95. De kan leva vidare när du-

  96. -som har skrivit eller uttalat orden
    är död och begraven.

  97. Så det som skedde var en oerhörd
    lösgörelse från kroppen-

  98. -med alfabetet som verktyg,
    och det skedde både med...

  99. Först med det semitiska alfabetet -
    det första fullt utvecklade alfabetet.

  100. 200 år senare
    uppfann Grekland ett annat alfabet-

  101. -som var baserat på det semitiska.

  102. Reaktionerna på denna lösgörelse
    från kroppen var väldigt olika.

  103. Inom judendomen
    har man för första gången-

  104. -en gud som man inte kan se,
    som man inte kan känna lukten av.

  105. Egyptierna hade en massa gudar
    som de kunde avbilda.

  106. De kunde till och med
    föreställas som heliga berg.

  107. Men plötsligt var Gud oåtkomlig.

  108. Han uppenbarade sig bara
    i den heliga texten.

  109. I Grekland, å andra sidan-

  110. -ledde denna lösgörelseprocess
    till rationalitet och abstraktion.

  111. Filosofi som ett abstrakt sätt
    att tänka på världen-

  112. -och ens egen plats i världen.
    Allt det där som västerlandet-

  113. -men även judendomen, har fått i arv.

  114. Den här...skillnaden är starkt kopplad-

  115. -till skillnaderna mellan det semitiska
    och det grekiska alfabetet.

  116. Det semitiska alfabetet
    är ett konsonantalfabet.

  117. Man måste kunna språket
    för att kunna läsa texten.

  118. När man bara har konsonanterna
    måste man veta om "r" och "s"-

  119. -ska bli "ris" eller "ros" eller "ras",
    och så vidare.

  120. Men det grekiska alfabetet,
    där man även skriver ut vokalerna-

  121. -kan läsas av vem som helst.
    Det får en neutral, objektiv betydelse.

  122. Även om man inte förstår orden
    så har de en enda sann innebörd.

  123. Och att man var tvungen
    att kunna tala språket-

  124. -ledde inom judendomen till en stark
    valorisering av den muntliga kulturen-

  125. -som ett komplement
    till den heliga texten.

  126. Inom judendomen
    möjliggjorde denna muntliga tradition-

  127. -en ny tolkning av texten
    för varje generation-

  128. -i enlighet med varje ny kulturell
    situation inom den judiska diasporan.

  129. Det gjorde att texten kunde hållas
    levande från generation till generation.

  130. Med det grekiska alfabetet
    hade man en text-

  131. -som gav upphov till en annan text-

  132. -som i sin tur gav upphov
    till en ny text. En flödande kanon.

  133. Inom judendomen
    har man en biblisk text-

  134. -och en muntlig tradition som gör
    det möjligt att modernisera texten.

  135. I Grekland ledde en text
    till en annan text.

  136. Från Aristoteles till Thomas av Aquino
    till andra filosofer.

  137. Inom den grekiska traditionen
    dominerade det skrivna ordet-

  138. -över det talade. Det som var skrivet
    fick företräde framför det muntliga.

  139. Det muntliga underkuvades texten-

  140. -och det är nog en anledning-

  141. -till att tryckpressen,
    som mångfaldigade denna effekt-

  142. -uppfanns i den kristna världen.

  143. Och när alfabetiseringen
    slog igenom runt år 1800-

  144. -och alla började
    kunna läsa texterna själva-

  145. -var tidpunkten då den muntliga
    traditionen och det skrivna ordet-

  146. -slutade skilja sig åt.

  147. Medan man inom judendomen alltid
    kan använda den muntliga traditionen-

  148. -för att göra texten begriplig i dag.

  149. Precis då, runt år 1800-

  150. -sker en splittring inom judendomen-

  151. -där vissa judar, de ortodoxa, säger:

  152. "Nu håller vi oss bara till texten."

  153. "Vi vill inte hålla på
    att tolka om den."

  154. "Texten ska vara som den är."
    Det var det du pratade om nyss.

