Titta

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

Om UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

Föreläsningar och samtal från Specialpedagogikens dag 2015. Inspelat den 25 mars 2015 vid Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015 : Historiskt om barns och ungdomars hälsaDela
  1. Jag har haft förmånen
    att arbeta utomlands som forskare-

  2. -kliniker och lärare, både i Amerika
    och i det forna Östeuropa.

  3. Det är sällan man känner sig så stolt
    över att vara svensk barnläkare-

  4. -som när man är utomlands. Vår
    barnmedicinska historia är faktiskt-

  5. -i mångt och mycket
    en stor framgångssaga.

  6. Jag kan hålla med Barnombudsmannen,
    som påstår att det sannolikt-

  7. -aldrig har funnits en population
    barn med bättre kroppslig hälsa-

  8. -än barnen har i Sverige och Norden.

  9. "I skolbarns hälsovanor",
    den undersökning som Kurt nämnde-

  10. -står det i förordet: "Majoriteten av
    eleverna anser sig ha en god hälsa"-

  11. -"och ett högt välbefinnande."
    Men det förefaller minska-

  12. -och framförallt minska
    hos flickor i högstadiet.

  13. Vad kan vara bakgrunden-

  14. -till såväl den goda hälsan,
    den kroppsliga hälsan-

  15. -och det faktum att känslan av
    välbefinnande minskar över tid?

  16. Det jag kommer att prata om är barns
    hälsa i ett historiskt perspektiv.

  17. Jag tänkte gå tillbaka
    till 1600-talet. Men vi kommer snart-

  18. -att komma fram till nutid.
    Lite grand om dagens utmaningar.

  19. Lite om hälsans bestämningsfaktorer,
    livsstil och förväntningar på livet.

  20. Skolbarns hälsovanor går jag över
    översiktligt och kompletterar bara-

  21. -med några bilder. Lite om skolan som
    arbetsplats och en sammanfattning-

  22. -med en hypotes om
    vad det vi upplever kan bero på.

  23. När man pratar om barns hälsa-

  24. -finns det anledning
    att lyfta fram personer i historien.

  25. Johan v Hoorn är en sån person.
    Han var invandrad holländare.

  26. Han skrev den första läroboken
    i världen om barnmorskeutbildningen-

  27. -och hur barnmorskorna
    skulle hantera förlossningar.

  28. Det var redan 1697.
    Det är imponerande att han skriver:

  29. Det är imponerande att man förstod
    sambandet mellan mammans hälsa-

  30. -såväl den fysiska som den psykiska,
    och hur det påverkade barnet.

  31. På 1700-talet hade vi
    en hög nativitet, men många barn dog.

  32. Det kan åskådliggöras i den här
    tavlan. Ni ser en prästfamilj.

  33. Det är många barn. Pojkarna står
    hos pappan och flickorna hos mamman.

  34. Många är bortvända till hälften. De
    är barn som är födda, men har dött.

  35. Väldigt många barn dog på 1700-talet.

  36. Nils Rosén von Rosenstein,
    den svenska pediatrikens far.

  37. Han publicerade artiklar om barnavård
    i Vetenskapsakademins almanacka.

  38. Man var inte så angelägen om
    barns hälsa, utan man ville se till-

  39. -att man hade en tillräckligt
    stor befolkning för att föra krig.

  40. Vad kunde man göra? Det var mer
    merkantila intressen än humanitära.

  41. Men han skrev också världens
    första lärobok i barnmedicin 1764.

  42. Vi går raskt framåt. På 1800-talet
    föddes fortfarande många barn-

  43. -men det blev en lägre dödlighet.
    Befolkningen växte.

  44. Esaias Tegnér sammanfattade det i ett
    tal om fattigvården i Växjö stift.

  45. "Att det blir bättre nu beror
    på freden, vaccinen och potäterna."

  46. Freden i Fredrikshamn 1809. Efter det
    har det inte varit krig i Sverige.

  47. Det var några skärmytslingar
    när ryssen kom över Finska viken-

  48. -men inte på svensk mark sen 1809.
    Det är unikt globalt sett.

  49. Smittkopporna skördade ett stort
    antal offer i slutet av 1700-talet.

  50. Jenner i England startade
    vaccinationer 1795, i Sverige 1801.

  51. Och potäterna, ett bättre kosthåll.

  52. De tre faktorerna påverkade
    överlevnaden hos befolkningen.

  53. Om vi tittar på 1900-talet,
    ser vi framgångssagan jag pratar om.

  54. Lägre nativitet,
    kraftigt minskad mortalitet.

  55. På Y-axeln ser man antal barn-

  56. -som dog under sitt första levnadsår
    per 1 000. Vi hade en topp 1783.