  155. Det kan bli till bokstavstrohet,
    som är ett slags ortodoxi.

  156. Och samtidigt
    förpassades all dubbeltydighet-

  157. -och nyskildring
    till den sekulära judendomen.

  158. Så här skedde en splittring.
    Judendomens muntliga tradition-

  159. -hamnade i en del av judendomen,
    och på andra sidan stod de texttrogna-

  160. -som nu avsade sig allt det muntliga.

  161. Jag ska avsluta här,
    men det här är nåt att fundera över.

  162. Vad hände med dessa två alfabet,
    och hur påverkar de än i dag-

  163. -vårt tänkande och vår dialog?

  164. Tack. - Steven?

  165. Jag skulle vilja fortsätta
    den diskussionen-

  166. -men tyvärr måste jag byta riktning,
    och prata om mina egna saker.

  167. Men jag hoppas att vi kan återkomma
    till en mer allmän diskussion.

  168. Ordet minoriteter eller minoritet
    är ganska komplicerat.

  169. Det är inte alls nåt enkelt.
    Här pratar vi om en kulturell minoritet.

  170. Traditionen fortsatte... Jag gillar det
    här med en textbaserad linje.

  171. Det är ett bra sätt att förklara den
    judiska traditionen genom tiderna.

  172. Men det finns andra sorters
    minoritetsidentiteter-

  173. -som hudfärg och så vidare.

  174. Det finns andra definitioner
    på minoriteter och majoriteter-

  175. -och det ska man ha i åtanke.

  176. En annan intressant sak är...

  177. Nu finns det en judisk...

  178. Visst är den hebreiska traditionen
    i majoritet?

  179. Modern hebreiska
    är väl Israels majoritetsspråk?

  180. Så det vore intressant
    att höra vad ni anser om det.

  181. Har det förändrat nåt inom traditionen,
    eller har det inte förändrat nåt?

  182. Och en annan intressant sak...

  183. Ni har pratat
    om den hebreiska traditionen-

  184. -men judarna
    har pratat många olika språk-

  185. -och de har använt den här textlinjen
    i flera språk.

  186. Och om man pratar om 1800-talets
    sekulära judiska tradition-

  187. -så använde sig de sekulära judarna
    av denna tradition-

  188. -i språk som tyska,
    franska, engelska och så vidare.

  189. Inom majoritetsspråken.
    Men ändå vill jag hävda-

  190. -och det skulle nog ni också hävda-

  191. -att de bibehöll den judiska traditionen
    inom dessa språk.

  192. Kafka eller Philip Roth
    är en del av den judiska textlinjen-

  193. -trots att
    de är en del av majoritetsspråk.

  194. Det är intressant att diskutera.

  195. Vad är relationen mellan majoritet
    och minoritet inom ett språk?

  196. En intressant... Ett ämne
    jag är intresserad av är...

  197. Det kan låta underligt,
    men det handlar om operettlibretton.

  198. Och amerikanska musikallibretton.
    Musikalkomedier.

  199. För som många av er vet
    så är nästan...

  200. En stor andel -
    antagligen en stor majoritet-

  201. -av dem som skrev texterna
    till de stora centraleuropeiska-

  202. -och amerikanska
    populärkulturella verken, var judar.

  203. Vad säger det om...?
    Om det var de främsta formerna-

  204. -av kommersiell populärkultur
    på 1800- och 1900-talet-

  205. -vad säger det att texten
    skrevs av judar, en minoritetsgrupp?

  206. Och jag tror... Mina slutsatser,
    efter att ha läst fler libretton-

  207. -än jag vill erkänna är att det finns
    en bakomliggande agenda.

  208. En utmärkt agenda,
    som har mitt fulla stöd.

  209. Nämligen att påpeka
    att den komiska traditionen-

  210. -och den här uppochnervändheten,
    som var W.S. Gilbert uttryck-

  211. -och han tillhörde inte en minoritet,
    utan den engelska majoriteten...