  57. Ungefär vart femte barn
    upplevde inte sin ettårsdag-

  58. -till följd av missväxt. Det är också
    ett resultat av minskad förekomst-

  59. -av skador och olycksfall och i
    viss mån av sjukvård. Som medicinare-

  60. -kan man inte ta åt sig äran för den
    goda hälsan. Men vi är duktiga på-

  61. -att bota sjukdomar. Hälsan är ett
    begrepp som kräver andra insatser.

  62. På 1900-talet skedde stora
    socioekonomiska reformer i Sverige.

  63. Ernst Wigforss var finansminister
    i bland annat Erlanders regering.

  64. Jag kommer tillbaka till ekonomins
    påverkan. Dels den nationella-

  65. -dels den familjeekonomiska påverkan
    som det har på hälsoupplevelsen.

  66. Axel Höjer var den
    som initierade barnavårdscentraler.

  67. Det är en unik situation vi har
    med kostnadsfria, högkvalitativa-

  68. -tillgängliga barnavårdscentraler.
    Han och hans hustru Signe-

  69. -propagerade mycket för prevention-

  70. -öppenvård, kontinuitet och hembesök.

  71. Hembesök skulle vara nåt, men det
    var en realitet på 40- och 50-talet.

  72. Vi går tillbaka till bilden
    om spädbarnsdödligheten 1761-2011.

  73. Ni ser toppen efter två års missväxt,
    och sen ser ni att det börjar gå ner.

  74. "Det är freden, vaccinen och
    potäterna." Det sjunker ytterligare.

  75. Ni ser att vaccination mot tuberkulos
    inte kom förrän 1921.

  76. Penicillinet kom långt senare.
    Då hade vi innan dess-

  77. -haft en betydligt minskad dödlighet.

  78. Vi är inne på 2000-talet.
    Vad som kännetecknar vår tid är-

  79. -att vi kommer att få en ny grupp
    vuxna, som aldrig har funnits.

  80. De nya överlevarna. Den
    vänstra bilden visar i stort sett...

  81. Det är lite suddigt. Ni ser
    att den handlar om cancer hos barn.

  82. När jag började,
    inte riktigt när jag började-

  83. -som barnläkare, dog sju av tio
    som fick cancer inom fem år.

  84. I dag överlever
    ungefär 80 % av alla som får cancer.

  85. Det är en markant förbättring av den
    medicinska vården av cancersjukdomar.

  86. På den högra bilden pratar vi om barn
    som föds före vecka 26-

  87. -till och med i vecka 22,
    även om de fallen är ovanliga.

  88. Ni ser två studier. De gula staplarna
    representerar antal överlevande-

  89. -under perioden 1990-1992.
    De blåa staplarna 2004-2007.

  90. Man har jämfört barn som föds
    med så pass låg gestationsålder.

  91. Ni ser att överlevnaden ökar.
    Barn födda före vecka 26-

  92. -har aldrig tidigare funnits
    i världen. De har aldrig vuxit upp.

  93. Men det ska sägas att många av de
    här barnen, 50-60 % brukar man ange-

  94. -har bekymmer av en karaktär
    som man kallar för "minor problems".

  95. Hörselnedsättning, rörelsehandikapp,
    synstörningar, funktionsnedsättning.

  96. En annan framgång är nedgången
    av plötslig spädbarnsdöd-

  97. -som nådde sin topp 1990,
    med 129 fall i Sverige.

  98. Efter rådet att lägga barnen på rygg
    i stället för mage har det minskat.

  99. Diabetes är en annan utmaning
    vi står inför.

  100. Sverige har en av världens
    högsta förekomster av barndiabetes.

  101. Det är säkert genetiska faktorer.

  102. Två barn om dagen insjuknar
    i insulinkrävande diabetes.

  103. De blir allt yngre. När jag började
    var det ovanligt att barn-

  104. -som inte gick i skolan fick
    diabetes. Nu insjuknar barn 1-3 år.

  105. Jag kan hoppa över självmordstalen.
    De tog Kurt upp.

  106. Hälsosituationen för svenska barn
    är en av de bästa i världen.

  107. Men den psykiska ohälsan ökar.

  108. Det får inte bara bli en uppgift
    för sjukvården. Vi är inte bra på-

  109. -att fixa hälsa.
    Vi är bra på att bota sjukdomar.

  110. Vad är det som styr hälsoupplevelsen?
    Michael Marmot är en person...

  111. Vår hälsominister Gabriel Wikström
    ska åta sig uppdraget-

  112. -att minska hälsoklyftorna
    i samhället.

  113. Han citerar Michael Marmot,
    som är professor i epidemiologi.

  114. "Det som styr hälsan är gener och
    biologi, den fysiska omgivningen"-

  115. -"vårt sociala sammanhang,
    våra levnadsvanor-

  116. -"och till slut
    'health service and medical care'."

  117. Detsamma säger CDC, Centres
    for Disease Control, i Amerika.

  118. Den stora kakan här,
    som bestämmer hälsoupplevelsen-

  119. -har med sociala karakteristika
    att göra och den totala livsmiljön.

  120. Men "medical care"
    är ganska måttlig vad gäller hälsan.

  121. Vi vet att ekonomi och hälsa
    hör ihop, som Marmot påpekade.

  122. Det här är Gapminders världskarta
    2006. På X-axeln har vi inkomst-

  123. -per person i dollarkurs.

  124. På Y-axeln antal barn
    som dör före fem års ålder.

  125. Den gröna pilen indikerar att
    Sverige ligger i topp, men notera-

  126. -det linjära förloppet
    mellan kapital, inkomst i ett land-

  127. -och utfall på hälsosidan.

  128. Det har pratats om barnfattigdom.
    Vi ska absolut inte förringa det.

  129. Många barn lever under svåra
    förhållanden, men den allvarliga-

  130. -materiella fattigdomen i Sverige
    jämfört med andra länder-

  131. -är påtagligt låg. Det här
    är siffror från ULF-studien 2013.

  132. Den gröna linjen är snittet för EU.
    De blåa är siffror för 2008-

  133. -och de bruna för 2011. Ni ser
    att Sverige ligger i toppskiktet-

  134. -eller bottenskiktet, hur man nu ser
    det. En låg förekomst av allvarlig-

  135. -materiell fattigdom. Det finns nio
    punkter. Man kan inte servera kött-

  136. -eller fisk varannan dag, man kan
    inte hantera oförutsedda utgifter-

  137. -man har ingen tv, man kan inte...
    man är fast i skuldfällan.

  138. Däremot finns det ett annat mått
    att mäta ekonomiska förhållanden.

  139. Risken för fattigdomsstrecket, som
    motsvarar 60 % av medianinkomsten.

  140. Där har vi ett ökande antal barn.
    Den kan vi hoppa över.

  141. Men som bekant är det inte bara hur
    mycket pengar som finns i ett land-

  142. -utan hur de är fördelade.
    Ju jämlikare ett samhälle är-

  143. -ju mindre är de hälsovådliga
    effekterna av det samhället.

  144. Det finns nåt
    som heter Gini-koefficient.

  145. Ett är extrem ojämlikhet.
    En person äger allt.

  146. Noll är total jämlikhet.
    Alla har precis lika mycket.

  147. Den här bilden har jag hämtat från
    CIA. De brukar vara välunderrättade.

  148. Sverige har den mörkaste gröna
    färgen, under 0,25. 0,23 anger de.

  149. Men tittar man på SCB:s data
    var det faktiskt 0,23 1990-

  150. -inte 2009.

  151. 2009 var den 0,31, och senaste data
    är 0,32. Det är fortfarande lågt.

  152. Men vi ligger inte... Den här
    jämlikheten som vi upplevde tidigare-

  153. -på 50-, 60, 70-talet har förändrats.
    Vi har en större spridning-

  154. -vad gäller ekonomi
    och inkomster i samhället.

  155. Den här bilden är från en bok som
    heter "Jämlikhetsanden" på svenska.

  156. Den visar förhållandet
    mellan inkomstjämlikheten-

  157. -hälsoproblem och sociala problem.

  158. Det är sånt som antal personer
    i fängelse, tonårsgraviditeter-

  159. -drogmissbruk och såna saker.
    Det visar-

  160. -att ju mer sammanhållet samhället
    är, ju färre såna problem har man.

  161. USA utmärker sig högst upp
    i högra hörnet.

  162. De har flest personer utsatta
    för "health, and social problems".

  163. Ett jämlikt samhälle förefaller
    trygga för en bättre hälsoupplevelse.

  164. Hur man uppfattar sin situation beror
    också på vilka förväntningar man har.

  165. I Norrland har man vinter,
    i Stockholm snökaos, men det är...

  166. Därför är det intressant
    att ta del av World Values Survey.

  167. Syftet med institutet är att man ska
    studera samband mellan livsåskådning-

  168. -värdesystem och sociala, kulturella,
    ekonomiska, politiska förhållanden.