  212. Så det finns inte bara inom
    minoriteterna, det här burleska.

  213. Tjänsteflickan som blir kär i prinsen
    och gifter sig med honom.

  214. Det här att man vänder på normala
    sociala, etniska, nationella-

  215. -och religiösa kategorier,
    som sker så ofta i operetter-

  216. -eller som eftersträvas
    i exempelvis musikaler.

  217. "South Pacific" är ett klassiskt
    exempel. Hela handlingen går ut på-

  218. -att det borde vara möjligt
    för folk att bli kära-

  219. -över rasgränserna.

  220. Det var inte möjligt på den tiden,
    men det borde det vara-

  221. -är Oscar Hammerstein II:s budskap
    i "South Pacific".

  222. Vi försöker överskrida gränser-

  223. -och vi försöker få
    de där strikta kategorierna-

  224. -i ett konventionellt samhälle att
    lösas upp, så att de kan överskridas.

  225. Det känns som en klassisk form av...

  226. En gång i tiden kallade vi det
    för ett assimilerande drag-

  227. -men det handlar även
    om frigörelse och integration.

  228. -Chutzpah.
    -Ja, på sätt och vis...

  229. ...men det är även ett sätt
    att påpeka för majoriteten-

  230. -att världen är större,
    mer komplicerad och intressantare-

  231. -än vad majoriteten tror att den är.

  232. Det man i slutändan
    försöker motverka-

  233. -är det som George Orwell kallade-

  234. -i essän "Notes on Nationalism" från
    1945, som jag starkt rekommenderar...

  235. Han skrev att fenomenet inte
    hade ett engelskt namn.

  236. Det här med att dela in folk i strikta
    kategorier som de aldrig slipper ifrån-

  237. -och från vilka de inte kan
    kommunicera med andra människor.

  238. Andra sorters människor.
    Han kallade det för nationalism.

  239. Det har sin grund i ett väldigt...

  240. I ett väldigt vanligt
    och väldigt modernt sätt att tänka.

  241. En sorts logik,
    ett sätt att ordna orden.

  242. Logiken om "antingen eller", lagen
    om det uteslutna tredje alternativet.

  243. Och det är ju det
    vi mer eller mindre förlitar oss på.

  244. Antingen är det, eller så är det inte.
    Så är det i den fysiska världen-

  245. -och inom datalogiken,
    det vill säga inom binär logik.

  246. Antingen är det, eller så är det inte.

  247. Nationalismen
    använde den logiken på människor-

  248. -men där passar den inte alls bra.

  249. Människor handlar mer om relationer,
    om att föra ett arv vidare.

  250. Om att kommunicera och förena.

  251. Och föreningarna som förekommer
    inom musikaler och operetter-

  252. -är naturligtvis äktenskap eller sex.

  253. Och det här överskridandet av gränser-

  254. -där man för samman människor
    som enligt "antingen eller"-teorin-

  255. -inte bör sammanföras,
    är en väldigt stark idé.

  256. Man rör om i relationerna
    mellan majoriteter och minoriteter-

  257. -och omformar om dessa, så att
    de inte längre är "antingen eller"-

  258. -utan mer "både och".

  259. Och "både och"-läget, lagen om
    det inkluderade tredje alternativet-

  260. -är mycket mer inkluderande, och
    ligger mer i centrum av det jag anser-

  261. -vara judendomens starkaste bidrag-

  262. -på 1800- och 1900-talet,
    nämligen liberal pluralism.

  263. Förkroppsligad
    i män som Isaiah Berlin.

  264. För tanken är ju att vi
    kan vara ense om att vara oense.

  265. EU bygger på devisen
    "Förenade i mångfalden".

  266. Tanken att man samtidigt kan vara
    en sak och en annan sak.

  267. Om man pratar
    om den svenska identiteten-

  268. -så kan man alltså vara
    både jude och svensk.

  269. Man måste inte välja
    det ena alternativet.

  270. Det kanske är självklart i Sverige-

  271. -men för judarna i Tyskland-

  272. -och stora delar av Europa under
    1800-talet till mitten av 1900-talet-

  273. -så var problemet att nationalismen
    sa till dem-

  274. -att man antingen
    kunde vara jude eller tysk.