  169. Vad förväntar sig individen av livet?
    Vad är viktigt för det goda livet?

  170. Och hur förhåller det sig
    mellan olika länder?

  171. Man har gjort undersökningar sen
    1981. Man intervjuar ett stort antal-

  172. -personer per land och tillfälle.

  173. Så här ser den senaste kartläggningen
    ut på våra värderingar.

  174. Vad vi tycker och tänker
    om det goda livet.

  175. På X-axeln har vi "Survival
    vs self-expression values".

  176. Längst till vänster handlar det
    om mat, kläder och tak över huvudet.

  177. Längre ut till höger
    är det "jag, mig, mitt".

  178. "Jag vill bli kändis,
    jag vill ha många 'followers'."

  179. På Y-axeln finns det en skala
    mellan traditionella värderingar-

  180. -som religiositet, filosofiska
    förankringar, traditioner och så.

  181. Ju högre upp vi kommer, ju sekulärare
    blir vi. Och var ligger Sverige?

  182. Högst upp i ena hörnet. Vi uttrycker
    att det vi värderar högst-

  183. -är "self-expression, secular
    rationality". Men det hänger ihop-

  184. -i olika kretsar. "Protestant Europe"
    är en grupp. "African Islamic" är en.

  185. Men vi är individualistiska
    och vi är påtagligt sekulära.

  186. Den här bilden visar hur förändringen
    har skett från den första mätningen.

  187. Alla länder var ju inte med 1981. De
    första mätningarna skedde 1981-1990.

  188. De senaste uppgifterna är
    från 2010-2014. Det är ungefär...

  189. ...25 år. Den här kartan visar
    hur förändringen har skiftat-

  190. -från den första undersökningen.
    Sverige ligger långt till höger.

  191. Vi har blivit mer individualistiska.
    Samma trend ser man i andra länder-

  192. -i den industrialiserade världen.
    Några länder går åt andra hållet.

  193. Men mer och mer individualistiska
    och mer självcentrerade.

  194. Vad har det för påverkan på hälsan?

  195. Framtidsdrömmar 2014 speglar det här.

  196. Det var fler sökande till "Paradise
    Hotel" än till Lärarhögskolan.

  197. Säger det nånting om ungdomens syn
    på framtiden, yrke och kontinuitet?

  198. Arbetskraften.

  199. Arbetslöshet är en viktig faktor.

  200. Den här bilden är
    från boken "Investera i barns hälsa".

  201. Sven Bremberg och Lilly Eriksson
    är redaktörer för den.

  202. Ju större andel minskning
    av arbetskraften som sker i ett land-

  203. -i åldersgruppen 15-24 år,
    ju större förfaller ökningen-

  204. -av psykiska symptom vara.
    Arbetsmarknaden är en viktig arena-

  205. -för...etablerandet
    av en god hälsoupplevelse.

  206. Skolbarns hälsovanor har vi gått
    igenom. Jag behöver inte redogöra-

  207. -för metodiken kring det. Här är
    en bild. Kurt visade samma sak.

  208. Elvaåringars hälsa vad
    gäller psykiska besvär är linjära.

  209. Det händer inte mycket där.
    En viss försämring för elvaåringar.

  210. Femtonåringar en påtaglig försämring.

  211. Det är ju inte... Det här är...

  212. ...data från den senaste
    undersökningen, publicerad 2014.

  213. Och här-

  214. -har man visat de somatiska besvären.
    Det står somatiska besvär-

  215. -i Folkhälsomyndighetens tabell.

  216. Men de är psykosomatiska
    i stor utsträckning. Ni ser att 2014-

  217. -anger 10 % av femtonåriga flickor
    att de har huvudvärk varje dag.

  218. Ytterligare 20 %
    minst en gång i veckan.

  219. Motsvarande siffror för ont i magen,
    ryggen och yrsel är nåt lägre.

  220. En eller två flickor i varje klass
    har daglig huvudvärk i skolan.

  221. Man kan slå ihop det med flickor
    som har haft två somatiska-

  222. -eller psykiska besvär mer än en gång
    i veckan under det senaste halvåret.

  223. Det har skett en ökning 2010-2014,
    och det är framförallt flickorna-

  224. -i de högre åldrarna.
    Elvaåringarna mår bra.

  225. Nånting händer i högstadiet
    med framförallt flickorna.

  226. Den internationella sammanställningen
    av skolbarns hälsovanor-

  227. -har också ställt frågan:
    "Hur nöjd är du med livet?"

  228. Om man tittar på...
    Den här är från 2006, lite gammal.

  229. Vilka är i topp? Holland, Holland,
    Holland. Grekland, Grekland, Finland.

  230. Finland, Finland, Schweiz.
    Hur kommer det sig att finska barn-

  231. -även femtonåringar, skattar sig
    så mycket högre än svenska?

  232. Elvaåringarna ligger bra till,
    trettonåringar halkar ner lite.

  233. Femtonåringar halkar ner.
    Nåt händer med hälsan-

  234. -hos flickor i femtonårsåldern.

  235. Det här är...

  236. ...2006, nej 2010.
    Jag har tittat på trettonåringar-

  237. -och femtonåringar. Ni ser
    att femtonåringarna ligger lågt-

  238. -och under medelvärdet. Siffrorna är
    inte sammanställda internationellt-

  239. -förrän 2014, men det är intressant
    att bara titta på svenska siffror.

  240. 2010 var siffrorna 88 respektive 89 %
    för pojkarna. Det händer ingenting.

  241. Flickorna 77 % och 73 %. Man kan
    inte påstå att det har blivit bättre.

  242. Hur långt har Sverige halkat?
    Flickor i andra länder kan bli sämre.

  243. Vi vet inte var vi hamnar
    i den internationella jämförelsen.

  244. Man kan jämföra data från skolbarns
    hälsovanor. Sömnsvårigheter.

  245. Minst en gång i veckan
    under de senaste sex månaderna-

  246. -har man haft svårt att somna.

  247. Man kan jämföra det med skärmtid
    för underhållning-

  248. -mer än fyra timmar varje dag
    bland femtonåringar. De röda här-

  249. -är flickor, och de blåa är pojkar.

  250. 2010-2014 har såväl sömnsvårigheter
    som skärmtid rakat i höjden.

  251. Hur påverkas man om man ska sova-

  252. -om man har sin mobil, sin iPad
    eller tv i samma rum?

  253. Finns det ett samband
    mellan sömnsvårigheter och skärmtid?

  254. Det vet vi inte. Jag vet inte det.

  255. Medievanor och viktutveckling
    kan diskuteras. Förut var vi smala-

  256. -med tjock tv, idag är vi tjocka med
    smal tv. Det leder in på övervikt.

  257. Från 2005 till 2011 i Västra
    Götaland, som bilden är hämtad från-

  258. -har det skett en fördubbling
    av övervikt och...fetma framförallt.

  259. Ett BMI över 30. Den lila linjen
    är det totala antalet-

  260. -och sen ser vi att sex- till
    elvaåringar har ökat från knappa 3-

  261. -till dryga 6. Mer än en fördubbling.

  262. Men det har blivit bättre
    i vissa områden och i vissa kohorter.

  263. Sverige är inte sämst i klassen.
    Vi tillhör de bättre-

  264. -vad gäller övervikt hos barn
    och unga. Många länder är sämre.

  265. Men det är naturligtvis
    en hälsorisk för de här barnen.

  266. Men vi verkar vara på god väg.

  267. Det finns sociala strata
    även vad gäller vikt-

  268. -mellan stad och glesbygd.

  269. Till vänster Stockholms län. Pojkar
    och flickor jämfört med Västerbotten.

  270. Men inom Stockholms län eller kommun
    finns det skillnader-

  271. -vad gäller barn i Rinkeby,
    Kista och Skärholmen jämfört med de-

  272. -som bor i innerstan. Barnen i
    ytterområdena har en högre förekomst-

  273. -och trenden är
    inte påtagligt positiv.

  274. Men innerstadsbarn ligger lägre.
    Det finns en social komponent-

  275. -i övervikt också,
    vilket torde vara allmänt känt. Ja...

  276. Till slut lite grand om skolan.
    Man brukar ju ofta se i tidningen-

  277. -att barn mår dåligt
    för att de är stressade i skolan.

  278. De har så mycket läxor
    och det är höga krav.

  279. Är stress i skolan orsaken till
    den här ökningen hos femtonåringar?

  280. Man kan titta på Skolverket.
    De frågar elever i årskurs 7 till 9-

  281. -och i gymnasiet
    om attityder till skolan.