  275. Man kunde inte vara både och.

  276. Det var en tydlig feltolkning
    av den mänskliga naturen-

  277. -och av hur
    människors identiteter ser ut.

  278. De är inte bara en sak.

  279. De är flera saker på en gång,
    och det är där-

  280. -som just den här judiska textlinjen-

  281. -får ett högst intressant avslut.

  282. Tack, Steven. - Fania,
    du har mycket att ta ställning till.

  283. -Jag har...
    -Jag tror att den fungerar.

  284. Fungerar den? Till att börja med
    är jag oerhört tacksam-

  285. -för många fina insikter som jag
    fick höra av mina meddebattörer.

  286. Jag ska försöka sammanföra vissa
    trådar, för jag tror att de funkar ihop.

  287. Jag ska ta upp Hans ortodoxi-problem,
    som är oerhört betydelsefullt.

  288. Och hela vägen från ortodoxin till
    Steves liberala pluralism på 1900-talet.

  289. Det var så typiskt för mycket av
    den judiskinspirerade kreativiteten-

  290. -på 1900-talet.

  291. Sen till Christinas insikt om samspelet
    mellan det muntliga och det skriftliga.

  292. Och om alfabetets införande.

  293. Men först vill jag säga nåt
    om ditt fascinerande svar-

  294. -till min jämförelse mellan judar och
    romare. Jag sa en aning triumferande-

  295. -och jag ber om ursäkt
    om det finns några romare här-

  296. -som tog illa upp när jag sa
    att romarna är borta, medan vi är kvar.

  297. Det låter inte så bra,
    så jag ber om ursäkt till alla romare.

  298. Men sen sa Christina
    att vi fortfarande är greker och romare-

  299. -när man pratar om textlinjer.

  300. Vi är alla, på många olika sätt-

  301. -romarna och grekernas barn.

  302. Det håller jag helt och hållet med om-

  303. -men vi är inte barn på samma sätt-

  304. -som det innebär att vara barn
    till den judiska traditionen.

  305. Då menar jag inte bara de som föddes
    till judar, utan även de som sällat sig-

  306. -till den större judiska traditionen,
    för det fanns nåt materiellt-

  307. -nåt som hade
    med den sociala historien att göra-

  308. -med familjens historia,
    med den faktiska verkligheten-

  309. -och inte bara
    den intellektuella historien-

  310. -som har bibehållit en judisk härkomst.

  311. Intellektuellt sett
    är vi grekernas och romarnas barn-

  312. -men det finns nåt materiellt över
    det som jag kallar "det judiska bordet".

  313. Med maten och böckerna på.

  314. Sederna vi använder oss av i dag-

  315. -är i stort sett identiska med sederna
    våra förfäder använde för 2 000 år sen.

  316. Grekernas materiella seder
    existerar inte längre-

  317. -men det gör våra. Och jag säger
    det inte på ett triumferande sätt-

  318. -utan det är
    en socialhistorisk observation.

  319. Det är nåt
    med den judiska traditionens tish-

  320. -som senare inspirerade Martin
    Luthers tish och många andra bord-

  321. -som fortfarande
    har ett värde bortom texterna.

  322. I maten, i det materiella.

  323. Så jag vill fortfarande hävda
    en viss kontinuitet-

  324. -bortom det intellektuella.

  325. Nu vill jag prata kort,
    för tiden börjar ta slut-

  326. -om ortodoxi, pluralism och liberalism -
    alla dessa judiska gåtor-

  327. -genom historiens vindlingar.

  328. Visst var det så att judarna
    var en samling stammar-

  329. -som tvingades i exil två gånger-

  330. -och både i den första
    och den andra exilen-

  331. -lyckades man förvandla sig
    från ett bofast-

  332. -markägande folkslag, till ett slags
    litterära världsmedborgare.

  333. Och de var utrustade, och här är
    Christinas insikter så användbara-

  334. -med det
    ganska nya verktyget alfabetet.

  335. Det lilla hebreiska alfabetet, som var
    så lätt att packa ned i handbagaget-

  336. -när man tvingades i exil.