  282. De ställer frågan så här: "Hur ofta
    känner du dig stressad i skolan?"

  283. Som man frågar får man svar.
    Hur ofta är man stressad i skolan?

  284. Tittar vi på siffror från 2000
    med tre års mellanrum till 2012-

  285. -och tittar på totalantalet,
    på flickor i gymnasiet-

  286. -ser vi att inte mycket händer.

  287. Vi tittar på kolumnen
    gymnasieflickor. 55, 51, 46, 50, 48-

  288. -svarar att de känner sig stressade.
    Tittar vi på flickor i årskurs 7-9-

  289. -är det 34, 43, 33, 36, 30.

  290. Det händer inget som motsvarar
    ökningen som vi har sett i symptom.

  291. Vad säger då Folkhälsomyndigheten
    om skolbarns hälsovanor?

  292. Man frågade om man var ganska eller
    mycket stressad över sitt skolarbete.

  293. Det är annorlunda
    än "stressad i skolan".

  294. Men vi ser i stort sett samma bild.
    Det händer inte mycket.

  295. Man är stressad i livet, och en
    stor del befinner man sig i skolan.

  296. Då är man stressad i skolan,
    precis som vi på arbetet.

  297. Av allt som pågår utanför arbetet-

  298. -och som vi har med oss i våra
    mobiltelefoner eller i våra huvuden.

  299. Skolans betydelse för psykisk hälsa
    kan inte nog poängteras.

  300. Kognitiv förmåga är viktig.
    Skolan bör vara en viktig normgivare.

  301. Kamratrelationer är viktiga.
    Bra prestationer ger självkänsla.

  302. Och enligt en artikel
    från Finland faktiskt, Kuno et al-

  303. -är skolmiljön viktigast
    för en god hälsa.

  304. Mer betydelsefull än bakgrund och
    familjerelationer. Skolan är viktig.

  305. Det är intressant att jämföra
    med "Tillfredsställelse med livet"-

  306. -där kohorterna gick ner successivt-

  307. -och resultatet i PISA.
    PISA har varit föremål för kritik.

  308. I dagens DN Debatt ifrågasätter
    två professorer från Uppsala-

  309. -satsningen på naturvetenskap om
    det sker på bekostnad av humaniora.

  310. Svenska ungdomar är framgångsrika
    med egen företagsamhet-

  311. -och musik till exempel, och
    IT-teknologi. Vi har många ungdomar-

  312. -som gör fantastiska karriärer
    i vissa ämnen. Men...

  313. ...det är bestickande om man tittar
    på den sammanlagda bedömningen-

  314. -av "life satisfaction" för svenska
    femtonåringar, jämfört med OECD.

  315. Holland ligger på första plats.
    Holländska barn mår bäst.

  316. Finländska barn mår också bra.
    "Vi har så bra skola", säger de-

  317. -när jag frågar varför de mår så bra.

  318. Sverige hamnar beklagligt lågt,
    på 27:e plats.

  319. Jämför man med PISA-resultaten
    finns det ett associativt samband.

  320. Man mår bra för
    att man presterar bra, eller tvärtom.

  321. Det tål att tänka på.
    Avslutningsvis... Vad bra.

  322. Vi har gott om tid för frågor.

  323. Jag vill presentera en hypotes.
    Varför jag tror...

  324. Det är inte vetenskap. Det är
    vad jag tror är orsaken till pojken-

  325. -på bilden på Läkartidningen.

  326. "Återkommande smärta drabbar var
    femte barn." Vad är det som gör det?

  327. Jag tror att det finns
    tre kraftcentrum runt barnet.

  328. Det är en uppgivenhet, en oro och en
    prestationsångest kan vi kalla det.

  329. Det finns en stor oro för
    utanförskap, att inte bli accepterad-

  330. -att inte ha tillräckligt många
    "followers", att inte vara populär.

  331. Att hamna utanför en grupp.

  332. En viktig komponent i välbefinnande
    är att tillhöra en grupp.

  333. Studier visar att om man sjunger
    i kör eller är med i ett fotbollslag-

  334. -eller tillhör en församling, skattar
    man sin hälsa betydligt bättre.

  335. Referensångest är ett begrepp
    som tillhör moderniteten.

  336. "Jag har en bra mobil,
    men det finns de som har en bättre"-

  337. -"och häftigare och senare."

  338. "Jag har inte den,
    men borde få ta del av den."