  337. Och inom den babyloniska exilen
    skapade man sig en ortodoxi-

  338. -men det var en ortodoxi-

  339. -som hade
    några väldigt användbara poänger.

  340. Den innehöll fröet till generalisering-

  341. -och på senare tid även fröet
    till judendomens pluralisering.

  342. För det föll sig så
    att judendomens heliga bok...

  343. Tanach - den hebreiska bibeln.

  344. I detta skiljer den sig på vissa sätt
    från Nya testamentet och Koranen.

  345. Det är inte en bok,
    utan ett ganska stort bibliotek.

  346. Det är en verktygslåda för
    civilisationer - den innehåller allt.

  347. Historia, narrativ, historieberättande
    och rikligt med lagar.

  348. Poesi, filosofi
    och till och med astronomi.

  349. Den innehöll allt.
    Och den var väldigt lagstiftande.

  350. Precis som Koranen. Dock inte
    Nya testamentet, så vitt jag vet.

  351. Men den gav oss ett väldigt
    brett spektrum av möjligheter.

  352. En väldigt bred marginal
    för flexibilitet-

  353. -när det gällde ortodoxin
    som skapades från den.

  354. På två sätt. Den är innehållsrik,
    så man kan göra mycket med den.

  355. Hela vägen
    från avancerade Talmud-studier-

  356. -till skvaller på jiddisch
    kring köksbordet.

  357. Allt samlas under
    det innehållsrika biblioteket i Tanach.

  358. För det andra så tillät lagen i Tanach-

  359. -intellektuellt kreativa
    meningsskiljaktigheter.

  360. Inte alla meningsskiljaktigheter. Gud
    kan bli jättearg på vissa dissidenter.

  361. Men tanken är att det
    inom ett väldigt brett spektrum-

  362. -är bra med meningsskiljaktigheter,
    för det är kreativt.

  363. Så varje judisk brudgum
    måste säga nånting nytt på sitt bröllop.

  364. Chadosh kallas det för.
    Man måste komma på nåt nytt.

  365. Det är en innovativ ortodoxi,
    och därför har den åldrats väl.

  366. För att inte tala om
    att den på 1800-talet-

  367. -kunde spridas
    till flera olika ortodoxier.

  368. Till reformkonservativa varianter-

  369. -och till flera olika
    sekulära företeelser.

  370. Det för oss till 1900-talet,
    där judarna gör två saker.

  371. Mycket görs dessvärre mot judarna,
    men judarna gör två saker.

  372. Å ena sidan nationaliserar man
    och å andra sidan generaliserar man.

  373. Man använder samma verktygslåda
    både för att generalisera-

  374. -hela vägen från Hannah Arendt
    till Woody Allen-

  375. -och samtidigt, av andra judar,
    även om det överlappar ibland-

  376. -för att skapa en nationalstat
    och en kultur som inte är i minoritet.

  377. Där det pånyttfödda hebreiska språket
    återigen är ett majoritetsspråk.

  378. Vad som händer sen vet vi ännu inte.

  379. Men jag vill avsluta med
    att ödmjukt föreslå en sak.

  380. Jag är israel,
    ett barn till sionistiska pionjärer.

  381. Ett barnbarn till mor- och farföräldrar
    som var bibliotekarier och skriftlärda.

  382. Folk som älskade
    det nya, hebreiska språket.

  383. De skrev på hebreiska, studerade på
    hebreiska och skapade på hebreiska.

  384. Och jag kan ödmjukt,
    men med stor självsäkerhet, säga-

  385. -att oavsett våra meningsskiljaktigheter
    angående Israel som stat...

  386. Den politiska striden
    som rasar i Israel i dag-

  387. -i vilken jag spelar en särskild roll.

  388. Oavsett allt detta-

  389. -så finns alltid de viktigaste
    judiska beståndsdelarna där.

  390. Och vi experimenterar
    med en sekularitet-

  391. -som skulle kunna bidra med en modell
    för både judar och icke-judar-

  392. -ute i världen. En sekularitet
    som inte bygger på okunskap.

  393. En beläst sekularitet,
    en djupt textuell sekularitet-

  394. -där det finns plats för Agnon-

  395. -Virginia Woolf och Dostojevskij.

  396. Det är inte antingen eller,
    som Steven sa. Vi kan få allt detta.

  397. Tanach och Koranen... Typisk israelisk
    girighet - varför inte ha allt?

  398. Men min girighet är inte bunden
    till ett visst territorium-

  399. -eller en viss nation -
    där har jag väldigt ödmjuka krav.

  400. Jag girighet
    gäller intellektuell öppenhet.

  401. Jag vill ha kvar min textlinje-

  402. -som baseras
    på en numera öppen ortodoxi-

  403. -och ändå kunna samtala med
    resten av världen och dess kulturer.

  404. Jag vill kunna bjuda in dem till oss
    och kunna besöka dem i deras hem.

  405. Det är fullt genomförbart,
    för ett sånt generellt kulturutbyte-

  406. -är djupt judiskt. Och där stannar jag.

  407. Steven?

  408. -Det slog mig just... - Förlåt.
    -Nej då.

  409. Det slog mig just att Theodor Herzl-

  410. -som är en av sionismens
    och staten Israels grundare...

  411. Det fanns andra, som hade
    andra åsikter, men Herzls idé-

  412. -om en stat för judarna-

  413. -var en stat där man tolererade alla.

  414. "För vi lärde oss tolerans i Europa."

  415. Det är nog en parafras för nåt
    man skulle få höra under seder.

  416. Att vi var främlingar i Egypten,
    så vi ska vara vänliga mot främlingar.

  417. Så i Herzl version av sionismen

  418. -väljer han nationalismen,
    men hans nationalism-

  419. -är väldigt liberal,
    öppen och inkluderande.

  420. Jag har alltid frågat mig om Herzls
    version av nationalism är möjlig.

  421. Med tanke på hur världen ser ut.

  422. Jag hoppas verkligen det,
    för det är en väldigt positiv...

  423. Det är så nationalstaten-

  424. -upphör att vara nationalistisk,
    och det vore underbart.

  425. Lite kort om Herzl, om jag får?

  426. Han är min kandidat
    som Israels nästa premiärminister.

  427. Det vore underbart. Jag kallar det inte
    för tolerans, även om han gör det.

  428. Det handlar om likställt medborgarskap
    för judar och icke-judar.

  429. Det är Herzls Israel,
    och det är mitt Israel.

  430. Jag vill prata om två saker.

  431. Angående reproduktionen
    kunde jag inte vara mer ense.

  432. Kristendomen är helt ointresserad av
    den fysiska reproduktionsprocessen.

  433. Fadern skapar sonen
    via ett tillfälligt uppehåll i en...

  434. -Är det för att det handlar om sex?
    -Kvinnan är inte inblandad.

  435. Ta bara ordet seminarium-

  436. -där prästerna utbildas
    av sina spirituella fäder.

  437. Det är en direkt linje
    från far till son-

  438. -där man undviker
    all biologisk reproduktion.

  439. Jag håller med - det är en stor skillnad
    mellan judendom och kristendom.

  440. Kristendomen tolererar reproduktionen,
    men är inte intresserad av den.

  441. Jag skulle vilja gå så långt som att
    påstå att den genetiska forskningen-

  442. -föddes
    ur kristendomens kulturella tyranni.

  443. De passar så bra ihop.

  444. Så där håller jag med dig-

  445. -men det behövs nog en liten ändring
    vad gäller släktskapet.

  446. Du säger att vi inte är besläktade. Jo,
    om det linjära förhållandet finns där-

  447. -och man har en judisk identitet
    via mödernet.

  448. -Som ett... Zusätz... Men kära nån.
    -Tillägg.

  449. Som ett tillägg till det textuella
    har man en biologisk härkomst-

  450. -och betydelsen
    detta ges inom judendomen...

  451. De hör ihop, och det är viktigt
    att betrakta dem på det sättet.

  452. Jag vill återkomma
    till frågan om ortodoxi.

  453. Den... Som du sa, Hans, så är
    ortodoxin ett slags skriftteologi.

  454. Man tror bara på det som står i texten-

  455. -och så gör även fundamentalisterna.