  339. Referensångest pratar Marmot om
    som en källa till gnagande oro-

  340. -och missnöje. Som barnläkare
    har jag inte kunnat undgå att märka-

  341. -hur många barn, framför allt i
    tonåren, som är observanta på tecken-

  342. -på sjukdom. En liten prick
    eller smärta. Man är väldigt orolig.

  343. Där spär ju mediedramaturgin på. "Så
    och så många lider av det och det"-

  344. -"utan att veta om det." En rädsla
    för sjukdomar som inte har upptäckts.

  345. En svensk vuxenmedicinare, Ask-Upmark
    i Uppsala, sa: "Frisk är bara den"-

  346. -"som inte är tillräckligt noga
    undersökt." Det har man inkorporerat-

  347. -i sin självbild.

  348. Och en hälsofixering.
    Vi är nästan hälsofascistiska-

  349. -i det moderna samhället. "Ät rätt,
    jogga, sköt dig" och så vidare.

  350. Det är ett väldigt fokus på
    att man ska ha en god hälsa.

  351. Det skattas högt både i arbetslivet
    och i det sociala umgänget.

  352. Prestation. Man vill vara
    nån speciell, man vill göra karriär.

  353. "Paradise Hotel" till exempel.

  354. Mediabulimi. Man påverkas-

  355. -och konsumerar väldigt många
    idealbilder. Framförallt flickor-

  356. -vad gäller kroppsuppfattning
    och stajling.

  357. Det finns sociala medier
    som spär på den här prestations...

  358. ...den här prestationsönskan.

  359. Och en uppgivenhet. En brist på
    tillit. Kan jag lita på föräldrarna-

  360. -på skolan, på kompisar-

  361. -på polisen?

  362. Arbetsmarknaden. Får jag ett jobb?

  363. "Blir du lönsam, lille vän?".
    Den här tavlan av Peter Tillberg.

  364. "Får jag ett jobb?" Skolmisslyckande.
    20 % av alla i årskurs 9-

  365. -når inte gymnasiebehörighet.
    Vad händer med dem? Är de förlorade?

  366. Utanför det här
    oscillerar de gula puffarna.

  367. Man ska inträda i vuxenlivet, få
    en bostad, en ekonomi som fungerar-

  368. -stå på egna ben. Sociala medier
    påverkar såväl självuppfattningen-

  369. -som drömbilden om hur jag själv ska
    vara. Globala hot ska vi inte glömma.

  370. Jag träffar många barn
    som är jätteskraja för terrorism-

  371. -miljöförstöring,
    uppvärmning och så vidare.

  372. "Vad kommer att hända med världen?
    Finns det en framtid?"

  373. Och sen den sociala kontexten,
    som Marmot pratar om.

  374. Närmiljö, familj, släkt, skola.

  375. Jag har hört att svenskar är ett av
    de trendkänsligaste folken i Europa.

  376. När det kommer en ny produkt
    testar man den på svenskar.

  377. -Har du hört det? Stämmer det?
    -Absolut. Det visar också...

  378. ...World Values Survey.
    Vi är väldigt snabba med-

  379. -att individualisera oss själva.

  380. Och vi tar också till oss
    nymodigheter ganska okritiskt ibland.

  381. New Public Management inom sjukvården
    är ett sånt exempel.

  382. Och...vi är
    kanske lite blåögda ibland.

  383. Vi analyserar inte riktigt
    de nya trender och idéer som kommer.

  384. -Javisst. Jag håller med.
    -Har du nån teori om varför?

  385. Vi är inte speciellt
    auktoritetsbundna. Vi strävar mot-

  386. -att i högre grad ifrågasätta än
    att anpassa oss efter värderingar.

  387. Hittar man en ny trend kör man på den
    och ser vad som händer.

  388. Vi är extremt trendkänsliga
    i Sverige.

  389. Jag funderar på hur det är. När
    vi ser att barnen far så illa här-

  390. -tittar vi på
    hur man gör i andra länder-

  391. -där man inte har det så här?
    Kan man se nåt vi inte gör-

  392. -som man gör i andra länder?

  393. Det är väldigt svårt att säga.
    Även om svenska barn verkar må sämre-

  394. -är det så att många barn
    mår betydligt sämre i andra länder.

  395. Hur kommer det sig att det även är så
    i Sverige när vi har så goda krafter-

  396. -som verkar åt andra hållet? Vi
    har de ekonomiska förutsättningarna-

  397. -vi har Barnombudsmannen
    och Rädda barnen och så vidare.