  456. Det kallas skriftteologi
    eller bokstavstrohet-

  457. -eftersom man alltid
    återvänder till texten

  458. -och säger: "Det här är min sanning,
    och jag vill inte diskutera den."

  459. Så inom ortodoxin
    finns ingen dubbeltydighet.

  460. Den kan gå hand i hand
    med hög utbildning-

  461. -och den kan till och med gå
    hand i hand med modern media-

  462. -som ibland kallas
    för nya former av muntlighet.

  463. Men det är ett stort misstag - det här
    rör sig om en sekundär muntlighet-

  464. -som härrör från texten,
    och som föddes ur textuellt tänkande.

  465. Jag tänker på konsekvenserna
    av det grekiska alfabetet.

  466. Det enda sättet att skilja-

  467. -mellan ortodoxi
    och skriftteologi utan ortodoxi-

  468. -är att se på
    huruvida man tolererar dubbeltydighet.

  469. Det vidrör vid det du talade om,
    om att överskrida gränser-

  470. -och göra kategorier oviktiga.

  471. Det är dit man måste nå,
    och sekulariteten-

  472. -är en form av tolerans
    för dubbeltydighet.

  473. Även om också denna kan bli
    väldigt bokstavstrogen och ortodox.

  474. Tiden börjar ta slut-

  475. -så jag ger ordet till Steven en stund,
    och så får du avsluta.

  476. Jag vill bara påpeka att ordet "ortodox"
    inte kommer från judendomen.

  477. Det är ett grekiskt ord,
    och David Sorkin poängterade-

  478. -i sin bok om den tyska judendomens
    förvandling-

  479. -att begreppet ortodoxi
    introducerades i sin moderna form-

  480. -av Hirch inom den tyska nyortodoxin.

  481. Sen spred sig begreppet
    till den östeuropeiska judendomen.

  482. Ironiskt nog handlar det om att
    fixera texten. Det är skriftteologi.

  483. Inom traditionell judendom-

  484. -ville man hålla kvar vid gamla
    traditioner, som var mer muntliga-

  485. -där man diskuterade Talmud och inte
    hade en uppsättning fastlagda regler.

  486. Så ironiskt nog är tanken
    på ortodoxi inom judendomen...

  487. De ortodoxa kanske inte håller med,
    men den användningen av ordet-

  488. -är på sätt och vis främmande
    inom den judiska traditionen.

  489. Det slutar med dubbeltydighet.

  490. Jag håller inte med Christina,
    för Talmud innehåller en hel del-

  491. -om att två helt motsatta åsikter
    kan vara sanna båda två.

  492. På hebreiska:
    Eilu v'eilu divrei elokim chaim.

  493. Talmud innehåller även scener
    där två rabbiner diskuterar-

  494. -när en röst från himlen säger att
    den ene har rätt och den andre har fel.

  495. Då ställer sig rabbinen
    som fick rätt av Gud upp och säger:

  496. "Ursäkta mig,
    men det här är vår sak att diskutera."

  497. "Se så. Det här är ingen himmelsk
    fråga, utan en mänsklig debatt."

  498. Så det finns såna här stora stunder
    i Talmud, där debatten...

  499. Det är inte direkt dubbeltydighet,
    men väl motsättningar inom ortodoxin.

  500. Det handlar inte bara om mångfald,
    utan om rena motsättningar.

  501. Rabbinerna ryker ihop,
    och de gillar det. Det var en sak.

  502. En sak till. Talmud spänner-

  503. -från det extremt nationalistiska
    till det universella.

  504. Formuleringen av samma text
    i Mishna respektive Talmud-

  505. -med det fantastiska budskapet-

  506. -att varenda levande själ
    är värd hela världen.

  507. Om man dödar en själ så dödar man
    hela världen. Om man räddar en själ-

  508. -så räddar man hela världen.
    I Mishna står det "varenda själ".

  509. I den babyloniska Talmud
    står det "varenda judisk själ".

  510. För mig är det här en politisk skillnad-

  511. -dels mellan Mishna och Talmud, dels
    mellan olika åsikter i dagens Israel.

  512. Avses alla människor,
    eller bara alla judar?

  513. Det för mig
    till min sista dubbeltydighet.

  514. Ortodoxi eller öppen liberalism?
    Jag kommer från liberalismen-

  515. -men jag behöver fortfarande
    den ortodoxa textlinjen-

  516. -för att kunna duka
    och öppna det judiska bordet-

  517. -med böckerna och maten på.

  518. Men när jag väl har använt ortodoxin
    för att öppna det judiska bordet-

  519. -och ställt ut stolarna, så vill jag
    göra det fullständigt klart-

  520. -att alla människor
    som är intresserade av diskussionen-

  521. -är välkomna till mitt judiska bord.

  522. Man behöver inte vara jude.
    Bara man har med sig en flaska vin.

  523. -Det är mitt judiska bord. Tack.
    -Tack.

  524. Översättning: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Minoriteter och det skrivna ordet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Panelsamtal om minoriteter, identitet och det skrivna ordets betydelse i religioner. Bland annat diskuteras om det är skillnad i att ifrågasätta muntliga traditioner kontra skriftliga. Medverkande: Steven Beller, kulturhistoriker; Christina von Braun, forskare i genusvetenskap; Fania Oz-Salzberger, professor i historia. Moderator: Hans Ruin. Inspelat den 12 april 2015 på Berns i Stockholm. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Ämnen:
Religionskunskap > Religion och samhälle
Ämnesord:
Religion, Religion och samhälle, Religionssociologi, Traditioner
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Judisk vår: ord

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Judisk vår: ord

Judar och ord

Fania Oz-Salzberger är professor i historia vid universitetet i Haifa i Israel. Hon föreläser om att det är viktigt att skämta och driva med det mest heliga. Hon säger att även om det rör sig om känsliga ämnen så gör det att man fortsätter att utvecklas. Inspelat den 12 april 2015. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Judisk vår: ord

Minoriteter och det skrivna ordet

Panelsamtal om minoriteter, identitet och det skrivna ordets betydelse i religioner. Bland annat diskuteras om det är skillnad i att ifrågasätta muntliga traditioner kontra skriftliga. Medverkande: Steven Beller, Christina von Braun, Fania Oz-Salzberger. Moderator: Hans Ruin. Inspelat den 12 april 2015. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Judisk vår: ord

Minoriteters roll i formning av samhället

Panelsamtal om vilka som formar det svenska samhället. Vilka inbegrips i det svenska samhället? Är Sverige öppet för minoriteter? Medverkande: Emir Selimi, Trifa Shakely, Gül Alci, Dina El Mahi, Marc Harris. Moderator: Willy Silberstein. Inspelat den 12 april 2015. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Judisk vår: ord

Relationen mellan text och musik

Panelsamtal om relationen mellan text och musik. Vad kommer först, orden eller musiken? Medverkande: Kerstin Perski, José Maria Sanchez-Verdú, Staffan Scheja, Elin Rombo, Hannes Meidal. Moderator: Stefan Johansson. Inspelat den 12 april 2015. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & religionskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Döden en del av livet

Inledning

Döden och vårt förhållande till döda är en del av vår syn på religion, konst, litteratur. Det ger oss ett förhållningssätt till att hantera döden, säger Kerstin Sahlin, Vetenskapsrådets huvudsekreterare i humaniora och samhälle. Forskningen visar vägen till hur döden präglar våra förhållanden till varandra och till vardagen. Inspelat i maj 2013. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - feminist och troende

Jag vill ha en kvinnlig imam

Islamsk feminism har många ansikten. Vissa muslimska feminister vill omtolka sin religion och ta bort de lagar i sharia som gör kvinnan underordnad mannen. Andra tycker att islam redan idag är den högsta formen av feminism. I skuggan av moskéerna pågår en kamp om vad som är, och vad som inte är, ett förtryck av kvinnan.

Fråga oss