  398. Vad är det för negativa krafter
    som motverkar dem?

  399. Barn har det betydligt värre
    i de allra flesta länder trots allt.

  400. Marmot hyllar Sverige som
    ett föregångsland, men säger också:

  401. "Var observant. Det går åt fel håll."

  402. Framförallt är det skillnader
    mellan barn i olika sociala strata.

  403. Vi måste vara observanta
    så att klyftan inte vidgas.

  404. Där har sjukvården inte sin arena.

  405. Det är politiker och ekonomer
    som ska ta hand om det.

  406. -Du får ta den sista frågan.
    -Jag funderar på hur mödrarna mår.

  407. Hur mår mammorna?
    Flickorna som mår dåligt-

  408. -identifierar sig med mammorna.
    Vi ska ju göra karriär-

  409. -samtidigt som vi ska vara
    goda föräldrar och hålla oss i trim.

  410. Det är en retorisk fråga. Jag önskar
    att jag kunde svara. Tack så mycket.

  411. Tack.

  412. Textning: Karolina Gustafsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Historiskt om barns och ungdomars hälsa

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Barnläkaren Carl Lindgren berättar om Sveriges barnmedicinska historia. Han säger att det sannolikt aldrig funnits en barnpopulation som haft bättre hälsa än den barnen i Norden har idag. Men det finns också en del orosmoln, framförallt vad gäller flickor i högstadiet. Carl Lindgren säger att en viktig fråga att undersöka är hur det kommer sig att den fysiska hälsan är så bra, samtidigt som känslan av välbefinnande minskar. Inspelat den 25 mars 2015 vid Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Elevhälsa
Ämnesord:
Barnhälsovård, Historia, Medicin, Pediatrik
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

Stress hos pojkar och flickor i tonåren

Professor Petra Lindfors berättar om ett femårigt projekt där man har försökt mäta ungdomars upplevelse av stress. Har stressen hos ungdomar ökat och vad beror det på? Vilka fysiska uttryck visar sig hos ungdomar som upplever sig stressade? Inspelat den 25 mars 2015. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

Barns och ungdomars psykiska hälsa

Curt Hagquist är professor i folkhälsovetenskap och berättar om kopplingen mellan ungdomars psykiska hälsa och stigande arbetslöshet bland unga. Inspelat den 25 mars 2015. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

En historia om asperger och självförtroende

Konstnären Anders Wettler har Aspergers syndrom och berättar med hjälp av sina texter om en smärtsam resa för att passa in. Idag har han en ateljéplats i ett kooperativ för konstnärligt begåvade personer med funktionsnedsättning. Inspelat den 25 mars 2015. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

Historiskt om barns och ungdomars hälsa

Barnläkaren Carl Lindgren berättar om Sveriges barnmedicinska historia. Han säger att det sannolikt aldrig funnits en barnpopulation som haft bättre hälsa än den barnen i Norden har idag. Samtidigt minskar känslan av välbefinnande. Inspelat den 25 mars 2015. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

Hälsan hos nyanlända flyktingbarn

Överläkaren Anders Hjern berättar om sina erfarenheter av att i mer än 30 år ha jobbat med flyktingbarn. Han säger bland annat att skolan är den viktigaste faktorn för barnens hälsa. Inspelat den 25 mars 2015. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2015

Elevsamtal vid utredning

Barbro Johansson forskar vid Specialpedagogiska institutionen och föreläser om hur man kan bygga upp förtroende i samtal med ungdomar. Hon menar att det viktigaste är att lyssna. Inspelat den 25 mars 2015. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Flerspråkighet i fokus

Metodiken Reading to learn för alla

Metodiken Reading to learn, R2L, går ut på att påverka elevers läs- och skrivkunnighet. Läraren och kompetensutvecklaren Ann-Christin Lövstedt berättar om olika undervisningsstrategier i R2L. Inspelat 13 mars 2014 i Folkets hus i Stockholm. Arrangör: Gothia fortbildning.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaLärarrummet

Fritidspedagogen som hänger på bibblan

Ulla Brunndahl har jobbat som fritidspedagog på biblioteket i Malmöstadsdelen Rosengård sedan 1989. Under åren har hon kunnat se världen speglas genom de människor som flyttat in i stadsdelen och de dominerande språken har varierat över tid. En del av de barn som en gång lyssnade till hennes sagoläsning har hunnit bli vuxna och kommer numera till biblioteket med sina egna barn. På biblioteket vill Ulla väcka barnens läslust och erbjuda dem en stunds lugn och ro.

Fråga oss